SE526696C2 - Protesstöd protesförankringsanordning och förfarande för framställning av protesstöd - Google Patents

Description

0 oo 0 o u o o nano como u I Q o 0 0 0 00 0 u ; 0 0 0 olio 20 30 526 696 u o a u . a o n o n - u o av Uppfinningens bakgrund Det är förut känt att förankra en eller flera proteseri en patients benväv- nad under användande av en protesskena som fästs i benvävnaden med hjälp av ett antal fixturer. Ett sådant förfarande och komponenter härför beskrivs iWO 97/49351. Det system som beskrivs i denna skrift innefattar en protesskena, dvs. en underbar med ett antal genomgående hål för underbarens fästande vid ett antal fixturer. Skenans häl är anordnade för att ta emot fästskruvar som träs genom hå- len och skruvas fast i respektive fixturs ytterände. Hålen är distinkta, och dimen- sionerade för att skruvama precis ska kunna träs igenom dessa. Fästandet av un- derbaren förutsätter därför att de fixturer vid vilken den ska fastskruvas är exakt positionerade i motsvarighet till lägena för hålen. Dessutom är det nödvändigt att fixturema har exakta riktningar, i normalfallet parallella riktningar och att fixturerna är inskruvade i käkbenet till exakt avpassad höjd. För att underlätta detta beskriver nämnda skrift ett antal hjälpmedel såsom borrmallar och dylikt. Det beskrivna sy- stemet är förvisso ändamålsenligt och har visat sig leda fram till protesförankringar som är väl fungerande och som har lång hållbarhet.

Systemet har dock den nackdelen att det krävs stor skicklighet och preci- sion vid borrning av hålen i käkbenet och inskruvande av fixturema i dessa. Det innebär att det ställs krav på stor erfarenhet och ett mycket gott handlag hos den operatör som ska genomföra protesförankringen. Detta medför att operationsme- todens möjlighet att bli spridd i så stor omfattning som behoven motiverar blir be- gränsad på grund av otillräcklig tillgång till kvalificerad operatörspersonal. En an- nan nackdel är att de distinkta hålen hos underbaren gör att borrningshàlens in- bördes lägen blir förutbestämda. Det först borrade hålet bestämmer således läge na för de övriga hålen i käkbenet. Det kan därvid i vissa fall visa sig att dessa då hamnar i ett mindre lämpligt läge, t.ex. där det finns risk att borrningen av hålet kommer att träffa en nerv eller att det kommer att ske på ett ställe där benvävna- den är av sämre kvalitet.

Vid andra metoder för protesförankring är det förut känt att fästa under- baren vid fixturema med hjälp av lim. Underbaren är därvid försedd med ett antal förhållandevis stora hål. Då den ska fästas vid fixturerna förs underbaren mot des- sa så att vardera fixturs applikationsände sticker upp något genom vardera av de stora hålen i underbaren. Därefter införs ett lim i hålen i underbaren och då detta härdat är underbaren fäst vid fixturema. Genom att hålen i underbaren är för- 20 25 30 526 696 hàllandevis stora finns ett visst spelutrymme för underbarens positionering relativt fixturema. Det innebär att lägena för var borrningar för fixturerna skall tas upp ej blir definitivt förutbestämda av underbarens konstruktiva utformning. Därmed stäl- ler ej denna metod samma höga krav på en operatörs skicklighet som den i nämnda WO 97/49351 beskrivna metoden.

Den närmast ovan beskrivna metoden har dock en annan och allvarligare nackdel. Kraftöverföringen från tandproteserna till det ben, i vilket fixturerna är för- ankrade sker via limmet. De tryckkrafter som uppträder i tandprotesen t.ex. vid tuggning kommer att överföras från underbaren till respektive fixtur som sjuvkrafter i limmassan. Limmassan har på långa vägar inte samma hållfasthet som metall, vilket är materialet i övriga komponenter. Upprepade tryckbelastningari limmas- san leder så småningom att den brister och att protesförankringen därmed havere- rar. En förankring med denna metod leder således till en så begränsad livslängd hos protesförankringen att den i de flesta fall är oacceptabel. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en protesför- ankring som undanröjer de nackdelar som är förknippade med den metod som beskrivs l den ovan nämnda WO 97/49351 och som således medger att metoden kan utövas av operatörer, för vilka ej ställs samma höga krav på erfarenhet och skicklighet som vid den kända metoden, samt att därvid samtidigt tillförsäkra att protesförankringen blir av hög kvalitet och med lång livslängd.

Redogörelse för uppfinningen Enligt uppfinningen tillhandahålles ett par komponenter för ett protesför- ankringssystem som medger ett tillvägagångssätt där det uppställda ändamålet ernåtts. Vidare anvisas ett förfarande för hur en av dessa komponenter framställs.

Slutligen avser uppfinningen ett förfarande för protesförankring.

Enligt uppfinningens första aspekt har det uppställda ändamålet emåtts genom att ett protesstöd av det inledningsvis angivna slaget innefattar de speciella särdragen att det innefattar minst ett rörelement som bildar ett av nämnda hål och som sträcker sig genom en i stommen upptagen öppning som förlöper mellan stommens första och andra sidor varvid öppningen är vidare än rörelementets yt- terkontur, så att ett mellanrum är utbildat mellan öppningen och rörelementet, vil- ket mellanrum är uppfyllt av ett vid rörelementet och vid öppningens begräns- 20 526 696 4 ningsyta vidhäftat lim och vilket rörelement har en plan ändyta som ligger i samma plan som den plana ytan på stommens första sida.

Ett så utformat protesstöd, t.ex. en underbar uppvisar således minst ett hål bildat av ett rörelement. Vardera av de av ett rörelement bildade hålen används för att fästa underbaren vid respektive fixtur. Rörelementets plana ändyta är belägen på den från fixturerna vända sidan av underbaren, dvs. vid den sida mot vilken överbaren är avsedd att anligga. Då överbaren fästs vid underbarens kommer överbarens metallyta att anligga mot nämnda plana ändyta av respektive rörele- ment. Därmed kommer tryckkraft som anbringas på protesen att via överbaren trycka mot respektive rörelements ändyta. Via rörelementet fortplantas tryckkrafien direkt in mot den fixtur som är fäst vid rörelementet.

Genom respektive öppning i stommen finns ett spelrum för exakt var mot- svarande rörelement kan vara lokaliserat, tack vare att öppningama i stommen är större än rörelementen. Läget för vardera rörelement inom respektive öppning är anpassat till läget för den fixtur som skall fästas vid respektive hål. Vid underbaren enligt uppfinningen är således läget för förankringshâlen, dvs. rörelementen an- passat till läget för fixturema istället för tvärtom såsom vid ovan nämnda WO 97149351.

Därmed elimineras behovet av att borming för respektive fixtur måste gö- ras med stor förutbestämd exakthet varvid sålunda ett mycket enklare operations- förfarande medges. Därmed behöver kretsen av operatörer som är kompetenta att anbringa en protes ej begränsas till de med stor erfarenhet och skicklighet. Detta ger möjlighet till att metoden kan komma till bred användning. Tack vare att kraft- överföringen från protesen till fixturen sker via hållfasta element som normalt är av metall uppnås dessutom en stark och trygg förankring med lång hållbarhet.

Enligt uppfinningens andra aspekt har det uppställda ändamålet emåtts genom att en protesförankringsanordning av det inledningsvis angivna slaget inne- fattar de speciella särdragen att anordningen vidare innefattar ett rörelement, och att fästelementet är anordnat att löstagbart förbinda rörelementet koaxiellt med fix- turens applikationsdel på ett sådant sätt att förbindande och lösgörande kan åstadkommas utan relativ vridning mellan fixturen och rörelementet, och att skru- vens huvud har en höjd som är avsevärt mindre än rörelementets längd.

Den uppfunna protesförankringsanordningen utgör en vital komponent vid framställning av ett protesstöd enligt uppfinningen där en del av anordningens rör- element kommer att utgöra det rörelement som ingår i protesstödet. Dessutom är 20 25 CI II .Q Q . '. I. . oc: cow: .q.. 0 n n u g Û I Û O Q Q .

I IOIO UQ 30 526 696 u - n e o o 1 u o Q u nu protesförankringsanordningen ändamålsenlig för protesstödets fästande vid re- spektive fixtur.

Tack vare att förbindningen mellan rörelementet och fixturen är sådan att den kan fästas och lösgöras utan relativ vridning mellan dessa element möjliggörs att sätta fast respektive lösgöra protesstödet. Detta skulle eljest vara omöjligt ef- tersom rörelementet är rotationsfast fixerat vid protesstödet och fixturen måste vara bibehållen rotationsfast i benvävnaden.

Enligt uppfinningens tredje aspekt har det uppställda ändamålet emåtts genom att ett förfarande för tillverkning av det uppfunna protesstödet innefattar de speciella stegen att: - ett antal rörelement fixeras vid en bärstruktur - en stomme med en första och en andra sida tillhandahållas, vilken första sida innefattar en plan yta och vilken stomme innefattar minst en genomgående öppning som förlöper mellan stommens första och andra sidor, varvid en av öpp- ningarna i stommen är vidare än ett rörelements ytterkontur för att möjliggöra att ett mellanrum bildas mellan öppningen och rörelementet - stommen bringas att äntra vardera rörelement så att vardera rörelement sträcker sig genom en av öppningama och skjuter ut förbi nämnda första sida - stommen fixeras i det äntrade läget - ett lim anbringas i nämnda mellanrum och bringas att stelna - rörelementen lösgörs från bärstrukturen och stommen med fastlimmade rörelement avlägsnas från bärstrukturen - nämnda utskjutande delar av rörelementen bearbetas så att respektive rörelements ändyta liggeri samma plan som nämnda plana yta.

Genom det uppfunna förfarandet åstadkommes att ett protesstöd enligt uppfinningen kommer att ha förankringshàl, dvs. de hål som bildas av rörelemen- ten, som är lokaliserade i anpassning till förutbestämda lägen definierade av var rörelementen fixerats vid det underlag de är fästa. Protesstödet så framställt får därför en till varje specifik förankringsoperation anpassad utformning och medger det tillvägagångssätt för protesförankring som utgör den grundläggande idébasen för föreliggande uppfinning.

Enligt uppfinningens fjärde aspekt har det uppställda ändamålet ernátts genom att det inledningsvis angivna förfarandet för fästande av en protes inne- fattar de speciella stegen att: 20 30 526 696 u u c 1 o n . o u o o o n o o n n o o. oa..:.._ - ett rörelement fästs vid minst en av fixturema, - en stomme med en första och en andra sida tillhandahålles, vilken första sida innefattar en plan yta och vilken stomme innefattar minst ett genomgående hål som förlöper mellan stommens första och andra sidor, varvid minst ett av hålen i stommen är vidare än ett rörelements ytterkontur för att möjliggöra att ett mellan- rum bildas mellan hålet i stommen och rörelementèt, - stommen bringas att äntra vardera rörelement så att vardera rörelement sträcker sig genom ett av hälen i stommen och skjuter ut förbi nämnda sida, - stommen fixeras i det äntrade läget, - ett lim anbringas i nämnda mellanrum och bringas att stelna, - vardera rörelement lösgörs från respektive fixtur, och stommen med de fastlimmade rörelementen avlägsnas från fixturema, - de utskjutande delama av rörelementen bearbetas så att respektive rör- elements ändyta ligger i samma plan som nämnda plana yta, - protesstödet med de bearbetade rörelementen fästs vid fixturerna, och - proteshällarkroppen fästs vid protesstödet så att en yta hos proteshållar- kroppen anligger mot de bearbetade ändytoma av rörelementen.

Genom ett sådant förfarande för att fästa en protes elimineras de nack- delar som är förknippade med de förut kända metodema och vinnes fördelar av motsvarande slag som angivits ovan för det uppfunna protesstödet.

Enligt en föredragen utföringsform av det uppfunna protesstödet har det formen av en böjd skena. Detta utförande av protesstödet gör det speciellt lämpat då det är fråga om tandproteser, vilket är en betydelsefull tillämpning av uppfln- ningen.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsforrn har stommen en separat öppning för vartdera rörelement. Detta är ett utförande anpassat till ett tillväga- gångssätt där läget för vardera fixturens borrning definieras av ett bestämt område inom vilket det är lämpligt att fästa fixturen och där en optimal position kan utväl- jas. Ett sådant tillvägagångssätt innebär en viss begränsning i valet av lokalise- ring. Begränsningen medför dock fördelen att en ur hållfasthetssynpunkt tillfreds- ställande spridning av läget för fixturema tillförsäkras.

Enligt en alternativ utföringsform omsluter en öppning i stommen minst två rörelement. Detta är ett utförande anpassat till ett altemativt tillvägagångssätt där läget för fixturemas borming kan väljas med större frihet. Detta är fördelaktigt i de 20 30 526 696 u n c o n a n . n o c Q « u fall då det av olika orsaker kan vara svårt att finna lämpliga lägen för fixturema. En öppning i stommen av detta slag kan omsluta två rörelement, t.ex. för två fixturer pà ena sidan om protesstödets mittomràde. Alternativt innefattas även möjligheten att en enda öppning omsluter samtliga rörelement. Ett sådant utförande ger stor frihet åt operatören vid bestämmande av lägena för fixturema. men det kräver en god förmåga att kunna anpassa deras inbördes lägen så att förankringen blir sä- ker.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsfonn innefattar protesstödet ett cy- lindriskt hål som bildas direkt av stommen. I detta fall är således ett av hålens läge i stommen förbestämt. Detta hål utnyttjas för anslutning till en första i benvävna- den förankrad fixtur. När väl ett lämpligt läge för en första fixtur utvalts och fixturen anbringats kan fixturen fästas vid protesstödet i ett förutbestämt läge i denna, dvs. i nämnda cylindriska hål i stommen. För denna fixtur är det därför ej nödvändigt att ha en öppning i stommen som medför ett toleransområde. Den första fixturen ut- gör i detta fall ett riktmärke för inom vilka omràden de övriga fixturerna kan fästas, dvs. de fixturer som förbinds med protesstödet via de av rörelementen bildade hå- len. Genom att på detta sätt använda sig av en riktgivande första fixtur underlättas tillvägagångssättet, och ger bästa förutsättningar för en väl förankrad protes tack vare att denna även kan ta upp dragkrafter.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsform har vardera öppningen som omsluter ett rörelement en làngsträckt form. Eftersom det ben i vilket protesstödet ska fästas vanligtvis har làngsträckt form, t.ex. bågform såsom vid ett käkben, så innebär det att ett möjligt lämpligt läge för vardera fixtur är mer begränsat i sidled än i benets längdutsträckning. En làngsträckt form hos vardera öppning innebär därmed en anpassning till detta och därmed en optimering av möjligheten att finna lämpliga lägen för fixturema.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsfonn är samtliga hål genom pro- teskroppen parallella och vinkelräta mot proteskroppens plana yta. En parallell ori- entering underlättar tillvägagàngssättet vid operation. Dessutom ger det normalt den hällfasthetsmässigt säkraste förankringen av protesen. Detta är t.ex. fallet vid anbringande av en tandprotesbrygga i underkäken, där uppträdande belastningar på proteser vanligtvis är i en riktning som är vinkelrät mot nämnda plana yta hos protesstödet. 20 526 696 8 Enligt en alternativ utföringsforrn är åtminstone något av hålen genom pro- tesstödet sådant att det bildar sned vinkel mot dess plana yta. Ett sådant utföran- de kan i vissa fall vara det mest lämpliga eller t.o.m. det enda möjliga. Det är t.ex. ibland fallet vid anbringande av en tandprotesbrygga för den övre tandraden. Överkäksbenet är inte alltid i sådant skick att det går att anbringa samtliga fixturer i detsamma, varvid en eller flera fixturer måste förankras i okbenet (Zygomaticum).

Av anatomiska skäl får dessa en sned riktning. Även i andra fall där en vlnkelrät riktning vore att föredra kan möjligheten att ha snedriktade fixturer underlätta att finna lämpliga anbringningsställen för dessa.

Ovan angivna föredragna utföringsforrner av det uppfunna protesstödet anges i de av kravet 1 beroende patentkraven.

Enligt en föredragen utföringsforrn är rörelementet cirkulärt och på insidan försett med en inåtriktad fläns med ett centriskt hål, varvid flänsen är belägen ett kort stycke från rörelementets ena ände och ett långt stycke från dess andra ände, vilket hål har en diameter som medger passage av skruvens gängade del men fö- rehindrar passage av dess huvud. Konstruktionen innebär en enkel realisering av förbindningen mellan rörelement och flxtur. Därvid placeras rörelementet på fixturens applikationsände och skruven förs in i rörelementet från den motsatta änden så att skruvens gängade del passerar hålet och in mot fixturens borrning.

Skruven kan sedan vridas med hjälp av ett verktyg som sticks in genom rörele- mentets fria ände och så att den skruvas in i borrningen.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsform uppvisar fixturens applika- tionsdel ett cylindriskt parti som har större diameter än rörelementets innerdiame- ter, och applikationsdelens axiellt yttersta ände uppvisar ett parti med en största dimension i sidled som är mindre än rörelementets innerdiameter. Detta underlät- tar att placera rörelementet på fixturens applikationsände rätt inriktad för fast- skruvning av densamma ifixturen. 20 30 526 696 o n 0 ø o ø o n a . o o u u.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsforrn har applikationsdelens cy- lindriska parti samma diameter som rörelementets ytterdiameter. Därmed uppnås att den sammanskruvade anordningen får en enhetlig jämn utsida utan några kan- ter som kan förorsaka irritation hos den person som bär protesen.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsfonn har rörelementet en längd av minst 10 mm. Dänned säkerställes att längden är tillräckligt för att sträcka sig ige- nom den stomme som tillsammans med rörelementen och limmet bildar ett pro- tesstöd enligt uppfinningen, vilket är nödvändigt för att åstadkomma en sådant protesstöd.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsfonn är fixturen, fästelementet och rörelementet samtliga av metall. Detta är fördelaktigt ur hállfasthetssynpunkt.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsforrn är fixturen av titan. Det har visat sig att benvävnad har en stor förmåga att acceptera närvaro av element just av titan. Dessutom har titan en speciell egenskap att samverka med benvävnad så att vidhäftning dem emellan uppstår, s.k. osseointegration, vilket är betydelsefullt för en stark förankring av fixturen.

Ovan angivna föredragna utföringsformer av den uppfunna protesförank- ringsanordningen anges ide av patentkravet 10 beroende kraven.

Enligt en föredragen utföringsform av det uppfunna förfarandet för tillverk- ning av ett protesstöd innefattar bärstrukturen ett antal fixturer förankrade i ett ge- mensamt underlag, varvid vartdera rörelement fästs vid en fixtur. Eftersom ett pro- tesstöd av detta slag är avsett att vid användning fästas vid fixturer är det fördelak- tigt att redan vid tillverkningen utforma bärstrukturen som sådana. Detta minskar risken för misstag och ökar möjligheten till god precision.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsforrn fixeras stommen i det äntra- de läget genom att fästas i en i underlaget förankrad fixtur. Genom att fixeringen av stommen görs på detta sätt underlättas att få densamma placerad i ett korrekt läge i förhållande till rörelementen, eftersom underlaget då utgör en gemensam re- ferens för läget för såväl den för fixering utnyttjade fixturen som för de fixturer vid vilka rörelementen är fästade.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsfonn utgörs nämnda underlag av en persons benvävnad. Genom att de fixturer som används för tillverkning av stommen därvid även är desamma vid vilken det färdigtillverkade protesstödet 20 10 skall förankras ges därmed bästa möjliga förutsättningar för en god precision vid denna förankring.

Ovan angivna föredragna utföringsformer av det uppfunna förfarandet för tillverkning av ett protesstöd anges i de av patentkravet 17 beroende patentkra- ven.

Enligt en föredragen utföringsforrn av det uppfunna förfarandet för fästan- de av en protes utföres det med hjälp av ett protesstöd i enlighet med föreliggande uppfinning och med hjälp av en protesförankringsanordning enligt föreliggande uppfinning.

Enligt ytterligare en föredragen utföringsfonn av detta förfarandet innefat- tar densamma de åtgärder som anges för förfarandet vid tillverkning av ett protes- stöd i enlighet med föreliggande uppfinning.

Genom de föredragna utföringsformema av det uppfunna förfarandet för fästande av en protes vinnes fördelar av motsvarande slag som vinnes med an- ordningarna och förfarandena enligt uppflnningens övriga aspekter och som redo- gjorts för ovan.

Uppfinningen förklaras nännare genom efterföljande detaljerade beskriv- ning av fördelaktiga utföringsexempel av densamma under hänvisning till de med- följande ritningarna.

Kort beskrivning av figurerna Fig. 1 är en vy från ovan av en mall som används vid ett förfarande enligt uppfinningen.

Fig. 2 är ett längdsnitt genom en flxtur som används vid ett förfarande enligt uppfinningen.

Fig. 3 är ett längdsnitt genom en protesförankringsanordning enligt uppfin- ningen.

Fig. 4 är en vy från ovan av en stomme som används vid ett förfarande en- ligt uppfinningen.

Fig. 5 är en vy från ovan av ett protesstöd enligt uppfinningen.

Fig. 6 är ett snitt längs linjen VI - Vl i fig. 5.

Fig. 7 är ett snitt motsvarande det i fig. 6 och som illustrerar ett protesstöd enligt uppfinningen med pámonterad protesbrygga. lo a» oo non . . . . . , :conz 'uo- ü I Ü ° l I I 'o o' u. 00 oøou nu g. . ,. 20 30 526 696 1% Fig. 8 är en vy motsvarande den ifig. 5 och illustrerande ett alternativt utfö- ringsexempel.

Beskrivning av fördelaktiga utföringsexempel Förståelsen av det uppfunna protesstödet och uppfinningens övriga aspekter och de därmed förknippade fördelama torde bäst framgå genom en be- skrivning av tillvägagångssättet vid anbringande av en protes på en patient med hjälp av det uppfunna protesstödet och den uppfunna protesförankringsanord- ningen. Exemplet är relaterat till fästande av en tandprotesbrygga vid en patients underkäke. l ett första steg sker en förberedande indikering. Därvid används en inrikt- ningsmall illustrerad ifig. 1, som visar mallen 1 i en vy från ovan och placerad ovanför underkäksbenet A på en patient. Mallen har ett handtag 2 och en bågfor- mad inpassningsdel 3. Bàgfonnen är anpassad att i huvudsak överensstämma med ett underkäksben. lnpassningsdelen är försedd med ett centralt hål 4 av liten diameter och två sidobelägna öppningar 5 med jämförelsevis stora dimensioner.

Med hjälp av mallen 1 kan en operatör måtta in ett lämpligt läge för var en borrning för en första fästfixtur kan ske och samtidigt tillse att de båda sidobelägna öpp- ningama 5 därvid kommer att vara så belägna att det inom vardera öppnings 5 kontur finns ett utrymme där hål för övriga fixturer kan borras upp utan att borr- ningen hamnar i en nen/ eller i ett dåligt benmaterial. Operatören har därmed frihet att i viss mån förskjuta mallen åt olika håll eller vrida den något för att hitta ett op- timalt läge. När detta uppnåtts görs en markering i käkbenet genom det centrala hålet 4 som ledning för den efterföljande bormingsoperationen.

Sidoöppnlngama 5 har därvid i första hand funktionen att ge information om att med den valda positionen för det centrala hålet finns tillfredsställande fäst- punkter för sidobelägna fixturer. Man kan även i detta steg göra en markering för borrning på lämpligt ställe inom respektive sidobelägen öppning 5. Detta är emellertid ej nödvändigt. l ett andra steg avlägsnas mallen, och ett hàl borras l käkbenet vid den markering som gjorts genom mallens centrala hål 4. l det uppborrade hålet skru- vas en första fixtur in.

Därefter borras hål i käkbenet för de sidobelägna fixturerna. Markering för var hålen skall borras kan ha gjorts i det första steget i samband med när hålmar- 15 20 30 526 696 n a I I U o o | ø ø oc kering för det centrala hålet gjordes. Altematlvt kan markeringar göras i detta steg efter det att den första fixturen skruvats in. l det sistnämnda fallet fästs en ny mall vid den första fixturen. Även denna mall har motsvarande stora sidobelägna öpp- ningar och kan eventuellt utgöras av den stomme som skall bilda protesstödet, dvs. underbaren. Plats för de sidobelägna hålen markeras på lämpligt ställe inom de områden av benet som är exponerade genom de sidobelägna öppningarna. Då stommen till underbaren används som mall kan eventuellt en tolk användas för att indikera att markeringen görs på tillräckligt avstånd från respektive sidobelägen öppnings kant så att ett i senare steg anbringat rörelement fritt kan passera genom hålet. I det fall en separat mall används vid utsättande av markeringarna kan mot- svarande marginal åstadkommas genom att den separata mallens sidobelägna öppningar är mindre än motsvarande öppningar i stommen .till underbaren.

Efter det att markeringar gjorts för de sidobelägna fixturema, borras hål för dessa i käkbenet på de markerade ställena. Detta kan göras på fri hand eller med hjälp av en borrmall. Sedan skruvas en fixtur in i vardera borrhål. På vardera av de båda sidobelägna fixturema fästes en förlängning i form av ett rörelement.

I fig. 2 illustreras i ett längdsnitt en fixtur av det slag som förankras i käk- benet och vid vilken stommen 21 till underbaren är fäst. Fixturen 6 består av en förankringsdel 7 och en applikationsdel 8. Dess längd är ca 20 mm. Förankrings- delen är ca 15 mm lång och med en diameter på 3-4 mm. Den är gängad utefter hela sin längd och har en avfasning 25 och slitsar 26 vid sin innersta ände för un- derlättande av inskruvningen. Fixturen skruvas in i ett hål i benet med en diameter motsvarande gängans bottendiameter, varvid en gänga bildas i det omgivande benmaterialet A. Fixturen är lämpligtvis av titan för åstadkommande av vidhäftnlng i benmaterialet, s.k. osseointegration. Fixturens applikationsände har ett cylindriskt parti 10 som vid sin ytterände är försedd med ett sexkant-format parti 11. Fixtu- rens applikationsände har vidare en gängad borrning 12 för samverkan med en fästskruv 13. Fästskruven 13 har ett huvud 14 med innersexkant 15 för anbringade av ett skruwerktyg. Medelst skruven 13 som sträcker sig genom ett hål 19 i stommen 21 till underbaren fästes den senare i fixturen 6.

Stommen 21 har på sin undersida en urtagning 30 som är anordnad att omsluta fixturens sexkantsforrnade parti 11. Den i fig. 2 illustrerade fixturen är den centralt placerade. 20 30 526 696 E ': i 3 .:I. ° .:I. ' I fig. 3 visas hur en av de sidobelägna fixturema 6a är fäst vid ett rörele- ment 16. Fixturen 6a och fästskruven 13a är av samma slag som den i fig. 2 visa- de, centralt placerade fixturen. Fixturen 6a är medelst fästskruven 13a fäst vid ett rörelement 16 av samma ytterdiameter som flxturens cylindriska parti 10a. Rör- elementet uppvisar vid sin närmast fixturen 6a belägna ände en inåtriktad fläns 17 med ett centrumhàl 18. Dä rörelementet ska fästas vid fixturen placeras rörele- mentet med sin ena ände mot änden av fixturen i det i fig. 3 visade läget varvid rörelementets innerände omsluter fixturens sexkantformade parti 11a. Därefter förs fästskruven 13a ner genom centrumhålet 18 i flänsen 17 och in ifixturens gängade borming 12a varefter skruven vrids in i gängan med hjälp av ett i inner- sexkanten 15a applicerbart vridverktyg. Rörelseelementets 16 insida är avsedd att bilda ett hàl 31 genom det färdiga protesstödet.

I ett tredje operationssteg fästs åter stommen 21 till underbaren vid den centralt placerade fixturen, se fig. 2. Stommen 21 visas i en vy från ovan ifig. 4.

Den har en bàgform anpassad till käkbenets form och är försedd med ett centralt häl 19 med en diameter precist anpassad för genomföring av en fästskruv 13 och är vidare försedd med två sidobelägna öppningar 20, vilka är avsevärt större. l fig. 5 visas stommen 21 i en vy frän ovan i det läge den intar då den i det- ta steg skruvats fast vid den centrala fixturen.

Därvid är fixturens centrala hål i figuren skymt av den centrala fästskru- vens huvud 14. l vardera av de sidobelägna öppningarna 20 syns det rörelement 16 som är fäst vid respektive sidobelägna fixtur.

I fig. 6 visas ett snitt längs linjen VI-VI i fig. 5. Som framgår har rörelemen- tet 16 en längd som år tillräckligt stor att rörelementet sträcker sig genom öpp- ningen 20 och förbi den plana ytan 22 hos stommen 21. Av fig. 6 framgår även att stommen 21 på sin mot patientens käkben vända sida är försedd med en tät- ningslist 23 som kan vara av gummi och är klistrad på stommen. Tätningslisten penetreras av rörelementet 16 dä stommen skruvas fast vid den centrala fixturen.

Då stommen 21 är fäst vid den centrala fixturen och intagit det i fig. 5 och 6 illustrerade läget fylls utrymmet i öppningen 20 mellan rörelementet 16 och öpp- ningens kanter upp med ett lim 28. Detta kan vara ett tvàkomponentslim, t.ex. av det slag som saluförs under beteckningen G C Composite Resin Unifill Core (Tra- demark). Limmet får sedan härda. 20 30 526 695 o Q o Q ø n o o v se 1Å Zåfi Dà limmet härdat vidtar steg fyra. Därvid skruvas samtliga fästskruvar 13 loss, varefter den av stommen 21 bildade underbaren 27 med fastlimmade rör- elementet 16 avlägsnas frân fixturema. Därefter slipas de genom underbarens 27 ovansida utskjutande delama av rörelementen 16 ned så att rörelementens änd- ytor kommer att ligga i samma plan som underbarens 27 plana ovansida 22. Även eventuellt överskottslím på underbarens ovansida slipas bort samtidigt. Tätnings- listen 23 på undersidan avlägsnas, varefter underbaren åter fästs vid fixturerna. l ett femte och avslutande steg kan nu en överbar med tandproteser fästas vid underbaren. l fig. 7 illustreras ett snitt motsvarande det i fig. 6 där en proteshållarkropp som utgörs av en överbar 24 med tandproteser 29 är fäst vid underbaren 27. Ge- nom att rörelementens 16 ytterändar ligger i samma plan som underbarens 27 ovansida 22. så kommer överbaren med sin undersida att ligga i kontakt mot re- spektive rörelements ytterände. Tryckkrafter från tandprotesema kommer därvid att överföras från överbaren 24 via rörelementet 16 till fixturen, varvid det är direkt metallkontakt i kraftöverföringens hela bana. Överbaren 24 fästes på konventio- nellt sätt vid underbaren 28 med ett antal skruvar som sträcker sig genom hål i överbaren och in i borrningar på underbarens ovansida. Detta illustreras dock ej. l fig. 8 illustreras i en vy motsvarande den ifig. 5 ett altemativt utförande av stommen. I detta fall är öppningama 20 avsevärt större och två rörelement 16 är anordnade i vardera öppning 20.

Det ovan beskrivna tillvägagångssättet innebär att det under processens gång framställs ett protesstöd, dvs. underbaren som kan definieras såsom anges i patentkravet 1 och som är en nödvändig komponent för att tillämpa det beskrivna tillvägagångssättet.

Ovan har beskrivits en tillämpning vid applicerande av en protesbrygga i underkäken hos en patient. Det är dock tillämpligt även vid en protesbrygga i överkäken, eller vid anbringande av ett protesstöd i annat ben.

Claims (23)

10 20 526 696 15 PATENTKRAV

1. För uppbärande av en eller flera proteser avsett protesstöd (27) innefat- tande en stomme (21) med en första sida och en andra sida, vilken första sida uppvisar en plan yta (22) och vilket protesstöd (27) är försett med ett flertal genomgående hål (19, 31) som förlöper mellan stommens första och andra sidor kännetecknad av att protesstödet innefattar minst ett rörelement (16) som bildar ett av nämnda hål (31) och som sträcker sig genom en i stommen (21) upptagen öppning (20) som förlöper mellan stommens första och andra sidor, varvid vardera öppningen (20) är vidare än rörelementets (16) ytterkontur så att ett mellanrum är utbildat mellan öppningen (20) och rörelementet (16) vilket mellanrum är uppfyllt av ett vid rörelementet (16) och öppningens (20) begränsningsyta vidhåftat lim, (28) och vilket rörelement har en plan ändyta som ligger i samma plan som den plana ytan (22) på stommens (21) första sida.

2. Protesstöd enligt patentkravet 1, kännetecknad av att det har formen av en böjd skena.

3. Protesstöd enligt något av patentkraven 1 eller 2, kännetecknad av att stommen har en separat öppning (20) för vardera rörelement (16).

4. Protesstöd enligt något av patentkraven 1 eller 2, kännetecknad av att åtminstone en öppning (20) i stommen (21) innesluter minst tvâ rörelement (16).

5. Protesstöd enligt något av patentkrav 1 -4, kännetecknad av att det inne- fattar ett cylindriskt hål (19) som bildas direkt av stommen (21).

6. Protesstöd enligt patentkravet 5, kännetecknad av att det av stommen (21) bildade cylindriska hålet (19) är beläget i ett mittområde av protesstödet (27) och att åtminstone ett rörelement (16) är anordnat på var sida om det i mittomrà- det belägna hålet (19).

7. Protesstöd enligt något av patentkrav 1 - 6, kännetecknad av att vardera öppning (20) som omsluter ett rörelement (16) har långsträckt form. 30 526 696 16

8. Protesstöd enligt något av patentkrav 1 - 7, kännetecknad av att samtliga hål (19, 31) genom protesstödet (27) är parallella, och vinkelräta mot nämnda pla- na yta (22).

9. Protesstöd enligt något av patentkrav 1 - 7, kännetecknad av att åtmin- stone något hål (19, 31) genom protesstödet bildar sned vinkel med nämnda plana yra (22).

10. Protesförankringsanordning för användning vid fastsättande av ett protes- stöd i benvävnad hos en patient, vilken anordning innefattar en fixtur (6a), och ett fästelement (13a), vilken fixtur (6a) har en applikationsdel (8a) och en med skruv- gänga försedd förankringsdel (7a), vilket förankringsdel är anordnad för inskruv- ning i en patients benvävnad (A) vilket fästelementet är en skruv (13a) och varvid flxturen (6a) vid sin applikationsände uppvisar en centrisk borrning (12a) försedd med en med skruvens gänga komplementär gänga, kännetecknad av att anord- ningen vidare innefattar ett rörelement (16), och att fästelementet (13a) är anord- nat att löstagbart förbinda rörelementet (16) koaxiellt med fixturens (6a) applika- tionsdel (8a) på ett sådant sätt att förbindande och lösgörande kan åstadkommas utan relativ vridning mellan flxturen (6a) och rörelementet (16), och att skruvens (13a) huvud (14a) har en höjd som är avsevärt mindre än rörelsementets (16) längd.

11. Protesförankringsanordning enligt patentkravet 10, kännetecknad av att rörelementet (16)är cirkuläit och på insidan försedd med en inåtriktad fläns (17) med ett centriskt hål (18), varvid flänsen (17) är anordnad ett kort stycke från rör- elementets ena ände och ett långt stycke från rörelementets andra ände och vilket hål (18) har en diameter som medger passage av skruvens (13a) gängade del men förhindrar passage av dess huvud (14a).

12. Protesförankringsanordning enligt något av patentkraven 10 - 11, känne- tecknad av att fixturens applikationsdel (8a) uppvisar ett cylindriskt parti (10a) som har större diameter än rörelementets (16) innerdiameter och att applikations- delens axiellt yttersta ände uppvisar ett parti (11a) med en största dimension i sid- led som är mindre än rörelementets (16) innerdiameter. 25 526 696 17

13. Protesförankringsanordning enligt patentkravet 12, kännellecknad av att applikationsdelens cylindriska parti (10a) har ungefär samma diameter som rör- elementets ytterdiameter.

14. Protesförankringsanordning enligt något av patentkraven 10 - 14, känne- tecknad av att rörelementet (16) har en längd av minst 10 mm.

15. Protesförankringsanordning enligt något av patentkraven 10 - 15, känne- tecknad av att fixturen (7a), fästelementet (13a) och rörelementet (16) samtliga är av metall.

16. Protesförankringsanordning enligt patentkravet 15, kännetecknad av att åtminstone fixturen (7a) är av titan.

17. Förfarande för tillverkning av ett protesstöd enligt något av patentkraven 1 - 9, kännetecknat av att - ett antal rörelement fixeras vid en bärstruktur - en stomme med en första och en andra sida tillhandahålles, vilken första sida innefattar en plan yta och vilken stomme innefattar minst en genomgående öppning som förlöper mellan stommens första och andra sidor, varvid minst en av öppningarna är vidare än ett rörelements ytterkontur för att möjliggöra att ett mel- lanrum bildas mellan öppningen och rörelementet - stommen bringas att äntra vardera rörelement så att vardera rörelement sträcker sig genom en av öppningama och skjuter ut förbi nämnda första sida - stommen fixeras i det äntrade läget - ett lim anbringas i nämnda mellanrum och bringas att stelna - rörelementen lösgöres från bärstrukturen och stommen med fastlimmade rörelement avlägsnas från bärstrukturen - nämnda utskjutande delar av rörelementen bearbetas så att respektive rörelements ändyta ligger i samma plan som nämnda plana yta.

18. Förfarande enligt patentkravet 17, kännetecknat av att bärstrukturen in- nefattar ett antal fixturer förankrade i ett gemensamt underlag, varvid vartdera rör- element fästes vid en fixtur. 20 25 30 526 696 18

19. Förfarande enligt patentkravet 18, kännetecknat av att stommen fixeras i det äntrade läget genom att fästas i en i underlaget förankrad tixtur.

20. Förfarande enligt patentkraven 18 eller 19, kännetecknat av att underla- get utgöres av en persons benvävnad.

21. Förfarande för fästande av en protes vid ett antal förankrade fixturer, vid vilket ett protesstöd fästs vid nämnda fixturer och en proteshållarkropp fästs vid protesstödet kännetecknat av att - ett rörelement fästs vid minst en av fixturerna, - en stomme med en första och en andra sida tillhandahållas, vilken första sida innefattar en plan yta och vilken stomme innefattar minst en genomgående öppning som förlöper mellan stommens första och andra sidor, varvid minst en av öppningama är vidare än ett rörelements ytterkontur för att möjliggöra att ett mel- lanrum bildas mellan öppningen och rörelementet, - stommen bringas att äntra vardera rörelement så att vardera rörelement sträcker sig genom en av öppningarna och skjuter ut förbi nämnda sida, - stommen fixeras i det äntrade läget, - ett lim anbringas i nämnda mellanrum och bringas att stelna - vardera rörelement lösgöres från respektive fixtur, och stommen med de fastlimmade rörelementen avlägsnas från fixturerna, - de utskjutande delarna av rörelementen bearbetas så att respektive rör- elements ändyta ligger i samma plan som nämnda plana yta, - protesstödet med de bearbetade rörelementen fästs vid fixturerna, och - proteshållarkroppen fästs vid protesstödet så att en yta hos protes- hållarkroppen anligger mot de bearbetade ändytorna av rörelementen.

22. Förfarande enligt patentkravet 21, kännetecknat av att det utövas med hjälp av ett protesstöd enligt något av patentkraven 1 - 9 och med hjälp av minst en protesförankringsanordning enligt något av patentkraven 10 - 16.

23. Förfarande enligt patentkravet 22, kännetecknat av att det innefattar de åtgärder för tillverkning av ett protesstöd som anges i något av patentkraven 17 - 20.