SE524226C2 - En anordning för behandling av ett gasflöde - Google Patents

Description

524 226 gg; En konventionell fysisk uppbyggnad av en katalytisk omvandlare, såsom t.ex. beskriven i US 3 885 977, är den keramiska monoiiten med bikakestruktur som har parallella, öppna kanaler. Det katalytiska materialet deponeras på väggarna hos bikakestrukturens kanaler.

Då gasen flödar från en ände till den andra sker den katalytiska omvandlingen. Denna typ av konstruktioner fungerar i allmänhet bra förutsatt att temperaturen hos anordningen är över tändtemperaturen. Vid kallstartssituationer flödar emellertid de skadliga föreningarna genom kanalerna utan att omvandling sker.

I syfte att reducera mängden av skadliga föreningar som släpps ut under kallstart är det en väl känd teknik att använda adsorptionsfällor, d.v.s. att deponera ett material utöver katalysatorerna som adsorberar och kvarhåller kalla kolväten och/eller kväveoxider tills det att katalysatorn når tändtemperaturen. Detta är visat t.ex. i WO 95/18292. Ett problem med denna teknik då den appliceras på den konventionella konstruktionen beskriven ovan är att desorptionstemperaturen för de flesta föreningar i allmänhet är lägre än den temperatur som krävs för omvandling. En betydande del av de skadliga föreningarna kommer således att fortfarande flöda enom kanalerna utan att omvandlas. 9 Ett annat sätt att lösa problemet med kalla omvandlare är att introducera elektrisk uppvärmning, såsom beskrivet t.ex. i WO 92/14912. Det är emellertid svårt att genomföra uppvärmningen tillräckligt snabbt och kostnaderna för komponenter och energi är höga.

Denna typ av elektrisk uppvärmning kan också vara en säkerhetsrisk (elektricitet, brand).

En annan viktig faktor är tryckfallet över reningsanordningen eftersom energi behövs för att överkomma gasflödesmotståndet hos anordningen. Exempelvis kan ett ökat tryckfall över en reningsanordning för en bilmotor resultera i en ökad bränslekonsumtion.

En intressant teknik som har föreslagits senare är kombinationen av en katalytisk reningsanordning och en värmeväxlare som tillåter värmeväxling mellan den inkommande gasen och den utgående gasen. Med denna teknik är det möjligt att utnyttja värmen i avgaserna på ett mer effektivt sätt vilket är en fördel under de flesta, om inte alla, driftförhållanden. EP 1 016 777 beskriver en konstruktion som består av en korrigerad metallstrimla som är vikt och lagd på sig själv till en bunt som bildar gasflödespassager mellan vikningarna. Formen hos metallremsans korrigering bildare emellertid ett antal små passager inom vardera större passage mellan vikningarna, och då inkommande gasflöde inträder i de större passagerna från sin sida, kommer största delen av gasen att flöda i de små passagerna som är belägna närmast den sida från vilken gasen matades. Med andra ord, gasen inträder bunten från sidan och beroende på svårigheten att flöda tvärs över de större passagerna kommer gasflödet inte att distribueras inom bredden för de större passagerna. Detta leder till en gasflödesdistribution som i det stora hela kommer att vara -a-qu 10 15 20 25 30 35 .nu n. olikformig. Fastän denna konstruktion är principiellt intressant kan den ojämna fiödesdistributionen över kataiysatorn leda till en otillräcklig omvandling, en mindre ett stort tryckfall Vidare är effektiv värmeväxling och till över konstruktionen. metallkonstruktioner i allmänhet benägna att degenerera i den hårda miljö som ett avgasflöde utgör.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Ett syfte med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla en anordning för behandling av ett gasflöde som jämfört med tidigare känd teknik omvandlar gasen effektivare och uppvisar ett lägre tryckfall. Detta syfte uppnås genom de tekniska särdrag som återfinns i den kännetecknande delen av patentkrav 1. Efterföljande patentkrav innehåller fördelaktiga utföranden, ytterligare utvecklingar och varianter av uppfinningen.

Uppfinningen avser en anordning för behandling av ett gasflöde, innefattande åtminstone en kropp, åtminstone en första öppning för inträde av ett inkommande gasflöde till nämnda kropp och åtminstone en andra öppning för utträde av ett utgående gasflöde från nämnda kropp, varvid nämnda kropp är försedd med ett flertal gasflödespassager anordnade för att tillåta värmeväxling mellan gasflödena i närliggande passager.

Uppfinningen att distributionssektion som står i förbindelse med den första öppningen och med kännetecknas av anordningen innefattar åtminstone en gasflödespassagerna för att distribuera det inkommande gasflödet till gasflödespassagerna, och åtminstone en gasflödespassagesektion inkluderande gasflödespassagerna, vilken passagesektion primärt är anpassad för att tillåta värmeväxling och åstadkomma en omvandling av gaskompositionen. En fördelaktig effekt hos detta särdrag är att en förbättrad gasflödesdistribution uppnås vilken gör det möjligt att både utnyttja de potentiellt tillgängliga ytorna inuti gasbehandlingsanordningen på ett effektivare sätt, och att sänka tryckfallet över konstruktionen. Ett mer effektivt utnyttjande av ytorna kan t ex användas för att uppnå ytterligare omvandling (t ex rening) av gasen, för att minska utrymmet som krävs för anordningen genom att göra den mindre, och för att göra anordningen billigare genom att minska dess innehåll av katalytiskt material för en given grad av omvandling.

I ett fördelaktigt utförande av uppfinningen är distributionssektionen anpassad att distribuera det inkommande gasflödet inuti de individuella gasflödespasserna. På detta sätt kommer gasflödet inte endast att distribueras bland de olika flödespassagerna, utan också inuti de individuella passagerna vilka vidare ökar den potentiella effektiviteten hos anordningen. Företrädesvis är distributionssektionen anpassad att åstadkomma ett väsentligen likformigt gasflöde inuti de individuella gasflödespassagerna. :nu av 10 15 20 25 30 35 524 226 'f 2": '* " 4 I ett andra fördelaktigt utförande av uppfinningen bildar distributionssektionen en dei av kroppen. Företradesvis står distributionssektionen | förbindelse med den andra öppningen för att också leda det utgående gasflödet ut från gasflödespassagerna. Ett sådant anordnande gör det möjligt att ge anordningen ett kompakt utförande. Dessutom gör det det möjligt att genomföra värmeväxling också i distributionssektionen.

I ett tredje fördelaktigt utförande av uppfinningen sträcker sig gasflödespassagerna väsentligen parallellt till varandra, och vidare är huvudriktningen hos gasflödet i en huvudriktningen hos gasflödet i en det att gasflödespassage väsentligen det motsatta till närliggande gasflödespassage. Därigenom är möjligt uppnå en motströmsvärmeväxlarprocess för högsta möjliga verkningsgrad.

I ett fjärde fördelaktigt utförande av uppfinningen innefattar kroppen en remsa som är vikt till en sicksackkonstruktion, och distansmedel är anordnade mellan vikningarna' hos sicksackkonstruktionen på ett sådant sätt att ett avstånd uppnås mellan två vikningar som vetter mot varandra i sicksackkonstruktionen, och gasflödespassagerna bildas därigenom mellan vikningarna hos sicksackkonstruktionen, och nämnda distansmedel är anordnade för att underlätta distributionen av det inkommande gasflödet i distributionssektionen.

Detta arrangemang medger att gasen fritt flödar tvärs över gasflödespassagerna och således distribueras inom bredden för passagerna. En fördelaktig effekt till följd av skapandet av gasflödespassagerna hos en vikt remsa genom användning av distansmedel är att det är ett flexibelt system och att det ger många möjligheter att anordna distributionssektionen. En annan fördelaktig effekt är att der ger ökad frihet i utformning av ytan hos remsan; ytan kan t ex vara väsentligen icke mönstrad för att minska flödesmotståndet.

I ett femte fördelaktigt utförande av uppfinningen innefattar kroppen en remsa som är vikt till en sicksackkonstruktion, och ytan hos remsan uppvisar åtminstone delvis ett tredimensionellt mönster, företrädesvis korrigeringar, och nämnda tredimensionella mönster är anordnat för att ge upphov till kontaktpunkter och gap mellan två vikningar som vetter mot varandra i sicksackkonstruktionen, och gasflödespassagerna bildas därigenom i gapen mellan vikningarna hos sicksackkonstruktionen, och ytan hos åtminstone en av två vikningar som vetter mot varandra skiljer sig från nämnda tredimensionella mönster i distributionssektionen på ett sådant sätt att distributionen av det inkommande gasflödet underlättas. Också detta arrangemang medger att gasen fritt flödar tvärs över gasflödespassagerna och således distribueras inom bredden för passagerna. En fördelaktig effekt distributionssektionen hos en vikt remsa genom användning av olika slags ytmönster är att av skapandet av gasflödespassagerna och konstruktionen innehåller färre delar. 10 15 20 25 30 35 I ett sjätte fördelaktigt utförande av uppfinningen bildar distributionssektionen och gasflödespassagesektionen separata enheter som är anordnade tillsammans på ett sådant sätt att gasen kan flöda från en sektion till den andra, företrädesvis är distributionssektionen och gasflödespassagesektionen förbundna med varandra.

Därigenom kan sektionerna produceras individuellt vilket gör det möjligt att optimera produktionsprocessen och göra den mer kostnadseffektiv.

I ett sjunde fördelaktigt utförande av uppfinningen innefattar distributionssektionen en väggkonstruktion som bildar åtminstone en första kanal till vilken det inkommande gasflödet matas, och ett flertal andra kanaler som sträcker sig från nämnda första kanal och vilka andra kanaler är öppna mot gasflödespassagerna som är avsedda för ett inkommande gasflöde. Detta möjliggör en enkel konstruktion och en god distribution av det inkommande gasflödet. Företrädesvis är nämnda första kanal stängd mot gasflödespassagerna. Därigenom tvingas den inkommande gasen att flöda via de andra kanalerna vilket leder till en ännu mer likformig distribution. I en ytterligare utveckling bildar väggkonstruktionen ett flertal tredje kanaler som är öppna mot gasflödespassagerna som är avsedda för ett utgående gasflöde, företrädesvis är nämnda tredje kanaler bildade mellan nämnda andra kanaler med användning av gemensamma väggar. Detta är ett fördelaktigt sätt att leda ut gasen eftersom värmeväxling kan ske också i distributionssektionen, och eftersom inga ytterligare väggar behövs.

I ett åttonde fördelaktigt utförande av uppfinningen innefattar distributionssektionen en sicksackformad väggkonstruktion som bildar en första och en andra uppsättning kanaler, en uppsättning på vardera sidan om nämnda sicksackformade konstruktion, varvid nämnda första uppsättning kanaler är öppna mot gasflödespassagerna som är avsedda för ett inkommande gasflöde och nämnda andra uppsättning kanaler är öppna mot gasflödespassagerna som är avsedda för ett utgående gasflöde, och varvid det inkommande gasflödet matas till den första uppsättningen kanaler. Också denna utformning möjliggör en enkel konstruktion och en god distribution av det inkommande gasflödet.

I ett nionde fördelaktigt utförande av uppfinningen uppvisar distributionssektionen i åtminstone en viss riktning ett väsentligen oförändrat tvärsnitt. Därigenom är det möjligt sektionen extrudering vilket är en kostnadseffektiv att producera genom produktionsprocess.

Företrädesvis tillverkas distributionssektionen och gasflödespassagesektionen av ett keramiskt material, och sektionerna förbinds med varandra genom sintring. Det här ger en fördelaktig konstruktion eftersom ett keramiskt material, jämfört med metall, har en lägre 10 15 20 25 30 35 - u - . ,, 5 materialkostnad, en lägre produktionskostnad, en lägre termisk expansion, en bättre vidhäftning av wash-coat och har en iägre termisk massa per väggvoiym. En konstruktion gjord av ett keramiskt material är också mindre benägen att degenerera i den hårda miljö som ett avgasflöde utgör.

I ett tionde fördelaktigt utförande av uppfinningen har kroppen en väsentligen cylindrisk form, företrädesvis har kroppen den allmänna formen av en cirkulär cylinder, och kroppen innefattar en invändig kavitet som sträcker sig i den längsgående riktningen hos kroppen, och åtminstone en första eller andra öppning är riktad mot nämnda kavitet så att gasflödet åtminstone delvis leds via nämnda kavitet. En fördelaktig effekt hos den utformningen är att anordningen kräver mindre utrymme. En ytterligare fördel, särskilt i en fordons- avgasreningsapplikation, är att anordningen kan utformas med en lång och smal fysisk form som kan anordnas med sin längdaxel i linje med avgasröret. Genom att distribuera gasflödespassagerna kring den invändiga kaviteten och/eller längs med den längsgående axeln hos kroppen, möjliggör denna utformning ett litet tryckfall och fördelaktiga packningsegenska per.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA uppfinningen kommer nu att beskrivas mer i detalj med hänvisning till de efterföljande ritningarna, på vilka: Figur 1 i en vy ovanifrån visar ett exempel på ett förfarande för att producera och bygga en gasbehandlingsanordning i enlighet med ett första fördelaktigt utförande av uppfinningen, Figur 2 visar meri detalj det första utförandet av uppfinningen i enlighet med figur 1, Figur 3 visar, i en sprängskiss i perspektiv, ett andra fördelaktigt utförande av uppfinningen, Figur 4 visar en schematisk skuren vy av en variant av det andra fördelaktiga utförandet av uppfinningen i enlighet med figur 3, Figur 5 visar en tvärsnittsvy A-A i enlighet med figur 4, Figur 6 visar en tvärsnittsvy B-B i enlighet med figur 4, Figur 7 visar en tvärsnittsvy C-C i enlighet med figur 4, Figur 8 visar en tvärsnittsvy D-D i enlighet med figur 4, Figur 9 visar en tvärsnittsvy A-A i enlighet med figur 4 av en alternativ variant av det andra fördelaktiga utförandet av uppfinningen, Figur 10 visar en tvärsnittsvy B-B i enlighet med figur 4 motsvarande varianten visad i figur 9, och Figur 11 visar en ytterligare utveckling av det andra utförandet av uppfinningen i enlighet med figurer 3 och 4. 10 15 20 25 30 35 I ~ ~ | nu DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Figur i visar i en vy ovanifrån ett exempel på ett förfarande för att producera och bygga en gasbehandlingsanordning i enlighet med ett första fördelaktigt utförande av uppfinningen. En remsa 1 viks till en sicksackkonstruktion 2. Distansmedel i form av korrugerade plattor 9 är anordnade mellan vikningarna 10 hos sicksackkonstruktionen 2 på ett sådant sätt att ett avstånd uppnås mellan två vikningar 10 som vetter mot varandra i sicksackkonstruktionen 2. Detta avstånd gör det möjligt att mata ett gasflöde mellan vikningarna 10. De korrugerade plattorna 9 är anordnade att lämna visst centralt utrymme fritt från distansmedel. Detta fria utrymme bildar en del av en distributionssektion 26 som kommer att beskrivas närmare med hänvisning till figur 2. Sicksackkonstruktionen 2 kan formas till kroppar av olika geometriska former, beroende på t ex tillämpningen av anordningen. I figur 1 bildar sicksackkonstruktionen 2 en kropp 3 med formen av en bunt.

Kroppen 3 placeras i ett hölje 6 som omsluter kroppen 3, och höljet 6 är försett med en första öppning 4 för inträde av ett inkommande gasflöde till kroppen 3 och en andra öppning 5 för utträde av ett utgående gasflöde från kroppen 3. Tätningar 7 förhindrar gas från att flöda under eller över kroppen 3. I syfte att anpassa kroppen 3 för att åstadkomma en omvandling i sammansättningen av gasen, är företrädesvis åtminstone en del av ytorna hos kroppen 3 som är i kontakt med gasflödet belagda med ett katalytiskt material.

Figur 2 visar mer i detalj det första fördelaktiga utförandet av uppfinningen i enlighet med figur 1. För att det ska bli tydligare är sicksackkonstruktionen delvis ovikt. Beroende på anordnandet av det korrugerade plattorna 9, är ett flertal gasflödespassager 11a, 11b bildade mellan vikningarna 10 i kroppen 3. Varje andra av nämnda gasflödespassager 11a, 11b är öppen mot den första öppningen 4; hänvisade till som gasflödesinloppspassagerna 11a. De andra passagerna, gasflödesutloppspassagerna 11b, är öppna mot den andra öppningen 5. Den inkommande gasen matas via den första öppningen 4 in i distributionssektionen 26 i vilken den delas upp i två huvudflöden med motsatta riktningar (till vänster och till höger sett från riktningen hos det inkommandet gasflödet) och inträder i inloppspassagerna 11a i vardera av gasflödespassagesektionerna 27. I båda ändar av höljet 6 når gasflödet en reverseringskammare 13 där gasen lämnar inloppspassagerna 11a och träder in i utloppspassagerna 11b genom vilka gasen flödar till den andra öppningen 5 och lämnar höljet 6. En motströmsvärmeväxling medges således mellan närliggande gasflödespassager.

Innanför den första öppningen 4 är distributionssektionen 26 belägen, i vilken sektion de korrugerade plattorna 9 är anordnade att underlätta distributionen av det inkommande gasflödet över bredden för gasflödesinloppspassagerna 11a. Såsom är nämnt ovan är i detta fall distributionssektionen 26 bildad genom ett hålrum i närvaro av plattor 9, så att 10 15 20 25 30 35 524 226 22:' =-.- 8 den inkommande gasen enkelt kan flöda tvärs över inloppspassagerna 11a. Därigenom kan gasflödet distribueras likformigt över bredden för de individuella inloppspassagerna 11a. Då gasen den i en gasflödespassagesektion 27 innefattande de korrugerade plattorna 9. Således innefattar passerar distributionssektionen 26 inträder anordningen en distributionssektion 26 och två gasflödespassagesektioner 27. Dessutom innefattar anordningen två reverseringszoner i form av reverseringskammare 13. Eftersom konstruktionen hos distributionssektionen 26 i figur 2 är likadan invändigt om både den första öppningen 4 och den andra öppningen 5 underlättar distributionssektionen 26 också transporten av det utgående glasflödet ut från utloppspassagerna. Detta särdrag reducerar tryckfallet över konstruktionen.

Distansmedlen är inte begränsade till korrugerade plattor 9, utan kan t ex innefatta ett masknät. Vidare kan distansmedlen uppvisa filtreríngsegenskaper för avlägsning av partikelformiga ämnen. Filtreringsmateríal kan också placeras i utrymmet mellan vikningarna 10.

Som ett alternativ till distansmedel kan ytan hos remsan 1 uppvisa ett tredimensionellt mönster, företrädesvis korrugeringar, anordnade för att ge upphov till kontaktpunkter och gap mellan två vikningar 10 som vetter mot varandra i sicksackkonstruktionen 2.

Frekvensen av korrugeringarna kan t.ex. vara olika mellan närliggande vikningar 10.

Alternativt kan fasläget hos korrugeringarna vara skiftat mellan närliggande vikningar 10.

Gasflödespassagerna 11a, 11b formas därigenom i gapen mellan vikningarna 10.

Företrädesvis sträcker sig nämnda tredimensionella mönster över ett område hos vikningarna 10 motsvarande området täckt av de korrugerade plattorna 9 i figurer 1 och 2.

Distributionssektionen 26 kan således placeras invändigt om den första öppningen 4 på ett liknande sätt som visat i figur 2. I denna distributionssektion 26 kan ytorna hos vikningarna 10 vara utformade att skilja sig från det tredimensionella mönstret, varvid ytorna t ex kan vara väsentligen icke mönstrade, så att inga eller endast få kontaktpunkter skapas i distributionssektionen 26. Effekten av detta arrangemang är liknande den som är att den distributionssektionen 26 och därigenom kan gasflödet beskriven ovan, d.v.s. inkommande gasen kan enkelt flöda tvärs över inloppspassagerna 11a i distribueras likformigt över bredden av inloppspassagerna 11a.

Ett andra fördelaktigt utförande av uppfinningen visas i figurer 3 till 10. I detta utförande bildar distributionssektionen och gasflödespassagesektionen separata enheter som förbinds med varandra. Figur 3 visar, i en sprängskiss i perspektiv, uppbyggnaden hos en kropp 3 innefattande en distributionssektion 26, två gasflödespassagesektioner 27 och två reverseringszoner i form av reverseringskammare 13. Vardera passagesektion 27 är försedd med ett flertal gasflödespassager 11 och, jämfört med de tunna väggarna u n. a a u nan-u n 10 15 20 25 30 35 524 226 9 definierande gasflödespassagerna 11, förhållandevis tjocka stödväggar 33 som delar in gasflödespassagesektionen i ett antal sektorer. Kroppen 3 har formen av en cirkulär cylinder och innefattar en invändig kavitet 20 som stäcker sig i den längsgående riktningen hos kroppen. Det inkommande gasflödet matas in i kroppen 3 via den invändiga kaviteten 20 och det utgående gasflödet lämnar kroppen 3 via dess periferi. Dessa flödesprocesser är vidare beskrivna nedan.

Figur 4 visar en schematisk skuren vy av en variant av det andra utförandet varvid kroppen 3 består av två underkroppar som har förbundits med varandra, och varvid vardera underkropp har en uppbyggnad i enlighet med figur 3. Kroppen 3 har också försetts med omgivande utrustning för att leda gasen till och från kroppen 3. Figur S, 6, 7 och 8 visar tvärsnittsvyer A-A, B-B, C-C respektive D-D, i enlighet med figur 4.

Distributionssektionens 26 uppbyggnad är inte visad i figur 4, men i figur 5.

Det inkommande gasflödet matas in i kroppen 3 genom den första öppningen 4 in i den invändiga kaviteten 20. Den andra änden 23 hos nämnda kavitet 20, motsatt till den hos den första öppningen 4, är stängd vilket har effekten att det inkommande gasflödet tvingas genom de första öppningarna 4' hos vardera distributionssektion 26. Såsom kan ses i figur 5 består distributionssektionen 26 av en väggkonstruktion bildande (som ett exempel) fyra första kanaler 29 som står i förbindelse med den invändiga kaviteten 20 via de första öppningarna 4' och till vilka första kanaler 29 det inkommande gasflödet matas.

Väggkonstruktionen bildar vidare ett flertal andra kanaler 30 (i figuren är det som ett exempel fem i varje riktning) som sträcker sig från vardera av nämnda första kanaler 29.

Såsom kan ses i figur 6 är gasflödespassagesektionen 27 försedd med ett flertal gasflödespasasger lla, 11b. Varje andra av dessa passager bildar en inloppspassage 11a, avsedd för ett inkommande gasflöde, och varje andra passage bildar en utloppspassage 11b, avsedd för ett utgående gasflöde. Nämnda andra kanaler 30 (figur 5) är öppna mot gasflödesinloppspassagerna 11a, medan nämnda första kanaler 29 är stängda mot alla gasflödespassager 11a, 11b genom ändarna hos stödväggarna 33. I syfte att göra det möjligt att använda tunnare stödväggar 33 och därigenom minska mängden konstruktionsmaterial i kroppen kan direktpassagen från de första kanalerna 29 till gasflödespassagerna 11a, 11b vara stängd medelst blockeringsmedel, t ex tunna plattor, eller genom pluggning av lämpliga delar av passagerna. Då det inkommande gasflödet matas genom de första öppningarna 4' in i de första kanalerna 29 tvingas gasen att distribueras in i de andra kanalerna 30. Från de andra kanalerna 30 matas gasflödet till inloppspassagerna 11a, Vidare flödar gasen genom inloppspassagerna lla och når reverseringskammaren 13 som låter gasen flöda för att ändra riktning och flöda tillbaka till distributionssektionen 26 via utloppspassagerna 11b. Väggkonstruktionen bildande de första kanalerna 29 och de andra kanalerna 30 i distributionssektionen 26 bildar också ett 10 15 20 25 30 35 10 flertal tredje kanaler 32 (i figuren finns det som ett exempel fem i vardera riktningen) mellan nämnda andra kanaler 30 med användning av gemensamma väggar. Dessa tredje kanaler 32 är öppna mot gasflödesutloppspassagerna 11b. Två uppsättningar av nämnda tredje kanal 32 mynnar i en gemensam fjärde kanal 34. I figur 5 kan det ses att distributionssektionen 26, som ett exempel är försedd med fyra fjärde kanaler 34. Det utgående gasflödet inträder i nämnda tredje kanaler 32 från utloppspassagerna 11b och lämnar distributionssektionen 26 via nämnda fjärde kanaler 34 och en andra öppning 5' in i en utloppskanal 35 i periferin hos kroppen 3. Vid änden hos kroppen 3, motsatt till den hos den första öppningen 4, är utloppskanalerna 35 kombinerade till en gemensam andra öppning 5 för utträdet av det utgående gasflödet från kroppen 3.

Figur 7 visar en tvärsnittsvy av sektionen innefattande reverseringskammaren 13. Som en variant skulle reverseringskammaren 13 kunna vara uppdelad i ett antal sektorer. Figur 7 visar också den invändiga kaviteten 20 och utloppskanalerna 35. Figur 8 visar en tvärsnittsvy av en avgränsningsplatta 24 belägen mellan två underkroppar. Sådana plattor 24 kan användas för att stabilisera konstruktionen. Som ett alternativ till vad som är visat i figur 4 kan avgränsningsplattan 24 bilda ändelen av reverseringskamrarna 13 hos två närliggande underkroppar.

I syfte att leda gasen till kroppen 3 införes företrädesvis ett rör (t ex ett avgasrör) genom den första öppningen 4 hela vägen till den andra änden 23 hos den invändiga kaviteten 20.

Genom tillhandahållande av röret med öppningarna kring dess omkrets vid en position motsvarande positionen för distributionssektionen/sektionerna 26 tillåts gasen att flöda in i distributionssektionen/sektionerna via de första öppningarna 4'. Ett rör försett med öppningar kan också föras in genom den andra öppningen 5 i syfte att leda gasen iväg från kroppen 3. Sådana införda rör kan användas för att stabilisera konstruktionen.

Figur 9 och 10 visar en alternativ variant av det andra utförandet av uppfinningen.

Principen med denna variant är liknande, men distributionssektionen och gasflödespassagesektionen har olika invändig form. Figur 9 visar en tvärsnittsvy A-A i enlighet med figur 4 av den alternativa distributionssektionen 26', och figur 10 visar en tvärsnittsvy B-B i enlighet med figur 4 av den alternativa gasflödespassagesektionen 27'.

Med hänvisning till figur 9 innefattar distributionssektionen 26' en sicksackformad väggkonstruktion bildande en första uppsättning kanaler 40 och en andra uppsättning kanaler 41, en uppsättning på vardera sidan om nämnda sicksackformade konstruktion.

Den första uppsättningen kanaler 40 är via de första öppningarna 4' öppna mot den invändiga kaviteten 20 och mot gasflödespassagerna som är avsedda för ett inkommande gasflöde; inloppspassagerna 11a. Den andra uppsättningen kanaler 41 är öppna mot gasflödespassagerna som är avsedda för ett utgående gasflöde; utloppspassagerna 11b, nu» 10 15 20 25 30 35 524 226 :sgefgvw 11 och mot utloppskanalerna 35. Närvaron av gasflödespassagerna 11a, 11b är visad i figur 10, varvid vardera andra passage bildar en inloppspassage 11a och vardera andra passage bildar en utioppspassage 11b på liknande sätt som är omnämnt tidigare. I denna variant av uppfinningen flödar gasen på ett liknande sätt som är beskrivet ovan; den träder in i den invändiga kaviteten 20 via den första öppningen 4, når den första uppsättningen av kanaler 40 via de första öppningarna 4', flödar genom inloppskanalerna 11a till reverseringskammaren 13 där den ändrar riktning och flödar genom utloppskanalerna 11b till den andra uppsättningen kanaler 41, och passerar de andra öppningarna 5' in i utloppskanalerna 35.

En fördel med användning av mer än en underkropp, såsom exemplifierat i figur 4, är att det inkommande gasflödet kan uppdelas i ett flertal mindre gasflöden som ökar effektiviteten hos anordningen och sänker tryckfallet över konstruktionen. Självklart kan mer än två underkroppar anordnas tillsammans. Andra arrangemang är också möjliga, varvid ett exempel är att anordna endast en gasflödespassagesektion 27 närliggande till distributionssektionen 26, och således blockera den andra sidan av distributionssektionen 26. Detta anordnande kan användas för att uppnå en högre mekanisk stabilitet hos konstruktionen. Ett annat alternativ är att reversera riktningen hos gasflödet så att gasen träder in i kroppen 3 via utloppskanalerna 35 och lämnar kroppen 3 genom den första öppningen 4.

Såsom framgår av figurer 3 till 10 uppvisar både distributionssektionen 26, 26' och gasflödespassagesektionen 27, 27' ett väsentligen oförändrat tvärsnitt i den längsgående riktningen hos kroppen. Det betyder att dessa sektioner kan produceras genom extrudering vilket är en kostnadseffektiv produktionsmetod som är lämplig både för metall och keramiska material. Företrädesvis är alla sektioner/delar av konstruktionen gjorda av ett keramiskt material och förbundna med varandra genom sintring. Detta ger en hållbar konstruktion. För att uppnå en värmeväxlingseffekt mellan inlopps- och utloppspassagerna måste väggarna som separerar passagerna vara rimligt tunna. För ett keramiskt material skulle en väggtjocklek av ungefär 0,1 mm ge en snabb värmeöverföring genom väggen jämfört med värmeöverföringen från gasen till väggen. Ett exempel på ett lämpligt keramiskt material är cordierit.

Vad avser den alternativa varianten av det andra utförandet visat i figur 9 och 10 är det möjligt att producera/extrudera distributionssektionen 26' och gasflödespassagesektionen 27' i ett stycke så att den första uppsättningen kanaler 40 bildar en del av inloppspassagerna 11a och den andra uppsättningen kanaler 41 bildar en del av utloppskanalerna 11b. Den kaviteten 20 och distributionssektionen 26' kan i sådant fall vara anordnade genom införande ett rör försett invändiga öppningarna till 10 15 20 25 30 35 524 226 12 med hål utmed periferin såsom beskrivet tidigare. Ett annat rör försett med öppningar från distributionssektionen 26' kan anordnas på utsidan av kanaien/passagekonstruktionen.

En ytterligare utveckling av det andra utförandet av uppfinningen (figurer 3 och 4) är anpassning av anordningen för att avlägsna partikelformiga ämnen i gasen. Figur 11 visar schematiskt principen hos en gasflödesfiltreringssektion 36 anordnad mellan en gasflödespassagesektion 27 och sektionen som bildar reverseringskammaren 13. Fastän utformningen av reverseringskammaren 13 kan vara likadan som är beskrivet ovan, har den i detta fall en annorlunda funktion som kommer att beskrivas nedan. Både passagesektionen 27 och filtreringssektionen 36 är försedda med gasflödesinloppspassager och gasflödesutloppspassager 11a, 11b såsom beskrivits ovan. Pluggar 37 stänger utloppspassagerna 11b mot reverseringskammaren 13. Väggarna 39 mellan passagerna 11a, 11b i filtreringssektionen 36 visar en porös struktur genom vilken gas kan passera men inte partiklar (större än en viss storlek), vilka åtminstone delvis kommer att deponeras i reverseringskammaren 13. Dessa väggar 39 fungerar således som filter. Till följd av pluggarna 37 byggs ett tryck upp i reverseringskammaren 13. Gasflödet i inloppspassagerna 11a tvingas således genom väggarna 39 i filtreringssektionen 36 in i utloppspassagerna 11b tillbaka till passagesektionen 27, såsom indikerat med pilar i figur 11. Principiellt skulle filtreringsprocessen kunna genomföras i passagesektionen 27, men porösa väggar i denna sektion skulle försämra värmeväxlaregenskaperna. Efter viss tid behöver filtreringsväggarna 39 och reverseringskammaren 13 förbränning av soten. Beroende på värmeväxlaregenskaperna hos uppfinningen kan värmen som utvecklas i denna process utnyttjas effektivt genom att den utgående gasen förvärmer den inkommande gasen i gasflödespassagesektionen 27. Som en hjälp i denna FEQEHEFEFES QEDOITI process kan en värmeslinga placeras i reverseringskammaren 13. Hos konventionella keramiska partikelfilter ackumuleras askan producerad i sotförbränningsprocessen i filtreringskanalerna och tar upp användbar filtervolym. I enlighet med figur 11 kan askan 38 istället åtminstone delvis ackumuleras i reverseringskammaren 13. I vissa applikationer är volymen hos reverseringskammaren 13 tillräcklig för ackumulering av aska 38 under livslängden för gasbehandlingsanordningen. I andra fall är det möjligt att tillhandahålla reverseringskammaren 13 med tömningsmedel, såsom en öppning som är stängd under normal drift.

Filtreringssektionen 36 visad i figur 11 anpassas enkelt för att passa mellan gasflödespassagesektionen 27 och sektionen bildande reverseringskammaren 13 visad i figurer 3 och 4. Vidare är den principiella utformningen av filtreringssektionen 36 densamma som för passagesektionen 27. Således uppvisar också filtreringssektionen 36 ett väsentligen oförändrat tvärsnitt i en viss riktning och kan därför produceras genom extrudering, vara tillverkat av ett keramiskt material, och förbindas med andra keramiska 1 . sonen. o sno-na o 10 15 20 25 30 35 13 1 n~ n . c u . 'vunna u nu I n ao-u a sektioner genom sintring. Pluggarna 37 kan anordnas med konventionella medel under eller efter extrucieringsprocessen. Självklart kan fiitreringssektionen 36 anpassas för att användas tillsammans med den alternativa gasflödespassagesektionen 27' visad i figur 10.

Fastän användningen av den askackumulerande reverseringskammaren 13 är fördelaktig är det också möjligt att använda filtreringssektionen 36 utan reverseringskammaren 13, t 11a eller genom att byta ex genom pluggning också av inloppspassagerna reverseringskammaren 13 mot en avgränsningsplatta 24.

En fördel med användningen av en motströmsvärmeväxlare vid behandlingen av ett gasflöde i enlighet med uppfinningen är att värmen kan utnyttjas mycket effektivt.

Förutom mängden värme innehållen i den inkommande gasen kan värme tillföras till gasen från exoterma reaktioner i kroppen, företrädesvis genom användning av ett katalytiskt material som har belagts på åtminstone en del av ytorna i kroppen som är i kontakt med gasflödet. Värmen kan också levereras av en extern källa såsom en värmealstrare företrädesvis anordnad i reverseringszonen. Eftersom det utgående gasflödet under sin transport från reverseringskammaren 13 till den andra öppningen 5,5' kan överföra en stor del av sitt värme till det inkommande gasflödet från den första öppningen 4,4' till reverseringskammaren 13 kommer endast en liten del av den tillförda värmen att lämna kroppen 3 med det utgående gasflödet och således gå förlorad. En god värmeekonomi är särskilt viktig om det inkommande gasflödet är förhållandevis kallt så att temperaturen kanske faller under den tidigare beskrivna tändtemperaturen för katalysatorn. Ett exempel på detta är då anordningen tillämpas för att rena avgaserna hos en dieselmotor.

Värmeväxlingsprocessen i enlighet med uppfinningen är också mycket användbar i temperaturövergångssituationer, såsom vid rening av avgaser under en kallstartssituation.

I en sådan tillämpning av uppfinningen är kroppen 3 företrädesvis försedd med både ett katalytiskt material och ett adsorptions-/desorptionsämne applicerat till åtminstone en del av ytorna i kroppen 3 som är i kontakt med gasflödet. Nämnda ämne adsorberar företrädesvis kolväten och/eller kväveoxider vid eller under en första temperatur och frigör dem vid eller över en andra temperatur som är högre än den första temperaturen.

Eftersom avgaserna träder in i den kalla kroppen 3 kommer värme att överföras från gasen till materialet som ingår i kroppen 3. Den första delen av värmeväxlarytorna, d.v.s. materialet i eller nära distributionssektionen 26 belägen närmast den första öppningen 4,4', värms upp snabbt medan delen nära reverseringskammaren 13 värms upp sakta.

Eftersom kroppen är anordnad att medge värmeväxling mellan närliggande passager kommer också värmeväxlarytorna närmast den andra öppningen 5,5' att värmas upp snabbt. Ett gasflöde som passerar anordningen kort efter start kommer således att undergå en första het zon vid inträdet till kroppen 3, en zon med successivt sjunkande a - weapon v - .vunna a 1 10 15 20 25 30 35 n 524 226 a - ne.- e -man oopvn o 14 temperatur (inloppspassagerna 11a), en zon med successivt ökande temperatur (utioppspassagerna iib) och en andra het zon före utträdet ut ur kroppen 3. Föreningar adsorberade på adsorptions-/desorptionsämnen applicerade på ytor i den första heta zonen kommer relativt snabbt att desorbera, men kommer att adsorberas igen på ämnen applicerade på kallare ytor nära reverseríngskammaren 13. Eftersom temperaturen också ökar med tiden nära reverseríngskammaren 13 kommer föreningarna att desorbera igen.

Denna gång kommer emellertid föreningarna att transporteras mot zoner med högre temperaturer. Genom lämplig utformning av kroppen och val av katalytiskt material och adsorptions-/desorbtionsämnen kommer temperaturen i åtminstone den hetaste zonen att vara över den katalytiska ligth-off temperaturen så att föreningarna omvandlas effektivt. och reducera mängden av adsorptions- att förbättra värmeekonomin /desorbtionsämnen och katalysatorer som krävs, kan kroppsytorna till vilka katalysatorer I syfte och nämnda ämnen bör appliceras väljas omsorgsfullt. T ex kan katalysatorer för oxidering av HC och CO och reducering av NO, huvudsakligen appliceras i de hetare zonerna hos kroppen (i eller nära distributionssektionen 26) och adsorptions-/depsorbtionsämnen kan huvudsakligen appliceras i de kallare zonerna (i eller nära reverseríngskammaren 13).

I syfte att styra temperaturen hos gasflödet i kroppen innefattar anordningen företrädesvis en eller flera av de följande: en vârmealstrare anordnad i kroppen (företrädesvis anordnad i reverseríngskammaren), kylflänsar anordnade i kroppen, inrättningar för införande av kylluft in i kroppen, och/eller ett system för att styra sammansättningen hos det inkommande gasflödet. Nämnda system innefattar företrädesvis en inrättning för införande av oxiderande ämnen, såsom luft, in i det inkommande gasflödet, och/eller en inrättning för införande av oxiderbara ämnen, såsom kolväten, in i det inkommande gasflödet.

Beroende på värmeväxlaregenskaperna hos anordningen kan värmen genererad i de inducerade kemiska reaktionerna tas om hand effektivt.

Om anordningen är anordnad i anslutning till en motor innefattar nämna system för att styra sammansättningen hos det inkommande gasflödet företrädesvis en inrättning för att styra driften av motorn, vilken drift i sin tur kan påverka sammansättningen hos det inkommande gasflödet. T ex genom inblandning av ytterligare mängder bränsle i en eller flera av cylindrarna kan bränsle, d.v.s. kolväten, introduceras i avgasen som ska renas i gasbehandlingsanordningen.

Distributionssektonen/sektionerna är således primärt anpassade för att distribuera det inkommande gasflödet till gasflödespassagerna, passagesektionen/sektionerna är primärt att tillåta att sammansättningen av gasen, och filtreringssektionen/sektionerna är primärt anpassade för anpassade värmeväxling och åstadkomma en omvandling i 10 15 20 25 30 35 524 226 15 i en filtreringssektion.

Uppfinningen är inte begränsad till de ovan beskrivna utförandena utan ett antal modifieringar är möjliga inom ramen för de efterföljande patentkraven. T ex kan reverseringszonen vara sätt. reverseringskammaren 13 med överföringspassager, t.ex. hål, mellan gasflödesinlopps- utformad på olika Ett exempel är att ersätta passagerna och gasflödesutloppspassagerna.

Vidare är det första utförandet av uppfinningen inte begränsat till varianten visad i figurer 1 och 2. Sicksackkonstruktionen 2 kan t.ex. vara utformad i enlighet med andra geometriska strukturer. Ett exempel är att distribuera vikningar 10 likformigt kring en invändig kavitet så att sicksackkonstruktionen 2 antar formen av en cirkulär cylinder med en längsgående invändig kavitet. Gasen kan således matas till kroppen via kaviteten. En variant på detta är att bilda en diskret distribution av vikningar kring kaviteten varvid ett antal underkroppar är anordnade kring kaviteten. Formen hos distributionssektionen 26, d.v.s. formen hos de korrugerade plattorna 9, kan också modifieras för att passa olika applikationer. Sett i riktningen för det inkommande gasflödet kan distributionssektionen 26 t ex vara avsmalnande eller expanderande.

Var det avser det andra utförandet av uppfinningen är det möjligt att använda en konventionell monolit med ett stort antal smala flödespassager (och försedd med den invändiga kaviteten 20) som ett alternativ till gasflödespassagesektionerna 27, 27' visade i figurer 6 och 10. vardera av gasflödespassagerna i figurer 6 och 10 skulle i sådant fall kunna vara utbytta mot ett antal smalare passager sida vid sida. Med en lämplig utformning skulle detta arrangemang ge en stabilare konstruktion och endast ha en marginell effekt på värmeväxlingen (beroende på det extra materialinnehållet i kroppen som krävs för de extra väggarna). Det skulle emellertid öka tryckfallet och kräva mer material.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 524 226 16 PATE NTK RAV 1. En anordning för katalytisk behandling av ett gasflöde, innefattande åtminstone en kropp (3), åtminstone en första öppning (4, 4') för inträde av ett inkommande gasflöde till nämnda kropp (3) och åtminstone en andra öppning (5, 5') för utträde av ett utgående gasflöde från nämnda kropp (3), varvid nämnda kropp (3) är försedd med ett flertal 11b) anordnade att tillåta värmeväxling mellan gasflödena i närliggande passager, varvid anordningen gasflödespassager (11a, innefattar åtminstone en distributionssektion (26, 26') som står i förbindelse med den första öppningen (4, 4') och med gasflödespassagerna (11a, 11b) för att distribuera det inkommande gasflödet till gasflödespassagerna (11a, 11b), och (27, 27') gasflödespassager (11a, 11b), vilken passagesektion (27, 27') primärt är anpassad åtminstone en gasflödespassagesektion inkluderande nämnda att tillåta värmeväxling och att åstadkomma en omvandling i sammansättningen av gasen, kä n n etec kn ad dä rav , att kroppen (3) har en väsentligen cylindrisk form och att kroppen (3) innefattar en invändig kavitet (20) som sträcker sig i den längsgående riktningen hos kroppen (3), och att nämnda åtminstone ena första (4, 4') eller andra (S, 5') öppning är riktad mot nämnda kavitet (20) så att gasflödet åtminstone delvis leds via nämnda kavitet (20). Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att kroppen (3) har formen av en cirkulär cylinder. kännetecknad att distributionssektionen (26, 26') är anpassad att distribuera det inkommande Anordning enligt krav 1 eller 2, därav, gasflödet inuti de individuella gasflödespassagerna (11a, 11b). Anordning enligt krav 3, kän netecknad därav, att distributionssektionen (26, 26') är anpassad att åstadkomma ett väsentligen likformigt gasflöde inuti de individuella gasflödespassagerna (11a, 11b). Anordning enligt något föregående krav, k ä n n et e c k n a d d ä r a v , att distributionssektionen (26, 26') bildar en del av kroppen (3). Anordning enligt något föregående krav, k ä n n et e c k n a d d ä r a v , att distributionssektionen (26, 26') står i förbindelse med den andra öppningen (5, 5') för att också leda det utgående gasflödet ut från gasflödespassagerna (11a, 11b). 10 15 20 25 30 35 7. 10. 11. 12. 524 226 17 Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att gasflödespassagerna (11a, llb) sträcker sig väsentligen parallellt i förhållande till varandra. Anordning enligt krav 7, kännetecknad därav, att huvudriktningen hos gasflödet i en gasflödespassage (11a, llb) är väsentligen det motsatta till huvudriktningen hos åtminstone en av de gasflödet i närliggande gasflödespassagerna (11b, 11a). Anordning enligt krav 8, kännetecknad därav, att nämnda gasflödespassager (11a, 11b) bildar inloppspassager (11a) som är avsedda för ett inkommande gasflöde och utloppspassager (llb) som är avsedda för ett utgående gasflöde, och att en reverseringszon (13) är anordnad så att gas inkommande till nämnda reverseringszon (13) från inloppspassagerna (11a) tillåts ändra riktning och flöda tillbaka genom utloppspassagerna (11b). Anordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d d ä ra v , att reverseringszonen innefattar en reverseringskammare (13). Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att kroppen (3) innefattar en remsa (1) som är vikt till en sicksackkonstruktion (2) och (10) hos sicksackkonstruktionen (2) på ett sådant sätt att ett avstånd uppnås mellan två att distansmedel (9) är anordnade mellan vikningarna vikningar (10) som vetter mot varandra i sicksackkonstruktionen (2), och att gasflödespassagerna (11a, llb) därigenom är bildade mellan vikningarna hos sicksackkonstruktionen (2), och att nämnda distansmedel (9) är anordnade för att underlätta distributionen av det inkommande gasflödet i distributionssektionen (26). Anordning enligt något av kraven 1-10, kä nnetecknad därav, att kroppen (3) innefattar en remsa (1) som är vikt till en sicksackkonstruktion (2), och att ytan hos remsan (1) åtminstone delvis uppvisar ett tredimensionellt mönster, företrädesvis korrugeringar, och att nämnda tredimensionella mönster är anordnat för att ge upphov till kontaktpunkter och gap mellan två vikningar (10) som vetter mot varandra i sicksackkonstruktionen (2), och att gasflödespassagerna (11a, 11b) därigenom är bildade i gapen mellan vikningarna (10) hos sicksackkonstruktionen (2), och att ytan hos åtminstone en av två vikningar (10) som vetter mot varandra skiljer sig från nämnda tredimensionella mönster i distributionssektionen (26) på ett sådant sätt att distributionen av det inkommande gasflödet underlättas. 10 15 20 25 30 35 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 524 226 18 Anordning enligt krav 11 eller 12, kännetecknad därav, att ett hölje (6) försett med nämnda första öppning (4) och nämnda andra öppning (5) omsluter sicksackkonstruktionen (2). Anordning enligt något av kraven 1-10, kännetecknad därav, att distrlbutionssektionen (26, 26') och gasflödespassagesektionen (27, 27') bildar separata enheter som är anordnade tillsammans på ett sådant sätt att gas kan flöda från en sektion till den andra, företrädesvis är distrlbutionssektionen (26, 26') och gasflödespassagesektionen (27, 27') förbundna med varandra. Anordning enligt krav 14, kä nnetecknad därav, att distrlbutionssektionen (26) innefattar en väggkonstruktion bildande: åtminstone en första kanal (29) till vilken det inkommande gasflödet matas; och ett flertal andra kanaler (30) som sträcker sig från nämnda första kanal (29) och vilka andra kanaler (30) är öppna mot gasflödespassagerna (lla, 11b) som är avsedda för ett inkommande gasflöde. Anordning enligt krav 15, kännetecknad därav, att nämnda första kanal (29) är stängd mot gasflödespassagerna (11a, 11b). krav 15 eller 16, väggkonstruktionen bildar ett flertal tredje kanaler (32) som är öppna mot Anordning enligt kännetecknad därav, att gasflödespassagerna (lla, 11b) som är avsedda för ett utgående gasflöde, företrädesvis är nämnda tredje kanaler (32) bildade mellan nämnda andra kanaler (30) med användning av gemensamma väggar. Anordning enligt krav 14, kännetecknad därav, att distrlbutionssektionen (26') innefattar en sicksackformad väggkonstruktion bildande en första och en andra uppsättning av kanaler (40, 41), en uppsättning på vardera sida om den sicksackformade konstruktionen, varvid nämnda första uppsättning kanaler (40) är öppna mot gasflödespassagerna (lla, 11b) som är avsedda för ett inkommande gasflöde och nämnda andra uppsättning av kanaler (41) är öppna mot gasflödespassagerna (lla, 11b) som är avsedda för ett utgående gasflöde, och varvid det inkommande gasflödet matas till den första uppsättningen kanaler (40). Anordning enligt något av kraven 14-18, kännetecknad därav, att distrlbutionssektionen (26, 26') i åtminstone en viss riktning uppvisar ett väsentligen oförändrat tvärsnitt. 10 15 20 25 30 35 20. 21. 22. 23. 24. 25. 524 226 19 Anordning enligt krav 19, k ä n n e te c k n a d d ä ra v , att distributionssektionen (26, 26') är producerad genom extrudering. Anordning enligt något av kraven 14-20, kännetecknad därav, att distributionssektionen (26, 26') och gasflödespassagesektionen (27, 27') är tillverkade av ett keramiskt material, och att sektionerna är förbundna med varandra genom sintring. Anordning enligt något föregående krav, k ä n n e t e c k n a d d ä ra v , att (36), filtreringssektion (36) primärt är anpassad att avlägsna partikulära ämnen från anordningen innefattar åtminstone en filtreringssektion vilken gasen. Anordning enligt något föregående krav, kännetecknad därav, att åtminstone en del av ytorna hos kroppen (3) som är i kontakt med gasflödet är belagda med ett katalytiskt material. Anordning enligt något föregående krav, kännetecknad därav, att åtminstone en del av ytorna hos kroppen (3) som är i kontakt med gasflödet är belagda med ett adsorptions-/desorptionsämne. Anordning enligt något föregående krav, k ä n n etec k n a d dä ra v , att anordningen innefattar medel för att styra temperaturen hos gasflödet i kroppen (3), varvid nämnda medel innefattar en eller flera av följande: - en värmealstrare anordnad i kroppen (3), - kylflänsar anordnade i kroppen (3), - inrättningar för införande av kylluft in i kroppen (3), - ett system för att styra sammansättningen hos det inkommande gasflödet. 26. Anordning enligt krav 25, kännetecknad därav, att nämnda system för styrning av sammansättningen hos det inkommande gasflödet innefattar en eller båda av de följande: - en inrättning för införande av oxiderande ämnen, såsom luft, in i det inkommande gasflödet, - en inrättning för införande av oxiderbara ämnen, såsom kolväten, in i det inkommande gasflödet. 10 15 20 25 30 35 27. 28. 524 226 20 Anordning enligt krav 25, kännetecknad därav, att anordningen är anordnad i anslutning till en förbränningsmotor, och att nämnda system för att styra sammansättningen hos det inkommande gasflödet innefattar en inrättning för vilken drift i att styra driften av förbränningsmotorn, sin tur påverkar sammansättningen hos det inkommande gasflödet. Anordning enligt något föregående krav, kännetecknad därav, att anordningen är anpassad att rena avgaserna från en förbränningsmotor, företrädesvis i en mobil applikation.