SE523451C2 - Valsverk samt förfarande vid valsning med flyttbara arbetsvalsar - Google Patents

Description

:earn :arna 10 15 20 25 30 35 Pga .s23 451 ¿fi?$f~** n n u | n» nämligen störst där arbetsvalsamas arbetsytor kontaktar bandkanterna (valsämnets kanter). Vid bandkanterna kan slitaget vara 3 - 4 gånger större än längre in på bandet.

För att erhålla längre livslängd på arbetsvalsama arbetar man därför med ämnen av olika bredd. Ett förekommande arbetssätt är att man börjar med en jämförelsevis stor bandbredd för att sedan gå över till en mindre bandbredd. Ett modemt kallvalsverk kan vara byggt för en bandbredd upp till 2 m. Ofta minskar man successivt bandbredden i flera steg för att utnyttja så stor del som möjligt av arbetsvalsens yta. När man går från en bandbredd till en annan måste man även ändra tryckfördelningen i tvärsrilctningen av skäl som förklarats ovan. Ett sätt att ändra tryckfördelningen är att använda drivvalsar som är koniska i sin ena ände och som kan förflyttas i valsverkets tvärsriktning. I ett valsverk kan emellertid varje drivvals förskjutas under drift med högst 1 millimeter per meter bandlängd. Om regleringen gjordes snabbare skulle arbetsvalsarna och valsämnet ta skada, exempelvis kan släpmärken uppstå. Om breddändringen är stor nog kommer därför bandbrott att uppstå innan regleringen fiillbordats. Skall till exempel bredden av ämnet ändras från 1500 millimeter till 1300 rnillimeter måste minst 100 meter av valsämnet passera genom valsspalten innan drivvalsen förskjutits så mycket i tvärsriktningen att en lämplig tryckfördelning erhållits. Det är inte möjligt att under drift släppa upp arbetsvalsama för justering i tvärsriktningen eftersom detta skulle få till följd att valsämnet skulle få ett tjockare parti vilket ej är godtagbart.

Den nu föreliggande uppfinningen syfiar till att tillhandahålla ett valsverk och en metod vid valsning som medger justering av tryckfördelningen i en valsspalt och i synnerhet till att tillhandahålla ett valsverk och en metod vid valsning som medger så snabba justeringar av tryckfördelningen i tvärsriktningen så att man vid kontinuerlig valsning kan byta bandbredd utan att valsverket måste stoppas. Om tryckfördelningen således kan ändras under drift kan stora produktivitetsvinster uppnås. Det skall dock förstås att uppfinningen inte nödvändigtvis är tänkt att ersätta andra regleringsmetoder som exempelvis förskjutning av koniska valsar. I stället skall uppfinningen i första hand förstås som ett komplement till redan kända metoder.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Ett valsverk enligt den nu föreliggande uppfinningen innefattar en första arbetsvals och en andra arbetsvals vilka arbetsvalsar bildar en valsspalt mellan sig genom vilken valsspalt ett ämne kan valsas i en maskinriktning som är väsentligen vinkelrät mot arbetsvalsarnas längdaxlar. En första drivvals är anordnad för drivning av den första arbetsvalsen och en andra drivvals är anordnad att driva den andra arbetsvalsen varvid den första och den andra drivvalsens längdaxlar är väsentligen parallella med arbets- -vrva 10 15 20 25 30 35 I - n u o n. valsarnas längdaxlar. Den första arbetsvalsen har en första sidostödvals belägen på den första arbetsvalsens uppströmssida i maskinriktningen och en andra sidostödvals belägen på den första arbetsvalsens nedströmssida i maskinriktningen. För den andra arbetsvalsen finns en tredje sidostödvals belägen på den andra arbetsvalsens uppströms- sida i maskinriktningen och en fjärde sidostödvals belägen på den andra arbetsvalsens nedströmssida i maskinriktningen. Arbetsvalsama är anordnade att under drift kunna förflyttas i en båge längs ytan av sina respektive drivvalsar så att valsspalten därigenom kan flyttas i eller mot maskinriktningen. För varje arbetsvals gäller att en sidostödvals är konvext bomberad och en sidostödvals är konkavt bomberad och även sidostödvalsarna är anordnade att under drift kunna flyttas i eller mot maskinriktningen. Genom att arbetsvalsarna och deras sidostödvalsar anordnats flyttbara kan tryckfördelningen i valsspalten tvärs maskinriktningen förändras.

I en utföringsform av uppfinningen är den första och den tredje sidostödvalsen konvext bomberade medan den andra och den fjärde sidostödvalsen är konkavt bomberade.

I en annan utföringsform av uppfinningen är den första och den tredje sidostödvalsen konkavt bomberade medan den andra och den fiärde sidostödvalsen är konvext bomberade.

Företrädesvis är sidostödvalsarna anordnade att kunna förflyttas tillsammans med arbetsvalsarna så att var och en av arbetsvalsarna tillsammans med sina sidostödvalsar kan flyttas som en enhet. Det är även lämpligt att arbetsvalsarna och sidostödvalsarna är anordnade att kunna flyttas under drifi så att tryckfördelningen i valsspalten kan ändras under pågående valsning. i Enligt ett uppfinningsenligt forfarande valsas ett änme i en valsspalt mellan en första arbetsvals och en andra arbetsvals i en maskinriktning som är väsentligen vinkelrät mot arbetsvalsarnas längdaxlar. Förfarandet innefattar följande steg: Ett ämne med en första bredd valsas mellan de båda arbetsvalsama varvid arbets- valsarna böjs i en första utböjningsriktning som har en huvudsaklig komposant i eller mot maskinriktningen. Bredden av valsämnet ändras därefter från den första bredden till en andra bredd. Arbetsvalsama böjs i en andra utböjningsriktning med väsentligen lika stor utböjning som då arbetsvalsarna befinner sig i sitt första läge och vilken andra utböjningsriktning är skild från den första utböjningsriktningen så att tryckfördelningen i valsspalten tvärs maskinriktningen därigenom förändras. Den andra bredden kommer :sann 10 15 20 25 30 35 P1635 523 451 z a u | c . av då att valsas med utnyttjande av en annan tryckfördelning än den tryckfördelning som används vid valsning av den första bredden. Det uppfinningsenliga förfarandet kan lämpligen åstadkommas genom att arbetsvalsarna förskjuts i maskinriktningen från ett första läge till ett andra läge varvid var och en av arbetsvalsama även i sitt andra läge böjs i eller mot maskinriktningen men i en andra utböjningsriktning vilken är skild från den första utböjningsriktningen för respektive arbetsvals så att, i maskinens tvärsrikt- ning, fördelningen av tryck på ämnet i valsspalten därigenom förändras. Inom ramen för uppfinningen och de bifogade patentkraven kan man även tänka sig att använda förfa- randet för att ändra tryckfördelningen även i det fall då ämnesbredden är oförändrad om så skulle önskas. Uppfinningen avser dock främst reglering av tryckfördelningen i samband med byte av ämnesbredd. Företrädesvis flyttas arbetsvalsarna från sitt första läge till sitt andra läge huvudsakligen samtidigt med att ärrmets bredd i valsspalten ändras från den första bredden till den andra bredden. Man kan dock tänka sig att arbetsvalsarna förflyttas omedelbart före bytet av ämnesbredd eller omedelbart efieråt.

Det uppfinningsenliga förfarandet utnyttjas i synnerhet då man under drifi byter ämnesbredd genom att man svetsar ihop valsämnet med ett annat ämne. Ett ämne med en första bredd valsas då mellan två arbetsvalsar varvid var och en av arbetsvalsama befinner sig i ett första läge i maskinriktningen och varvid arbetsvalsarna böjs i maskin- riktningen genom inverkan av sidostödvalsarna. Arbetsvalsarnas utböjningsriktning behöver därvid inte helt sammanfalla med maskinriktningen men en huvudsaklig komposant av utböjningsriktningen sammanfaller med maskinriktningen så att arbets- valsarnas utböjning till väsentlig del sker i maskinriktningen. Bredden av valsämnet ändras under drifi från den första bredden till en andra bredd genom att man uppströms om valsspalten svetsar ihop valsämnet med ett andra ärnne vilket andra ämne är av den andra bredden och vilken andra bredd är mindre än den första bredden. Hopsvetsningen kan ske i en särskild svetsningsstation. Arbetsvalsama flyttas i maskinriktningen från sitt första läge till ett andra läge för respektive arbetsvals genom att var och en av arbetsvalsarna tillsammans med sina respektive sidostödvalsar förflyttas i en båge längs ytan av sin respektive driwals så att valsspalten förflyttas till sitt andra läge vilket andra läge är beläget nedströms om det första läget. Arbetsvalsamas förflyttning sker företrädesvis samtidigt som valsämnet av den andra bredden når fram till valsspalten. Även i sitt andra läge böjs arbetsvalsarna i maskinriktningen och utböjningen i det andra läget år väsentligen lika stor som då arbetsvalsarna befinner sig i sitt första läge men utböjningsriktningen skiljer sig något från utböjningsriktningen i det första läget så att man vid valsning av den andra bredden utnyttjar en annan tryckfördelning i valsspalten än vid valsning av den första bredden. Det andra ämnet har en nedströmsände vid vilken zu..- 10 15 20 25 30 35 P163s U 523 451 'l v v: .na nedströmsände det andra ämnet svetsas vid valsämnet. Företrädesvis gäller att det andra ämnet vid sin nedströmsände är av den första bredden och att bredden av det andra ämnet via ett övergångsstycke med minskande bredd övergår i den andra bredden.

Arbetsvalsarnas förflyttning från det första läget till det andra läget sker företrädesvis samtidigt med att övergângsstycket passerar igenom valsspalten.

Man kan även tänka sig att arbetsvalsamas förflyttning från det första läget till det andra läget görs först efter att det valsämne som passerar genom valsspalten uppnått den andra bredden. Dock föredras att förflyttningen av arbetsvalsarna sker väsentligen samtidigt som övergångsstycket når valsspalten.

Enligt en variant av det uppñnningsenliga förfarandet befinner sig det andra läget av arbetsvalsarna nedströms om det första läget och arbetsvalsarna böjs i maskinriktningen.

Enligt en annan variant av det uppfinningsenliga förfarandet befinner sig det andra läget av arbetsvalsarna nedströms om det första läget och arbetsvalsama böjs mot maskinriktningen.

Enligt en ytterligare variant av det uppfmningsenliga förfarandet befinner sig det andra läget av arbetsvalsarna uppströms om det första läget och arbetsvalsarna böjs i maskin- riktningen. Enligt åter en ytterligare variant av det uppfinningsenliga förfarandet befinner sig det andra läget av arbetsvalsarna uppströms om det första läget och arbetsvalsarna böjs mot maskinriktningen.

KORTFATTAD FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar schematiskt ett uppfinningsenligt valsverk Figur 2 visar schematiskt hur en arbetsvals kan förflyttas i maskinriktningen Figur 3 visar schematiskt olika lägen av arbetsvalsar och sidostödvalsar Figur 4 visar schematiskt samma valsverk som i Fig. 1 men med arbetsvalsar och sidostödsvalsar i ett annat läge.

Figur 5 visar två olika tryckkurvor som representerar olika tryckfördelningar i tvärsriktningen av valsspalten. mi.- 1-4»- 10 15 20 25 30 35 P1635 Figur 6 Figur 7 Figur 8 Figur 9 Figur 10 Figur 11 Figur 12 Figur 13 Figur 14 Figur 15 u a n» I .n 1.0 a' ,°', ' I' u , , 6' rs u p u p a 'z ' II o a a u» an, n; , . . I u. o I s . ., , I I o . . n . , _ o visar, sett i maskinriktningen, ett tvärsnitt av en valsspalt där arbetsvalsarna befinner sig i ett första läge fór att åstadkomma en forsta tryckfórdelning. visar, sett i maskinriktningen, ett tvärsnitt av en valsspalt där arbetsvalsarna befinner sig i ett andra läge för att åstadkomma en andra tryckfórdelning. visar, sett ovanifrån, ett andra valsämne avsett att fästas vid ett första ämne. visar, sett ovanifrån, en annan form av ett andra valsämne avsett att fästas vid ett första ämne. visar schematiskt ett valsverk med föregående svetsningsstation samt en bandslinga visar, sett ovanifiån, två valsämnen av olika bredd vilka sammanfogats med varandra till ett valsämne. visar mer detaljerat en möjlig utfóringsform av ett uppfinningsenligt valsverk. visar schematiskt hur fórskjutningen av valsarna påverkar tryckfórdelningen visar, sett ovariifrån, en utfóringsform där arbetsvalsamas uppströms belägna sidostödvalsar är konvexa och de nedströms belägna sidostödvalsarna är konkava. visar, sett ovanifiån, en utfóringsform där arbetsvalsarnas uppströms belägna sidostödvalsar är konkava och de nedströms belägna arbetsvalsarna är konvexa.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Med hänvisning till Figur 1- 4 visas ett valsverk 1 innefattande en första arbetsvals 2 och en andra arbetsvals 3 vilka arbetsvalsar 2, 3 bildar en valsspalt 4 mellan sig genom vilken valsspalt 4 ett ämne 5 kan valsas i en maskinriktning som är väsentligen vinkelrät mot arbetsvalsamas 2, 3 längdaxlar. En forsta drivvals 6 är anordnad for drivning av den forsta arbetsvalsen 2 och en andra drivvals 7 är anordnad for drivning av den andra arbetsvalsen 3. Den första och den andra drivvalsens 6, 7 längdaxlar är väsentligen anna» nosa; 10 15 20 25 30 35 P1635 523 451 '* parallella med arbetsvalsarnas längdaxlar. Den första arbetsvalsen 2 har en första sidostödvals 8 belägen på den första arbetsvalsens 2 uppströmssida i maskinriktningen och en andra sidostödvals 9 belägen på den första arbetsvalsens 2 nedströmssida i maskinriktningen. För den andra arbetsvalsen 3 finns en tredje sidostödvals 10 vilken är belägen på den andra arbetsvalsens 3 uppströmssida i maskinriktningen och en fjärde sidostödvals 11 belägen på den andra arbetsvalsens 3 nedströmssida i maskinriktningen.

Arbetsvalsama 2, 3 är anordnade att kunna förflyttas i en båge längs ytan av sina respektive drivvalsar 6, 7 så att valsspalten 4 därigenom kan flyttas i eller mot maskin- riktningen. För varje arbetsvals 2, 3 gäller att en sidostödvals 8, 9, 10, 11 är konvext bomberad och en sidostödvals 8, 9, 10, 11 är konkavt bomberad och även sidostöd- valsarna 8, 9, 10, 11 är anordnade att kunna flyttas i eller mot maskinriktningen. Det inses att de bomberade sidostödsvalsarna åstadkommer en utböjning av arbetsvalsarna i eller mot maskinriktningen. Tryckfördelningen i valsspalten tvärs maskinriktningen kan därigenom förändras då arbetsvalsarna flyttas. Det skall förstås att drivvalsarna 6, 7 kan drivas på många olika sätt, exempelvis kan drivvalsama 6, 7 drivas av stödvalsar 16, 17.

Realistiska dimensioner för de i valsverket ingående delarna kan vara enligt följande.

Stödvalsarna 16, 17 kan ha en diameter som överstiger 1 m och 1150 mm kan anges som ett tänkbart mått för dessa. För drivvalsama 6, 7 kan ca 355 mm anges som ett lämpligt mått på diametern. Arbetsvalsarna 2, 3 kan ha en diameter på 140 mm medan sidostödsvalsarna 8, 9, 10, 11 kan ha en diameter som understiger arbetsvalsamas diameter.

Enligt en utföringsforrn av det uppfinningsenliga valsverket är den första och den tredje sidostödvalsen 8, 10 konvext bomberade och den andra och den fjärde sidostödvalsen 9, 11 är konkavt bomberade. Enligt en andra utföringsforrn av det uppfinningsenliga vals- verket 1 gäller att den första och den tredje sidostödvalsen 8, 10 är konkavt bomberade medan den andra och den fjärde sidostödvalsen 9, 11 är konvext bomberade.

Företrädesvis är sidostödvalsarna 8, 9, 10, 11 anordnade att kunna förflyttas till- sammans med arbetsvalsarna 2, 3 så att var och en av arbetsvalsarna 2, 3 tillsammans med sina sidostödvalsar 8, 9, 10, 11 kan flyttas som en enhet. Företrädesvis är även arbetsvalsarna 2, 3 och sidostödvalsarna 8, 9, 10, 11 anordnade att kunna flyttas under drift så att tryckfördelningen i valsspalten 4 kan ändras under pågående valsning.

Enligt ett uppfinningsenligt förfarande valsas ett ämne i en valsspalt 4 mellan en första arbetsvals 2 och en andra arbetsvals 3 i en maskinriktning som är väsentligen vinkelrät mot arbetsvalsarnas 2, 3 längdaxlar. Ett ämne 5 med en första bredd valsas härvid »-s»n 11.-a 10 15 20 25 30 35 P1635 f. 523 451 i n u a n o u; mellan de båda arbetsvalsarna 2, 3 och arbetsvalsama 2, 3 böjs i en första utböjnings- riktning som har en huvudsaklig komposant i eller mot maskinriktningen så att arbetsvalsarna 2, 3 böjs i eller mot maskinriktningen. Bredden av valsämnet 5 ändras därpå från den första bredden till en andra bredd. Vid valsning av den andra bredden böjs arbetsvalsarna 2, 3 i en andra utböjningsriktning med väsentligen lika stor utböj- ning som då arbetsvalsarna 2, 3 befinner sig i sitt första läge. Den andra utböjningsrikt- ningen är dock skild från den första utböjningsriktningen så att tryckfördelningen i valsspalten 4 tvärs maskinriktningen därigenom förändras. Det uppfinningsenliga förfarandet kan lämpligen åstadkommas genom att arbetsvalsarna förskjuts i maskin- riktningen från ett första läge till ett andra läge varvid var och en av arbetsvalsama 2, 3 även i sitt andra läge böjs i eller mot maskinriktningen men i en andra utböjnings- riktning vilken är skild från den forsta utböjningsriktningen för respektive arbetsvals så att, i maskinens tvärsriktning, fördelningen av tryck på ämnet i valsspalten 4 därigenom förändras. Inom ramen för uppfinningen och de bifogade patentkraven kan man även tänka sig att använda förfarandet för att ändra tryckfördelningen även i det fall då ämnesbredden är oförändrad om så skulle önskas. Uppfinningen avser dock främst reglering av tryckfördelningen i samband med byte av ämnesbredd.

Utböjningen av arbetsvalsama 2, 3 är lämpligen väsentligen lika stor i det andra läget av arbetsvalsarna som i det första läget även om utböjningsriktningen är en annan. Arbets- valsarna 2, 3 flyttas lämpligen från sitt första läge till sitt andra läge huvudsakligen samtidigt med att ämnets 5 bredd i valsspalten 4 ändras från den första bredden till den andra bredden.

Med hänvisning till Figur 3, 4, 10 och 11 skall nu förklaras en särskilt lämplig variant av det uppfinningsenliga förfarandet. Ett ämne 5 valsas i en valsspalt 4 mellan en första arbetsvals 2 och en andra arbetsvals 3 i en maskinriktning som är väsentligen vinkelrät mot arbetsvalsarnas 2, 3 längdaxlar. Var och en av arbetsvalsama 2, 3 drivs av en driwals 6, 7 och stöds av en uppströms belägen sidostödvals 8, 10 och en nedströms belägen sidostödvals 9, 11 varvid för varje arbetsvals 2, 3 den ena sidostödvalsen 8, 9, 10, 11 har en konkav form och den andra sidostödvalsen 8, 9, 10, 11 en konvex form.

En första ämnesbredd valsas mellan de båda arbetsvalsarna 2, 3 varvid var och en av arbetsvalsarna 2, 3 befinner sig i ett första läge i maskinriktningen och varvid arbets- valsama 2, 3 böjs i maskinriktningen genom inverkan av sidostödvalsama 8, 9, 10, 11.

Bredden av valsämnet 5 ändras under drift från den första bredden till en andra bredd genom att man uppströms om valsspalten 4 svetsar ihop valsämnet 5 med ett andra ämne 12 vilket andra ämne 12 är av den andra bredden och vilken andra bredd är m.,- »>;1n 10 15 20 25 30 35 P1635 523 451 oc u u : n | s I | n ; > u n n a un mindre än den första bredden. Svetsningen görs i en svetsningsstation 18 belägen uppströms om valsspalten 4. För att driften inte skall störas finns ett bandmagasin 19 anordnad mellan svetsningsstationen 18 och nypet 4. I Figur 10 visas schematiskt hur bandmagasinet 19 anordnats med en rörlig magasinsrulle 20. Under sammansvetsnings- operationen matas band från bandmagasinet till valsspalten 4 så att driften inte behöver avbrytas. Det inses att mer än en magasinsrulle 20 kan utnyttjas (2-12 kan nyttjas) för att åstadkomma ett lämpligt bandmagasin 19. Arbetssvalsarna 2, 3 flyttas i maskin- riktningen från sitt första läge till ett andra läge för respektive arbetsvals 2, 3 genom att var och en av arbetsvalsama 2, 3 tillsammans med sina respektive sidostödvalsar 8, 9, 10, ll förflyttas i en båge längs ytan av sin respektive drivvals 6, 7 så att valsspalten 4 förflyttas till sitt andra läge. Det andra läget är beläget nedströms om det första läget och arbetsvalsama 2, 3 böjs även i sitt andra läge i maskinriktningen och utböjningen i det andra läget är väsentligen lika stor som då arbetsvalsama 2, 3 befinner sig i sitt första läge så att man vid valsning av den andra bredden utnyttjar en annan tryclcfördelning i valsspalten än vid valsning av den första bredden. Den andra utböjningsriktningen av arbetsvalsarna 2, 3 är skild från den första utböjningsriktningen. Skillnaden i utböjningsriktning behöver inte vara stor utan kan i praktiken vara mycket liten. Det andra ämnet 12 har en nedströmsände 13 vid vilken nedströmsände 13 det andra ämnet 12 svetsas vid valsämnet 5 så att ämnena 5, 12 sammanfogas med en svetsfog 15 till ett valsärnne 5. Det andra ämnet 12 är lämpligen så utformat att det vid sin nedströmsände 13 är av den första bredden och att bredden av det andra ämnet 12 via ett övergångs- stycke 14 med minskande bredd, företrädesvis kontinuerligt minskande bredd, övergåri den andra bredden. Arbetsvalsarnas förflyttning från det första läget till det andra läget sker företrädesvis samtidigt med att övergångsstycket 14 passerar igenom valsspalten.

Man kan dock tänka sig att arbetsvalsamas 2, 3 förflyttning fiån det första läget till det andra läget görs först efter att det valsämne 5 som passerar genom valsspalten 4 uppnått den andra bredden. Man kan även tänka sig att breddändringen görs på så sätt att man går från ett smalare ämne till ett bredare ämne. Övergångsstycket 14 kan då ha en övergång från en mindre bredd till en större bredd som framgår av Figur 9.

Arbetsvalsama 2, 3 befinner sig i sitt andra läge lämpligen nedströms om det första läget av respektive arbetsvals och arbetsvalsarna 2, 3 böjs i maskinriktningen.

Enligt ett armat utförande av det uppfinningsenliga förfarandet befinner sig arbetsvalsarna 2, 3 i sitt andra läge nedströms om det första läget för respektive arbetsvals 2, 3 och arbetsvalsama 2, 3 böjs mot maskinriktningen. ....| 1-,»u 10 15 20 25 30 35 Pias 523 451 i<å~ï=íïïg Enligt ytterligare ett annat utförande av det uppfinningsenliga förfarandet befinner sig det andra läget av respektive arbetsvals uppströms om det första läget av respektive arbetsvals 2, 3 och arbetsvalsarna 2, 3 böjs i maskinriktningen.

Inom ramen för uppfinningen kan man slutligen även tänka sig att det andra läget av respektive arbetsvalsarna befinner sig uppströms om det första läget av respektive arbetsvals 2, 3 och arbetsvalsarna 2, 3 böjs mot maskinriktningen.

Med hänvisning till Figur 13 skall nu förklaras närmare hur förskjutningen av arbets- valsarna påverkar tryckfördelningen i valsspalten 4. I Figur 13 visas hur arbetsvalsen 2 intar ett första och ett andra läge. I det andra läget är arbetsvalsen 2 förskjuten med ett avstånd x i maskinriktningen i förhållande till det första läget. Arbetsvalsens 2 vertikala läge har då förskjutits ett avstånd y. Då driwalsens radie är R gäller allmänt att: tg a = x/(2R-y) och att tg ot = y/x och, som en följd därav, att y = x2/(2R-y).

Vid förflyttning av en arbetsvals 2 i maskinriktningen kommer då valsspalten att ändras med dubbla värdet av den vertikala förskjutningen y eftersom även den andra arbets- valsen 3 förskjuts. Under antagande att de konvext respektive konkavt utformade sidostödsvalsarna ger arbetsvalsen 2 en utböjning på maximalt 1 mm (vid valsens rnitt i valsverkets tvärsriktning) och att radien av driwalsen 6 uppgår till 350 mm erhålles följande resultat. Om arbetsvalsens förskjutning i maskinriktningen uppgår till 0 mm gäller vid arbetsvalsens kanter att x = 0 och y = O. Vid mitten av arbetsvalsen gäller däremot x = 1 och y = 1/350 = 0,0029 mm. Skillnaden i valsspaltens vidd mellan nypets kant och dess mitt blir då 2(y1 - yo) = 2*0,0029 mm = 0,0057 mm. Om däremot arbetsvalsens förskjutning i maskinriktningen uppgår till 12 mm erhålles följ ande resultat. Vid kantema gäller att x = 12 mm och y = 144/350 ß 0,411 mm. Vid arbets- valsens mitt gäller däremot att x = 13 mm och y == 0,483 mm. Skillnaden i valsspalts- vidd mellan kantema och mitten av nypet blir då 2((y1 - yo) = 2(0,483 - 0,411) = 0,143 mm. Därigenom blir trycket på valsämnets kanter högre än trycket på valsämnets mitt.

Det inses även att förskjutning av arbetsvalsarna från ett första läge där x = 0 till ett andra läge där x = 12 kommer att ändra fördelningen av trycket/kraften i valsspalten 4.

Som framgår av det ovan angivna exemplet behöver arbetsvalsarnas förskjutning ej vara stor för att en väsentlig effekt skall erhållas. Ändringen i utböjningsriktning av arbetsvalsarna är därför i praktiken mycket liten. ras-n 10 15 20 25 30 35 P1635 523 451 11§:--.:=:-“*""" 'z u nu nu.

Med hänvisning till Figur 5 visas eiïekten av att arbetsvalsarna förflyttas i maskin- riktningen. I figuren visar kurvan B en tryckprofil i tvärsriktningen där trycket är förhållandevis jämnt fördelat. Arbetsvalsama befinner sig härvid i ett första läge.

Kurvan B kan då tänkas motsvara ett tryckfördelningen i en valsspalt enligt Figur 6.

Kurvan A visar tryckfördelningen då arbetsvalsarna förflyttats till ett andra läge.

Trycket vid kantema av valsämnet är här högre än trycket på valsämnets mitt. Kurvan A kan då tänkas motsvara tryckfördelningen i en valsspalt enligt Figur 7. Det skall dock förstås att förflyttningen från det första läget av arbetsvalsarna till det andra läget lika gärna skulle kunna medföra en tryckprofilsändring av motsatt slag så att trycket blev jämnare fördelat.

Med hänvisning till Figur 12 visas en fördelaktig utföringsfonn av det uppfinnings- enliga valsverket. Arbetsvalsama 2, 3 är placerade i ett valsverk med konvexa och konkava sidostödvalsar 8, 9, 10, 11 . Sidostödvalsarna är placerade i varsin kassett 21, 22, 23, 24 som är svängbart lagrad kring en tapp 25, 26, 27, 28. Vid förflyttning av arbetsvalsarna svängs varje kassett 21, 22, 23, 24 kring sin respektive tapp 25, 26, 27, 28. Sidostödsvalsarna och arbetsvalsama flyttas då som en enhet.

Genom den nu föreliggande uppfinningen tillhandahålles en möjlighet att styra tryckfördelningen i en valsspalt. Genom att arbetsvalsarna kan förflyttas längs ytan av drivvalsarna undviks friktion och arbetsvalsama kan förflyttas snabbt. Därigenom uppnås den fördelen att tryckprofilen i maskinens tvärsriktning kan ändras mycket snabbt. Detta möjliggör i sin tur breddändringar under drifi vilket ökar produktiviteten i valsverket.

Den uppñnningsenliga metoden/det uppfinningsenliga valsverket kan även användas då man önskar göra snabba tvärprofiländringar vid bandändar. Uppfinningen kan även användas då olika delar av ett och samma band skall valsas till olika tjocklek.

I de bifogade figurema visas hur valsspalten förskjutits i nedströmsriktningen i förhållande till ett plan som sammanfaller med drivvalsamas rotationsaxlar. Det skall dock förstås att vallspalten även kan förskjutas i uppströmsriktningen i förhållande till detta plan. En sådan förskjutning kan göras före en minskning av bandbredden och kommer då att påverka de koniska drivvalsama att röra sig inåt och så att man därigenom förbereder övergång till en smalare bredd. - .. un.. u >~.- P163s 523 451 Uppfinningen är särdeles lämpad att användas i samband med kallvalsning och kan utnyttjas i samband med kallvalsning av svart material utan föregående avlägsnande av oxid. Det skall dock förstås att uppfinningen även kan utnyttjas i samband med annan valsning.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 523 451 13 P1635 iP/\TTÉPTTI(I{1Ä\/

1. Valsverk (1) kännetecknar av att det innefattar en forsta arbetsvals (2) och en andra arbetsvals (3) vilka arbetsvalsar (2, 3) bildar en valsspalt (4) mellan sig genom vilken valsspalt (4) ett ämne (5) kan valsas i en maskinriktning som är väsentligen vinkelrät mot arbetsvalsarnas (2, 3) längdaxlar, en forsta drivvals (6) for drivning av den forsta arbetsvalsen (2) och en andra drivvals (7) for drivning av den andra arbetsvalsen (3) varvid den forsta och den andra drivvalsens (6, 7) längdaxlar är väsentligen parallella med arbetsvalsarnas längdaxlar, for den forsta arbetsvalsen (2) en forsta sidostödvals (8) belägen på den forsta arbetsvalsens (2) uppströmssida i maskinriktningen och en andra sidostödvals (9) belägen på den första arbetsvalsens (2) nedströmssida i maskinriktningen, for den andra arbetsvalsen (3) en tredje sidostödvals (10) belägen på den andra arbetsvalsens (3) uppströmssida i maskinriktningen och en fjärde sidostödvals (11) belägen på den andra arbetsvalsens (3) nedströmssida i maskinriktningen varvid arbetsvalsarna (2, 3) är anordnade att kunna forflyttas i en båge längs ytan av sina respektive drivvalsar (6, 7) så att valsspalten (4) därigenom kan flyttas i eller mot maskinriktningen och varvid for varje arbetsvals (2, 3), en sidostödvals (8, 9, 10, 11) är konvext bomberad och en sidostödvals (8, 9, 10, ll) är konkavt bomberad och varvid även sidostödvalsarna (8, 9, 10, 11) är anordnade att kunna flyttas i eller mot maskinriktningen så att tryckfordelningen i valsspalten tvärs maskinriktningen därigenom kan forändras.

2. Valsverk (1) enligt patentkravet 1 kännetecknar av att den forsta och den tredje sidostödvalsen (8, 10) är konvext bomberade och den andra och den fjärde sidostöd- valsen (9, 11) är konkavt bomberade.

3. Valsverk (1) enligt patentkravet 1 kännetecknat av att den forsta och den tredje sidostödvalsen (8, 10) är konkavt bomberade och den andra och den fjärde sidostödvalsen (9, 11) är konvext bomberade.

4. Valsverk (1) enligt patentkravet 1 kännetecknat av att sidostodvalsama (8, 9, 10, 11) är anordnade att kunna forflyttas tillsammans med arbetsvalsarna (2, 3) så att var och en av arbetsvalsarna (2, 3) tillsammans med sina sidostödvalsar (8, 9, 10, 11) kan flyttas som en enhet.

5. Valsverk (1) enligt kravet 4 kännetecknar av att arbetsvalsarna (2, 3) och sidostöd- valsama (8, 9, 10, 11) är anordnade att kunna flyttas under drift så att tryckfordelningen i valsspalten (4) kan ändras under pågående valsning. 10 15 20 25 30 35 523 451 P1635 14

6. Förfarande vid valsning kännetecknat av att ett ämne (5) valsas i en valsspalt (4) mellan en första arbetsvals (2) och en andra arbetsvals (3) i en maskinriktning som är väsentligen vinkelrät mot arbetsvalsamas (2, 3) längdaxlar och varvid var och en av arbetsvalsarna (2, 3) drivs av en drivvals (6, 7) och stöds av en uppströms om arbetsvalsen belägen sidostödvals (8, 10) och en nedströms om arbetsvalsen (2, 3) belägen sidostödvals (9, 11) varvid för varje arbetsvals (2, 3) den ena sidostödvalsen (8, 9, 10, 11) har en konkav form och den andra sidostödvalsen (8, 9, 10, 11) en konvex form, och vilket forfarande innefattar följande steg: a) ett ämne (5) med en forsta bredd valsas mellan de båda arbetsvalsarna (2, 3) varvid var och en av arbetsvalsama (2, 3) befinner sig i ett forsta läge i maskinriktningen och böjs av sidostödvalsarna (8, 9, 10, 11) i en första utböjningsriktning som har en huvudsaklig komposant i eller mot maskinriktningen; b) bredden av valsämnet (5) ändras från den första bredden till en andra bredd; c) arbetsvalsarna (2, 3) flyttas i maskinriktningen från sitt första läge till ett andra läge för respektive arbetsvals genom att var och en av arbetsvalsarna förflyttas i en båge längs ytan av sin respektive drivvals så att valsspalten förflyttas till ett andra läge och varvid även sidostödvalsarna (8, 9, 10, 1l)flyttas i maskinrikt- ningen så att de stöder arbetsvalsama (2, 3) även i det andra läget och varvid arbetsvalsarna (2, 3) i det andra läget böjs i en andra utböjningsriktning med väsentligen lika stor utböjning som då arbetsvalsarna (2, 3) befinner sig i sitt första läge och vilken andra utböjningsriktning är skild från den första utböjningsriktningen så att tryckfördelningen i valsspalten (4) tvärs maskin- riktningen därigenom kommer att skilja sig från tryckfördelningen då arbetsvalsarna (2, 3) befinner sig i sitt forsta läge.

7. Förfarande enligt kravet 6 kännetecknat av att arbetsvalsarna (2, 3) i sitt andra läge befinner sig nedströms om det första läget av respektive arbetsvals och av att arbets- valsarna (2, 3) böjs i maskinriktningen.

8. Förfarande enligt kravet 6 kännetecknat av att arbetsvalsarna (2, 3) i sitt andra läge befinner sig nedströms om det första läget för respektive arbetsvals (2, 3) och av att arbetsvalsarna (2, 3) böjs mot maskinriktningen. PMS 523 451 15

9. Förfarande enligt kravet 6 kännetecknar av att det andra läget av respektive arbetsvals befinner sig uppströms om det första läget av respektive arbetsvals (2, 3) och av att arbetsvalsarna (2, 3) böjs i maskinriktningen.

10. Förfarande enligt kravet 6 kännetecknat av att det andra läget av respektive arbetsvals befinner sig uppströms om det första läget av respektive arbetsvals (2, 3) och av att arbetsvalsarna (2, 3) böjs mot maskinriktningen.