SE519791C2

SE519791C2 - System för bildande av en fog mellan två golvskivor, golvskivor därför försedd med tätningsorgan vid fogkanterna samt sätt att tillverka en kärna som bearbetas till golvskivor

Info

Publication number: SE519791C2
Application number: SE0102620A
Authority: SE
Inventors: Darko Pervan; Tony Pervan
Original assignee: Valinge Aluminium Ab
Priority date: 2001-07-27
Filing date: 2001-07-27
Publication date: 2003-04-08
Also published as: NO327624B1; WO2003012224A1; EP2287418A2; JP2004537663A; CN1547638A; ES2407986T3; NZ531374A; CA2453599A1; AU2002320004B2; RU2004105858A; CN100402782C; EP2287418A3; BR0211676A; EP3783167A2; HUP0401186A2; PL366587A1; EP2146024B1; PT2146024E; DK2146024T3; CA2453599C

Description

b: U'1 519 791 2 fogas mekaniskt pà bäde läng- och kortsidor. Det skall dock påpekas att uppfinningen kan användas i valfria golvskivor med valfria fogsystem där golvskivorna har en kärna och tilldelas sin slutliga form genom skärande be- arbetning. Uppfinningen kan således även vara tillämpbar pà homogena trägolv och trägolv, som har två eller flera skikt av trä eller träfiberbaserat material och ett deko- rativt ytskikt av trä. Uppfinningen behandlar främst problemområden som är relaterade till att fukt tränger in i fogsystemet fràn golvskivans framsida. De system och metoder som anvisas för att lösa dessa fuktproblem är även tillämpbara dä det gäller att förhindra att fukt tränger in i fogsystemet fràn baksidan av en golvskiva.

Uppfinningens bakgrund Laminatgolv består i regel av en kärna av en 6-9 mm tjock träfiberskiva, ett 0,2-0,8 mm tjockt övre dekora- tivt ytskikt av laminat och ett 0,1-0,6 mm tjockt undre balansskikt av laminat, plast, papper och liknande. Yt- skiktet skapar golvskivornas utseende och slitstyrka.

Kärnan ger stabilitet, och balansskiktet häller skivan plan, när den relativa luftfuktigheten (RH) varierar över äret. RH kan variera mellan 15% vintertid och 90% sommar- tid. Golvskivorna läggs flytande, dvs. utan fastlimning, pä ett befintligt undergolv som ej behöver vara helt slätt eller plant. Eventuella ojämnheter elimineras med hjälp av underlagsmaterial i form av exempelvis papp eller foam som läggs mellan golvskivorna och undergolvet.

Traditionella hårda golvskivor i flytande golv av detta slag fogas i regel medelst limmade not/fjäderförband (dvs förband med en tunga pà en golvskiva och ett tungspàr pä angränsande golvskiva) pá läng- och kortsida. Vid lägg- ningen sammanförs skivorna horisontellt, varvid en ut- skjutande tunga utmed en skivas fogkant förs in i ett tungspàr ut AJ Å ﬁaf~viiv~~ﬂßd^ ﬂ-J ~f~ åï^f~fav~ lCLl C11 GJLBLQLLDQJJ. C DIXLVGD 'I -\ -\ A A21 LKJEjD-ﬂllt . SGJlll Q lCtkJbl. används pà bàde läng- och kortsida. lO 15 20 25 30 U.) UI 519 791 3 Utöver dylika traditionella golv, vilka sammanfogas medelst limmade tung/tungspàrsförband, har det under se- nare är utvecklats golvskivor, som inte kräver användning av lim utan istället sammanfogas mekaniskt med hjälp av s.k. mekaniska fogsystem. Dessa system innehåller làsor- gan som läser skivorna horisontellt och vertikalt. De me- kaniska fogsystemen kan formas genom en bearbetning av skivans kärna. Alternativt kan delar av lässystemet bil- das av ett separat material som är integrerat med golv- skivan, dvs förenats med golvskivan redan i samband med tillverkningen av denna.

De främsta fördelarna med flytande golv med mekanisk fogsystem är att de kan läggas lätt och snabbt genom olika kombinationer av invinkling och insnäppning. De kan också lätt tas upp igen och återanvändas pà annan plats.

En ytterligare fördel med de mekaniska fogsystemen är att golvskivornas kantpartier kan utformas i material som inte behöver ha goda limningsegenskaper. Det vanligaste kärnmaterialet är i parkettgolv trä och i laminatgolv träfiberskiva med hög densitet och god stabilitet vanli- gen benämnd HDF - High density fiberboard. Ibland används även MDF - medium density fiberboard - som kärna.

Laminatgolv och även många andra golv med ett yt- skikt av plast, trä, träfaner, kork och liknande tillver- kas genom att ytskikt och balansskikt appliceras pà ett kärnmaterial. Denna applicering kan ske genom limning av ett redan tillverkat dekorativt skikt, exempelvis när träfiberskivan förses med ett dekorativt högtryckslami- nat, som framställts i en separat operation där flera im- pregnerade pappersark pressas samman under högt tryck och hög temperatur. Den i dag vanligaste metoden vid till- verkning av laminatgolv är dock direktlaminering, som bygger pà en modernare princip där bàde tillverkningen av det dekorativa laminatskiktet och fastsättningen pà trä- fiberskivan sker i ett och samma tillverkningssteg. Im- pregnerade pappersark appliceras direkt pä skivan och pressas samman under tryck och värme utan någon limning. 10 15 20 25 30 U.) UI 519 791 4 Utöver dessa tvà metoder används en rad andra meto- der för att förse kärnan med ett ytskikt. Ett dekorativt mönster kan tryckas pà kärnans yta, som sedan exempelvis lackeras med ett slitskikt. Kärnan kan också förses med ytskikt av trä, fanér, dekorativt papper eller plastfo- lie, och dessa material kan sedan beläggas med ett slit- skikt.

I regel ger ovannämnda metoder som resultat ett panelämne i form av en stor skiva som därefter sägas upp i exempelvis ett 10-tal golvpaneler, vilka sedan bearbe- tas till golvskivor. Ovannämnda metoder kan i vissa fall resultera i färdiga golvpaneler och uppsägning är dà inte nödvändig, innan bearbetningen till färdig golvskiva ge- nomförs. Tillverkning av enskilda golvpaneler förekommer mest när panelerna har ett ytskikt av trä eller träfaner.

Ovanstående golvpaneler kantbearbetas i samtliga fall individuellt till golvskivor. Kantbearbetningen görs i avancerade fräsmaskiner, där golvpanelen är exakt posi- tionerad mellan en eller flera kullagrade kedjor och band, så att den med hög hastighet och precision kan föras förbi ett antal fräsmotorer, som är försedda med diamantverktyg eller metallverktyg, vilka bearbetar golv- panelens kant. Genom användning av flera fräsmotorer som arbetar i olika vinklar kan avancerade foggeometrier for- mas med hastigheter överstigande 100 m/min och med en noggrannhet av i0,02 mm.

Definition av vissa termer I den efterföljande texten benämns den färdiga mon- terade golvskivans synliga yta för "framsida", medan golvskivans motstàende, mot undergolvet vända sida be- nämns "baksida". Det skivformiga utgàngsmaterial, som an- vänds, benämns "kärna". Med ”träfiberkärna" avses ett kärnmaterial som innehåller träfibrer exempelvis homogent trä, MDF, HDF, spånskiva, flakeboard, plywood och liknan- de. När kärnan belagts med ett ytskikt närmast framsidan och företrädesvis även ett balansskikt närmast baksidan, 10 15 20 25 30 519 791 5 bildar den ett halvfabrikat som benämns ”go1vpanel" eller ”panelåmne” i det fall då halvfabrikatet i en efterföl- jande operation delas upp i ett flertal ovannämnda golv- paneler. När golvpanelerna är kantbearbetade så att de erhållit sin slutgiltiga form med fogsystemet benämns de ”golvskivor". Med ”ytskikt” avses samtliga skikt som app- liceras pá kärnan närmast framsidan och som täcker före- trädesvis hela framsida av golvskivan. Med "dekorskikt" avses skikt som huvudsakligen är avsedda för att ge gol- Med "slitskikt" avses skikt som främst är avsedda för att förbättra framsidans slit- vet sitt dekorativa utseende. styrka.

Golvskivans yttre delar vid golvskivans kant mellan framsidan och baksidan kallas ”fogkant". Fogkanten har i regel flera "fogytor", tella, som kan vara vertikala, horison- vinklade, avrundade, avfasade, etc. Dessa fogytor finns pà olika material som ingår i golvskivan och fog- systemet, t ex laminat, metall träfiberskivor, trä, plywood plast, (särskilt aluminium) eller tätningsmate- rial. Med ”fogkantparti" avses fogkant samt en del av golvskivans partier närmast fogkanten.

Med "fog" eller "fogsystem” avses samverkande kopp- lingsorgan, som sammankopplar golvskivorna vertikalt och/eller horisontellt.

Laminatgolv men även trägolv läggs ofta i kök, hall och offentliga ytrymmen där de kontinuerligt utsätts för vatten exempelvis i samband med att personer gär pà gol- vet med blöta skor och i samband med rengöring med vatten och liknande. Under senare är har laminatgolven också börjat användas i badrum. Laminat och trägolv säljs över hela världen och installeras i fuktiga klimat där den re- lativa fuktigheten RH kan överstiga 90%.

När vatten tränger in i ett material eller då för- àngat eller kondenserat vatten finns pà eller i material benämns det generellt med "fukt". 10 15 20 25 30 LA) Ul 519 791 6 Med "fuktsäkert material" avses generellt material som endast i begränsad omfattning tar upp fukt eller ma- terial som ej skadas av fukt.

Fukt i golv När laminatgolv med en träfiberbaserad kärna utsätts för fukt i begränsad omfattning i ovanstående utrymmen, kan fukten via fogen mellan angränsande golvskivor tränga in i fogsystemets övre delar närmast framsidan och sä- lunda tränga in i kärnan och dess träfibrer. Om fukttill- förseln är ringa, avdunstar vattnet i regel efter en tid, men följden kan bli bestående svällning av fogkantparti- et, kantresning av övre fogkantpartiet och sprickor i yt- skiktet speciellt om kärnan inte är av hög kvalitet och om laminatet är tunt. Kantresningen leder också till högt slitage i ytskiktet kring fogkanterna. I trägolv kan fog- kanterna även svälla vid hög relativ luftfuktighet och förorsaka skador pà fogkanterna.

Om fukttillförseln är omfattande eller om den sker regelbundet under läng tid, kan fukt också tränga igenom hela fogsystemet och ned i undergolvet och förorsaka be- tydande skador bl a i form av mögel. Detta kan ske även om golvskivan är tillverkad av en fuktsäker kärna, efter- som denna fuktsäkra kärna i regel endast motverkar sväll- ning av fogkantpartierna eller förhindrar att fukten sprider sig in i kärnan. Den fuktsäkra kärnan kan ej för- hindra att fukt vandrar genom fogsystemet och ned i un- dergolvet. Denna fuktvandring genom fogsystemet för- stärks, om den mekaniska fogens geometri innehåller många fogytor pà den ena golvskivan, vilka saknar kontakt med motsvarande fogytor pà den angränsande golvskivan. Ett sådant geometriskt utförande underlättar bl.a. tillverk- ningen och underlättar förskjutning av en golvskiva i läst läge längs fogkanten av en angränsande golvskiva, men er sådan geometrisk form är ej fördelak ig när det gäller att motverka fuktens möjlighet att tränga igenom fogsystemet. 10 15 20 25 30 b.) UI 519 791 7 En vanlig missuppfattning är att mekaniska fogsystem är mera känsliga för fukt än traditionella fogsystem med lim, eftersom man anser att lim hindrar att fukt tränger in i fogsystemet. Limmade golv med miljövänliga vattenba- serade limsystem kan dock ej heller förhindra fuktin- trängning in i fogsystemet. En anledning är att lim i regel förekommer endast i delar av fogsystemet. En annan enledning är att fukt, som kommer i kontakt med limskik- tet, löser upp limfogen. Fukten tränger genom fogsyste- met, och skivorna lossnar i fogen.

Laminatgolv och trägolv skulle kunna ta en betydligt större marknadsandel, speciellt frän plastgolv och klin- ker, om de hade bättre förmåga att motstå inverkan fràn hög relativ luftfuktighet och fràn vatten som förekommer pà ytan.

Känd teknik och problem med denna När ett laminatgolv utsätts för vatten pà ytan, kom- mer ett fuktsäkert ytskikt att motverka att fukt tränger genom ytan och ned i kärnan. Den begränsade mängd fukt, som tränger genom ytskiktet-och ned i kärnan, kommer i regel ej att orsaka någon skada. I fogarna kommer fukt att tränga in mellan angränsande golvskivors övre fogkan- ter, och när fukten passerar det fuktsäkra ytskiktet och när den väsentligt mera fuktkänsliga kärnan, kommer fuk- ten att sprida sig in i kärnan och samtidigt fortsätta nedåt mot golvskivans baksida. Om kärnan innehåller trä- fibrer, kommer dessa att svälla.

Följden blir att golv- skivans tjocklek inom fogkantpartierna ökar och att yt- skiktet reser sig. Denna vertikala svällning orsakar i sin tur skador pà golvet. Om ytterligare fukt tillförs, kommer fukten att vandra nedàt mot baksidan, tills den passerat fogsystemet och när underlagspappen och under- golvet. Detta kan förorsaka ännu större skador.

För att motverka dessa problem har man tillgripit olika metoder. Inträngning av fukt i golvskivan frän fog- kanten har man försökt hindra genom att belägga fogytorna 10 15 20 25 30 LA) U1 519 791 8 med ett fukttätande material, t ex vax eller silikon.

Denna typ av lösning beskrivs i bl a WO9426999 (Välinge och EP090345l(Unilin Beheer B.V.). Fukt- vandring från golvskivornas framsida till deras baksida Aluminium AB) längs fogen har man försökt motverka genom insättning av elastiska tätningsorgan mellan angränsande golvskivor.

Sådana lösningar beskrivs i bl a WO9747834 B.V.).

(Unilin Beheer Man har alltså använt ett flertal metoder för att på olika sätt förbättra fogsystemens möjligheter att klara inverkan fràn vatten och fukt.

Den vanligaste metoden är att utforma golvskivans kärna av en HDF-skiva av hög kvalitet med avseende på exempelvis densitet och fuktsäkerhet. Kärnans fuktsäker- het kan också förbättras genom inblandning av speciella bindemedel, ofta i kombination med användning av speciel- la träfibrer vid framställningen av kärnan. Denna metod kan avsevärt reducera men inte helt eliminera svällningen vid fuktinträngning. Den främsta nackdelen med denna me- tod är kostnaden. Hela golvskivan får samma höga kvalitet trots att dessa speciella egenskaper endast utnyttjas i en begränsad del av golvskivan i anslutning till fogkan- ten. En annan nackdel är att denna metod inte ger något skydd mot fuktvandring genom fogsystemet från golvets framsida till dess undersida.

Det är också känt att man kan motverka fuktinträng- ning i golvskivornas kärna genom man på fogkanterna spru- tar eller på annat sätt anbringar speciella kemikalier, som impregnerar eller förstärker träfibrerna i fogsyste- met. Denna påföring av kemikalier sker efter det att fogen genom bearbetning givits sin slutliga utformning och geometriska form. Impregneringen sker i regel direkt i anslutning till bearbetningen av golvskivornas kanter, eftersom det är önskvärt att utnyttja det förhållandet -vf b-ﬁ-C _ ___-___.. --.- ,_ .. -: Ä.,- vv-.f-.ﬁ Ås. ' ' " ' att tiklvctll vid dutta .Lllvcixxiiiiigaatcg hålls l ratt pOSl- t tion av drivkedjor eller -band i bearbetningsutrust- ningen. 10 15 20 25 30 b) U'| 519 791 9 Impregneringsmaterialen kan appliceras i fogsystemet med olika metoder som kan vara sprutning, pårullning, ut- strykning och liknande. De vanligaste impregneringsmate- rialen är smält vax samt vätskor av olika typer såsom oljor, polyuretanbaserade impregneringsmedel samt en rad andra kemikalier som alla bidrager till att motverka fuktinträngning från fogkanten in i kärnan för att på så sätt minska risken för svällning, när fukt tränger in mellan de övre fogkanterna.

Samtliga appliceringsmetoder är komplicerade, kost- samma och ger ett otillfredsställande resultat. Speciellt svårt är det att åstadkomma fuktsäkra hörn. Om påsprut- ning mot en under rörelse varande golvskiva exempelvis startar för sent, kommer en del av kanten närmast hörnet att sakna impregnering. Om påsprutningen avslutas för sent, kommer impregneringsvätska att spruta ut i fria luften, och detta kommer att leda till oönskad nedklet- ning av utrustning och även spridning av oönskade lös- ningsmedel eller impregneringsmaterial i luften och loka- len där tillverkningen sker. Dessutom är det svårt att impregnera kärnan vid fogkanten omedelbart under ytskik- tet utan att samtidigt åstadkomma en nedkletning av golv- skivans yta närmast fogkanten. Det är också svårt att åstadkomma en djup och jämn impregnering i de områden direkt under ytskiktet som är mest utsatta för fukt och för svällning. Allt detta försvåras avsevärt av det fak- tum att bearbetning och därmed efterföljande impregnering sker vid mycket höga hastigheter och med golvskivornas ytskikt vänt nedåt. Ytterligare nackdelar är att impreg- neringen, särskilt om den är vattenbaserad och miljövän- lig, kan leda till att fibrer sväller eller att ett lager av stelnat impregneringsmedel lägger sig i fogsystemet så att fogens geometri förändras på ett okontrollerat sätt.

De ovannämnda metoderna ger dessutom ingen pålitlig tätning mot iuktvanuring från golvskivornas framsida l golvskivornas baksida. Ej heller H22' r 10 15 20 25 30 DJ Uf] 519 791 10 kan de lösa problemet med svällning av övre fogkant- partier i trägolv.

Det är också känt att man kan använda kärnmaterial av plast som inte sväller och som inte tar upp fukt.

Detta ger en perfekt tätning mot fuktvandring horison- tellt ut från fogen mellan tvà hopkopplade golvskivor.

Nackdelarna med plast är att skivor av plastmaterial är väsentligt dyrare än träfiberskivor och att det är be- svärligt att pä en skiva av plastmaterial limma eller direktlaminera ett dekorativt ytskikt. Dessutom är bear- betning av plast är mycket svårare än bearbetning av trä- fiberbaserat material för utformning av golvskivornas kopplingsorgan runt alla fyra kanterna.

I den ovannämnda skriften WO9426999 (Välinge Alumi- nium AB) anvisas ett system för att motverka fuktinträng- ning i golvskivorna fràn fogkanterna och för att motverka fuktvandring fràn golvskivornas framsida till deras bak- sida. I denna skrift anvisas användningen silikon eller annan tätningsmassa, gummilist eller annan tätningsanord- ning, som appliceras i fogsystemet före läggning. Det i WO9426999 (Välinge Aluminium AB) anvisade systemet, dvs fukttätning med tätningsmassa eller en tätningsanordning, som appliceras i fogen i samband med tillverkningen, har också nackdelar. Nackdelarna är i princip desamma som förekommer vid kantimpregneringen genom pàsprutning eller -strykning. Dessutom är det svàrt att hantera skivor med en kletig tätningsmassa. Tätningsmassans egenskaper kan också förändras med tiden. Om tätningsmassan appliceras i samband med läggning blir läggningen besvärlig och kost- sam.

En möjlighet att åstadkomma en tätning mot fuktin- trängning och -genomträngning är att i samband med lägg- ningen sätta in en tätningsanordning i form av exempelvis en tätningslist av gummi i fogen. Även denna metod är be- svärlig och kostsam. När tätningsorganet appliceras i fogen i samband med tillverkningen, är det inte känt hur detta organ skall utformas för att fungera optimalt, hur 10 15 20 25 30 LA) U'| 519 791 ll appliceringen skall ske pà ett rationellt sätt samt hur hörnen skall utformas så att tätningen kan fungera runt hela golvskivans fogkant sàväl pà làngsidorna som pà kortsidorna. I den ovannämnda skriften WO9747834 (Unilin Beheer B.V.) visas i fig. 10 hur tätningsorgan har appli- cerats synligt mellan de övre fogkanterna, så att en smal springa framträder mellan de angränsande golvskivorna.

Användningen av inlagda elastiska tätningsorgan i fogar är känd även i samband med sammanfogning av và- ningshöga väggelement. Detta framgàr av t ex GB2l178l3 vilket emellertid inte är lämpligt för golvskivor som skall läggas utan (Ostrovsky), som visar ett fogsystem, större synliga fogspringor.

Det är också känt (enligt WO9966152, Välinge Alumi- nium AB) att man kan förse kärnans kant pà läng- eller kortsidan med separata material som fästes pà kärnan och som sedan bearbetas för att uppnà särskilda funktioner i làssystemet sàsom hàllfasthet, fuktsäkerhet eller böjbar- het. Det är dock inte känt hur dessa material skall app- liceras och formas för att pà ett optimalt sätt lösa de ovan beskrivna fuktproblemen.

Ett speciellt problem, som är relaterat till fuktin- trängning i golvskivor fràn fogkanterna, förekommer i samband med trägolvskivor, som har flera träskikt med olika fiberriktningar, eftersom trä sväller mera tvärs mot än längs med fiberriktningen. Detta innebär, att i ett trägolv, vilket har ett ytskikt med sin fiberriktning i golvskivans längdriktning och en kärna med en annan fiberriktning exempelvis tvärs golvskivan och vilket in- stalleras i en miljö som är fuktig eller har en hög rela- tiv luftfuktighet, kommer ytskiktet att svälla mera i golvskivans breddled än vad kärnan gör. Resultatet blir att de övre fogkantpartierna och speciellt delarna när- mast fogytan sväller och utvidgar sig parallellt med golvski" "t cr vans yta ot; skju er golvskivorna ifrån varandra, medan det i av kärnan utformade fogsystemet i stort sett bibehåller sin form. Detta kan leda till skador exempel- 10 l5 20 25 30 h) UI 519 791 l2 vis genom att dekorskiktet (ytskiktet) att fogsystemet bryts sönder eller att lässystemets läsfunk- komprimeras, tion helt eller delvis gär förlorad.

Man kan därför konstatera, att fuktproblemen i sam- band med sammanfogade golvskivor är relaterade i huvudsak till > Vertikal och horisontell svällning av fogkantpartierna > fuktgenomträngning genom fogsystemet.

Sammanfattningsvis kan sägas att när det gäller att åstadkomma en tätning mot fuktvandring in i golvskivorna frän fogkanterna finns flera kända metoder, av vilka ingen ger ett resultat, som är tillfredsställande med av- seende pà både kvalitet och kostnad. När det gäller tät- ning mot fuktvandring längs fogen från golvskivornas framsida till deras baksida, finns inga kända lösningar, som möjliggör ett integrerat utförande där skivan redan i samband med tillverkningen förses med en tätning som mot- verkar sådan fuktvandring.

Kort beskrivning av uppfinningen och ändamål med denna Uppfinningen bygger på insikten att det handlar om flera olika typer av tätning som behövs i främst ett fuktsäkert làssystem för golvskivor vilka kan sammanfo- gas, nämligen en > ”materialtätning” som motverkar svällning av fogkan- ter, > ”materialtätning” och ”fogtätning” som motverkar svällning och fuktgenomträngning genom fogsystemet, > ”kompensationstätning” som kompenserar svällning och krympning av fogkanter.

Med ”materialtätning” avses en tätning, som hindrar eller motverkar spridning av fukt fràn en golvskivas fog- kant in i golvskivan. Med ”fogtätning" avses en tätning, som hindrar eller motverkar "andrin^ av fukt genom fogen längs fogytorna. Med ”kompensationstätning” avses en tät- ning, som anpassar sig till fuktbetingade materialrörel- 10 l5 20 25 30 519 791 13 ser i en golvskiva (svällning och krympning) till följd av ändringar i fukthalt, t ex genom växlingar i relativ fuktighet i omgivningsluften, och som motverkar tryck- spänningar respektive uppkomst av en synlig springa mellan angränsande golvskivors övre fogkanter till följd av sådana fuktbetingade materialrörelser.

Som framgår av det ovanstående, är kända lösningar av fuktbetingade problem i samband med golvskivor och golvmaterial inte helt tillfredsställande. Vissa av lös- ningarna är otillräckliga i fråga om avsedd effekt, andra har brister, som medför svårigheter i samband med till- verkning eller läggning, och återigen andra är otill- fredsställande ur kostnadssynpunkt.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är därför att eliminera eller kraftigt minska ett eller flera av de kvarstående fukttàtningsproblemen i samband med tillverk- ning och användning av golvskivor. Ett ytterligare ända- mål med uppfinningen är att åstadkomma en rationell och kostnadseffektiv tillverkningsmetod för tillverkning av golvskivekärnor, golvpanelämnen, golvpaneler och golvski- vor.

Dessa och andra ändamål med uppfinningen uppnås med ett system enligt krav l, en golvskiva enligt krav 19 samt ett sätt att tillverka en kärna, vilken är avsedd för framställning av golvpaneler eller panelämnen enligt krav 30. Utföringsformer av uppfinningen framgår av de osjälvständiga patentkraven samt av den följande beskriv- ningen.

Uppfinningen är speciellt lämpad att användas i golvskivor med mekaniska låssystem samt i golvskivor som tillverkas från panelämnen som delas upp i ett flertal paneler före bearbetning. Uppfinningen kan emellertid också användas för golv med fogsystem som limmas samt för golvskivor som tillverkas direkt som separata golvpaneler ör bearbetning till golvskivor och som således ej till- verkas genom uppdelning av stora panelämnen före efter- följande bearbetning av de enskilda golvpanelerna. 10 15 20 25 30 DJ U'| 519 791 l4 Således kan kärnan förses med inlagda och fast för- ankrade tätningsorgan inom partier, som sedermera skall bearbetas för utformningen av den färdiga golvskivans kopplingsorgan. Tätningsmaterialet kommer därigenom att bearbetas samtidigt med eller i anslutning till bearbet- ningen av resterande delar av fogsystemet. Detta gör att tätningsmaterialet kan formas till noggrant placerade och noggrant dimensionerade tätningar för bildande av de ovannämnda fogtätningarna.

Med lämpliga metoder såsom exempelvis sågning eller fräsning kan kärnan företrädesvis före pàföringen av yt- skiktet (t ex ett dekorativt ytskikt) förbearbetas så att exempelvis ett eller flera spår utformas i ytan i de om- råden, där kantbearbetning av fogsystemet senare kommer att ske. Därefter anbringas i spåret ett lämpligt tät- ningsmaterial lämpligen genom extrudering. Tätningsmate- rialet har egenskapen att det övergår till fast, fuktsä- Ytskiktet kan sedan påföras på kärnans yta över spåret med tätningsma- kert och elastiskt deformerbart material. terialet. Tätningsmaterialet kan enligt denna aspekt också appliceras efter det att ytskiktet applicerats.

Spåret görs då i panelämnet eller golvpanelen i ytskiktet och kärnan eller enbart i golvpanelens kärna om golv- panelens ytskikt kan placeras pà kärnan med hög noggrann- het. När panelämnet sågas upp i golvpaneler kommer kan- terna att innehålla tätningsmaterialet.

I princip kan man använda samtliga på marknaden förekommande tätningsmaterial, vilka kan appliceras i vätskeform eller i halvfast form genom extrudering, som skum eller liknande och vilka efter applicering är form- bara, elastiskt deformerbara och fuktsäkra.

Det är en fördel om tätningsmaterialen har egenskaper som möjliggör vidhäftning till kärnan. Denna vidhäftningsförmàga är dock ej nödvändig eftersom tätningsmaterialet även kan fästas i ex mpelvis underskurna spår.

Den efterföljande bearbetningen vid tillverkningen av golvskivorna utförs på ett sådant sätt, att tätnings- 10 15 20 25 30 b.) UI 519 791 15 materialet endast delvis avlägsnas eller omformas. Tät- ningsmaterialet kan formas exempelvis med skärande bear- betning till en elastisk deformerbar fogtätning, som kom- mer att vara exakt positionerad över hela långsidan och hela kortsidan och i hörnen och även exakt positionerad i relation till ytskiktet.

Fogtätningen och speciellt dess aktiva del, som àstadkommer fukttätningen, kan utformas med en valfri yttre geometri genom skärande bearbetning som kan göras med mycket snäva toleranser i samband med att fogsystemet i övrigt utformas.

Om fogsystemet mellan dekorskiktet och fogtätningen också har en materialtätning blir resultatet ett golv med golvskivor som samtliga har fuktsäkra fogar pà läng- och kortsidorna och i hörnen. Om golvet också förses med fukttàliga golvlister av exempelvis plastmaterial som i anslutningen till golvet har en lämplig tätningsmaterial eller tätningslist, kommer golvet att bli helt fuktsäkert i samtliga fogar och runt väggarna.

Materialtätningen mellan ytskiktet och fogtätningen kan utöver den ovan beskrivna impregneringen àstadkommas pà mànga olika sätt exempelvis: > Kärnan kan bestä av ett fuktsäkert material. > I ett direktlaminerat golv kan kärnans övre del ome- delbart under det dekorativa skiktet impregneras enligt den ovan beskrivna metoden. > Impregneringsmaterial kan även appliceras i kärnans spår där även fogtätningen appliceras. > I ett golv av högtryckslaminat kan laminatets för- stärkningsskikt av fenolimpregnerat kraftpapper under dekorskiktet utgöra en materialtätning. > Ett annat alternativ är att ett fuktsäkert plastskikt appliceras mellan kärnan och det dekorativa ytskiktet i hela skivan.

Pâ samma sätt som fogtätningen appliceras kan också material med andra egenskaper, t ex icke-kompressibla 10 15 20 25 30 519 791 16 material, appliceras för att skydda fogkanten och för att bilda en materialtätning.

Materialtätningen kan bestà av ett eller flera mate- rial som täcker hela kärnytan och som också är fjädrande och ljudreducerande. Fördelen är att man för samma kost- nad kan åstadkomma fukttätning, ljudreduktion och mjukare golv. Delar av fogtätningen kan också utgöra en material- tätning.

Slutligen kan hela eller delar av fogtätningen också utgöra en materialtàtning.

Som framgår enligt ovan är denna aspekt lämpad för kärnmaterial som är träfiberbaserade men även för fukt- säkra kärnmaterial exempelvis av plast och olika kombina- tioner av plast och träfiberbaserade material.

Sàsom icke begränsande exempel pà material som kan användas för att åstadkomma en fogtätning kan nämnas akrylplastbaserat material, elaster av syntetgummi, ure- tangummi, silikongummi eller liknande, eller polyuretan- baserat smältlim.

För att fungera optimalt bör golvskivorna ha ett me- kaniskt fogsystem som under läng tid och vid svällning och krympning av golvskivorna håller ihop fogkanten med tätningsmaterialet i tät kontakt med ett annat tätnings- organ eller med den andra fogkanten. Metoden och systemet kan fungera även i ett traditionellt limmat not-fjäder- förband men det är avsevärt kostsammare och besvàrligare att åstadkomma en tät fog än med ett mekaniskt fogsystem.

Det torde vara uppenbart att det i samband med lägg- ning är möjligt att tillföra lim, tätningsmaterial och liknande i det ovan beskrivna fogsystemet i syfte att exempelvis ytterligare förstärka fogens hàllfasthet eller fuktsäkerhet i delar av eller i hela golvet.

Inom ramen för uppfinningen kan läng- och kortsidor kan utformas pà olika sätt. Anledning kan vara att sam- mankopplingsmetoden vid läggningen kan vara olika vid läng- och kortsidor. Exempelvis kan långsidan läsas genom invinkling och kortsidan genom insnäppning, och detta kan lO 15 20 25 30 U.) U] 519 791 17 kräva olika materialegenskaper, foggeometrier och tät- ningsgeometrier, där den ena sidan är optimerad för in- vinkling och den andra för insnäppning. En annan anled- ning är att varje kvadratmeter golv innehåller väsentligt mer långsidesfog än kortsidesfog, om skivorna är avlånga.

En optimering av materialkostnaden kan ge olika fogutfö- randen.

Impregnering och kantförstärkning av kärnan pà vissa områden före applicering av ytskikt och balansskikt kan även användas på baksidan för att exempelvis förstärka den del, där fogsystemets undre delar utformas. Detta kan exempelvis användas för att utforma en stark och böjbar list eller undre läpp och ett starkt låselement, när listen eller den undre läppen utformas i ett stycke med kärnan. Om listen exempelvis är av annat material än kär- nan, exempelvis aluminium, kan impregnering från baksidan användas att förstärka kritiska delar, där listen sätts fast eller där skivan samverkar med låselementet.

Enligt ännu en aspekt kan ovanstående tillverknings- metoder också användas för att framställa ett mekaniskt fogsystem, som innehåller elastiska làsorgan. Dessa elastiska låsorgan kan pressas samman, när angränsande övre fogkanter sväller och kan expandera när de krymper.

På så sätt kan de horisontella svällningsproblemen och uppkomsten av synliga springor i ett uttorkat golv mot- verkas. Eftersom detta svällningsproblem huvudsakligen är relaterat till långsidan ställs inga högre krav på hör- nen. Det elastiskt deformerbara materialet kan därför även appliceras i fast form i spåret mekaniskt exempelvis genom insnäppning eller intryckning i underskurna spår eller genom fastlimning i spårets kant. Dessa elastiska låsorgan kommer således att fungera som en "elastisk kompensationstätning”.

Den ovan beskrivna tillverkningsmetoden att åstad- komma en partiell materialtätning i bestämda områden i en kärna kan även användas i samband med tillverkning av den skivformiga kärnan. Impregneringsmaterial appliceras då 10 15 20 25 30 Lu LT! 519 791 18 antingen i den massa av träfiber och bindemedel som for- mas till en kärna eller i anslutning till att kärnan fär sin slutliga form i tillverkningsprocessen.

Kort beskrivning av ritningarna Fig.

Fig.

Fig. la-d 2a-e 3a-c 4a-c 5a-C 6a-c 7a-d Sa-e 9a-d lOa-c lla-c l2a-b l3a-c l4a-e visar i olika steg framställning av en golv- skiva. visar uppbyggnad av laminatgolv med en yta av högtryckslaminat och direktlaminat. visar exempel pà olika mekaniska fogsystem samt fuktvandring. visar kantimpregnering enligt känd teknik. visar impregnering för bildande av en materi- altätning enligt uppfinningen. visar impregnering av övre fogkanter enligt föreliggande uppfinning. visar en utförandeform av en materialtätning enligt uppfinningen. visar framställning av en fogtätning i ett mekaniskt fogsystem enligt uppfinningen. visar framställning av ett mekaniskt fogsy- stem med materialtätning och fogtätning samt kantförstärkning av fogsystemets delar enligt uppfinningen. visar kompression av en fogtätning enligt uppfinningen. visar alternativa utförande av material- och fogtätningar enligt uppfinningen. visar alternativa utförande av material- och fogtätning enligt uppfinningen. visar golvskivor med fogtätning pà tvâ sidor enligt uppfinningen. visar mekaniska làssystem, varvid fig. l4a visar känd teknik och fig. l4b-e visar meka- u 1, '10 A lr 1 n 1 u niska iassystem med en kompensationstatning 1 form av elastiskt làsorgan enligt uppfinning- en. 10 15 20 25 30 519 791 19 Fig. l5a-c visar ett föredraget utförande av uppfinning- en.

Fig. 16a-c visar ett fogsystem, som är utformat enligt uppfinningen och har hög hàllfasthet.

Fig. 17a-d visar tätning av hörnpartier av angränsande golvskivor.

Beskrivning av föredragna utföringsexempel Fig. la-d visar i fyra steg framställning av en golvskiva. Fig. la visar de tre grundkomponenterna yt- skikt 31, kärna 30 och balansskikt 32. Fig. lb visar ett panelämne 3, där ytskiktet och balansskiktet applicerats på kärnan. Fig. lc visar hur golvpaneler 2 framställs genom uppdelning av panelämnet. Fig. ld visar hur golv- panelen 2 efter kantbearbetning får sin slutliga form och 7' pà làngsidorna 4a, 4b, vilket fogsystem i detta fall är me- kaniskt. blir en färdig golvskiva 1 med ett fogsystem 7, Fig. 2a visar framställning av högtryckslaminat. Ett slitskikt 34 av ett transparent material med hög slit- styrka impregneras med melamin med inblandning av alumi- niumoxid. Under detta skikt 34 läggs ett dekorativt skikt 35 av papper impregnerat med melamin. Ett eller flera lager förstärkningsskikt 36a, 36b, som bildats av stom- papper och impregnerats med fenol, läggs under dekorskik- tet 35, och hela paketet läggs i en press, där det under tryck och värme härdas till ett ca 0,5-0,8 mm tjockt yt- skikt 31 av högtryckslaminat.

Fig. 2c visar hur detta ytskikt 31 och ett balans- skikt 32 sedan limmas fast pà en kärna 30 för att bilda ett panelämne 3.

Fig. 2d och 2e visar direktlaminering. Ett slitskikt 34 i form av en overlay och ett dekorskikt 35 av dekor- papper läggs direkt pà en kärna 30, varefter samtliga tre _1-1,____ __1_ _' __- _ uelar Uun 1 Legs n- A ,. 1._..1..,.,_ k..1-..,..-.1-4 " ' avc-:Iï ett uanic Ualauaamikt 32 lâggS ln 1 i en press, där de under värme och tryck härdas till ett 10 15 20 25 30 b.) Lfl 519 791 20 panelämne 3 med ett dekorativt ytskikt 31 med en tjocklek av ca 0,2 mm.

Fig. 3a-c visar kända mekaniska fogsystem samt hur fukten enligt uppfinnarnas studier påverkar fogsystemen.

I fig. 3a består golvskivan 1 av ett direktlaminerat ytskikt 31, (HDF) som låser en kärna 30 av träfiberbaserat material och ett balansskikt 32. Det vertikala låsorgan, skivorna 1 och 1' består av en not 9 och i D1-riktningen, en fjäder 10. Det horisontella låsorgan, som låser ski- vorna parallellt med ytskiktet 31 i D2-riktningen, består av en list 6, som samverkar vilken har ett låselement 8, med ett låsspår 12. Listen är tillverkad genom en bear- betning av golvskivans kärna 30 och är i detta utförande av uppfinningen därför utformad i ett stycke med kärnan 30. Streckade pilar MPM visar hur fukt kan från fogkanten tränga in i kärnan 30, när fukten tränger in i fogsyste- met från golvets framsida eller ovansida.

Fig. 3b visar ett utförande, där både det vertikala och horisontella låsorganen är utformade som en not 9 med ett låsspår 12 och fjäder 10 med ett låselement 8. En streckad pil MPJ visar hur fukt kan tränga igenom låssy- stemets delar.

I fig. 3c är golvskivan utformad med en ytskikt 31 av högtryckslaminat, en kärna 30 av HDF och ett balans- skikt 32 av högtryckslaminat. Det vertikala låsorganet består även i detta utförande av en not 9 och en fjäder 10, vilka är utformade ur golvskivans kärna 30. Det hori- sontella låsorganet består av en list 6 och làselementet 8, vilka är tillverkade av aluminium och mekaniskt fast- satta på kärnan 30.

I samtliga ovannämnda fall är fogsystemen integre- rade med kärnan, dvs bildade eller monterade i fabriken, och åtminstone en del av fogsystemet är alltid utformat genom skärande bearbetning av golvskivans kärna 30. Lås- kan sammanfogas med vinkl ng, horisontell snäpp- ning eller med snäppning i uppvinklat läge. 10 15 20 25 30 b.) UI 519 791 21 Fig. 4a-4c visar impregnering av fogkanter 82, 83 enligt känd teknik, varvid den bearbetade fogen impreg- neras genom att ett impregneringsmaterial 24 påsprutas från sidan.

För att underlätta förståelsen är golvskivorna i samtliga figurer avbildade med ytskiktet uppàtriktat. I den faktiska produktionen är golvskivorna däremot i regel vända med sin framsida (ovansida) nedåtriktad i bearbet- ningsmaskinerna och vid den efterföljande impregneringen.

Vid den kända typen av impregnering förs skivan förbi ett fast sprutmunstycke 40. Det är svårt att rikta strålen av impregneringsmaterialet 24, så att strålens kant placeras omedelbart under ytskiktet 31 i anslutning till de övre angränsande fogkanterna 16 i syfte att åstadkomma en materialtätning 20. Även om appliceringen kan ske under utnyttjande av skyddsplàtar 43, som skyddar ytan, är det svårt att åstadkomma ett effektivt skydd. Listen 6 och låselementet 8 är ofta ett hinder, och det är svårt att applicera im- pregneringsmaterialet 24 med tillräcklig noggrannhet och att erhålla tillräckligt djup inträngning i området di- rekt under ytskiktet 31 vid de övre angränsande fogkan- terna 16. Impregneringsdjupet varierar sålunda och är mindre vid omedelbart under ytskiktet och längst bort från ytskiktet, såsom framgår av fig 4a-4d.

Fig. 5a-5c visar impregnering för åstadkommande av en materialtätning enligt uppfinningen. Impregneringsma- terial 24 appliceras på lämpligt sätt i remsformiga områ- den 44 på kärnytan 33, innan övriga skikt, dvs dekor- och slitskikt påförts. Appliceringen kan ske exempelvis genom påsprutning, pårullning etc, lämpligen först i långdrikt- ningen L i stråk, där golvpanelens blivande långsidor senare kommer att formas.

Lämpligen används kärnans 30 ena làngsida 4 som en styryta, som därefter också används som styryta för att underlätta positioneringen i samband med applicering av ytskikt 31, uppsågning och bearbetning. På så sätt blir 10 15 20 25 30 br) U! 519 791 22 det lättare att säkerställa att materialtätningen 20 är rätt positionerad i förhållande till den färdiga fogkan- ten.

Fig. 5b visar motsvarande impregnering av de delar, som senare kommer att utgöra golvpanelernas kortsidor 5.

Vid denna impregnering förs kärnan i breddriktningen W vinkelrät mot längdriktningen L. Även här kan kärnans 30 ena kortsida 5 användas som styryta vid den efterföljande tillverkningen.

Fig. 5c visar en förstoring av ett parti som kommer att utgöra golvskivans hörn och som blir helt impregnerat parallellt med såväl den blivande långsidan som den bli- vande kortsidan. Delningslinjerna 45 anger sàgsnitten längs långsidan och kortsidan för uppdelning av paneläm- net till golvpaneler.

Fig. 6a-6c visar i större detalj hur impregneringen utförs och tränger in i kärnan och hur impregneringsom- rådet är placerat i förhållande till de blivande kopp- lingsorganen, vilka antytts med streckade linjer i fig 6a och 6b. Fig. 6c visar kanterna hos två golvskivor, vilka bildats av panelämnet, sedan detta kapats i enskilda golvpaneler genom sågning längs linjen 45.

Fig. 6a visar hur impregneringsmaterialet 24, när det päförs med hjälp av ett sprutmunstycke 40, kommer att tränga in kärnan 30 från kärnytan 33 och in mot kärnans mittparti för att bildar en materialtätning 20.

Inträngningen av impregneringsmaterialet 24 i kärnan 30 kan underlättas genom att man på kärnans undersida upprättar ett vakuum med hjälp av en vacuumanordning 46.

Vacuumanordningen 46 kan exempelvis utgöras av ett sta- tionärt vacuumbord eller rörliga vacuumband. Om kärnan 30 är stationär under appliceringen av impregneringsmateria- let 24, används exempelvis rörliga sprutmunstycken 40.

Fig. 6b visar hur impregneringsmaterialet 24 är po- sitionerat i panelämnets 3 kärna 30 efter att " skiktet yt 31 anbringats. Impregneringsmaterialet utgör då en mate- 10 15 20 25 30 LU LH 519 791 23 rialtätning 20. Delningslinjen 45 visar det tänkta såg- snittet.

Fig. 6c visar golvskivornas 1, 1' fogkanter 82, 83 efter bearbetning. För att förenkla illustrationen har golvskivan en mekanisk fog endast längs ena sidan. Mate- rialtätningen 20 kommer att vara exakt positionerad längs de bàda vinkelräta sidorna och i hörnet, och den finns i det visade utförandet i de övre fogkantpartierna 80, 81.

En träfiberbaserad kärna 30, exempelvis HDF, till- verkas genom att malda träfibrer blandas med bindemedel, exempelvis melamin, varefter en skiva formas med hjälp av tryck och värme. Alternativt kan impregneringsmaterialet 24 appliceras pà skivan i samband med denna tillverkning, varvid appliceringen sker inom speciella partier som se- nare kommer att utgöra fogpartier i golvskivan.

Fig. 7a-7d visar i detalj de olika tillverkningsste- gen för att àstadkomma en materialtätning 20 i ett meka- niskt fogsystem.

Enligt fig. 7a anbringas impregneringsmaterial 24 fràn kärnytan 33 i de partier 86, 87 (streckade), som i den färdiga golvskivan kommer att utgöra fogkantpartier, vilka generellt betecknats med 86 och 87 och i vilka fog- systemet 9, 10 utformas.

En avsevärd del av de övre fog- kantpartierna 80, så att en materialtät- 81 impregneras, ning 20 bildas.

Fig. 7b visar panelämnet 3 med ytskikt 31, balans- skikt 32 och en materialtätning 20 i kärnan 30 under yt- skiktet 31. I denna figur visas även det tänkta sàgsnit- tet 45 och konturerna av de slutliga kopplingsorganen med streckade linjer.

Fig. 7c visar golvpanelens 2, 2' kanter efter upp- sågning. Sägningstoleransen påverkar ej materialtätning- ens 20 slutliga läge närmast fogkanten. Vid den efterföl- jande bearbetningen behövs ingen extra utrustning för att åstadkomma en materialtätning 20 in de övre fogkantparti- erna 80, 81 av ett làssystem, eftersom denna materialtät- 10 15 20 25 30 La) U'| 519 791 24 ning àstadkommits redan före pàföringen av de olika yt- skikten pä kärnan 30.

Fig. 7d visar den bearbetade fogen med en material- tätning 20 direkt under ytskiktet 31. HP betecknar ett horisontalplan parallellt med skivans ytskikt. Golvski- vans 1, 1' fogkanter har generellt betecknats med 82, 83 och kan ha ett valfritt fogsystem. I det visade föredrag- na utförande är fogkanterna formade som ett mekaniskt not-fjäder-förband, som kan läsas med invinkling och in- snäppning. VP betecknar ett vertikalplan (fogplan), som sträcker sig vinkelrätt mot horisontalplanet HP vid de övre fogkanterna 80, 81 närmast ytskiktet. T anger golv- skivans tjocklek. Den största mängden impregneringsmate- 81 omedelbart dvs inom det ur fuktsynvinkel mest rial 20 finns i övre fogkantpartierna 80, under slitskiktet 31, kritiska området. Denna koncentrering av impregnerings- material omedelbart under slitskiktet 31 erhålls till följd av att impregneringsmaterialet bringats tränga ner i kärnan fràn kärnytan under impregneringen.

De övre fogpartierna 80, 81 kännetecknas således av att materialtätningen 20 inte bara finns i kärnytan 33 närmast ytskiktet 31 mellan vertikalplanet eller fogpla- net VP och ett lägre beläget plan pà ett avstànd P2 fràn kärnytan 33 utan även finns hela vägen i horisontell riktning frän vertikalplanet VP till ett plan på ett av-_ stånd P1 från vertikalplanet VP. Hela denna volym av kär- nan 30 under kärnytan 33 är sàlunda impregnerad för att bilda materialtätningen 20. En sådan placering och ut- sträckning av en materialtätning är inte möjlig att åstadkomma med hjälp av de kända impregneringsmetoder, vid vilka impregneringsmaterial 24 appliceras pà eller sprutas mot de övre fogkanterna 84, 85 vid vertikalplanet VP, när dessa övre fogkanter redan är försedda med yt- skikt 31 och bearbetade till sin slutliga form¿ Ef 1 -v\-v~1\r-v . ' ' ei om iuwregneringsmaterialet 24 tranger in fran FT' s kärnytan 33, kommer koncentrationen av impregneringsmate- rialet att vara särskilt stor närmast kärnytan 33. I nor- 10 15 20 25 30 519 791 25 mala fall minskar koncentrationen av impregneringsmate- rial nedåt från kärnytan 33, såsom visats schematiskt i fig. 4a-4d.

Materialtätningen 20 bör av främst kostnadsskäl be- gränsas till en del av golvskivan 1, där de blivande kopplingsorganen utformas, och därför företrädesvis inte täcka hela kärnytan 33.

Med denna metod är det möjligt att under ytskiktet 31 åstadkomma en materialtätning 20 i en avsevärd del av fogsystemets delar. I fråga om materialtätningens ut- sträckning i breddled, dvs tvärs fogplanet VP och längs horisontalplanet HP, kan nämnas, att P1 kan överstiga 0,2 ggr golvtjockleken T och utan svårighet kan uppgå till 1 ggr golvtjockleken T eller mera. I många utföranden kan avståndet P1 vara så stort, tiet, att alla delar av fogkantpar- som innehåller delar av golvskivans kopplingsorgan, är impregnerade med materialtätningen 20.

Impregneringsdjupet, dvs avståndet P2, kan lämpligen vara 0,1-0,3 ggr golvtjockleken T. Det är emellertid många gånger föredraget att impregneringsdjupet är så- dant, att åtminstone övre delar av kopplingsorganen kom- mer att bestå av impregnerat kärnmaterial.

Enligt uppfinningen kännetecknas fogsystemet av att materialtätningen 20 finns i kärnytan 33 vid vertikalpla- net VP och på avstånd P1 från VP samt att tätningsegen- skaperna inom detta område är väsentligen likartade eller homogena, dvs kärnytan 33 har belagts med väsentligen samma mängd impregneringsmaterial 24 per volymenhet kärn- material 30. Detta är en väsentlig skillnad jämfört med känd teknik, när applicering sker från vertikalplanet VP, varvid koncentrationen av impregneringsmaterial, såsom åskådliggjorts i fig. 4a-4d, avtar från fogkanten vid vertikalplanet VP och in mot skivan parallellt med yt- skiktet 31 på avståndet P1 och där inträngningsdjupet i W ndre närmast karnytan 33 och 1101 isontalpla i större på avstånd från denna. 10 15 20 25 30 bJ U'| 519 791 26 Fig. 8a-8e visar ett annat utförande av uppfinning- en. I detta fall utformas ett spår 41 i kärnytan 33, exempelvis i det område, där fjäderns 10 övre och inre del sedermera skall utformas. I spåret 41 appliceras där- efter ett tätningsmaterial 50, som har egenskapen att det efter appliceringen får en fast form, är fuktsäkert, är elastiskt deformerbart och företrädesvis är möjligt att forma genom skärande bearbetning.

Såsom visas i fig 8b, beläggs kärnan 30 med spåret 41 och tätningsmaterialet 50 därefter med ett ytskikt 31 och företrädesvis även med ett balansskikt 32 för att bilda ett panelämne. Panelämnet 3 sågas därefter upp i golvpaneler genom kapning längs linjen 45 och bearbetas till golvskivor 1, 1' med fogsystem. Dessa golvskivor visas i fig Bc-Be, och hopkopplingen av golvskivorna enligt denna speciella utföringsform beskrivs närmare i det efterföljande.

Tätningsmaterialet 50 formas till en fogtätning 55, företrädesvis genom skärande bearbetning med hjälp av verktyg som är speciellt anpassade för att forma elas- tiskt deformerbara syntetmaterial.

Som tidigare nämnts, förekommer på marknaden en mängd tätningsmaterial, som kan användas. Såsom ett icke begränsande exempel kan material med följande egenskaper användas.

Tätningsmassa baserad på akrylplaster, elaster av syntetgummi, silikongummi eller liknande, som har egen- skaperna att de kan appliceras i spåret 41 som en massa genom extrudering, att de kan fästa mot kärnmaterialet (eventuellt efter pàföring av ett primerskikt på detta), att de har god värmetålighet, att de är fuktsäkra, att de kan motstår tvättmedel, och att de efter applicering kan härdas eller torkas och övergå till fast, elastisk defor- merbar form. Materialens egenskaper bör optimeras så att de både är tillräckligt elastiskt deformerbara och före- trädesvis samtidigt är möjliga att bearbeta rationellt med hjälp av skärande verktyg. 10 15 20 25 30 b) UT 519 791 27 Olika typer av polyuretanbaserade smältlim som appliceras genom att de värms upp och extruderas, kan också användas för bildande av fogtätningen. När sådana material stelnar, övergår de till fast, elastiskt defor- merbar form. Dessa material kan senare formas genom skä- rande bearbetning men ocksà genom utnyttjande av uppvärm- da valsar eller släpverktyg med lämplig form, vilka förs längs och i beröring med tätningsmaterialet 50 för att forma detta till lämplig geometri.

Kombinationer av skärande grovbearbetning och slut- formning med hjälp av varma avstrykande eller rullande verktyg är också möjligt liksom en tvåstegsapplicering, där den första appliceringen görs med ett tunnflytande material som tränger in i kärnan, och där den efterfölj- ande andra appliceringen sker med ett material som är mera trögflytande och som har god vidhäftningsförmàga till det förstnämnda materialet. Man kan också använda olika typer av primersystem för att förbättra fogtät- ningsmaterialets vidhäftning mot golvskivan.

Olika material, appliceringsmetoder och formningsme- toder kan användas på motstàende fogkanter respektive på lång- och kortsidan i syfte att optimera funktion och kostnad.

Fig. 8c visar den bearbetade fogkanten med ett meka- niskt låssystem 9, 10, 6, 8, 12 och en elastisk deformer- bar fogtätning 55. Som framgår av denna figur, pressas fogtätningen 55 samman i samband med läggningen av golv- skivan. I detta utförande, som visar invinkling, börjar sammanpressningen och deformationen först när låselemen- tet 8 redan är i initialt ingrepp med låsspàret 12 och när fjädern 10 redan är i ingrepp med noten 9. Både de vertikala och horisontella låsfunktionerna i det meka- niska låssystemet är således verksamma, medan kompressio- nen pågår. Detta gör att kompressionen i samband med läggning kan sk A Å ' med ytterst liten kraft och tt behovet e av kompression därför inte försvårar läggningen. 10 15 20 25 30 519 791 28 Fig. 8d visar hur tvà golvskivor 1, 1' sammankopplas genom insnäppning, där kompression av fogtätningen 55 kan ske pà samma sätt som beskrivits ovan genom en samverkan av not 9 och fjäder 10, och där en sidoförskjutning längs fogplanet har underlättats samt där en flexibel list 6, ett làselement 8 och ett làsspàr 12 samverkar vid kompri- meringen av fogätningen därför kommer att komprimera fog- tätningen i samband med insnäppningen.

Det är en fördel om fogtätningen 55 utformas så att kompressionen kan starta, när làselementets 8 instyr- ningsdel 11 kommer i ingrepp med làsspàrets 12 instyr- ningsdel 13. Detta ingrepp underlättas, om läselementets instyrningsdel 11 är utformad som en avrundad eller av- fasad del i làselementets övre partier. Likaledes under- lättas instyrningen och även komprimeringen, om lásspàret 12 har utformats med en motsvarande avrundad instyrnings- del 13 i làsspárets 12 nedre del närmast fogkanten.

I samband med läggningen pressas fogtätningen 55 pressas mot en motstàende samverkande fogyta 56 i fogsy- stemet. Vid det i fig Ba-8e visade utförandet har denna fogyta 56 en lutning av 45° mot skivans horisontalplan HP. Detta visas i fig 8e. Presstrycket fràn fogtätningen 55 kommer därför att fördela sig lika pà de vertikala (9, 10) och horisontella (6, 8, 12) làsorganen i fogsystemet.

Detta är en fördel, eftersom det är önskvärt att reducera trycket både i samband med läggning och i läst läge.

Alltför högt tryck horisontellt i làst läge kan leda till att golvskivorna separerar och att fogen får en oönskad fogspringa vid de angränsande övre fogkanterna 16. Allt- för högt vertikalt tryck i läst läge kan leda till att fogkantpartiet 80 i notens 9 övre del reser sig.

Fig. 9a-9d visar hur materialtätningen 20 och fog- tätningen 55 kan kombineras till ett fuktsäkert làssys- tem. I detta fall har ett spàr 41 utformats i kärnans 30 ovansida efter impregneringen för bildande av material- tätningen 20. 10 15 20 25 30 DJ Uï 519 791 29 I detta utförande har både notsida 9 och fjädersidan 50b. Utförandet kännetecknas också av att impregneringsmaterialet 24 fun- 10 försetts med tätningsmaterial 50a, gerar som bindemedel och ökar kärnans 30 hàllfasthet. Im- pregneringsmaterialet 24 har i detta utförande (se fig. 9a) applicerats i ett flertal områden pà kärnan 30. Dessa områden kommer att utgöra en materialtätning 20 och även materialförstärkning av de övre fogkantpartierna 80, 81.

Impregneringen kommer också att åstadkomma en kantför- stärkning 21a, 21b i de partier, där listen 6 sätts fast, samt inom ett omrâde 21c i kärnan 30 vid làsspàret 12, där lässpàret 12 samverkar med làselementet 8.

Fig. 9b visar hur tätningsmaterialet 50a, 50b kan appliceras i spåret 41. Sedan kärnan 30 försetts med yt- skikt 31 och balansskikt 32 9c), 50b till en fogtätning 55a, (fig. formas fogkanten och tätningsmaterialet 50a, 55b (fig 9d).

Listen 6 kan formas och sättas fast pà kärnan 30 pà olika sätt [t ex de som visas och beskrivs i EP1061201 (Välinge Aluminium AB) eller WO9824995 (Välinge Aluminium AB)], så att det mekaniska làssystemet för sammanlàsning av golvskivorna 1, 1' i vertikal och horisontell led kom- mer att omfatta dels tungan 10 och spàret 9, dels fogtät- ningarna 55a och 55b, dels materialtätningen 20, dels listen 6 med dess làselement 8, dels de kantförstärkta infästningsdelar 21a, 2lb för listen 6 och dels en kant- förstärkt làsyta 14 i làsspàret 12.

Golvskivorna 1, 1' enligt denna utföringsform kommer då att ha övre fogkantpartier 80, 81 som vid vertikalpla- net VP har en förstärkt materialtätning 20 direkt under ytskiktet 31 samt fogtätningar 55a, 55b i anslutning till materialtätningen 20. Materialtätningen 20 och fogtät- ningarna 55a, 55b tillsammans med det fuktsäkra ytskiktet 31 motverkar dels att fukt tränger in i kärnan 30 och dels att fukt tränger genom fogsystemet. Resultatet är ett fuktsäkert golv. Som nämnts ovan, bör de vertikala (9, 10) och horisontella (6, 8, 12) làsenheterna företrä- 10 15 20 25 30 U) U1 519 791 30 desvis utformas sä att de kan hälla de elastiskt defor- merbara fogtätningarna 55a, 55b sammanpressade och elas- tiskt deformerade under hela golvets livslängd utan att làsorganen deformeras. Speciellt viktigt är att notspàret 9 inte är för djupt i horisontell riktning samt att no- tens övre del eller läpp 15 är styv sä att den inte reser sig. Dessutom bör làselementet 8 och listen 6 utformas sä, att de kan stä emot trycket fràn fogtätningarna 55a, 55b utan att golvskivorna 1, 1' separerar under bildande av en synlig fogspringa vid de övre fogkantpartierna 81, 82. Tätningsmaterialet 50a, 50b bör också väljas så att det under golvets hela livslängd utövar ett tryck och förhindrar fuktvandring genom fogsystemet.

Som framgår av fig. 9d, är kärnan 30 impregnerad och 21b och 21c, sitter fast och där läselementet 8 läser mot lässpäret förstärkt i de områden 21a, där listen 6 12. Detta möjliggör användning av billigare kärnmaterial 30, som kan vara av lägre kvalitet och som med hjälp av impregnering förstärks för att fà en högre hällfasthet i de kritiska omrädena. Pà detta sätt kan hög kvalitet kom- bineras med làg kostnad.

Ett flertal varianter av detta fuktsäkra làssystem är möjliga. Fogtätningarna 55a, 55b kan placeras valfritt i fogsystemet, men det är dock fördelaktigt om fogtät- ningen placeras osynligt fràn ytan nära ytskiktet 31. De kan placeras valfritt pà notsidan (9) eller pä fjädersi- dan (10), och de kan som i det visade utförandet finnas i båda fogdelarna. Naturligtvis kan flera fogtätningar 55 förekomma pä varje fogdel över och vid sidan om varandra.

Vidare kan kontaktytan mellan fogtätningen 55 och motstä- ende del i fogsystemet kan utformas pä valfritt sätt med geometrier som exempelvis är tandade, triangelformiga, halvrunda och liknande. I princip kan alla de former som normalt används vid utformning av tätningslister av elas- tiskt syntetmaterial eller gummi användas.

Med utnyttjande av vakuumteknik, såsom beskrivits i samband med utförandet enligt fig. 6b, kan hela fogsyste- 10 15 20 25 30 b) 01 519 791 31 met från ytskiktet 31 till balansskiktet 32 förses med en materialtätning och kantförstärkning 20. Detta kan öka fogens hållfasthet och fuktsäkerhet, kan ge den bearbe- tade listen bättre flexibilitet, kan möjliggöra bearbet- ning till slätare ytor och kan möjliggöra en reducering av friktionskrafterna vid förskjutning av en golvskiva relativt en annan i låst läge. Det är även möjligt att impregnera träfibrer med plastmaterial på ett sådant sätt att träfibrerna tillsammans med impregneringsmaterialet får sådana egenskaper att de kan formas till en fogtät- ning.

Tätningsmaterialet 50a, 50b kan alternativt applice- ras i spår, som även kan göras i panelämnet 3 eller i golvpanelen 2, innan kopplingsdelarna utformas. Spåret 41 kan då göras i både kärnan 30 och ytskiktet 31.

Tätningsmaterial 50a, 50b kan även appliceras vid kanten av golvpanelen 2 eller golvskivan 1, när hela eller delar av fogsystemet utformats, och slutlig utform- ning av fogtätningen 55a, 55b kan även ske i ett separat tillverkningssteg, när golvskivan 1 i övrigt redan erhål- lit sin slutliga form.

Genom att förändra vinkeln på tryckytorna mellan de 55b kan kom- pressionstryckets riktning och fördelning regleras mellan helt horisontell och helt vertikal riktning. Det är en elastiskt deformerbara fogtätningarna 55a, fördel om tryckytorna inte är vinkelräta utan lutar i förhållande till horisontalplanet HP, så att trycket för- delas med vertikala och horisontella kraftkomposanter, så att tryckfördelningen är optimerad i förhållande till de möjligheter som ingående materialkombinationer ger för formning av en styv övre notdel 15 och ett starkt hori- sontellt förband 6, 8, 12.

I fig. lOa-l0c visas i detalj hur kompression kan åstadkommas i samband med invinkling. Fogtätningens 55 aktiva del 54 är utformad med en konvex ytterdel, som börjar komprimeras när làsspåret 12 kommer i ingrepp med låselementet 8. Ett sådant läge visas i fig. lOb. I sam- 10 15 20 25 30 u: Uï 519 791 32 band med den slutliga nedvinklingen och läsningen sker den slutliga kompressionen av fogtätningen mot en motstà- ende samverkande fogyta 56. Denna fogyta 56 kan exempel- vis beläggas med vax eller andra liknande material efter det att fogsystemet utformats. Detta kan underlätta för- skjutning längs fogkanten i läst läge samt bidraga till att förbättras materialtätningens och fogtätningens funk- tioner.

Såsom framgår av fig. lOc kan fogsystemet ha ett eller flera expansionsutrymmen 53a, 53b, där fogtätningen 55 vid sammanpressning kan svälla ut. Fogtätningen 55 kan således formas med ett visst övermàtt, och om fogsystemet 53b kan fogtätningen 55 formas med mindre krav pà toleranser och med bibehållen funktion. har utformats med lämpliga expansionsutrymmen 53a, Materialtätningen 20 i de övre fogkanterna har i detta utförande gjorts med ett avsevärt djup fràn kärn- ytan 33, så hela området fràn fogtätningens 55 övre delar till kärnytan 33 är fuktsäkert. I detta utförande kommer större delen av fogkantpartiet mellan noten 9 och kärn- ytan 33 att utgöra en materialtätning 20.

Fig. lla-llc visar olika utföranden av uppfinningen.

Fig. lla visar ett utförande enligt uppfinningen, där fogtätningen 55 utformats för att minimera kantresning och separering av fogkanterna. Fogtätningens 55 kontakt- yta med motstàende samverkande fogyta 56 har en liten vinkel mot skivans plan, vilket innebär att huvuddelen av kompressionskraften kommer att riktas väsentligen verti- kalt i pilens A riktning. Fogkanten ovanför fjädern är dock styv och risken för kantresning är liten.

I utförande i fig. llb är den elastiskt deformerbara fogtätningen 55a, 55b placerad omedelbart under ytskiktet 31, som alltså täcker fogtätningen. Den övre delen av tätningen 55a, 55b kan härvid utgöra materialtätningen, p. _ _ :__ , ___ _ _ ;__, . . - som foihindiai att lukt tränger n 1 karnan 31, medan de undre delarna av tätningen 55a, 55b kan utgöra den egent- liga fogtätningen. 10 15 20 25 30 b) UT 519 791 33 Utförandet enligt fig. llc kännetecknas av att sepa- rata material 58a, 58b, som kan utgöra en materialtät- ning, anbringas ovanför de elastiskt deformerbara fogtät- ningarna 55a, 58b kan också användas i dekorativt syfte genom att ytskiktet 31 55b. Dessa separata material 58a, exempelvis ges en avfasning 60, sä att de separata mate- rialen 58a, 58b blir synliga i fogen.

Tätningsprinciperna fungerar även utan det mekaniska fogsystemet, om lim appliceras mellan noten 9 och fjädern 10.

Fig. 12a visar ett utförande enligt uppfinningen, där kärnan 30 belagts med tre olika ytlager med olika funktioner. Golvskivans 1, l' yta omfattar ett transpa- rent hàrt och slitstarkt slitskikt 34 av plastmaterial, ett mellanliggande dekorskikt 35 av plastfolie och ett förstärkningsskikt 36, som är bildat av ett elastiskt material och som kan vara både fuktsäkert och ljuddämpan- de. Dekorskiktet 35 av plastfolie kan ersättas med deko- rativa mönster, som trycks direkt pà undersidan av de transparenta slitskiktet 34 eller pä ovansidan av det elastiska förstärkningsskiktet 36.

Fogtätningen 55a pà fjädersidan har en aktiv del 54 i form av en konvex utbuktning, som pressar mot den mot- stående elastiska samverkande fogytan 56. Fogtätningens 55a aktiva del 54 har gjorts liten, och detta bidrager till att minska friktionen i samband med sidoförskjutning när kortsidorna av golvskivorna skall läsas med insnäpp- ning. Friktionen kan också minskas genom att fogtätning- arna 55a, 55b beläggs med olika typer av friktionsreduce- rande medel.

Fig. l2b visar ett utförande med samma ytskikt 31 som i fig. 12a men där fogtätningarna 55a, 55b utformats i det elastiska och deformerbara förstärkningsskiktet 36 närmast kärnan 30. Om slitskiktet 34 är hårdare än för- stärkningsskiktet 36, kommer dels deformationen av fog- tätningen 55b att huvudsakligen ske i fogtätningens nedre del 57 närmast kärnan 30 och dels någon väsentlig defor- 10 15 20 25 30 519 791 34 mation av slitskiktet 34 inte att ske. Resultatet blir ett fuktsäkert och ljuddämpande golv. Även i detta ut- förande kan tätningsorganen i form av materialtätning och fogtätning utformas pà många olika sätt enligt vad som nämnts tidigare.

Det är uppenbart att de ovan beskrivna utförandena enligt fig. 6-12 kan kombineras. Exempelvis kan tätnings- organen enligt fig. l2a och l2b eller l0a och l2b före- komma i samma fogsystem. Listen 6 kan göras av aluminium etc.

Fig. 13 visar en golvskiva 1 med mekaniskt fogsystem pà làngsidorna 4a, 4b och pä kortsidorna 5a, 5b och med en fogtätning 55a och 55b pà en kortsida 5a och pà en làngsida 4b. När golvskivan l sammankopplas med andra likadana golvskivor l' pà båda làngsidorna 4a, 4b och pà båda kortsidorna 5a,5b till ett golv, blir resultatet en fogtätning pà samtliga sidor.

Om fogkanterna dessutom har en materialtätning 20 enligt tidigare beskrivna, föredragna utföringsformer, kommer golvskivornas fogsystem att motverka fuktinträng- ning i fogsystemet pä samtliga sidor 4a, 4b, Sa, 5b och i samtliga hörnpartier 38a, 38b, 38c, 38d.

Linjär bearbetning av läng- och kortsidor gör det möjligt att utforma hörnpartierna 38a, 38b, 38c, 38d med samma snäva toleranser som golvskivornas 1 sidor 4a, 4b, 5a, 5b. Fogtätningen i hörnen 38a, 38b, 38c, 38d fär en exakt passning, och de vinkelfel mellan kortsidorna 5a, 5b och làngsidorna 4a, 4b samt de avvikelser fràn paral- lellitet mellan làngsidorna 4a, kan 55b möjlighet till deformation, när golvskivorna är sammanfo- 4b som kan förekomma, kompenseras, om man tillser, att fogtätningarnas 55a, gade, överstiger dessa produktionstoleranser.

Fig. l4a visar en tvärsektion genom konventionellt utformade golvskivor 1, l', varvid sektionen är tagen tvärs en fog längs en längsida av ett trägolv. Golvski- vorna l, 1' har ett ytskikt 31 av trä med en huvudsaklig fiberriktning parallellt med långsidan och en kärna 30 10 15 20 25 30 519 791 35 med en annan fiberriktnig huvudsakligen vinkelrätt mot långsidan. Golvskivans 1, 1' làngsidokanter har ett meka- niskt fogsystem 9, 10, 6, 8, 12. I fuktig miljö sväller de övre fogkantpartierna 80, 81 tvärs fiberriktningen (dvs tvärs fogen mellan de angränsande golvskivorna 1, 1') mer än vad kärnan 30 gör. Detta medför att golvski- vorna 1, 1' utmed långsidorna trycks ifrån varandra och att listen 6 böjs bakåt. Detta innebär en risk för att de övre fogkantpartierna 80, 81 eller de samverkande lås- ytorna 14,18 skall komprimeras eller skadas. När golvski- vorna 1, 1' sedan torkar och krymper vintertid (då luft- fuktigheten sjunker), kan detta i sin tur leda till att en fogspringa uppstår mellan de övre fogkantpartierna 80, 81.

Fig. 14b-14e visar hur man kan kompensera denna risk för uppkomst av fogspringor genom man enligt uppfinningen utnyttjar en elastisk kompensationstätning 52, som sätts in i det horisontella làsorganet 6, 8, 12 för att mot- verka effekterna av svällning och krympning av de övre fogkantpartier 80, 81.

Fig. 14b visar ett utförande av en golvpanel 2', som är lämplig för att forma ett fogsystem med en kompensa- tionstätning enligt uppfinningen. Det blivande fogsyste- mets konturlinjer har angivits med streckade linjer i fig 14b. Ytskiktet 31, kärnan 30 och balansskiktet 32 är for- skjutna i sidled på både notsidan 9 och fjädersidan 10 för att minimera materialspillet vid bearbetningen av fogkanterna. I golvpanelens 2 undersida utformas ett spår 41 i kärnan 30. I spåret 41 anbringas och fästs ett elas- tiskt material 51 genom exempelvis extrudering eller lik- nande enligt tidigare beskrivna metoder eller alternativt genom limning eller mekanisk fastsättning genom exempel- vis intryckning av material i ett spår.

Vid den efterföljande bearbetningen avlägsnas eller owformas det elastiska materialet 51 endast delvis och formas till en elastisk kompensationstätning 52, som bil- 10 15 20 25 30 b.) (J 519 791 36 dar den aktiva låsytan i låsspåret 12 och som är verksamt i den horisontella riktningen D2. Detta visas i fig. 14c.

När fogkantpartierna 80, 81 sväller, komprimeras det elastiska kompensationstätningen 52 genom att dess låsyta 14 trycker mot låselementets 8 låsyta 18. Härigenom kan det mekaniska låssystemet kompensera stora fuktrörelserna i de övre fogkantpartierna 80, 81 utan att fogsystemet skadas eller att någon synlig fogspringa framträder vin- tertid, när golvet har torkat och krympt.

Problemet med svällning av de övre fogkanterna blir större, om ytsiktets 31 tjocklek WT är betydande och om denna tjocklek är mer än exempelvis 0,1 ggr golvtjockle- ken T.

Ett fogsystem enligt ovanstående utförande är speci- ellt lämpligt att användas tillsammans med golvvärme och i miljöer, där den relativa luftfuktigheten varierar kraftigt under året. Det elastiska låsorganet eller kom- pensationstätningen 52 kan anbringas valfritt på låsele- mentet 8 (såsom i fig 14d) eller i làsspåret 12 (såsom i fig 14c och fig 14e) eller i båda dessa delar, och det kan utformas med en mängd olika geometrier med olika vinklar och radier som kan underlätta invinkling och för- skjutning. Det elastiska làsorganet eller kompensations- tätningen 52 kan även kombineras med en materialtätning 20 och en fogtätning 55 enligt de tidigare beskrivna ut- föringsformerna av uppfinningen.

Fig. 14d visar ett utförande, där det elastiska lås- organet eller kompensationstätningen 52 även fungerar som en fogtätning som tätar mot fukt. I detta fall kommer tätningen 52 att vid kompression också att ta upp de rö- relser som svällning och krympning av de övre fogkantpar- tierna 80, 81 förorsakar. Den elastiska tàtningens 52 sammanpressning och därmed tätningsförmåga kommer således att öka, när golvskivorna befinner sig i en fuktig miljö. som emellertid I detta fall f nns en materialtätning 20, inte visats speciellt i denna figur men som sträcker sig 10 15 20 25 30 DJ (fl 519 791 37 ned till åtminstone de övre delarna av kopplingsorganen pà samma sätt som visas i t ex fig 7d.

Fig. 14e visar ett utförande, där den elastiska kom- pensationstätningen 52 komprimeras av ett läselement 8, som bestär av ett annat material än kärnan 30. I detta utförande kan listen 6 och làselementet 8 vara tillverkat av aluminium eller annan lämplig metall. Denna konstruk- tion har en flexibilitet, som är större än när listen 6 är gjord i ett stycke med golvskivans kärna. Uppfinningen kan även användas i detta utförande. En av fördelarna med detta utförande är att friktionen vid sidoförskjutning i läst läge är läg.

Fig. 15a-15e visar en föredragen utförandeform av ett fogsystem med fogtätning 55, som applicerats i ett spår 41 i kärnan 30 vid fjäderns 10 övre och inre del och som formats med ett verktyg 70.

Fig. l5a och l5b visar den kritiska tolerans, som ligger i Verktygets 70 position vid formning av exempel- vis ett spår 41 i kärnan 30 eller panelämnet relativt det blivande vertikalplanet VP i golvskivan 1'. Verktygets 70 innersta position avgränsas av ett plan TPl. Fig. l5b visar Verktygets 70 yttre position som avgränsas av ett plan TP2 utanför vertikalplanet VP. Sàsom framgär av dessa tvâ figurer, kan fogtätningens 55 kontaktytor för kontakt med motstàende samverkande fogparti 56 utformas med stor noggrannhet trots att tillverkningstoleransen TP1-TP2 för spàrets 41 horisontella placering relativt den blivande fogkanten vid vertikalplanet VP är tämligen stor och kan överstiga 0,2 ggr golvtjockleken T. Med modern produktionsutrustning är det möjligt att klara en horisontell sidopositionering med dessa toleranser i hela tillverkningskedjan fràn tillverkning av ytskikt 31 och panelämne 3 till färdig golvskiva 1'. Verktygets 70 posi- tionering i vertikalled är mindre kritisk, eftersom tole- ransen i huvudsak beror pà materialens tjocklekstoleran- ser och eftersom dessa i regel är smà i relation till to- leranserna i samband med sidopositionsringen. 10 15 20 25 30 b.) Uï 519 791 38 Vid detta utförande är det också möjligt att använda kärnytan 33 eller ytskiktets 31 yta som referensyta. Spå- ret 41 samt tätningsmaterialet 50, som sedan formas till fogtätningen 55, kan därför placeras med hög noggrannhet i vertikalled. Fogsystemet och fogtätningens 55 verksamma kontaktytor kan därför tillverkas med mycket snäva till- verkningstoleranser, som kan understiga 0,01 ggr golv- tjockleken T, trots att den ursprungliga placeringen av tätningsmaterialet 50 görs med betydligt mindre tolerans- krav.

Ett sådant utförande kännetecknas av att produk- tionstoleransen mellan fogtätningens aktiva del 54 och de övre angränsande fogkanterna 16 kommer att vara väsent- ligt lägre än toleransen mellan en annan del av fogtät- ningen, som ej är aktiv, och ovan nämnda övre angränsande fogkant 16. Detta underlättar rationell produktion och möjliggör tillverkning med hög kvalitet.

Fig. 15c visar fogtätningen 55 i sammanpressat till- stånd med expansionsutrymmen 53a och 53b på ömse sidor om fogtätningen.

Fig. 15d visar hur fogtätningen 55 kan formas för att underlätta bearbetning av ytskiktet 31, när detta be- står av ett laminat. Vid bearbetning av den övre fogkan- ten 80 med ett diamantverktyg 71, tellt, som arbetar horison- dvs vinkelrät mot vertikalplanet VP enligt pilen R, erhålls ett stort slitage i den punkt 72 på diamant- verktyget, som arbetar mot laminatets slitskikt 35, vilket innehåller aluminiumoxid. För att utnyttja en större del av diamantverktygets aktiva yta flyttas verk- tyget från sin startposition 71 exempelvis stegvis nedåt i riktning mot fjädern 10. Verktygets startposition anges av läget 71 och dess slutposition av läget 71'. Om fog- tätningen 55 finns vid fjäderns 10 övre och inre del i det visade spåret 41 och om dess övre begränsning UP ligger på ett sådant avstånd SD från ytskiktets 31 yta som exempelvis överstiger 0,2 ggr golvtjockleken T, kan man åstadkomma en fogtätning 55 som är så utformad, att 10 15 20 25 30 U.) U'| 519 791 39 bearbetningen av fogkanten vid och under ytskiktet 31 underlättas. Denna form och placering av fogtätningen 55 pà avstånd fràn ytskiktet 31, gör det också möjligt att genom enkel bearbetning av fjädern 10 med hjälp av verk- tyget 73 (se fig. l5e) och det motstàende och samverkande fogpartiet 56 pà den motstàende fogkanten utforma làssys- temet med radier och vinklar pä ett sätt som underlättar en insnäppnings- och eller invinklingsfunktion hos làs- systemet.

Fig. l6a-l6e visar làssystem, som har flera horison- tella làsorgan. Dessa làssystem kan användas i samband med fuktsäkra lässystem men även enbart som ordinära me- kaniska làssystem för att åstadkomma ett làssystem med hög horisontell hàllfasthet. Grundprinciperna kan använ- das i làssystem, som fogas med invinkling eller insnäpp- ning samt med lister 6, som valfritt tillverkas i ett stycke med kärnan 30 eller tillverkas av ett separat material exempelvis aluminium och sedan förankras vid stommen.

Olika kombinationer av de föredragna systemen kan användas pà läng- och kortsidan. Làselementen 8a, 8b, 8c och làsspären l2a, 12b, 12c kan utformas med olika vink- lar och radier i exempelvis trä, träfiberbaserade mate- rial, plastmaterial och liknande skivmaterial med lister som är bearbetade ur kärnan eller som består av separata material, och làselementen kan vara utformade för instal- lation av golvskivorna genom vinkling eller insnäppning.

Làssystemet enligt fig. l6a har tvà lister 6a och 6b, tvâ làselement 8a, 8b och två làsspàr l2a, l2b. Làselementet 8a och làsspàret l2a möjliggör bàde en låsning med hög hàllfasthet samt en god instyrning i samband med exempel- vis invinkling. Làselementet 8b ger främst en hög hàll- fasthet och kan öka den horisontella làskraften väsent- lig. Det kan utformas så att det är verksamt, när den horisontella dragkraften är sä stor att öfre fogkanter börjar separera, exempelvis dä en fogspringa pà 0,05 mm eller 0,10 mm uppträder. lO 15 20 25 30 U) U1 519 791 40 Làssystemet enligt fig. 16a har två lister 6a och 6b, två låselement 8a, l2b. Lås- elementet 8a och làsspàret l2a möjliggör både en låsning 8b och två làsspàr l2a, med hög hàllfasthet och en god instyrning i samband med exempelvis invinkling. Làselementet 8b ger främst en hög hàllfasthet och kan öka den horisontella làskraften vä- sentlig. Det kan utformas så att det är verksamt när den horisontella dragkraften är så stor att de övre fogkan- terna börjar separera, exempelvis när en fogspringa på 0,05 mm eller 0,10 mm uppträder.

Fig. 16b visar ett låssystem med tre horisontella làsorgan med làselementen 8a, 8b, 8c och làsspären l2a, l2b, l2c som kan utformas enligt dessa grundprinciper.

Detta utförande består av ett làsorgan med god instyr- l2a, l2b och Bc, l2c som bidrager till att öka fogsystemets hàllfasthet ningsförmàga 8a, samt tvà làsorgan 8b, vid horisontell dragbelastning. Detta fogsystem kan hålla ihop fogkanterna under kompression av fogtätningen 55.

Flera låselement kan utformas enligt denna metod i fjä- derns 10 övre och undre delar samt i listen 6 och de kan anpassas för att underlätta invinkling, insnàppning och instyrning samt för att öka hållfastheten.

Fig. l6c visar att ett separat làsorgan 8b, l2b och eller 8c, l2c exempelvis kan användas för att begränsa separation i ett fogsystem där delar av làsspáret 12a kan består av ett elastiskt làsorgan 52.

Lässystemen enligt fig. l6a och 16b är främst avsed- da för insläppning men de kan med smärre förändringar av låssystemens vinklar och radier anpassas så att de blir enklare att vinkla.

Fig. l6d visar ett làssystem med två horisontella 12a och 8b, làsorgan 8a, l2b som är lämpliga för exempel- vis långsidan som företrädesvis läggs genom invinkling.

Fig. l6e visar ett låssystem för exempelvis kortsi- .__ __ . _ . . can so iaggs genom insnappning. Iste- met enligt fig l6e skiljer sig fràn fig l6f bland annat genom att låselementet är mindre och har större lutning i 10 15 20 25 30 b) UW 519 791 41 ration till ytskiktet, listen 6a är längre och mera böj- bar, noten 9 är djupare, och det övre làselementet 8b har en làsyta som lutar mera i relation till ytskiktet.

Làsspàren l2b och l2c kan tillverkas med avancerade former med hjälp av verktyg som inte nödvändigtvis behö- ver rotera. Fig. 16f visar tillverkning av det under- skurna spåret l2c i ett fogsystem enligt fig 16b. Skivan kan enligt känd teknik fràn metallbearbetning föras förbi ett stationärt spàrverktyg 74, som i detta utförande har tänder 75, vilka arbetar vinkelrätt mot ytskiktet 31. När golvskivan 1 rör sig i pilens B riktning, kommer golvski- van att passera spàrverktyget 74, som träs in i noten 9 och vars tänder 75 gör den slutliga utformningen av det underskurna spåret 12 med dess làsyta. Större delen av notspàret 9 är format pà konventionellt sätt med stora roterande diamantverktyg, innan skivan kommer till ett sådant läge att spàrverktyget 74 är verksamt. På detta sätt kan i princip samtliga geometriska former skapas pà samma sätt som vid extrudering av plast- eller aluminium- profiler. Denna teknik kan också användas för att till- verka det spår 41 i kärnan, där tätningsmaterialet appli- ceras.

Fig. 17a-17d visar en förstoring av golvskivans hörnparti 38a, som tidigare avbildats i fig. 13, och vi- sar en sammanfogning av tre golvskivor 1, 1' och 1”. Just hörnpartierna utgör en av de kritiska delarna i ett fukt- säkert golv. För att motverka en inträngning av fukt i fogsystemet genom hörnet är det en stor fördel om fogtät- ningen 55a, 55b är obruten i minst ett hörn 38a enligt fig. 17a. Dessutom bör fogtätningen i hörnet 38d av golv- skiva 1' placeras och formas sà, att dess aktiva del 54 inte helt avlägsnas i samband med bearbetningen av fog- systemets olika dela och speciellt noten 9.

Fig. 17c och 17d visar fogsystemet i ett snitt längs linjen C1-C2 i fig. l7b, dvs kortänden och hörnpartiet 38a av skivan 1' visas i ändvy, medan skivan 1 visas i tvärsektion längs denna linje C1-C2. I detta utförande är 10 15 20 519 791 42 fogtätningens aktiva del 54 intakt i skivan 1' vid ytter- änden av notens 9b övre läpp. Detta beror pà att den ak- tiva delen 54 är placerad i ett plan SA, som ligger mel- lan ytskiktet 31 och notens övre del, som i detta fall är ett underskuret spår 9b. Fogtätningens aktiva del 54 kom- mer således i detta plan att vara i kontakt med en mot- stående samverkande fogyta 56 hos den tredje golvskivan l”.

Detta utförande gör att hörnet 38a har ett område SA, där tätningsmaterialet 55a finns i ett eller flera plan och där fogtätningen 55a är obruten. Det kommer sà- ledes inte finnas springor eller håligheter där fukten kan tränga in frän ytan och sprida sig in i fogsystemet.

Detta utförande särpräglas således av att golvskivan har två hörn 38b,38d, där fogtätningarna 55a, 55b är i obru- ten kontakt med motstàende samverkande fogyta. Den aktiva delen 54 av fogtätningen 55 är således kontinuerlig längs hela ena långsidan och hela ena kortsidan samt i hörnen mellan dessa läng- och kortsidor.

Claims

10 15 20 25 30 b) U1 519 791 43 PATENTKRAV

1. System för bildande av en fog mellan två angrän- sande kanter av golvskivor (1, l'), vilka har en kärna (30) och ett pà kärnans ovansida (33) anbringat ytskikt (31), sina angränsande fogkantpartier (86, 87) har kopplingsor- vilket består av minst ett skikt, och vilka vid gan (9, 10) för sammankoppling av golvskivorna med var- (Dl) sande fogkanter (16) möts i ett vertikalt fogplan (VP), k ä n n e t e c k n a d därav, andra i vertikal riktning samt vilkas övre angrän- att àtminstone det ena av golvskivornas (1, 1') mot varandra vända fogkantpartier (86, 87), när golvskivorna är sammankopplade, har en fog- (55, 55a, 55b) fukt längs fogkanternas fogytor mellan angränsande golv- skivor (1, 1'), och att denna fogtätning är bildad av tätning för motverkande av nedträngning av elastiskt tätningsmaterial (51) och är förankrad i minst en av golvskivorna (1, 1') och formgiven i samband med formgivningen av golvskivornas fogkanter (82, 83) samt komprimerad, när angränsande golvskivor är sammankopp- lade.

2. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att fogtätningsorganen (55, 55a, 55b) är utformade 6,8, 12) och/eller delar av golvskivornas ovanför och/eller under kopplings- av delar av kopplingsorganen (9-10, organen liggande partier och är bildade av ett elastiskt tätningsmaterial (50, 50a, 50b), vilket är förankrat i golvskivorna och formgivet genom bearbetning i anslutning till formgivningen av kopplingsorganen och vilket är komprimerat, när angränsande golvskivor (1, l') är sam- mankopplade

3. System enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att formgivningen av fogtätningen (55) genom be- arbetning i anslutning till formgivningen av kopplings- organen utföres sà, att toleransen inom en golvskiva och/eller mellan olika golvskivor är mindre mellan fog- tätningens aktiva del (54) och övre angränsande fogkanter 10 15 20 25 30 h) Uï 519 791 44 (16) nämnda Övre angränsande fogkanter. än mellan en annan del av fogtätningen och (55)

4. System enligt något av krav 1-3, k ä n n e - t e c k n a t därav, att fogtåtningen (55) är utformad av delar av de vertikala kopplingsorganen (9-10) och/el- ler delar av golvskivornas ovanför de vertikala kopp- lingsorganens liggande delar.

5. System enligt något av kraven 1-4, k ä n n e - (55) aktiva del 54 är utformad vid ett av de övre fogkantpar- t e c k n a t därav, att en del fogtåtningens tierna 80,81 och att dessa aktiva del 54 ligger närmare ytskiktet 31 än de vertikala kopplingsorganen (9-10).

6. System enligt något av kraven 1-5, t e c k n a t att k ä n n e - därav, fogtätningens (55) aktiva del (54) är utformad pà avstånd från ytskiktets (31) dekor- skikt (35) samt att fogkantpartiet mellan fogtätningens aktiva del och dekorskiktet har en materialtåtning (20) som motverkar fuktinträngning från fogkanterna (82, 83) (30).

7. System enligt krav 6, och in i kärnan k ä n n e t e c k - n a t därav, att materialtätningen (20) är ett plastma- terial.

8. System enligt krav 6, k ä n n e t e c k - n a t skikt därav, att materialtåtningen år ett förstärknings- (36)

9. System enligt något av kraven 1-8, (30) av fenolimpregnerat papper. k ä n n e - t e c k n a t därav, att kärnan är en kärna av trä- fibermaterial.

10. System enligt något av kraven 1-9, k ä n n e - (9~1o, 6-8-, är utformade för mekanisk sammankoppling av t e c k n a t 12, 14, is) angränsande golvskivor (1, l') kring ett vertikalt fog- (VP) golvskivans framsida. därav, att kopplingsorganen plan både vinkelrätt mot detta och vinkelrätt mot

11. ll. System enligt något av kraven 1-10, k å n n e - t e c k n a t därav, att golvskivorna (1, 1') är fyr- sidiga och att vardera golvskivan har fogtätningsorgan 10 15 20 25 30 U) Ul 519 791 45 (55, 55a, 55b) åtminstone längs en läng- och en kortsida, sä att de, när de är sammanfogade omges av fogtätnings- organ (55, 55a, 55b) längs alla sina motstàende fogkant- partier.

12. System enligt nàgot av kraven 1-11, k ä n n e - t e c k n a t därav, att kopplingsorganen (6-10, 12, 14, 18) är utformade för sammankoppling av en golvskiva (1) med en redan lagd golvskiva (1') genom invinkling och/el- ler insnäppning till läst läge.

13. System enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t därav, att kopplingsorganen (6-10, 12, 14, 18) omfattar (6), stycke med kärnan (30) och ingàr i de mekaniska kopp- en nedre läpp eller läslist som är utformad i ett lingsorganen. k ä n n e t e c k nha d (6-10, 12, 14, 18) som är bildad av ett annat

14. System enligt krav 12, därav, att kopplingsorganen (6), (30) som är utformade längs det ena av omfattar en integrerad läslist material än kärnan (21a, zib), vardera golvskivans motstàende parallella fogkantpartier. och som är fastsatt pà fäst- element

15. System enligt något av kraven 1-14, k ä n n e - t e c k n a t därav, att kopplingsorganen (6-10, 12, 14, 18) är utformade genom skärande bearbetning.

16. System enligt något av kraven 1-15, k ä n n e - t e c k n a t därav, att det omfattar ett stegljuds- isolationsskikt (36) av plast mellan kärnan (30) och dekor- och slitskiktet (34).

17. System enligt patentkravet 16, k ä n n e - t e c k n a t därav, att stegljudsisolationsskiktets (36) fria, mot fogen (VP) vända ytpartier är formgivna genom skärande bearbetning i anslutning till formgiv- ningen av kopplingsorganen (6-10, 12, 14, 18) och utfor- made som fogtätningsorgan (55, 55a, 55b), vilka är kom- primerade, när angränsande golvskivor (1, 1') är samman- kopplade.

18. System enligt något av kraven 1-17, k ä n n e - t e c k n a t därav, att fogtätningsorganen (55, 55a, 10 l5 20 25 30 b) U 1 519 791 46 55b) är utformade med kontaktytor, som är snedställda mot golvskivornas ovansida i sammankopplat tillstånd.

19. Golvskiva, som har en kärna (30) och ett pà kärnans ovansida (33) anbringat ytskikt (31), vilket be- står av minst ett skikt, varvid golvskivan vid motstàende fogkantpartier (86, 87) har kopplingsorgan (9, 10) för sammankoppling av golvskivan med likadana golvskivor i vertikal riktning (D1), sà att sammankopplade golvskivor (1, 1') (16), fogplan k ä n n e t e c k n a d därav, har övre fogkanter som möts i ett vertikalt (VP), att åtmin- stone det ena av golvskivornas motstàende fogkantpartier (se, (55, 55a, 55b) av nedträngning av fukt längs fogkanternas fogytor mellan 87) har en fogtätning för motverkande angränsande golvskivor (1, 1'), och att denna fogtätning (50, 50a, 50b) och förankrad i golvskivan samt formgiven i samband med är bildad av elastiskt tätningsmaterial formgivningen av golvskivornas kopplingsorgan (9, 10 samt är elastiskt deformerad, när golvskivan är sammankopplad med en likadan golvskiva.

20. Golvskiva enligt krav 19, k ä n n e t e c k - n a d därav, att fogtätningsorganen (55, 55a, 55b) är utformade av delar av kopplingsorganen (6-10, 12, 14, 18) och/eller delar av golvskivornas ovanför kopplingsorganen (6-10, 12, 14, 18) liggande delar och är bildade av ett (50, 50a, 50b), ankrat i golvskivorna och formgivet genom bearbetning i elastiskt tàtningsmaterial vilket är för- anslutning till formgivningen av kopplingsorganen (6-10, 12, 14, 18) och vilket är komprimerat, när angränsande golvskivor (1, 1') är sammankopplade.

21. Golvskiva enligt krav 19 eller 20, (30) k ä n n e - t e c k n a d därav, att kärnan är en kärna av träfibermaterial.

22. Golvskiva enligt något av kraven 19-21, k ä n - (6-10, 12, 14, 18) är utformade för mekanisk sammankoppling av n e t e c k n a d därav, att kopplingsorganen angränsande golvskivor (1, 1') kring ett vertikalt fog- 10 15 20 25 30 U) U1 plan (VP) 519 791 47 golvskivans framsida.

23. Golvskiva enligt något av kraven 19-22, både vinkelrätt mot detta och vinkelrätt mot k ä n - n e t e c k n a d därav, att den är fyrsidiga och har fogtätningsorgan (6-10, 12, 14, 18) längs alla sina mot- stående fogkantpartier.

24. Golvskiva enligt något av kraven 19-23, k ä n - n e t e c k n a d därav, att kopplingsorganen (6-10, 12, 14, 18) är utformade för sammankoppling av en golvskiva (1) med en redan lagd golvskiva (1') genom invinkling och/eller insnäppning till låst läge. n a d därav, att kopplingsorganen (6-10, 12, 14, fattar en nedre läpp eller låslist

25. Golvskiva enligt krav 24, (6), k ä n n e t e c k - 18) om- som är utformad i ett stycke med kärnan (30) och ingår i de mekaniska kopp- lingsorganen (6-10, 14, 18).

26. Golvskiva enligt krav 25, 12, k ä n n e t e c k - n a d därav, att kopplingsorganen (6-10, 12, 14, 18) om- fattar en integrerad låslist annat material än kärnan element (21a, (6). (6) 21b), som är bildad av ett och som är fastsatt på fäst- som är utformade längs det ena av vardera golvskivans motstående parallella fogkantpartier. n e t e c k n a d därav,

27. Golvskiva enligt något av kraven 19-26, k ä n - att det omfattar ett stegljuds- isolationsskikt (36) av plast mellan kärnan (30) och dekor- och slitskiktet (34). n a t

28. Golvskiva enligt krav 27, därav, att stegljudsisolationsskiktets k ä n n e t e c k - (36) fria, mot fogen vända ytpartier är formgivna genom skärande bearbetning i anslutning till formgivningen av kopplings- organen ningsorgan (6-10, 12, (55a, 14, 18) gränsande golvskivor är sammankopplade. 55a, L

29. Golvskiva enligt något av kraven 19-28, ._ 1- ._ .. " c: C n 1.1 a d. därav, 55b) är utformade med kontaktytor, att fogtätningsorganen ( och är utformade som fogtät- 55b), vilka är komprimerade, när an- som är sned- lO 15 20» 25 519 791 48 ställda mot golvskivornas ovansida i sammankopplat till- stånd.

30. Sätt att tillverka en kärna (30), vilken är av- sedd för framställning av golvpaneler eller panelåmnen för uppdelning till golvpaneler, vilka i sin tur är av- sedda för spånskärande bearbetning till golvskivor (1) med motstående fogkantpartier (86, 87), vilken kärna (30) bildas av ett skivformigt material, särskilt skivformigt träfibermaterial, k ä n n e t e c k n a t därav, att det skivformiga materialet inom remsformiga områden (44), ur vilka de blivande golvskivornas kopplingsorgan (9, 10) för vertikal sammanfogning (D1) avses utformas, förses med spår (41), som sträcker sig från det skivformiga materialets yta och att ett elastiskt tätningsmaterial (50, 5a, 59b) inläggs i dessa spår.

31. Sätt enligt patentkravet 30, k ä n n e - t e c k n a t därav, att det elastiska tätningsmateria- let (50, 50a, 50b) gjuts eller extruderas i nämnda spår (41) för fast förankring i kärnan (30).

32. Sätt enligt patentkravet 30 eller 31, n e t e c k n a t k ä n - därav, att det elastiska tätnings- materialet (50, 50a, 50b) bildas av akrylplastbaserat material, elaster av syntetgummi, uretangummi, silikon- gummi eller liknande, eller av polyuretanbaserat smält- lim.