SE516991C2

SE516991C2 - Knäledsprotes

Info

Publication number: SE516991C2
Application number: SE9802515A
Authority: SE
Inventors: Finn Gramnaes
Original assignee: Gramtec Innovation Ab
Priority date: 1998-04-28
Filing date: 1998-07-13
Publication date: 2002-04-02
Also published as: US6159248A; SE9802515D0; SE9802515L

Description

516 991 nu» on 2 delen kan vridas kring axeln i obelastat läge, men i belastat läge i frånskjutningsfasen deformeras den och låses kring axeln.

Uppﬂnningens ändamål och viktigaste kännetecken 5 Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en knäledprotes av det inledningsvis nämnda slaget, vilken medger vridning av knäleden dels i obelastat läge och dels när denna fortfarande står under kroppsbelastning vid frånskjumingsfasen då man med tån i marken skjuter ifrån benet för att inleda svängningsfasen, men som låser mot vridning från sträckt till böjt läge vid övriga belastningslägen, dvs vid hälisätt- l 0 ningsläge samt när hela foten stöder i marken. Detta har enligt uppfinningen uppnåtts genom att den andra axeln är belägen på avstånd bakom den forsta axeln och är anordnad att verka på låsanordningen, på sådant sätt att när verkningslinj en från en belastning på knäledprotesen passerar genom den andra axeln eller mellan den första och den andra axeln kommer denna att verka på låsanordningen för aktivering av 1 5 denna, medan när sagda verkningslinje passerar genom den första axeln eller framför denna kommer den andra axeln att vara obelastad och låsanordningen inaktiverad.

En ytterligare viktig fördel med uppfinningen är att knäleden uppvisar en frihjulseffekt på så sätt att den alltid kan rotera från böjt till sträckt läge även under belastning. 2 0 Härvid möjliggörs exempelvis gång i trappor samt cykling. Knäleden kommer dock att omedelbart låsa igen om den vrids i motsatt riktning, dvs från sträckt till böjt läge, under sådan belastning att låsanordningen är aktiverad.

Beskrivning av ritningar 2 5 Uppﬁnningen kommer i det följ ande att närmare beskrivas med hänvisning till några på bifogade ritningar visat utföringsexempel. q-»f Fig. 1 är ett längsgående snitt genom ett utföringsexempel av en knäledsprotes enligt uppfinningen i obelastat läge.

Fig. 2 visar knäleden enligt Fig. 1 i belastat läge. 3 0 F ig. 3 är en sprängvy av av knäledsprotesen enligt Fig. 1 och 2.

Fig. 4 a-f illustrerar knäledsprotesens funktion under gångcykelns olika faser, 10 15 20 25 30 _- .an 516 991 3 Fig. 5 a och b visar längsgående snitt genom ett andra uttöringsexempel av knäledprotesen i obelastat respektive belastat läge.

Fig. 6 a och b visar längsgående snitt genom ett tredje utföringsexempel av knäledprotesen i obelastat respektive belastat läge.

Fig. 7 a och b visar ett längsgående snitt genom ett fjärde uttöringsexempel av knäledprotesen i belastat respektive obelastat läge.

Fig. 8 visar ett längsgående snitt genom en femte utfölingsfonn av knäledprotesen i obelastat läge.

Fig. 9 visar i vy framiﬁfån knäledprotesen enligt Fig.8 .

Fig. 10 är en sprängvy av av knäledsprotesen enligt Fig. 8 och 9.

Fig. ll är ett längsgående snitt genom en sjätte uttöringsfonn av knäledprotesen.

Fig. 12 är ett motsvarande snitt som F ig. ll men visande knäledprotesen i böjt läge.

Fig. l3 är en sprängvy av av knäledsprotesen enligt Fig. ll och 12.

Beskrivning av utfóringsexempel Knäledsprotesen enligt utföringsexemplet som visas i Fig. l-4 innefattar en övre och en nedre del lO och ll vilka är vridbart förbundna med varandra. Den övre delen är avsedd att fästas till en proteshylsa 12 och den nedre delen till en underbensprotes 13 (Fig. 4) med en därtill ansluten fotprotes l3a.

Den övre knäledsdelen 10 innefattar en fattning, i det visade exemplet en gängfattning 14, för anslutning till en proteshylsa, samt en husdel l5 med en genomgående öppning 16 för upptagande av en låsanordning l7 i form av en bromstrurnma l7'. Den nedre knäledsdelen ll uppvisar en hylsfonnad fattning 18 för anslutning till en underbensprotes 13, samt en klykforrnad övre del 19 mellan vars skänklar 19 a och b den övre knäledsdelens 10 husdel 15 upptages.

Två axlar 20 och 21 sträcker sig väsentligen parallellt genom skänklarna 19 och den i husdelen 15 anordnade bromstrumman l7'. Bromstrumman l7'är vridbart lagrad kring den första axeln 20. Den andra axeln 21 passerar rakt igenom det öppna utrymmet i bromstrumman l7'och utgör del av aktiveringsmekanismen för knäledsprotesens »rim 10 15 20 25 30 _; tu; 516 991 4 bromsfunktion på ett sätt som kommer att beskrivas närmare nedan. Den andra axeln 21 är anordnad på visst avstånd bakom den första axeln 20.

I brornsmekanismen ingår förutom bromstrumman 17'ett aktiveringsorgan 22 i form av en hävann vilken sträcker sig genom bromstrurnman l7'väsentligen tvärs axlarna 20 och 21. Bromstrurnman 17'har formen av en öppen ring och hävarmen 22 sträcker sig in mellan skänklarna 17a och b hos bromstrumman. Hävarmen 22 stöder mot den andra axeln 21 och kan av denna pressas uppåt och på så sätt tvinga skänklarna 17 a och b att fjädra isär, varvid bromstrumman l7'expanderar och ﬁiktionslåses mot insidan av öppningen 16. Mellan hävarmen 22 och bromstrumman l7'på den motsatta sidan av hävarmen relativt den andra axeln 21 är anordnat ett justerbart elastiskt element 23 mot vilket hävannen pressas när den aktiveras av den andra axeln 21 och vilket elastiska element 23 således begränsar hävarmens 22 verkan. Det elastiska elementet 23, vilket består av en hylsa genom vilken sträcker sig en skruv 23a, kan göras styvare för att anpassas efter protesbärarens kroppsvikt och förhindra att knäleden låses alltför lätt.

Elementets 23 styvhet kan justeras antingen genom att skmva åt skruven 23a varvid hylsan komprimeras, eller genom att elementet 23 byts ut mot ett av ett hårdare eller mjukare gummi.

Hävarmen 22 kan eventuellt göras något fjädrande, t ex bestå av ett antal på varandra placerade fjäderstål, varvid man kan skapa den lätta fjädrande knäböjning man normalt gör vid hälisättning, s k "stans ﬂex". Elementet 23 måste i så fall vara relativt mjukt.

Bromstrummans 17'ena skänkel 17a bildar lagring för den första axeln 20 medan den andra skänkeln l7b uppbär ﬁ-iktionsjusteringsorgan 24, 25 för att kontrollera ﬁiktions- nivån under gångcykelns olika faser. Dessa friktionsjusteringsorgan består av en konisk kil 25 och en med denna samverkande skruv 24. Genom att skruva åt skruven 24 för- flyttas kilen 25, vilken kan expandera bromstrumman 17'. En ﬁiktionsjustering skulle alternativt kunna ske genom att klämma åt den klykformade delens 19 skänklar 19a och b. Utanpå bromstrumman kan ﬁnnas en bromsbeläggning, t ex ett plastband. i-va» 10 15 20 25 30 .a zu: 516 991 5 I Fig.l visas knäleden i ett läge då bromstrumman l7'är obelastad och således kan vridas inuti husdelens 15 öppning 16. Om emellertid en belastning (Fig. 2) läggs på benet kommer bromstrumman 17'att pressas nedåt och samtidigt rotera kring svängningsaxeln 20 i pilens A riktning. När bromstrurnman roterar kring axeln 20 kommer den bakre bromsaktiverande axeln 21 att möta hävarmen 22, vilken såsom beskrivits ovan tvingar bromstrumman l7'att expandera (pilen B) och låsa mot insidan av öppningen 16 i husdelen 15. Knäleden är härvid låst.

Om knäleden roterar från böjt till sträckt läge, dvs i motsatt riktning mot pilen A, under belastning, kommer friktionen mellan insidan av öppningen 16 i husdelen 15 och bromstrurnman l7'att tvinga denna att vridas tillbaka till läget för obelastat tillstånd (streckade linjer). Hävarrnen 22 kommer då att lärnna axeln 21 och knäleden kan vridas fritt i motursriktning. Den kommer dock att omedelbart låsa igen om den under belastning vrids medurs.

I Fig. 4 a-f visas knäledsprotesens bromsfunktion i de olika faserna av gångcykeln. I F ig. 4a visas hälisättrringsläget i vilket hälen sätts i marken och man börjar belasta benet ifråga. Kroppsviktslinj en illustrerad av pilen 26 går i detta läge rakt genom den andra axeln 21 eller bakom denna, vilket innebär att hela kroppsvikten kommer att tvinga bromstrumman 17' att rotera nedåt nmt axeln 20. Hävarmen 22 möter då axeln 21, vilken i sin tur pressar mot hävarmen 22 som tvingar bromstrumman 17' att expandera och låsa knäledsprotesen. Om böjningskraften skulle öka kommer knäleden att använda den främre axeln 20 som en fast punkt och avståndet mellan axlarna 20 och 21 kommer att verka som en hävstång och öka bromskraﬁen proportionellt mot den ökande böjningskraﬁen. Detta kommer att hålla knäet låst oberoende av de böjningskraﬁer som verkar på knäleden.

I Fig. 4b visas det läge när hela foten vilar mot marken och kroppstyngden verkar väsentligen rakt genom benet parallellt med detta. Kroppsviktslinj en 26 passerar i detta läge mellan de båda axlarna 20 och 21, vilket innebär att det är belastning både på den främre 20 och den bakre axeln 21, varvid denna fortfarande pressar mot hävarmen 22 iv-m 10 15 20 25 30 __ _ ,. :ff-n I ' ' nu un: o -- -* ', . n I ,".| ..- .z-U- 1. . a . .n- ooo 0 f' ., . q nu " n I 'f ,, a. u. s u 6 och låser bromstrumman 17'. Om protesbäraren i detta läge skulle försöka böja knäleden kommer det enbart att leda till en ökad kraft på den bakre bromsaktiverande axeln 21 på det sätt som beskrivs ovan.

I Fi g. 4c visas frånskjutriingsfasen då man med tån i marken skjuter ifrån benet för att påbörja svängningsfasen med benet ﬁitt svängande i luften. En del av kroppsvikten vilar i detta läge fortfarande på benet. Vid normal gång påbörjas redan i detta läge en böjning av knäleden för att kunna påbörja svängningsfasen innan all kroppsvikt avlägs- nats från det aktuella benet. Kroppsviktslinj en 26 passerari detta läge från fotprotesens 13a tådel genom eller framför den främre axeln 20, dvs lagringsaxeln, varvid kroppsvikten vilar på den främre axeln 20. Ingen belastning verkar därmed på den bakre bromsaktiverande axeln 21 , varvid knäleden är ﬁ'i att vridas för att initiera gång- cykelns svängningsfas.

I Fig. 4d-f visas olika stadier av initieringen av gångcykelns svängningsfas med knåledprotesen i olika lägen. I Fig. 4d visas sträckt ben i frånskjutningsläge varvid kroppsviktslinjen 26 passerar från fotprotesens 13a tådel och framför den frärnre axeln 20. På motsvarande sätt som beskrivits i anslutning till Fig. 4c är bromsﬁmktionen inaktiverad trots att kroppsvikt fortfarande belastar benet och knäleden kan böjas för att initiera svängningsfasen.

Fig. 4e visar frånskjutningslåge med knäet böjt ca. 45 °. Det mesta av kroppsvikten har nu avlastas från benet, men det kan fortfarande finnas tillräckligt med belastning för att aktivera bromsfunktionen. Dock befinner sig kroppsviktslinj en 26 fortfarande framför den ﬁ-ämre axeln 20, och ingen belastning verkar på den bakre bromsaktiverande axeln 2l. Om emellertid protesbäraren i detta läge skulle snubbla kan kroppsviktslinjen 26 flyttas bakåt genom att lårbenet sträcks och härigenom få bromsen att aktiveras.

I Fig. 4f visas avslutningen av frånskjutningsfasen just som benet avlastats från kroppsvikten. Benet är nu böjt ca. 55° och kroppsviktslinjen 26 går genom den bakre bromsaktiverande axeln 21, men då benet är avlastat kan knäleden böjas. Om emellertid rim! 10 15 20 25 30 ;; Ha: 516 991 7 protesbäraren skulle snubbla eller något annat oförutsett skulle inträffa kan protes- bäraren aktivera bromsen genom att sträcka lårbenet.

Det i Fig. 5 a och b visade uttöringsexemplet skiljer sig ﬁån det ovan beskrivna framför allt genom att den bromsaktiverande axeln 21 verkar direkt på en sned ändyta 27 hos bromstrummans 17' skänkel 17b. Detta utfóringsexempel fungerar på motsvarande sätt som det förra genom att bromstrumman 17' i obelastat läge (Fig. Sa) kan vridas inuti husdelens 15 öppning. I sådana belastade lägen (Fig. 5b) när kroppsviktslinjen går mellan axlarna 20 och 21, rakt genom den andra axeln 21 eller bakom denna kommer kroppsvikten att tvinga bromstrumman 17' att rotera nedåt runt axeln 20. Den sneda ändytan 27 på bromstrumman möter då axeln 21, vilken tvingar bromstrumman 17' att expandera och låsa mot insidan av husdelen 15, varvid knäleden låses. I de lägen då kroppsviktslinjen passerar genom eller framför den främre axeln 20, dvs svängnings- axeln, och ingen belastning verkar på den bakre bromsaktiverande axeln 21, är knä- leden ﬁi att böjas.

I Fig. 6a och b visas ett utfóringsexempel där knäledprotesen uppvisar ett ﬁiktionslås i form av en väsentligen C-fonnad fjädrande del 28 anordnad kring en rörformig axel 29 förbunden med den övre protesdelen 10. Knäledens svängningsaxeln, dvs den första axeln 20 sträcker sig genom den C-fonnade delens 28 ena skänkel 28a och den andra bromsaktiverande axeln 21 sträcker sig genom den C-formade delens 28 andra skänkel 28b genom ett i detta anordnat spår 28c.

I obelastat läge (F ig. 6a) och i ett läge där verkningslinjen från en belastning på knäledsprotesen passerar genom den första axeln 20 eller framför denna kommer den C-fonnade delen 28 att vara obelastad och kunna vridas kring axeln 20 och glida på den inre rörfonniga axeln 29. Om emellertid knäleden är belastad (Fig. 6b) på ett sådant sätt att verkningslinj en passerar genom den andra bromsaktiverande axeln 21 eller mellan den första och den andra axeln 20, 21 kommer kroppsvikten att tvinga delen 28 att rotera nedåt kring axeln 20. Den C-formade delens 28 skänkel 28b kan endast röra sig i den riktning som medges av spåret 28c, vilket sträcker sig i en sådan riktning att 10 15 20 25 30 516 991 8 skänkeln 28a vid belastning av knäleden klämmer åt kring den inre rörformiga axeln 29, varvid knäleden låses.

I Fig. 7 visas ytterligare en utföringsvariant, vilken skiljer sig från den som visas i F ig. 6 genom att den bromsaktiverande axeln 21 är förbunden med den nedre protesdelen ll medelst en länk 30. I Fig. 7 b visas knäledsprotesen i obelastat läge varvid den C- formade delen 28 är fri att kunna vridas kring axeln 21 och glida på den inre rörformi- ga axeln 29. Om emellertid lmäleden är belastad på ett sådant sätt att verkningslinjen passerar genom den andra bromsaktiverande axeln 21 eller mellan den första och den andra axeln 20, 21 kommer kroppsvikten att tvinga delen 28 att rotera nedåt kring axeln 20. Länken 30 kommer då att tvinga skänkeln 28a att klämma åt kring den inre rörformiga axeln 29, varvid knäleden låses, såsom visas i Fig. 7a.

Utiöringsexemplet enligt Fig. 8-10 liknar det som visas i F ig. 1-4 och skiljer sig huvudsakligen från detta genom att bromstrumman 17' gjorts kortare för att skapa utrymme för ett kullager 31 på båda sidor. Härigenom förbättras sidostabiliteten i knäleden. Kullagrens 31 Stabilisering överförs via en platta 32 placerad i lagrens centrum och vilken platta uppvisar ett hål 33 för den främre axeln 20 och ett avlångt hål 34 för att tillåta den andra axelns 21 bromsaktiverande rörelse. Det elastiska elementet 23 i uttöringsexemplet enligt Fig. 1-4 har ersatts av ett funktionsmässigt motsvarande element 38. F riktionsjusteringsanordningen 24-25 enligt Fig. 1-4 har ersatts av delarna 35, 37 och 39.

Den övre knäledsdelen 10 har en nedre delcylindrisk ytteryta l0a. Husdelen 35 är fástad till den nedre knäledsdelen ll medelst justeringsorganet 37 och muttern 37b. Det elastiska elementet 38 är placerat under justeringsorganet 37 och kommer att hjälpa detta att pressa den övre knäledsdelen 10 och dess delcylindriska yta 10a mot husdelen 35 och dess motsvarande yta 35a. Om muttem 37b skruvas åt kommer justerings- organet 37 att pressa hårdare mot det elastiska elementet 38 eﬁersom det tvingas att glida nedåt längs den delcylindriska ytan l0a. Den övre knäledsdelen 10 kommer då att klämmas mellan justeringsorganet 37 och husdelen 35 påverkat av det komprimerade . in: a~ion 10 15 20 25 30 516 991 ~ 9 elastiska elementet 38. Detta ger ett fiiktionsmotstånd när knäledsdelen 10 vrides. Den inre bromstrumman behöver nu ej användas för att bromsa pendelrörelsen i benet utan användes endast vid låsning av knäleden. Det elastiska elementet 38 har även samma funktion som elementet 23 i Fig. 3. För att bromstrurnman 17' och den övre knäleds- delen 10 skall belastas till att en rotation skall påbörjas kring den första axeln 20 och aktivera bromsen måste det elastiska elementet 38 komprimeras via justeringsorganet 37 i rörelsen kring den första axeln 20.

Utföringsexemplet enligt Fig. 11-13 påminner om de som visas i Fig. 6-7 genom att man även här har ett friktionslås 17 i form av en väsentligen C-forrnad fjädrande del 28 anordnad att klämma kring en axel 29 för låsning av knäleden. Denna axel 29 utgörs i detta fall av en trumma som uppvisar formen av två stympade koner som är förenade vid sina smalare ändytor. Tmmman 29 uppvisar därmed på båda sidor koniska utsidor som smalnar av mot trummans mitt. Trurnman 29 är medelst fástbultar 41 fästad till den övre protesdelen 10. Genom den koniska utformningen av trumman/svängningsaxeln 29 kan såväl axiella som radiella krafter tas upp effektivt, varigenom en i sidled mycket stabil knäled erhålls.

Den första axeln 20 sträcker sig genom den som lagerhus och bromsklämma verkande C-formade delens 28 ena skänkel 28a och den andra bromsaktiverande axeln 21 sträcker sig genom den C-formade delens 28 andra skänkel 28b. Den bromsaktiverande axeln 21 är förbunden med den nedre protesdelen 11 medelst länken 42 och fast- elementet 43. Länken 42 motsvaras av länken 30 i Fig. 7.

När en kraft F belastar knäleden bakom den främre axeln 20 (Fig. 11) kommer den som lagring och bromsklämma verkande C-formade delen 28 att tvingas rotera nedåt kring axeln 20 i pilens riktning. Skänkeln 28b kommer då att dra i axeln 20, vilken genom sin förankring i delen 28 tvingar densamma att med den bromsaktiverande axeln 41 som mothåll klämma runt trumman 29 och härmed låsa knäleden.

Ivar» 10 15 20 .s .ma 516 991 10 I samtliga ovan visade uttöringsexempel är den inbördes placeringen av de båda axlama 20 respektive 21 viktig för att uppnå den eftersträvade låsningfunktionen. Således skall den först lagringsaxeln 20 och den andra bromsaktiverande axeln 21 vara belägna i sådant inbördes läge att verkningslinjen 26 från en belastning på knäledprotesen i samband med tåisättning av fotprotesen under gångcykelns frånskjutningsfas kommer att passera genom den första axeln 20 eller framför denna, så att den andra axeln 21 är obelastad och låsanordningen 17 inaktiverad. Härigenom kommer knäleden enbart att låsa vid hälisättningsläge samt när man med hela foten stöder i marken, medan vridning medges när knäleden fortfarande står under kroppsbelastning vid frånskjutningsfasen då man med tån i marken skjuter ifrån benet för att inleda svängningsfasen.

Samtliga beskrivna utföringsvarianter uppvisar en frihjulseffekt på så sätt att knäleden alltid kan rotera från böjt till sträckt läge även under belastning. Härvid möjliggörs exemeplvis gång i trappor. Knäleden kommer dock att omedelbart låsa igen om vrids i motsatt riktning, dvs från sträckt till böjt läge, undersådan belastning att låsanord- ningen är aktiverad.

Uppﬁnningen är naturligtvis inte begränsad till de på ritningarna visade uttörings- exemplen utan kan modifieras inom ramen för de eñertölj ade patentkraven. Exempelvis gäller generellt för alla utföringsvarianter att kopplingsprincipen upp mot proteshylsan respektive ned mot underbenet kan vara av arman typ än den bekrivna och visade.

Claims

10 15 20 25 30 516 991 H Patentkrav

1. Knäledsprotes innefattande två med varandra vridbart förbundna delar (10,11), vilka uppbär en låsanordning (17) och en första och en andra axel (20,21), vilken första axel (20) utgör lagringsaxel för låsanordningen och den andra axeln (21) samverkar med låsanordningen för aktivering av denna och vilken låsanordning är anordnad att medge vridning mellan delama (10,1 1) i avlastat läge men förhindra vridning från sträckt till böjt läge i samband med belastning, kännetecknad av att den andra axeln (21) är belägen på avstånd bakom den första axeln (20) och är anordnad att verka på låsanordningen (17), på sådant sätt att när verkningslinj en (26) från en belastning på knäledprotesen passerar genom den andra axeln (21) eller mellan den första (20) och den andra axeln (21) kommer denna att verka på låsanordningen (17) för aktivering av denna, medan när sagda verkningslinje (26) passerar genom den första axeln (20) eller framför denna kommer den andra axeln (21) att vara obelastad och låsanordningen (17) inaktiverad, varvid låsanordningen (17) medelst den första axeln (20) är vridbart fästad till den ena knäledsdelen (11) och vilken samverkar med den andra axeln (21) på sådant sätt att när den andra axeln är belastad åstadkommes en låsning av låsanordningen (17) till den andra knäledsdelen (10), varvid de båda knäledsdelama (10,1 1) låses till varandra, medan de när den andra axeln (11) är obelastad kan vridas relativt varandra.

2. Knäledprotes enligt patentkrav 1, kännetecknad av att låsanordningen (17) innefattar ett friktionslås i form av en bromstrumma (1 7') eller bromsklärnrna (28).

3. Knäledprotes enligt patentkrav 2, kännetecknad av att låsanordningen (17) innefattar en bromstrumma (17'), vilken medelst den första axeln (20) är vridbart fästad till den ena knäledsdelen (11) och vilken samverkar med 10 15 20 25 30 516 991 IZ den andra axeln (21) på sådant sätt att när den andra axeln är belastad åstadkommes en expansion och friktionslåsning av bromstrumman (1 7a) inuti den som lagerhus utformade andra knäledsdelen (10), varvid de båda knäledsdelama (10,1 1) låses till varandra, medan de när den andra axeln (11) är obelastad kan vridas relativt varandra.

4. Knäledprotes enligt patentkrav 3, kännetecknad av att den andra axeln (21) samverkar med en hävarm (22) vilken aktiverar bromstrurmnan (17 ') mot verkan av ett elastiskt element (23) anordnat mellan bromstrurnman och hävarmen på den motsatta sidan av denna med avseende på den andra axeln (21).

5. Knäledprotes enligt patentkrav 4, kännetecknad av att det elastiska elementet (23) är justerbart för anpassning till protesbärarens kroppsvikt.

6. Knäledprotes enligt något av patentkraven 3-5, kännetecknad av att bromstrumman (17') har formen av en öppen ring och att hävarmen (22) sträcker sig in mellan de ringens öppning bildande skänklarna (17a,b) och vid aktivering av bromstrumman tvingar isär dennas skänklar.

7. Knäledprotes enligt patentkrav 6, kännetecknad av att den första axeln (20) är lagrad i bromstrurnmans ena skänkel (l7a), medan den andra skänkeln (l7b) uppbär ﬁiktionsjusteringsorgan (24,25).

8. Knäledprotes enligt patentkrav 3, kännetecknad av att låsanordningen (17) innefattar en bromstrumma (17 ') i form av en öppen ring vars ena ändyta samverkar med den andra axeln (21). 10 15 20 25 30 516 991 /3 u . | - - » c - ! I O I O Û '

9. Knäledprotes enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknad av att låsanordningen (17) innefattar en väsentligen U- eller C-formad fjädrande del (28) förbunden med knäleden ena del (1 l) och anordnad kring en med knäledens andra del (10) förbunden axel (29), kring vilken den U- eller C-formade delen (28) i ett läge kan klämmas åt för låsning till sagda axel, varvid knäleden låses, och i ett annat läge är fn' att vridas kring axeln, varvid den U- eller C-formade delens (28) ena skänkel (28a) bildar lagring för den första axeln (20) och den andra skänkeln (28b) uppbär den bromsaktiverande axeln (21).

10. Knäledsprotes enligt patentkrav 9, kännetecknad av den axel (29) kring vilken den U- eller C-formade delen (28) är anordnad och som bildar knäledsprotesens svängningsaxel är koniskt avsmalnande från sin båda ändar in mot sitt mittparti.

11. Knäledsprotes enligt något eller några av föregående patentkrav, kännetecknad av att knäleden uppvisar en ﬁihjulseffekt på så sätt att den alltid kan rotera från böjt till sträckt läge även under belastning.

12. Knäledprotes enligt något eller några av de föregående patentkraven med en till knäledprotesen ansluten underbensprotes och fotprotes, kännetecknad av att den första och den andra axeln (20,21) är belägna i sådant inbördes läge att verkningslinj en (26) från en belastning på knäledprotesen i samband med tåisättning av fot-protesen under gångcykelns frånskjutningsfas kommer att passera genom den första axeln (20) eller framför denna, så att den andra axeln (21) är obelastad och låsanord- ningen (17) inaktiverad.