SE515715C2 - Förfarande och anordning för paketinpassning i ett kommunikationssystem - Google Patents

Description

Uï 515 715 i i' ,Ä*~V 2 ramar som måste tilldelas fasta tidfönster på 20 ms för sändning. Användningen av sådana fasta tidfönster och synkroniserad takt möjliggör för ramar att sändas synkront. En kort fördröjning i samma ram som ankommer _ 'l ' ._ vid en basstation relativ L...

LBI arfian kan em*llertid bringa transmissionen vid den basstationen att fördröjas ett helt tidfönster relativt sändningen vid den andra bas- stationen(erna).

Denna synkroniseringsprocess görs i sig svårare eftersom basstationerna nästan alltid är belägna så att sändningstider från den centrala styrenheten (t ex en basplatsstyrenhet (BSC), mobiltelefonväxel (MSC) eller liknande) kommer att skilja sig åt. För noggrann synkro- nisering borde skillnaden i avstånd hos länkarna eller trunkarna som förbinder basstationerna med den centrala styrenheten tas med i beräkningen. Detta åstadkommes typiskt genom beräkning av fördröjningen från den centra- la styrenheten till alla basstationer och justering av sändningen fràn den centrala styrenheten baserad på den maximala möjliga fördröjningen, med andra ord fördröj- ningen i sändning till den mest avlägsna betjänade bas- stationen (rimligtvis innefattande en signifikant "säker- hets"-marginal). Detta resulterar emellertid i att infor- mationen alltid fördröjs maximalt. Allt eftersom systemet expanderar och fördröjningar ökar måste också ytterligare marginaler läggas till den inbyggda fördröjningen, En annan lösning på dessa problem visas i US-patent nr 5 268 933. Där uppnås en finare grad av paketinpass- ningsupplösning genom fördröjning eller påskyndande av båda paketen utifrån en detektering av att något av paketen är större än en förutbestämd storlek (AL), eller är fördröjt utöver en förutbestämd varaktighet för en ram (t ex 10 ms). Även om detta i stora drag visar en tid- så visar det endast specifikt en pro- eller tid- vidare svarar inpassningsteknik, cess som utnyttjar rambuffertövervakning, stämplade pekare, vid basstationerna; vokodaren på order från båda basstationerna. Det visar o-u-ww» lO l5 .515 715 ' 'i i' ' inte specifikt på något justeringar, lerade diskontinuiteter) nande kan minimeras, varigenom PCM-diskontinuiteter ö förfarande för att minimera takt- (pulskodmodu- in till en vokodare eller lik- eller för att säkerställa sändning av ett paket i rätt tidfönster eller luftram vid bas- stationen.

Det finns således ett behov av ett system för sänd- ningsinpassning i ett samsändningssystem som tillhanda- håller en finare inpassningsupplösning och säkerställer samsändning vid varje basstation utan att kräva en takt- källa vid BSC:n eller att kräva icke önskvärda juste- ringsnivàer vid den centrala styrenheten.

Kort beskrivning av ritningarna Fig l visar allmänt ett kommunikationssystem som med fördel kan utnyttja paketinpassning i enlighet med före- liggande uppfinning.

Fig 2 visar informationspaket som skickas till en basstationsändtagarenhet utan paketinpassning i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig 3 är ett blockschema som allmänt visar en bas- platsstyrenhet och bassändtagarstation (BTS) i kommu- nikationssystemet enligt patentkrav 1 i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig 4 är ett flödesschema som visar stegen för fast- ställande av inpassningen som krävs av BTS:en i fig 3.

Fig 5-10 visar inpassningen av diverse informa- tionspaket, ifrån, allteftersom BTS:er läggs till eller dras i enlighet med föreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning av en utföringsform Dessa problem och andra löses med hjälp av ett för- farande och en anordning för paketinpassning i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig l visar ett kommunika- tionssystem i enlighet med en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning.

I denna specifika utföringsform är kommunikationssystemet ett cellulärt radiotelefon- system med radiokommunikationsbasstationer, eller BTS:er (bassändtagarstationer) 130-134 hos cellerna 100-104, »~--~« u-uv- u o ~ nun-s. 1515 715 i " *Mif fi' vilka var och en är kopplade till basplatsstyrenheten 120. (mobiltele- som verkar som ett gränssnitt mellan det lokala (PSTN) och BTS:er 130-134. denna utföringsform visar den föredragna implementeringen så skall det observeras att uppfinningen också har tillämpning hos (BSC eller liknande central kommunikationstyrenhet) BSC:en 120 är i sin tur kopplad till en MSC fonväxel) allmänna telefonnätet Även om av ett cellulärt CDMA-kommunikationsystem, vilken annan typ av trådlöst access-kommunikationssystem som helst som har kapacitet att använda samsändningskom- munikationer. På liknande sätt innefattar informations- paketen som skall passas in röstdata i den utföringsform som diskuteras nedan, men inpassningstekniken kan också tillämpas på andra typer av data, innefattande användar- information och styrdata. Det skall således observeras att följande beskrivning av denna föredragna utförings- form är i belysande syfte och inte är en begränsning av uppfinningens ram.

Allteftersom en abonnent, eller en mobil radio- telefon, 125 rör sig genom det cellulära systemet krävs hand-off av kommunikation mellan abonnenten 125 och dess betjänande BTS, som i fig 1 visas som BTS 130. I denna utföringsform har abonnenten 125 diversitetskapacitet som möjliggör för den att ta emot sändningar från flera BTS:er vid samma tidpunkt. Allteftersom en abonnent 125 rör sig mot cell 102 går den således in i mjuk-hand-off mellan BTS:erna 130 och 132.

Denna mjuk-hand-off-process kan emellertid endast vara framgångsrik om båda BTS:erna sänder samma infor- mation vid samma tidpunkt. Men när samma informations- paket skickas från BSC 120 till var och en av BTS:erna 130, tidpunkter eftersom längden LO av länken, eller omfångs- linjen (t ex tråd eller fiberoptisk kabel), 110 binder BSC 120 och BTS 130 är längre än längden L2 av länk 112 som förbinder BTS 132 med BSC 120. faktiskt olika längder LO-L4 för varje länk 110-114. I 132 vid samma tidpunkt, anländer paket vid olika som för- Det är nuuv-»W 515 7151 i* ' §í“¿; ett typiskt CDMA-cellulär-system är ett informations- pakets varaktighet 20 ms, och skillnaden i ankomsttid vid olika BTS:er kan vara så stor som 5 ms eller mer, bero- ende på skillnaden mellan längder av de inblandade län- karna, tilläggsnätenheter som orsakar fördröjningar (mellanförstärkare och liknande), etc. Såsom diskuterats ovan kan detta leda till att samma informationspaket 132. utom försämrar alltför frekvent omjustering av PCM- sänds i olika luftramar av olika BTS:er 130, Dess- tal- kvaliteten i proportion mot storleken och frekvensen hos -sampelpunkten (den pulskodmodulerade sampelpunkten) sådana justeringar; dessa justeringar kan åstadkommas genom styrning av punkten vid vilken BSC-talkodaren på- börjar sampling av PCM-strömmen. Om justeringar tas emot från varje BTS och handhas av BSC:n för utsändning av taldata vid den optimala tidpunkten för användning vid varje BTS, så kan de resulterande PCM-diskontinuiteterna bli hörbara och effektivt försämra talkvaliteten.

Fig 2 visar hur samma informationspaket kan komma att sändas i olika luftramar. Samma informationspaket A (215, 225, 235), B (213, 223, 233) och C (211, 221, 231) skickas respektive till olika BTS:er x-z, i dataströmmar 210, 220 resp 230. nar den punkt (den bit) En asterisk (*) i varje paket beteck- hos varje paket som måste tas emot i en BTS innan det paketet kan sändas i nästa luft- ram. I det visade fallet tar BTSx emot talpaket B strax efter fristen för sändning av talpaket B i den andra BTSX skulle då, luftramen. i ett typiskt system som inte identifierar paketen, sända talpaket C, det sista hela paket som tas emot i tid för sändning. BTSy å andra sidan tar emot talpaket B just i tid för sändning i den andra luftramen. BTSy skulle då sända paket B. BTSZ tar emot talpaket B precis innan bryttiden för sändning av paket B. BTSZ skulle då sända paket B. är att BTSX, skulle bli en störare och hämma fördelarna med mjuk-hand- -off.

Det slutliga resultatet som sänder annan data än BTSy och BTSZ, ovnnnw 51533 7315 á u o -1 _ l con-v b Dessa och andra problem undviks genom utnyttjande av ram- och tidinpassning i enlighet med föreliggande upp- finning. I fig 3 visas generellt ett CDMA-kommunikations- system som implementerar föreliggande uppfinning. En fackman inser lätt hur de olika delsystemen skall samman- kopplas, såväl som vilka ytterligare delsystem som typiskt används för att implementera ett sådant kommu- nikationssystem. MSC 305 är kopplad till var och en av sina BSC:er 310, 320. BSC1 (310) är i sin tur kopplad till BTS1-BTS3 (330, 340 och 350). BSC1 (310) en processor 311, som företrädesvis är en digital signal- (DSP). hastighetsanpassningsenhet 312, innefattar processor Processor 311 innefattar en vokodare/- för lämplig kodning av utgående tal-/datainformation och tillägg av ramnummer, såväl som en väljare 313 för styrning av inpassningen av datapaket som skickas till BTS:erna. Väljare 313 är före- trädesvis en I/O-processor (ingångs-/utgångs-processor), 314 och taktinpassningsstyrfunktionalitet 315. Väljare 313 är som innefattar en ram-/paketräknare (och numrering) lämpligt konfigurerad för att styra vokodaren 312 att införa paket-/ram-nummerinformation (dvs taktsändnings- märken), och att ta emot taktjusteringsbegäran och styra vokodaren 312 att påskynda/fördröja paketen/ramarna.

Fig 5 visar i dataström 500 hur sådan ramnummerinforma- (502, 504) början till varje paket tion kan läggas till, exempelvis som en block- (501, 503). För att underlätta implementering är luftramarna utstakade som systemtider O-3; ledas vid varje BTS från en GPS-tidsignal i ett typiskt CDMA-system kommer denna tid att här- (global-posi- tioning-system-tidsignal)_ Användningen av den avkodade UTC:n ellt fördelaktig att använda för en systemtid i förelig- (00, 01, 10, 11) som representerar multiplar av luftramperioden på (universella tidkoden) hos GPS-signalen är speci- gande uppfinning, eftersom lämpliga bitar ms kan användas vid BTS:erna för att upprätta respek- tive systemtider 0-3 synkront vid alla BTS:er. En fackman inser att ytterligare ramnummer med lätthet kan åstad- coon-w 51s is 7 kommas genom beaktande av tre eller flera bitar hos UTC:n. (330) UTC:n för att ställa in en strob som indikerar starten av I taktinpassningssyfte använder BTS1 i fig 3 en luftramperiod. När ett paket tas emot i paketbuffert 331 detekterar data-/takt-inpassningsdetektor 334 hur mycket den mottagna takten skiljer sig från den punkt vid vilken paketet skulle ha mottagits precis-i-tid för sänd- ning (betecknad med asterisken i varje paket).

Vid drift tar processor 311 hos BCS1 (310) taktinpassningsbegäran från varje BTS i en mjuk-hand-off- emot -aktiv-uppsättning. Intervallet för dessa begäran kan vara från -20 ms till +20 ms. Utifrån dessa begäran fast- ställer väljaren vilken BTS i den aktiva uppsättningen som upplever den största sändningsfördröjningen, med andra ord vilken BTS som begär den största taktpåskynd- ningen eller minsta fördröjningen om inga pàskyndnings- begäran görs. Väljaren 313 använder denna BTS som inpass- ningshuvudenhet (eller huvudradiokommunikation-BTS). Som sådan kommer processor 311 endast att svara på tidinpass- ningsbegäran från den designerade tidinpassningshuvud- BTS:en. Andra BTS:er i mjuk-hand-off-aktiv-uppsättningen som skickar tidinpassningsbegäran kommer att ignoreras av processorn 311.

Detta ger som resultat att tidinpassningshuvudenhe- ten tar emot datapaket precis-i-tid för sändning. Alla andra BTS:er tar emot sina datapaket innan de krävs för sändning och dessa paket buffras därför. Det orsakas emellertid ingen ytterligare fördröjning av de BTS:er som inte är huvudenheter eftersom alla BTS:er är synkroni- serade, och skulle behöva buffra paketen ändå för att sända samma data vid samma tidpunkt. Med taktjustering på detta sätt optimeras PCM-sampel-kodningspunkten för alla BTS:er i mjuk-hand-off-aktiv-uppsättningen_ PCM-sampel- -kodnings-punkten behöver endast omjusteras om en ny mjuk-hand-off-kandidat-BTS går in i den aktiva uppsätt- ningen som är "längre bort" än alla andra BTS:er, eller om huvudenheten tas bort från den aktiva uppsättningen. -.-. a w- w 515 715 ' " S” BSCl 310 börjar företrädesvis vid uppstart med att ställa in en luftramräknare till ett förutbestämt nummer, t ex O (bitarna OO). Såsom med taktinpassning kan varje BTS begära raminpassning. Detta åstadkommes genom detek- tering av det "märkta" informationspaketet (dvs dess paket- eller ramnummer) i buffert 331 via ram-paket-num- merdetektor 333 hos inpassningsprocessor 332, och sedan jämförelse av paketramnumret med det aktuella luftram- numret (systemtiden) ten 331 från GPS-timer-information, GPS-timer 338). En vid BTS:en (fastställs av styrenhe- raminpassningsbegäran (eller paketinpassningsbegäran) (310) dikerar den grad av vilken det märkta ramnumret är fel- skickas sedan till processor 311 hos BSC1 som in- aktigt. Till exempel om systemtiden är fastställd till 3 (dvs bitarna ll), så skickas en begäran av ett rampå- skyndande på +l. Processor 311 justerar ramnumret utifrån en begäran från huvudenheten, men ignorerar de återstå- ende begäran. Det är viktigt att notera att en raminpass- ningsjustering faktiskt inte ändrar takten hos datan vid BSC:n på något sätt, endast ramnumret. Det omedelbara syftet med raminpassning är således att ställa in luft- ramnummerräknaren så att luftramnumret matchar system- tiden vid varje BTS, och speciellt huvud-BTS:en. Detta tillåter i sin tur för BTS:erna att temporärt bekräfta varje datapaket innan luftsändning, något som tidigare kända förfaranden inte tillät.

En fackman inser att de faktiska taktsändnings- justeringarna kan göras på en mängd olika sätt. T ex skulle påskyndnings-/fördröjnings-justeringen kunna göras abrupt, med överhoppning eller repetering av en del in- formation. Det är fördelaktigt vid tidpunkter såsom upp- start, men kan försämra den upplevda kvaliteten. Alterna- tivt kan justering av sampelpunkten inträffa över ett antal ramar/paket, men till priset av ytterligare för- dröjning vid åstadkommande av hand-off. En fackman kan implementera en lämplig taktjustering under beaktande av I | » - . . .. 51* 715 v dessa faktorer och andra som påverkar det specifika system som konstrueras.

Fig 4 är ett flödesschema som visar steg som används (330) för att fastställa en in- (310). av en jämförelse av paketramnumret med systemtiden (stegen 400-404), antingen 0 av processor 332 hos BTS1 passningsbegäran till BSC1 Beroende på resultatet skickas en raminpassningsbegäran på 412-414) eller skillnaden mellan (steg 408). ende på paketets ankomsttid, som fastställs exempelvis (stegen 409, systemtidnumret och paketluftramnumret Bero- genom utnyttjande av den optimala databiten (betecknad med asterisken), genereras en taktpåskyndningsbegärän som frågar efter lämplig justering (stegen 412-414).

Hänvisning kommer nu att göras till fig 5-10 som ytterligare visar inpassning av olika informationspaket i enlighet med föreliggande uppfinning. Fig 5-7 visar vad som inträffar när nya huvud-BTS:er läggs till en samsänd- ning-aktiv-uppsättning. Med början i fig 5 visas fallet med en en-cell-inpassning, såsom den som återfinns i en uppstartssituation. En datorström 500 som innefattar pa- ket 501 och 503, med ramnummer i blockbörjan 502 respek- tive 504, tas emot vid BTS1 inom de noterade systemtid- perioderna (den visade systemtiden indikerar punkten vid vilken synkron sändning av varje BTS påbörjas). Eftersom det paket som tas emot vid systemtid O har ett luftram- nummer på 2, görs en raminpassningsbegäran (FA) på -2 av BTS1. Den justerade dataströmmen 500', som innefattar paket 501' och 503' och blockbörjan 502' och 504', är fortfarande fel i takt, så att en taktpåskyndningsbegäran (TA) på xl också görs. I belysande syfte används notatio- nen xnm på denna och följande ritningar för att beteckna en påskyndning på x tid som krävs av BTSn pga BTSm (huvudenheten), och ynm betecknar en taktfördröjning som krävs av BTSn pga BTSm. Eftersom BTS1 är den enda be- tjänande BTS:en i fig 5, accepteras både FA- och TA-be- gäran av BSC:en. Den resulterande dataströmmen 500" är uvw-w- 1 unna»- l0 m: ...I u-u ~¶ .Ja Ch /0 precis-i-tid justerad för sändning i de lämpliga luft- ramarna.

Fig 6 visar tillägget med en andra BTS2, som har en längre sändningsfördröjning för dess mottagna dataström 50l än BTSl. också BTS2 som raminpassad vid antagandet att den maxima- Eftersom BTSl är raminpassad, betraktas la differentiella omfàngslinjesändningsfördröjningen är (TA2) skyndning X2 görs av BTS2 och accepteras av processorn 3ll. 505'). (dataström 506, mindre än 20 ms. En tidinpassningsbegäran av på- BTS2 ram- och tidinpassas sedan optimalt (dataström BTSl tar sedan emot data tidigare än vad som krävs som är dataström 500" pàskyndad med x2), och begär en fördröjning på yl2. Eftersom BTS inte längre är huvudenhet agerar emellertid inte BSC:en på denna be- gäran.

Fig 7 visar tillägget med BTS3, som har en längre sändningsfördröjning än BTS2 eller BTS1.

(TA3) av påskyndning x3 görs av BTS3 för dataström 507 och accepteras av BSC:n. BTS3 ram- och tidinpassas sedan optimalt (dataström 507'). BTS2 och BTSl tar nu emot data (508, 509) tidigare än vad som krävs och begär därför fördröjningar på y23 resp yl3. eftersom BTS3 En tidinpass- ningsbegäran Båda fördröjningarna förvägras av BSC:en, nu är huvudenhet.

Fig 8 visar hur inpassning àstadkommes när huvud- -BTS:en, BTS2 genererar den minsta taktfördröjningsbegäran för dataström 510), BTS3, tas bort från den aktiva uppsättningen.

(TA2 så BTS2 designeras som ny huvudenhet.

En fördröjningsbegäran av yl3 för dataström 511 avslås.

Dataström 510' dataström 5ll' Slutligen visar fig 9 och fig 10 hur inpassning hos BTS2 inpassas sedan optimalt, och hos BTSl tas emot tidigt och buffras. åstadkommes genom en förändring i status hos en BTS som inte är huvudenhet. Fig 9 visar tillägget med en BTSO (som tar emot dataström 512) som har en kortare omfàngs- linjefördröjning än BTSl (som tar emot dataström 5ll').

BTS2 förblir huvudenhet. Tidinpassningsbegäran TAO från .Huvu- u annons l5 515 715 /1 BTSO förvägras följaktligen. BTS2 förblir optimalt in- och BTSO och BTSl fortsätter att ta emot data I fig 10 är BTSO borttagen I detta fall förblir BTS2 och fördröjningsbegäran yl2 från passad, tidigare än vad som krävs. från den aktiva uppsättningen. fortfarande huvudenhet, BTSI fortsätter att förvägras.

Det har således visats ett samsändningssystem som möjliggör verifiering av att ett paket skall sändas vid (BTS), tidinpassning. Även om uppfinningen har beskrivits med sändningskretsarna och som möjliggör förbättrad hänvisning till en illustrativ utföringsform av densamma, så står det klart för en fackman att olika modifieringar och förändringar kan göras utan avvikelse från uppfin- ningens ram. En fackman inser exempelvis att även om de digitala mottagarkretsarna logiskt har separerats i den detaljerade beskrivningen ovan, så kan den faktiska implementeringen av dessa funktioner åstadkommas på en mängd olika sätt som innefattar, men inte är begränsade till, (DSP), vändning av en kombination av en eller flera tillämp- (ASIC:ar). Inte heller är uppfinningen begränsad till CDMA eller cellulära lämplig programmering av en digital signalprocessor sammankoppling av diskreta komponenter, och an- ningsspecifika integrerade kretsar system, utan kan tillämpas på vilket system som helst med samsändningskapacitet, som innefattar, men inte är be- gränsade till, PCS-system (personkommunikationstjänst- med ett flertal radioportar (RP:ar) (RPCU), och satellitsystem. Uppfinningens ram skall istället system) som styrs med hjälp av en radioportstyrenhet och trunkradio- betraktas utifrån patentkraven nedan. u»

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 -. n w- a-uf vv!! »no S15 715 /z PATENTKRAV

1. Förfarande för inpassning av informationspaket för sändning av en kommunikationsstyrenhet till åtminsto- ne en första av flera radiokommunikationsenheter för radiosändning, innefattande stegen: (a) att ta emot ett första informationspaket och in- föra ett taktsändningsmärke; och (b) att skicka det märkta första informationspaketet till den åtminstone första radiokommunikationsenheten.

2. Förfarande enligt patentkrav 1, varvid det första informationspaketet skall samsändas av både den första och en andra av de flera radiokommunikationsenheterna, och steg (b) vidare innefattar att skicka det märkta första informationspaketet till de första och andra radiokommunikationsenheterna vid samma tidpunkt.

3. Förfarande enligt patentkrav l, vidare innefat- tande: (c) att fastställa om det märkta första informa- tionspaketet tas emot vid de första och andra radiokom- munikationsenheterna så att det första informationspake- tet kan sändas av både första och andra radiokommunika- tionsenheter vid en förutbestämd tidpunkt; varvid steg (c) vidare innefattar att ta emot en raminpassningsbe- gäran från var och en av de första och andra radiokommu- nikationsenheterna som indikerar en jämförelse av sänd- ningstaktmärket i det märkta första informationspaketet och en första systemtid, och att fastställa om ytter- ligare ett sändningstaktmärke för ytterligare ett in- formationspaket skall räknas upp som svar på en av ram- inpassningsbegäran.

4. Förfarande för att begära inpassning av ytter- ligare ett informationspaket baserat på ett första infor- mationspaket, innefattande stegen att i en radiokommu- nikationsenhet: u.n-- l0 l5 20 25 30 35 715 /å (a) ta emot det första informationspaketet, Cfl u-I» -l vilket första informationspaket innefattar ett infört sändnings- taktmärke; och (b) jämföra sändningstaktmärket med en taktsignal för att fastställa om det första informationspaketet har tagits emot vid en förutbestämd tidpunkt, och skicka en begäran av sändningsjustering för det ytterligare infor- mationspaketet.

5. Förfarande enligt patentkrav 4, varvid steg (b) vidare innefattar att jämföra sändningstaktmärket med en systemtid, som används synkront av ytterligare radio- kommunikationsenheter med radiokommunikationsenheten, för att fastställa om sändningstaktmärket motsvarar system- tiden, och att skicka en raminpassningsbegäran till en kommunikationsstyrenhet för att räkna upp en ramräknare beroende på jämförelsen mellan sändningstaktmärket och systemtiden.

6. Förfarande enligt patentkrav 5, vidare inne- fattande att jämföra en mottagningstid för det första informationspaketet och en förutbestämd prioriterad mot- tagningstid för det första informationspaketet, och att skicka en taktinpassningsbegäran till kommunikationsstyr- enheten som indikerar skillnaden mellan mottagningstiden av det första informationspaketet och den förutbestämda prioriterade mottagningstiden.

7. Kommunikationsstyrenhet i ett kommunikations- system som har kapacitet för samsändning via flera kommu- nikationsenheter, innefattande: ett processorgan för in- passning av informationspaket för sändning till åtminsto- ne en första av de flera kommunikationsenheterna, vilket processororgan innefattar kodningsorgan för formatering av ett första informationspaket för sändning till den första kommunikationsenheten och ett valorgan för styr- ning av kodningsorganet för införande av ett taktsänd- ningsmärke i det första informationspaketet för att bilda ett märkt första informationspaket. 10 15 20 25 30 35 5015 715 /f/

8. Kommunikationsstyrenhet enligt patentkrav 7, z in ßsrs v: s lvl! :nu var- vid valorganet innefattar ett paketnumreringsorgan för fastställande av om det märkta första informationspaketet tas emot vid de första och andra kommunikationsenheterna så att det första informationspaketet kan sändas av både första och andra kommunikationsenheter vid en förut- bestämd tidpunkt; varvid paketnumreringsorganet vidare kan ta emot en raminpassningsbegäran från var och en av de första och andra kommunikationsenheterna som indikerar en jämförelse av sändningstaktmärket i det märkta första och fast- ställa om ytterligare ett sändningstaktmärke för ytter- informationspaketet och en första systemtid, ligare ett informationspaket skall räknas upp som svar pà en av raminpassningsbegäran.

9. Kommunikationsenhet i ett kommunikationssystem som har kapacitet för samsändning via flera kommunika- tionsenheter, innefattande: (a) ett mottagarorgan för mottagning av ett första informationspaket, vilket första informationspaket inne- fattar ett infört sändningstaktmärke; och (b) ett organ för detektering och jämförelse av sändningstaktmärket med en taktsignal för att fastställa om det första informationspaketet har tagits emot vid en förutbestämd tidpunkt, och för att skicka en begäran av sändningsjustering för ytterligare ett informationspaket.

10. Kommunikationsenhet enligt patentkrav 9, varvid organet för detektering och jämförelse innefattar ett paketdetektororgan för jämförelse av sändningstaktmärket med en systemtid, som används synkront av ytterligare kommunikationsenheter med kommunikationsenheten, för att fastställa om sändningstaktmärket motsvarar systemtiden, och för att generera och skicka en raminpassningsbegäran till en kommunikationsstyrenhet för att räkna upp en paketnumreringsväljare beroende på jämförelsen mellan sändningstaktmärket och systemtiden; varvid organet för detektering och jämförelse vidare innefattar ett datain- passningsdetektororgan för jämförelse av en mottagnings- -.>u-.. ...a-o /5 tid för det första informationspaketet och en förut- bestämd prioriterad mottagningstid för det första infor- mationspaketet, och för att generera och skicka en takt- inpassningsbegäran till kommunikationsstyrenheten som indikerar skillnaden mellan mottagningstiden för det första informationspaketet och den förutbestämda priori- terade mottagningstiden.