SE514592C2 - Förfarande och anordning för rökgasrening med släckning av kalk i omedelbar anslutning till rökgasreningen - Google Patents

Description

Uppfinningens område Föreliggande uppfinning hänför sig till ett sätt och en anordning vid rening av rökgaser med släckt kalk.

Bakgrund Vid olika slag av förbränning, såsom förbränning av fossila bränslen, sopor etc, alstras rökgaser, som innehåller föroreningar vilka avlägsnas innan rökgaserna utsläpps i atmosfären. Föroreningarna kan vara fasta, såsom flygaska, eller gasformiga, såsom svaveldioxid eller klorväte. De fasta föroreningarna kan avlägsnas med hjälp av filter, såsom elektrofilter eller textilfilter, medan de gasformiga föroreningarna avlägsnas genom absorption med absorptionsmedel. Vid våtrening av rökgaser avlägsnas gasformiga föroreningar med absorberande vätska, som innehåller absorberande medel. Gasformiga föroreningar, t ex sura ämnen såsom svaveldioxid och klorväte, kan även avlägsnas genom att bringa rökgaserna i kontakt med ett partikelformigt absorbentmaterial, vilket vanligen utgöres av släckt kalk (kalciumhyddroxid). Kontakten mellan rökgaserna och absorbentmaterialet kan lämpligen ske efter det att rökgaserna lämnat pannan. Föreliggande uppfinning hänför sig till denna sistnämnda s k torrsorptionsteknik.

Vid denna torrsorptionsteknik dispergeras partikelformig släckt kalk, som konditionerats med vatten, i rökgasströmmen, varvid dels de varma rökgaserna kyls av vattnet (vanligen från ca 150°C till ca 70-80°C), dels gasformiga föroreningar, såsom svaveldioxid, absorberas av den partikulära släckta kalken. Det partikulära materialet avlägsnas sedan från rökgaserna genom t ex filtre-ring innan rökgaserna släpps ut i atmosfären. Det separe-rade partikulära materialet, som i det följande kallas för "kalkstoff", uppsamlas. En viss del av det uppsamlade kalkstoffet kan återanvändas vid rökgasreningen genom re- cirkulation och tillsättning av en mindre andel oanvänd, släckt kalk. Resten av det uppsamlade kalkstoffet bortskaffas, t ex genom deponering.

Den släckta kalk som används vid rökgasrening genom torrsorptionsteknik inköps antingen färdig från en leve-rantör av släckt kalk eller tillverkas på platsen. Konventionell tillverkning av släckt kalk på platsen tillgår så, att bränd kalk matas från ett förråd till en torrsläckningsanordning, vari den brända kalken släcks genom tillsättning av en noga doserad mängd vatten. Efter släckningen matas den släckta kalken till en silo för lagring. Vid behov av släckt kalk för rökgasrening matas denna från silon via ledningar till en bländare, vari den släckta kalken blandas med återcirkulerat kalkstoff och konditioneras med vatten innan blandningen bringas i kontakt med rökgaserna.

Denna konventionella teknik uppvisar ett flertal nackdelar. Sålunda måste vattenmängden vid släckningen av kalken doseras mycket noga, eftersom tillsättning av mer vatten än vad som erfordras för släckningen och som bort-går som vattenånga vid den exoterma släckningsreaktionen medför klumpbildning. Sådan klumpbildning riskerar att sätta igen släckningsanordningen, medföra oönskade klum-par i lagringssilon, och störa eller omöjliggöra matning av släckt kalk från silon till rökgasreningen. En annan nackdel är att släckt kalk har större benägenhet att damma och är mera skrymmande än bränd kalk. Samma mängd släckt kalk upptar nästan dubbelt så stor volym som bränd kalk, vilket medför att den släckta kalken är dyrare att hantera och transportera.

För att kunna hantera och transportera den släckta kalken utan klumpbildningsproblem måste vattenhalten regleras noga så att den släckta kalken har en vattenhalt av 0-2 vikt%. Denna låga vattenhalt medför i sin tur ett annat problem, nämligen att den släckta kalken får en låg ytarea. Man har nämligen konstaterat att ytarean hos den släckta kalken är i huvudsak direkt proportionell mot vattenhalten hos den släckta kalken. Sålunda har släckt kalk med en vattenhalt av 0-2 vikt% en ytarea av ca 15-18 m<2>/g, medan släckt kalk med en vattenhalt av 10 vikt% har en ytarea av ca 23 m<2>/g och släckt kalk med en vattenhalt av 15 vikt% har en ytarea av drygt 30 m<2>/g. Eftersom den släckta kalkens reaktivitet vid rökgasreningen ökar med ökande ytarea inses det att låg vattenhalt och åtföljande låg ytarea hos den släckta kalken innebär en nackdel.

En ytterligare nackdel med den kända tekniken är att lagringen av den släckta kalken medför att den åldras och bl a bildar karbonat genom upptagning av koldioxid från atmosfären.

Det inses att det vore önskvärt och skulle innebära ett framsteg inom tekniken om man vid rökgasrening kunde utnyttja släckt kalk med hög vattenhalt och hög ytarea, utan att detta samtidigt meför problem med klumpbildning. Om dessutom övriga problem med lagring och transport av släckt kalk kunde minskas eller elimineras skulle detta innebära ytterligare fördelar.

Sammanfattning av uppfinningen Man har vid uppfinningen upptäckt att de ovan an-givna problemen med den kända tekniken kan undanröjas genom att framställa den torrsläckta kalken in situ, dvs i omedelbar anslutning till rökgasreningen, med en vattenhalt av minst 5 vikt%.

Enligt uppfinningen åstadkommes sålunda ett sätt vid rening av rökgaser med partikelformig släckt kalk,kännetecknatdärav, att bränd kalk torrsläcks med vatten till en fukthalt av minst 5 vikt%, och att den släckta kalken bringas i kontakt med rökgaserna inom 1 min efter släckningen.

Enligt uppfinningen åstadkommes även en anordning vid rening av rökgaser med partikelformig släckt kalk, vilken anordning inbegriper en inmatningsände för inmatning av bränd kalk och tillsättning av vatten och en utmatningsände för utmatning av släckt kalk, samt bland ningsorgan mellan inmatningsänden och utmatningsänden,kännetecknaddärav, att anordningen mellan inmatningsänden och utmatningsänden inbegriper en första avdelning och en andra avdelning, som är åtskilda av en första överloppskant, varvid den första avdelningen är anordnad vid inmatningsänden och inbegriper minst ett blandningsorgan, som är roterbart omkring en horisontell axel, vilken sträcker sig i anordningens tvärriktning, för blandning och matning av bränd kalk och vatten i anordningens längdriktning från inmatningsänden mot överloppskanten, och varvid den andra avdelningen är anordnad vid utmatningsänden och inbegriper minst ett blandningsorgan, som är roterbart omkring en horisontell axel, vilken sträcker sig i anordningens tvärriktning, för blandning av material, som matats över den första överloppskanten, och matning av materialet i anordningens längdriktning mot en andra överloppskant, som är anordnad vid utmatningsänden .

Ytterligare utmärkande drag och fördelar hos uppfinningen framgår av den efterföljande beskrivningen och de bifogade patentkraven.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen Det föredrages att den släckta kalken vid uppfinningen har en vattenhalt av 5-30 vikt%, mera föredraget 10-20 vikt%. Även om vattenhalter över 20 vikt% är an-vändbara kan de medföra risk för klumpbildning, och vattenhalter överstigande 50 vikt% undviks vid uppfinningen av denna anledning.

Den höga ytarean och porositeten hos den släckta kalken enligt uppfinningen innebär att den kan innehålla mer vatten än konventionell släckt kalk och förbli fririnnande, dvs den höga ytarean minskar problemen med klumpbildning.

Ett utmärkande drag hos uppfinningen är att den släckta kalken framställs in situ, dvs i omedelbar anslutning till dess användning för rökgasrening. Detta villkor uttrycks vid uppfinningen så, att den släckta kalken skall bringas i kontakt med rökgasen inom 1 min efter släckningen. Företrädesvis bringas kalken i kontakt med rökgaserna inom 30 s från släckningen. Genom att den släckta kalken framställs i omedelbar anslutning till rökgasreningen elimineras behovet av lagringssilo och transportledningar och därmed även de eventuella problem som klumpbildning i dessa skulle medföra. Det förhållan-det att den släckta kalken används för rökgasrening omedelbart efter sin framställning innebär också att problem med åldring av den släckta kalken undviks. Även om den släckta kalken enligt uppfinningen kan användas som den är för rökgasrening, t ex vid rening av förkyld rökgas från sopförbränning som innehåller klorväte, utgör det en särskilt föredragen aspekt av föreliggande uppfinning att den släckta kalken blandas med återcirkulerat kalkstoff från rökgasreningen innan den så erhållna blandningen bringas i kontakt med rökgaserna.

Förutom att en sådan återcirkulation av kalkstoff innebär ett ekonomiskt uttnyttjande av absorbentmaterialet, medför det att eventuella problem med klumpbildning minskas ytterligare. Om för mycket vatten satts till den brända kalken i samband med släckningen utjämnas nämligen detta överskott av vatten snabbt vid blandningen med det återcirkulerade kalkstoffet. Denna utjämning påverkas i hög grad av att andelen färsk, släckt kalk är mycket ringa jämfört med andelen återcirkulerat kalkstoff. Allmänt föredrages det att proportionerna mellan släckt kalk och återcirkulerat kalkstoff är från 1:50 till 1:500, räknat på vikt. Mera föredraget inblandas ca 100 kg släckt kalk per 10 ton kalkstoff.

Vid blandning av den släckta kalken med återcirkulerat kalkstoff sker även en konditionering av blandningen genom tillsättning av vatten. Vid rökgsreningen erfordras nämligen, såsom angivits tidigare, att det i rökgaserna dispergerade absorbentmaterialet har en viss vattenhalt, dels för att eventuellt kyla rökgaserna, dels för att åstadkomma reaktion mellan absorbentmaterialet och de gasformiga föroreningarna i rökgaserna. Allmänt bör sålunda den släckta kalken under blandningen med återcirkulerat kalkstoff konditioneras med vatten så att en realtiv fuktighet (RH) av 5-60% erhålles. Närmare bestämt bör vid absorption av svaveldioxid från rökgaser absorbentmaterialet har en vattenhalt som åstadkommer en relativ fuktighet av ca 40-60%, medan motsvarande relativa fuktighet vid absorption av klorväte från rökgaser är ca 5-10%. Dessa värden på den relativa fuktigheten mäts i de avgående rökgaserna, efter det att absortbent-materialet bringats i kontakt med rökgaserna. Anledningen till att RH-värdet är lägre vid absorption av klorväte är att den släckta kalken bildar hygroskopisk kalciumklorid med klorväte. För att åstadkomma erforderlig RH vid rökgasreningen konditioneras blandningen av släckt kalk och återcirkulerat kalkstoff genom tillsättning av vatten, som utsprutas i finfördelad form genom munstycken över blandningen. För optimalt resultat vid rökgasreningen är det viktigt att beståndsdelarna blandas och fördelas så homogent som möjligt. Olika anordningar för detta är tidigare kända, och ett exempel på en sådan anordning visas och beskrivs i WO 96/16 727.

Såsom angivits tidigare, skall den släckta kaiken bringas i kontakt med rökgaserna inom 1 min, företrädesvis inom 30 s efter släckningen. I dessa tider inbegripes inte tiden för släckningen av den brända kalken, vilket tar ca 3-20 min. Däremot inbegripes tiden för eventuell inblandning av återcirkulerat kalkstoff och konditionering av blandningen med vatten. Denna operation skall således genomföras på högst 1 min och genomföres företrädesvis på en tid av 10 s till 1 min, mera fördraget på 10-30 s.

För optimal effektivitet bör den släckta kalken vid rökgasreningen ha en liten partikelstorlek. Företrädesvis har den släckta kalken en partikelstorlek av 1-10\ xm,mera föredraget 2-5[ tia.

Såsom angivits tidigare, omfattar uppfinningen även en anordning vid rening av rökgaser med partikelformig släckt kalk.

Till skillnad från tidigare torrsläckningsanordning-ar, vid vilka axiell skruvmatning eller liknande medför stor risk för störningar och stopp vid klumpbildning, medför den öppna konstruktionen vid uppfinningen och den radiella matningen i förhållande till blandningsorganen att materialet blandas och matas utan överdriven samman-pressning med åtföljande risk för igensättning och stopp.

Vid den tidigare beskrivna anordningen enligt uppfinningen föredrages det att blandningsorganen i den första och den andra avdelningen vardera utgöres av en roterbar axel med radiella armar i vars ytterändar är fäst vingar, som bildar en vinkel med rotationsriktningen.

Det föredrages även att vingarnas framkant bildar en vinkel med rotationsriktningen av 10-45°.

Vingarnas tvärsnitt i omkretsled kan vara rakt. Alternativt kan vingarnas tvärsnitt i omkretsled vara välvt, t ex i form av ett cirkelsegment.

I den första avdelningen föredrages det att vingarnas utsträckning i omkretsled är relativt liten och motsvarar en cirkelsektor med en vinkel av ca 5-30°. I gengäld föredrages det att ha ett stort antal vingar i den första avdelningen, såsom blandningsorgan med en roterbar axel med 4-12 radiella armar med 2 vingar per axel.

I den andra avdelningen föredrages det att vingarnas utsträckning är relativt stor såväl i omkretsled som i axiell led. Sålunda föredrages det att vingarna har en utsträckning i omkretsled som motsvarar en cirkelsektor med en vinkel av 30-90°. Utsträckningen i axiell led är företrädesvis sådan att 2-10 par vingar täcker bland-ningsorganets utsträckning i axiell led.

Såsom framgått av beskrivningen ovan, kan anordningen enligt uppfinningen vara ansluten direkt till rökgas kanalen, men enligt en särskilt föredragen aspekt av uppfinningen är anordningen ansluten till en ände av en kammare med organ för tillförsel av från rökgasreningen återcirkulerat kalkstoff, organ för tillsättning av vatten, och organ för blandning av släckt kalk, recirkulerat kalkstoff, vatten samt utmatning av blandningen från kammarens andra ände till kontakt med rökgaserna. En sådan kammare kan vara av i och för sig känd konstruktion och kan t ex utgöras av en anordning enligt den tidigare an-givna WO 96/16 727.

För att ytterligare underlätta förståelsen av uppfinningen skall den i belysande syfte beskrivas med hänvisning till de bifogade ritningarna.

Kort ritningsbeskrivning På de bifogade ritningarna visar fig. 1 en konventionell anläggning för rökgasrening med släckt kalk enligt torrsorptionsteknik; fig 2 visar en anläggning för rökgasrening med släckt kalk genom torrsorptionsteknik enligt föreliggande uppfinning; fig 3 visar en schematisk planvy av torrsiäcknings-anordningen i fig 2; och fig 4 visar en schematisk tvärsektionsvy längs lin-jen I-I i fig 3 av torrsläckningsanordningen.

Vid konventionell rökgasrening genom torrsorptionsteknik med släckt kalk enligt fig 1 framställs den släckta kalken genom att bränd kalk matas från ett förråd 1 till en släckningsanordning 2, till vilken även vatten för släckningen matas genom en ledning 3. Såsom framhål-lits tidigare, måste den tillsatta vattenmängden vid släckningen regleras mycket noga för att undvika klumpbildning. Den släckta kalken, som har en vattenhalt av 0-2 vikt%, matas från släckningsanordningen 2 till en förrådssilo 4 för lagring. Från silon 4 matas släckt kalk genom en ledning 5 till en blandnings- och konditione-ringsanordning 6 vari den släckta kalken medelst blandningsorgan 9 blandas med återcirkulerat kalkstoff, som tillförs via en ledning 7. Såsom nämnts tidigare är andelen släckt kalk mycket ringa i förhållande till andelen kalkstoff och vanligen av storleksordningen 100 kg släckt kalk per 10 ton kalkstoff. Blandningen av släckt kalk och kalkstoff konditioneras genom tillsättning av vatten i finfördelad form via en ledning 8. Konditioneringen sker till en vattenhalt, som medför önskad relativ fuktighet vid den efterföljande kontakten mellan absorbentmaterialblandningen och rökgaserna. Såsom nämnts tidigare, ligger denna relativa fuktighet inom området ca 40-60% vid en temperatur av 70-80°C vid avlägsnande av svaveldioxid från rökgaser. Blandnings- och konditione-ringsanordningen 6 kan exempelvis vara av den typ som nämnts innan med hänvisning till WO 96/16727.

Från konditionerings- och blandningsanordningen 6 utmatas den konditionerade blandningen till en rökgas-kanal 10 för kontakt med rökgaser, som tillföres från en ej visad panna. I rökgaskanalen 10 dispergeras absorbentmaterialblandningen i de varma (ca 150°C) rökgaserna, varvid vattnet i blandningen kyler rökgaserna (till ca 70-80°C) och den släckta kalken reagerar med gasformiga föroreningar i rökgaserna, såsom svaveldioxid. En del av det partikelformiga absorbentmaterialet uppsamlas i en ficka i rökgaskanalen och borttransporteras via en ledning 11, medan resten av absorbentmaterialet medföljer rökgaserna till ett filter 12, vari rökgaserna befrias från partikelformigt material och utsläppes till atmosfären, såsom antyds med pilen 13. Det från rökgaserna avskilda partikelformiga materialet, dvs kalkstoffet, avtappas från filtret via en ledning 14, och en del av kalkstoffet återcirkuleras till blandnings- och kondi-tioneringsanordningen 6 via ledningen 7, medan resten avleds via en ledning 15 för att sammanföras med kalkstoffet från ledningen 11 och därefter bortskaffas, t ex genom deponering.

Efter att ovan ha beskrivit den tidigare kända tekniken med hänvisning till fig 1, skall en föredragen ut- föringsform av uppfinningen nu beskrivas med hänvisning till fig 2-4. I fig 1 och 2 har motsvarande delar givits samma hänvisningsbeteckningar.

Vid rökgasrening genom torrsorptionsteknik med släckt kalk enligt uppfinningen matas, såsom visas i fig 2, bränd kalk från ett förråd 1 via en ledning 16 till en torrsläckningsanordning 17, vilken skall beskrivas närmare nedan. Till släckningsanordningen 17 sätts även vatten via en ledning 18 för släckning av den brända kalken. Den tillsatta vattenmängden regleras så att den släckta kalken erhåller en vattenhalt av minst 5 vikt%. Släckningen av den brända kalken i anordningen 17 sker under omblandning och tar ca 3-20 min, varefter den släckta kalken överföres till en kammare 6 för konditionering och blandning av den släckta kalken med återcirkulerat kalkstoff. Blandnings- och konditionerings-kammaren 6 kan utgöra en integrerad del av torrsläckningsanordningen 17 eller utgöras av en separat, till släckningsanordningen 17 ansluten anordning av den typ som beskrivits i samband med fig 1, t ex en sådan som visas och beskrivs i WO 96/16727. Det återcirkulerade kalkstoffet tillsätts via en ledning 7 och vatten för konditionering tillsätts via en ledning 8, varefter kom-ponenterna i kammaren 6 blandas och konditioneras med hjälp av blandningsorgan 9. Hela blandnings- och kondi-tioneringsoperationen i kammaren 6 tar högst 1 min, företrädesvis 10-30 s, så att det partikelformiga absorbentmaterialet är färdigt att inmatas i rökgaskanalen 10 och bringas i kontakt med rökgaserna inom 1 min efter släckningen av den brända kalken.

Såsom nämnts tidigare, kan den släckta kalken inmatas direkt i rökgaskanalen 10 utan konditionering och blandning med återcirkulerat kalkstoff, men det föredrages särskilt vid uppfinningen att genomföra konditionering och blandning med återcirkulerat kalkstoff, såsom visas i fig 2.

Genom att släckningen av den brända kalken genomföres in situ, dvs i omedelbar anslutning till införingen i rökgaskanalen 10, förenklas anläggningens konstruktion jämfört med den konventionella anläggningen i fig 1, och bl a elimineras behovet av en förrådssilo för släckt kalk. Genom att den släckta kalken inmatas i huvudsak direkt i rökgaskanalen 10 undviks vidare problemen med klumpbildning i förrådssilon 4 och transportledningen 5 vid anläggningen i fig 1. Trots att den brända kalken vid uppfinningen släcks till en hög vattenhalt av minst 5 vikt% kan problem med klumpbildning undvikas genom att släckningen sker in situ, såsom angivits ovan. Eventuellt överskottsvatten i den släckta kalken utjämnas dessutom snabbt vid blandningen med återcirkulerat kalkstoff i kammaren 6. Detta gör att behovet av noggrann reglering av den tillsatta vattenmängden i torrsläckningsanordningen inte alls är lika stort vid uppfinningen som vid tidigare känd teknik.

Genom att den släckta kalken vid uppfinningen har en hög vattenhalt av minst 5 vikt% erhåller den en hög porositet och hög ytarea, såsom angivits tidigare. Tack vare denna höga ytarea och porositet kan den släckta kalken enligt uppfinningen uppta en större mängd vatten än konventionell släckt kalk med låg ytarea och porositet, utan att bli våt på ytan, och därmed förblir den släckta kalken enligt uppfinningen fririnnande vid högre vattenhalt än konventionell släckt kalk. Detta bidrar också till att minska problemen med klumpbildning. Såsom kommer att framgå av beskrivningen nedan, bidrar dessutom den särskilda utformningen av torrsläckningsanordningen enligt uppfinningen till att minska problemen med klumpbildning.

Efter blandning och konditionering utmatas det partikelformiga absorbentmaterialet från kammaren 6 och dispergeras i rökgaskanalen 10 i kontakt med de däri strömmande rökgaserna. Efter reaktion med de gasformiga föroreningarna i rökgaserna borttransporteras en del av kalkstoffet via ledningen 11, medan resten avskiljs från rökgaserna i filtret 12 och utmatas via ledningen 14. Från ledningen 14 återcirkuleras en del av kalkstoffet via ledningen 7, medan resten via ledningen 15 sammanförs med kalkstoffet från ledningen 11 och borttransporteras t ex för deponering. De renade rökgaserna utsläpps till atmosfären, såsom antyds med pilen 13.

Den särskilda torrsläckningsanordningen enligt uppfinningen skall nu beskrivas med hänvisning till fig 3-4.

Torrsläckningsanordningen 17, som visas i fig 3 med locket 19 avlägsnat, inbegriper en inmatningsände 20 för inmatning av bränd kalk, och en utmatningsände 21 för utmatning av släckt kalk. Vid inmatningsänden finns även organ 22 i form av munstycken för tillsättning av vatten i finfördelad form. Munstyckena 22 tillförs vatten via en ledning 18 (se fig 2). Mellan inmatningsänden 20 och utmatningsänden 21 har släckningsanordningen en första avdelning 23 och en andra avdelning 24, som är åtskilda av en första överloppskant 25. Den första avdelningen 23, som är anordnad vid inmatningsänden, inbegriper ett blandningsorgan 26, som är roterbart omkring en horisontell axel 27 i anordningens 17 tvärriktning. Axeln 27 har radiella armar 28 i vars ytterändar är fäst vingar 29. Vingarnas framkant bildar en vinkel a med rotationsriktningen 30 (fig 4). Vinkeln a är företrädesvis 10-45°. Vingarnas 29 utsträckning i omkretsled i den första avdelningen 23 är relativt liten och motsvarar företrädesvis en cirkelsektor med en vinkel av 5-30°. Blandningsorganen 26, som inbegriper axeln 27 med armarna 28 och vingarna 29, är avsedda för blandning och matning av den brända kalken och vattnet radiellt i förhållande till blandningsorganet och i anordningens längdriktning från inmatningsänden 20 mot överloppskanten 25 till den andra avdelningen 24.

Den andra avdelningen 24, som är anordnad vid utmatningsänden 21, inbegriper ett blandningsorgan 31, som innefattar en roterbar, horisontell axel 32 i anordning ens 17 tvärriktning, radiella armar 33 på axeln 32 och vingar 34 på ytterändarna av armarna 33. Vingarnas framkant bildar en vinkel (3 med rotationsriktningen 35 (fig 4), som företrädesvis är 10-45°. Utsträckningen i omkretsled av vingarna 34 i den andra avdelningen 24 är större än för vingarna 29 i den första avdelningen 23 och motsvarar företrädesvis en cirkelsektor med en vinkel av 30-90°. Såsom även antyds i fig 3, är den axiella utsträckningen av vingarna i den andra avdelningen 24 längre än den hos vingarna i den första avdelningen 23, och antalet radiella armar med vingar i den andra avdelningen 24 är företrädesvis mindre än antalet radiella armar med vingar i den första avdelningen 23. Blandningsorganet 31, som inbegriper den roterbara axeln 32, armarna 33 och vingarna 34, blandar det material som matats över den första överloppskanten 25 och matar det radiellt i förhållande till blandningsorganet 31 och i anordningens 17 längdriktning mot en andra överloppskant 36, som är anordnad vid utmatningsänden 21. Företrädesvis är den andra överloppskanten 36 anordnad lägre än den första överloppskanten 25.

Såsom antyds i fig 4, har den första avdelningen en botten 37 och den andra avdelningen 24 har en botten 38. Vidare omsluts släckningsanordningen 17 av ett hölje 19, varav lockdelen är avlägsnad i fig 3, såsom nämnts tidigare .

Den öppna konstruktionen hos den ovan beskrivna släckningsanordningen enligt uppfinningen och matningen av materialet i anordningens längdriktning eller i radiell led i förhållande till de tvärställda blandningsorganen 26 och 31 bidrar till att undvika klumpbildning av den släckta kalken.

Uppfinningen har ovan beskrivits med hänvisning till särskilda, föredragna utföringsformer, men det inses att olika modifieringar och variationer av uppfinningen är möjliga, utan att man avviker från uppfinningens ram, sådan den definieras i de efterföljande patentkraven.

Claims (15)

1. Sätt vid rening av rökgaser med partikelformig släckt kalk, kännetecknat därav, att bränd kalk först torrsläcks med vatten till en fukthalt av minst 5 vikt%, och att därefter den släckta kalken bringas i kontakt med rökgaserna inom 1 min efter släckningen.

2. Sätt enligt kravet 1, kännetecknat därav, att den brända kalken torrsläcks till en fukthalt av 10-20 vikt%.

3. Sätt enligt kravet 1 eller 2, kännetecknat därav, att den släckta kalken bringas i kontakt med rökgaserna inom 30 s efter släckningen.

4. Sätt enligt något av kraven 1-3, kännetecknat därav, att den släckta kalken efter släckningen blandas med återcirkulerat kalkstoff från rökgasreningen innan den bringas i kontakt med rökgaserna.

5. Sätt enligt kravet 4, kännetecknat därav, att den släckta kalken blandas med återcirkulerat kalkstoff i viktförhållandet 1:50 till 1:500.

6. Sätt enligt kravet 4 eller 5, kännetecknat därav, att den släckta kalken under blandningen med återcirkulerat kalkstoff konditioneras med vatten så att en relativ fuktighet av 5-60% erhålles efter kontakten med rökgaserna.

7. Sätt enligt något av de föregående kraven, kännetecknat därav, att den brända kalken släcks under en tid av 3-20 min.

8. Sätt enligt något av kraven 4-7, kännetecknat därav, att den släckta kalken blandas med återcirkulerat kalkstoff under en tid av 10 s till 1 min.

9. Sätt enligt kravet 8, kännetecknat därav, att den släckta kalken blandas med återcirkulerat kalkstoff under 10-30 s.

10. Anordning vid rening av rökgaser med partikel-form! g släckt kalk, vilken anordning inbegriper en inmatningsände (20) för inmatning av bränd kalk och en utmatningsände (21) för utmatning av släckt kalk, organ (22) för tillsättning av vatten, samt blandningsorgan (26, 31) mellan inmatningsänden och utmatningsänden, kännetecknad därav, att anordningen mellan inmatningsänden (20) och utmatningsänden (21) inbegriper en första avdelning (23) och en andra avdelning (24), som är åtskilda av en första överloppskant (25), varvid den första avdelningen (23) är anordnad vid inmatningsänden (20) och inbegriper minst ett blandningsorgan (2 6), som är roterbart omkring en horisontell axel (27), vilken sträcker sig i anordningens (17) tvärriktning, för blandning och matning av bränd kalk och vatten i anordningens (17) längdriktning från inmatningsänden (20) mot överloppskanten (25), och varvid den andra avdelningen (24) är anordnad vid utmatningsänden (21) och inbegriper minst ett blandningsorgan (31), som är roterbart omkring en horisontell axel (32), vilken sträcker sig i anordningens (17) tvärriktning, för blandning av material, som matats över den första överloppskanten (25), och matning av materialet i anordningens (17) längdriktning mot en andra överloppskant (36) , som är anordnad vid utmatningsänden (21) .

11. Anordning enligt krav 10, kännetecknad därav, att blandningsorganen (26, 31) i den första och den andra avdelningen vardera utgöres av en roterbar axel (27, 32) med radiella armar (28, 33) i vars ytterändar är fäst vingar (29, 34), som bildar en vinkel med rotationsriktningen (30, 35).

12. Anordning enligt krav 11, kännetecknad därav, att vingarnas (29, 34) framkanter bildar en vinkel med rotationsriktningen av 10-45°.

13. Anordning enligt krav 11 eller 12, kännetecknad därav, att vingarna (29) i den första avdelningen (23) har en utsträckning i omkretsled av 5-30°.

14. Anordning enligt något av kraven 11-13, kännetecknad därav, att vingarna (34) i den andra avdelningen (24) har en utsträckning i omkretsled av 30-90°.

15. Anordning enligt något av kraven 10-14, kännetecknad därav, att utmatningsänden (21) är ansluten till en ände av en kammare (6) med organ (7) för tillförsel av från rökgasreningen återcirkulerat kalkstoff, organ (8) för tillsättning av vatten, och organ (9) för blandning av släckt kalk, recirkulerat kalkstoff, vatten samt utmatning av blandningen från kammarens (6) andra ände till kontakt med rökgaserna.