SE513890C2 - Förfarande och anordning för övervakning av fluidiumförbrukning - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 35 515 890 2 coat) direkt på metallytan hos burken, vilken efter tork- ning matas till tryckarenheten. I allmänhet är det gra- fiska trycket på ett sådant lager av patentlack ej täckt av skyddsfernissa.

Traditionellt övervakas lackappliceringsprocessen av en operatör som avlägsnar slumpmässiga prov av med lack belagda burkar när dessa sedan har torkat i ugnen. Ty- piskt analyseras två burkar per skift för varje apparat med avseende på sin filmvikt av torr lack. En sådan ana- lys år tidsödande och kan ta upp till 30 minuter. Uppen- barligen föreligger möjligheten att fel i tillverknings- apparaten överhuvudtaget ej upptäckts genom denna analys, eller åtminstone ej i rättan tid. Om överdrivna mängder grundlack appliceras på burkarna förmår det påföljande grafiska trycket ej helt täcka den tjocka, vita grund- lacken, och burkarna kommer att anta en grå färgton. Så- dana gråa burkar måste kasseras, vilket leder till ökade tillverkningskostnader. Överdrivna mängder lack skulle också kunna leda till oönskad avsättning av lack på insi- dan av burkarna. Eftersom burktillverkningsapparaten av kostnadsskäl ej kan stängas ned under analysen kommer en stor mängd defekta burkar att tillverkas vid händelse av fel. 1000-2200 burkar per minut. Eftersom fel ej upptäcks i Tillverkningstakten i en sådan apparat år typiskt tid föreligger också en risk för funktionsavbrott i ut- rustningen, vilka leder till höga kostnader för rengö- ring/driftstopp vid appliceringsenheten eller tryckaren- heten. Överdrivna mängder lack skulle kunna resultera i att burkarna ej är helt torra efter ugnen. Sådana burkar måste kasseras. När burkar bearbetas i en efterföljande kragningsenhet (eng. necking unit) kan dessutom rynkor bildas i burkens halsparti om alltför mycket grundlack eller skyddsfernissa har applicerats på detta. Alltför små mängder lack på burkarna skulle å andra sidan kunna leda till upptagning av aluminium i efterföljande utrust- ning, exempelvis kragningsenheten. 10 15 20 25 30 35 Blå S90 3 Uppenbarligen finns ett behov av kontinuerlig över- vakning av den mängd lack som appliceras på varje burk, åtminstone i medeltal.

I andra teknikområden är anordningar för övervakning av förbrukning tidigare kända. En apparat för applicering av lim på fanër beskrivs i den japanska patentpublikatio- nen nr 60-122320. ringstank anordnad mellan en reservoar för lim och en I denna apparat är en mellanlag- fluidumdispenser. En beröringsfri nivågivare är anordnad vid tanken för mätning av höjden av vätskenivån av lim i tanken. En räknare är anordnad att mäta det antal limbe- lagda fanér som passerar genom fluidumdispensern under det att vätskan i tanken faller mellan en övre och en nedre nivå, såsom mäts medelst nivågivaren. Ett bearbet- ningsorgan är anslutet till nivågivaren och räknaren, i syfte att beräkna limförbrukningen per fanér.

En liknande anordning beskrivs i den tyska patent- publikationen nr 39 25 016 (A), applicering av vätskeformig glasyr på keramiska plattor i vilken en apparat för har en mellanlagringstank mellan en glasyrreservoar och en appliceringsenhet. En beröringsfri nivågivare är an- ordnad att indikera en övre och nedre glasyrnivå i tan- ken. Under drift avbryts tillförseln av glasyr till tan- ken, och den takt med vilken glasyren faller från den övre till den nedre nivån mäts och jämförs med ett refe- rensvärde för fastställning av den på varje artikel av- satta glasyrvikten.

En nackdel med ovanstående arrangemang år deras in- neboende känslighet för ojämnheter på vätskeytan i mel- lanlagringstanken. Ofta måste vätskan kontinuerligt omrö- ras i tanken. Sådan omrörning kommer att resultera i yt- ojämnheter, typiskt av storleksordningen 5-10 mm, vilka ger upphov till fel vid detektionen av vätskan vid den övre eller den nedre nivån i tanken. Dessa fel kommer att direkt överföras i beräkningen av vätskeförbrukningen.

Omrörningen skulle också kunna ge upphov till skumning i tanken. Genom sådan skumning är vätskenivån i tanken ej lO l5 20 25 30 35 513 890 4 längre entydigt definierad och kan därför vara svår att definiera med en nivågivare. Genom sin känslighet för yt- variationer blir dessutom dessa arrangemang av ett annat skäl mindre lämpade för användning i en burktillverk- ningsapparat. I en burktillverkningsapparat är en kassa- tionssensor anordnad vid appliceringsenheten för identi- fiering av defekta burkar innan de när appliceringsval- sen. När en defekt burk detekteras och bör kasseras dras hela appliceringsenheten tillbaka så att den defekta bur- ken, och ofta även föregående och efterföljande burkar, passerar appliceringsvalsen utan att bli belagda med lack. En tank som är ansluten mellan appliceringsenheten och lackreservoaren utsätts oundvikligen för vibrationer till följd av återdragningen av appliceringsenheten, vil- ket resulterar i sådana mätfel som beskrivits ovan.

Känsligheten för ytvariationer är inte det enda pro- blemet med dessa kända anordningar, utan även att opera- tören är oförmögen att särskilja mellan korrekt uppmätta värden och uppmätta värden som är påverkade av ytojämnhe- ter etc.

Dessutom beräknas förbrukningen endast intermittent, d v s under tidsperioder när lacktillförseln är avstängd och vätskenivån faller i tanken. Således övervakas flui- dumförbrukningen ej vid alla tidpunkter under drift av apparaten.

Det bör noteras att en burktillverkningsapparat ar- 1000-2200 burkar per minut, varvid mängden lack som appliceras på betar med en extremt hög tillverkningstakt, varje burk är liten; ca 200 mg våt grundlack per burk el- ler ca 150 mg våt skyddsfernissa per burk för en typisk dryckesburk av aluminium- eller stàlmaterial. Avvikelser om mer än ca 15-30% är oacceptabla av de skäl som angavs inledningsvis. Således måste övervakning av fluidumför- brukningen utföras med hög noggrannhet.

Sammanfattning av uppfinningen Det är därför ett ändamål med föreliggande uppfin- ning att åstadkomma ett förfarande och en anordning för 10 15 20 25 30 35 513 890 5 övervakning av förbrukningen av ett fluidum i en applice- ringsenhet, så att problemen och begränsningarna med sy- stemen enligt känd teknik undanröjs eller åtminstone mildras.

Det är ett ytterligare ändamål med uppfinningen att åstadkomma ett förfarande och en anordning som tillåter en operatör att identifiera oönskade trender i fluidum- förbrukningen, så att korrigerande åtgärder kan vidtagas på ett tidigt stadium.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande och en anordning som tillåter en operatör att identifiera felaktigt beräknade förbruk- ningsvärden. Ännu ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande och en anordning för övervak- ning av fluidumförbrukning som kan installeras till låg kostnad, med endast mindre modifiering av en existerande tillverkningsapparat.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande och en anordning för övervak- ning av förbrukningen av fluidum vid alla tidpunkter un- der drift av appliceringsenheten. Ännu ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förfarande och en anordning som medger övervakning av förbrukningen av ett fluidum i en appliceringsenhet med hög noggrannhet även när det finns behov av kontinuerlig omrörning av nämnda fluidum innan det matas till appliceringsenheten.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande och en anordning som medger övervakning av förbrukningen av ett fluidum i en appliceringsenhet med hög noggrannhet även när enheten utsätts för vibrationer.

Enligt föreliggande uppfinning åstadkommes ett för- farande som definieras av bifogade patentkravet 1.

Genom detta förfarande beräknas den mängd fluidum som appliceras på varje föremål som ett medelvärde över nämnda tidsperiod. Genom upprepad beräkning av sådana me- lO 15 20 25 30 35 515 890 6 delvärden och successiv presentation av dessa för en ope- ratör kan oönskade trender urskiljas på ett tidigt stadi- um.

Användningen av en flödesmätare gör det möjligt att med hög noggrannhet mäta den verkliga mängd fluidum som når in i tanken. Dessutom övervakas förbrukningen av flu- idum per föremål också under en fyllningssekvens, d v s när fluidum släpps in i tanken. Det är också möj- ligt att bedöma noggrannheten hos det beräknade fluidum- förbrukningsvärdet per föremål genom att undersöka skill- naden i den mängd fluidum som når in i tanken från en fyllningssekvens till nästa. Denna skillnad indikerar storleken av ytojämnheterna i tanken under mätningen.

Dessutom kan förfarandet enligt uppfinningen införlivas i nuvarande appliceringsenheter till låg kostnad med endast mindre modifiering av existerande utrustning. Alla eller åtminstone en större del av stegen enligt det uppfin- ningsenliga förfarandet kan styras av ett datorprogram som exekveras på en konventionell dator.

Enligt en föredragen utföringsform omfattar det upp- finningsenliga förfarandet också stegen att avkänna ven- tilorganets position och att definiera de övre och nedre nivåerna på basis av en rörelse hos ventilorganet till den stängda respektive öppna positionen. I denna utfö- ringsform beräknas både flödet av fluidum in i tanken och antalet belagda föremål under en tidsperiod som definie- ras av två på varandra följande rörelser hos ventilorga- net till en och endast en av sina positioner. Detta har visat sig minska känsligheten för ojämnheter på fluidum- ytan jämfört med vid anordningar enligt känd teknik.

Enligt en första aspekt av uppfinningen är nämnda en och endast en nivå den nedre nivån, och ventilorganet styrs att öppna och stänga på basis av nivåsignaler från en tanken tillordnad nivåsensor. Enligt en andra aspekt av uppfinningen är nämnda en och endast en nivå den övre nivån, och ventilorganet styrs att öppna och stänga på 10 15 20 25 30 35 515 890 7 basis av nivåsignaler från en tanken tillordnad nivàsen- sor.

Enligt en tredje aspekt av uppfinningen är nämnda en och endast en nivå den nedre nivån, och ventilorganet styrs att öppna på basis av en nivåsignal från en tanken tillordnad nivàsensor och att stänga när en förutbestämd mängd fluidum har passerat flödesmätaren. I den tredje aspekten föreligger inget behov av en nivàsensor för de- tektion av den övre nivån i tanken.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen sänds det beräknade fluidumförbrukningsvärdet per föremål till ett visningsorgan för grafisk framställning av en följd av sådana värden. Detta gör det möjligt för en operatör att identifiera oönskade trender i fluidumförbrukningen, så att korrigerande åtgärder kan vidtagas på ett tidigt stadium.

Enligt uppfinningen åstadkommes dessutom en anord- ning som definieras av det bifogade patentkravet 18 re- spektive 31.

Föredragna utföringsformer definieras av de osjälv- ständiga patentkraven.

Kort beskrivning av ritningarna Dessa aspekter och ytterligare ändamål och fördelar med föreliggande uppfinning kommer att framgå av följande beskrivning tillsammans med bifogade ritningar, vilka vi- sar en föredragen utföringsform av uppfinningen och på vilka: fig 1 schematiskt åskådliggör en övervakningsanord- ning enligt uppfinningen, varvid anordningen är installe- rad vid appliceringsenheten hos en konventionell burk- tillverkningsapparat, fig 2A är ett flödesschema över en första, inledande del av en sekvens som exekveras av bearbetningsorganet inom övervakningsanordningen enligt föreliggande uppfin- ning, fig 2B är ett flödesschema över en andra del av den sekvens som exekveras av bearbetningsorganet, 10 15 20 25 30 35 515 890 8 fig 2C är ett flödesschema över en tredje del av den sekvens som exekveras av bearbetningsorganet, och fig 3 åskådliggör presentationen av màtdata på en bildskärm under drift av den uppfinningsenliga anordning- en.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen Fig 1 visar schematiskt relevanta delar av en burk- tillverkningsapparat som innehåller en övervakningsanord- ning i överensstämmelse med uppfinningen. Burktillverk- ningsapparaten har en matningsmekanism 1 för kontinuerlig matning av burkar 2 till en appliceringsenhet 3. Mat- ningsmekanismen l är anordnad att bringa burkarna 2 i in- grepp med en roterande appliceringsvals 4 hos applice- ringsenheten 3, så att lack överförs till burkarnas 2 yt- teromkrets. En burkmatningssensor 5 är anordnad invid matningsmekanismen l för indikering av att en burk 2 ma- tas till appliceringsenheten 3. För att undvika kontakt mellan appliceringsvalsen 4 och varje defekt burk som ma- tas till denna är appliceringsenheten 3 tillbakadragbar i förhållande till matningsmekanismen 3 medelst en indrag- ningsenhet (ej visad) när en separat sensor (ej visad) indikerar en sådan defekt burk. En indragningssensor 6 är anordnad vid appliceringsenheten 3 för indikering av en indragning av enheten.

Ett övre parti av appliceringsenheten 3 är via en tillförselledning 7 ansluten till ett bottenparti av en tank 8 för mellanlagring av lack. En returledning 9 för- binder ett bottenparti av appliceringsenheten 3 med ett övre parti av tanken 8. Ett tråg 10 är anordnat under ap- pliceringsvalsen 4 för uppsamling av överskottslack. Trä- get 10 stàr via en ledning 12 i förbindelse med ett upp- samlingskärl ll. Enligt ett i fig 1 ej visat alternativ skulle ledningen 12 kunna vara anordnad att leda I överskottslack tillbaka till tanken 8. En pump 13 är an- ordnad i tillförselledningen 7 för kontinuerlig matning av lack genom appliceringsenheten 3 och tillbaka till tanken 8 via returledningen 9. 10 15 20 25 30 35 513 890 9 Mellanlagringstanken 8 är ansluten till lackreservo- aren 14 medelst en inloppsledning 15. En pump 15' är an- ordnad i inloppsledningen 15 för pumpning av lack från reservoaren 14 till tanken 8. En flödesmätare 16 är an- ordnad att mäta flödet av lack genom inloppsledningen 15.

En i inloppsledningen 15 anordnad inloppsventil 17 har en och öppen position, i vilken lack släpps in i tanken 8, en stängd position, i vilken flödet av lack är avstängt.

En ventilsensor 18 är anordnad att indikera ventilens 17 position. Ventilsensorn 18 är företrädesvis utformad att indikera åtminstone den stängda positionen, varigenom den öppna positionen indirekt indikeras av att ventilen 17 lämnar den stängda positionen. I detta fall kommer ven- tilsensorn 18 att utmata en första signalnivà (hög/låg) i ventilens 17 stängda position och en andra signalnivà (låg/hög) sitionen, varpå ventilen 17 är i en öppen position. så snart ventilen 17 har lämnat den stängda po- Tanken 8 har en nivàgivare 19 omfattande första och andra element 20, 21, vilka indikerar när lacknivàn i tanken när en övre respektive en nedre nivå A, B, såsom indikeras medelst streckade linjer i fig 1. En ventil- styrenhet 22 är elektriskt ansluten till inloppsventilen 17 och nivågivaren 19. Styrenheten 22 är anordnad att öppna ventilen 17 när nivågivaren 19 indikerar en nedre nivå B och stänga ventilen 17 när nivågivaren 19 indike- rar en övre nivà A i tanken 8. Genom manövrering av ven- tilstyrenheten 22 kommer således tanken 8 att intermit- tent fyllas med lack till nivàn A.

Tanken 8 omfattar vidare ett omrörningsorgan 23, vilket sträcker sig in i tanken och har ett blandnings- element 24, exempelvis en skovel eller liknande, som är anordnat nedanför den lägsta möjliga lacknivàn B i tanken 8. Omrörningsorganet 23 användes för att grundligt blanda ett inkommande utspädningsmedel med lacken i tanken 8.

Dessutom kan en likformig temperatur hos lacken i tanken 8 säkerställas. Temperaturvariationer är oönskade efter- som de ger motsvarande variationer i viskositet. Färsk 10 15 20 25 30 35 513 890 l0 lack som införs via inloppsledningen 15 är i allmänhet kallare än den kvarstående lacken i tanken 8, och lack som àtercirkuleras genom returledningen 9 är i allmänhet varmare än den kvarstående lacken. Blandningselementet 24 roteras företrädesvis kontinuerligt i tanken 8.

En viskositetsstyrenhet 25 är ansluten till tanken för kontinuerlig mätning och styrning av viskositeten hos lacken i tanken 8. Viskositetsstyrenheten 25 är ansluten till en viskositetssensor 26 som sträcker sig in i tanken 8. En behållare 27 innehållande ett utspàdningsmedel, ex- empelvis butylglykol, är ansluten till lagringstanken 8 via en matningsledning 28 för utspädningsmedel, och en avtappningsledning 29 ansluter tillförselledningen 7 till tanken 8. Pà basis av den av sensorn 26 uppmätta viskosi- teten styr styrenheten 25 lackens viskositet genom att selektivt manövrera en styrventil 30 i ledningen 28 att släppa in utspädningsmedel i viskositetssensorn 26, där det blandar sig med lacken från avtappningsledningen 29 innan det när in i tanken 8.

En burkmatningsräknare 32 är elektriskt ansluten till burkmatningssensorn 5 i syfte att mottaga pulser från denna och räkna det antal burkar 2 som matas till appliceringsenheten 3. På liknande vis är en kassations- räknare 33 elektriskt ansluten till indragningssensorn 6 i syfte att mottaga pulser från denna och räkna antalet En flödesbe- räknare 34 är elektriskt ansluten till flödesmätaren 16 i kasserade burkar 2 i appliceringsenheten 3 syfte att beräkna mängden lack som passerar genom flödes- mätaren 16.

Ett bearbetningsorgan 35 är elektriskt anslutet att kommunicera med burkmatningsräknaren 32, kassationsräkna- ren 33 och flödesberäknaren 34. Dessutom är bearbetnings- organet 35 elektriskt anslutet till ventilsensorn 18 och viskositetsstyrenheten 25. En bildskärmsstyrenhet 36 är elektriskt ansluten till bearbetningsorganet 35 för att styra presentationen av data på en tillordnad bildskärm 37. Ett minne 38 är elektriskt anslutet till bearbet- 10 15 20 25 30 35 515 890 ll ningsorganet 35 för att tillhandahålla en indatabank. Be- arbetningsorganet 35 kan också, via en nätverksanslutning 39, kommunicera med en värddator 40.

I korthet arbetar övervakningsanordningen enligt fig 1 på följande vis. Lack cirkuleras kontinuerligt mellan tanken 8 och appliceringsenheten och 3 via tillförsel- och returledningarna 7, 9. När ventilen 17 är stängd, kommer lackytan i tanken 8 att falla. Vid nivån B kommer ventilen 17 att öppnas att släppa in lack i tanken 8, och lackytan i tanken 8 kommer att stiga. Vid nivån A kommer ventilen 17 att stängas och så vidare.

Både den mängd lack som når in i tanken 8 och anta- let belagda burkar mäts inom en tidsperiod under vilken lackytan i tanken 8 rör sig från nivån A till nivån B och tillbaka till nivån A. Baserat på de uppmätta storheterna beräknas ett lackförbrukningsmedelvärde per burk för den- na tidsperiod. Alternativt definieras denna tidsperiod av att lackytan rör sig från nivån B till nivån A och till- baka till nivån B.

Ett föredraget särdrag hos ovanstående arrangemang är inrättandet av en flödesmätare 16. Flödesmätaren 16 kan användas för att med hög noggrannhet mäta den mängd lack som når in i tanken 8 under en fyllningssekvens.

Ett annat föredraget särdrag är att beräkningen av antalet belagda burkar utlöses av en rörelse hos ventilen 17 i förhållande till en väldefinierad ventilposition.

Detta kommer att förbättra noggrannheten hos det beräkna- de lackförbrukningsvärdet per burk.

Ett ytterligare föredraget särdrag är att beräkning- en av lackförbrukningsvärdet per burk görs över en tids- period mellan två påföljande rörelser hos lackytan till en och endast en av nivåerna A, B. Därigenom kan förbruk- ningen av lack vid alla tidpunkter övervakas under drift av appliceringsenheten 3, och det finns inga tomma, d v s icke övervakade, perioder mellan successivt beräknade värden. Dessutom kommer de ytojämnheter som påverkar nog- grannheten av det beräknade värdet att visa sig som vari- 10 15 20 25 30 35 513 899 12 ationer i den totala mängden lack som når in i tanken 8 under en fyllningssekvens från nivån B till nivån A. Så- ledes kan noggrannheten av det beräknade värdet bedömas.

Dessutom förmodas kombinationen av ovanstående sär- drag ge en låg känslighet gentemot ytojämnheter.

Nedan kommer vissa element hos den beskrivna utfö- ringsformen av en uppfinningsenlig övervakningsanordning att beskrivas mer i detalj.

Flödesmätaren 16 bör företrädesvis uppvisa snabba svarstider och hög noggrannhet i den mätta storheten. I en fungerande utföringsform är flödesmätaren 16 av magne- tisk-induktiv typ (exempelvis ”promag 33” som tillhanda- hålls av Endress + Hauser Inc.). I denna typ av flödesmä- tare måste det passerande mediet ha en minsta konduktivi- tet om 5 uS/cm, vilket är uppfyllt för de aktuella typer- na av lack. Flödesmätarens 16 utsignal kan tillhandahål- las i form av en analog spänning eller ström som är pro- portionell mot flödestakten. För att uppnå en hög nog- grannhet drivs emellertid flödesmåtaren 16 i en ”puls- mod”, i vilken flödesmätaren 16 ställs att utmata pulser i en takt som är proportionell mot den uppmätta flödes- takten. Antalet av flödesmätaren avgivna pulser inom ett givet tidsintervall kan omvandlas till lackvolym. För denna omvandling måste ett kalibreringsvärde tillhanda- hållas som indikerar lackvolym per puls.

Lagringstanken 8 bör företrädevis vara utformad med en sådan liten lackytstorlek att den i tanken 8 inrymda lacken kan blandas nöjaktigt medelst ett ensamt, litet blandningselement 24. I en fungerande utföringsform har tanken 8 en invändig ytstorlek av 19 dm* och en total vo- lym av 80 liter, vid vilken den mellan nivåerna A och B avgränsade volymen företrädesvis är 13-18 liter. I en burktillverkningsapparat med en burkmatningstakt av ca 1550 burkar per minut kan lagringstanken 8 återfyllas mellan nivåerna B och A inom 20-30 sekunder, med använd- ning av en flödestakt som ger rimlig noggrannhet för ovanstående flödesmätare 16. 10 15 20 25 30 35 513 890 13 Inloppsventilen 17 är företrädesvis anordnad ej mer än 30-50 cm ovanför tanken 8, för att undvika kraftiga skillnader mellan den verkliga övre lacknivän och den nivà A som identifieras medelst det andra elementet 21.

Viskositetsstyrenheten 25 är en i handeln tillgäng- lig anordning, exempelvis ”Universal Control” som till- handahålls av Opticolor. Denna enhet 25 kan externt till- handahållas bör- och gränsvärden för viskositetsstyrning- ens inställningstid. Denna enhet 25 är företrädesvis en självständig enhet som mäter och styr viskositeten och som utfärdar en alarmsignal till bearbetningsorganet 35 via ett seriellt gränssnitt (RS232) när gränsvärdena överskrids. Alternativt skulle viskositetsdata kunna in- termittent kommuniceras från viskositetsstyrenheten 25 till bearbetningsorganet 35 via det seriella gränssnit- tet.

I en fungerande utföringsform av föreliggande upp- finning är burkmatningsräknaren 32, kassationsräknaren 33 och flödesberäknaren 34 separata 32-bitars enheter hos en digital I/O-box, vilken kommunicerar med en persondator (PC) via ett seriellt gränssnitt (Interbus-S). Ett dator- program, som är lagrat på en hårddisk hos datorn, verk- ställer de nödvändiga arbetsmomenten för härledning av lackförbrukningen per burk, såsom kommer att beskrivas senare med hänvisning till fig 2A-C. Skälet att använda I/O-boxen är det välkända faktum att datorprogram som ar- betar under Microsoft Windows operativsystem ej kan an- vändas för direkt räkning av snabba pulser, pà grund av mjukvarans avbrott (interrupt) om 0,1 sekunder. I en burktillverkningsapparat med en burkmatningstakt av ca 1500 burkar per minut kommer tidsintervallet mellan pà- följande pulser fràn burkmatningssensorn att vara i me- deltal 0,04 sekunder. Dessutom kan pulsintervallet hos flödesmätaren, som arbetar i nämnda ”pulsmod", vara sä litet som 0,05 sekunder.

Ventilstyrenheten 22 kan vara utformad som en fri- stående enhet, företrädesvis ett programmerbart styrsys- lO l5 20 25 30 35 515 890 14 tem (PLC). Nämnda PLC skulle kunna vara elektriskt anslu- ten till bearbetningsorganet för mottagning av en start/stopp-signal som initierar/avslutar sekvensen av upprepad lackpåfyllning av tanken.

Fig 2A-2C åskådliggör den huvudsakliga programse- kvens som är lagrad i och exekveras av en persondator i en föredragen utföringsform av uppfinningen. Således mot- svarar persondatorn bearbetningsorganet 35, bildskärms- styrningen 36, bildskärmen 37 och minnet 38 i fig 1. I vissa fall är det tänkbart att datorn dessutom motsvarar åtminstone en av ventilstyrenheten 22, burkmatningsräkna- ren 32, kassationsräknaren 33 och flödesberäknaren 34 i fig 1.

Enligt fig 2A omfattar huvudsekvensen en första följd av steg 101-lll för initiering av övervakningsan- ordningen. Vid steget 101 laddas data in i datorns pri- märminne fràn en databank, vilken är lagrad på datorns hårddisk 38, d v s på minnet 38, eller på en separat värddator 40. Databanken omfattar typiskt nämnda bör- och gränsvärden för lackförbrukningen per burk och för visko- sitetsstyrningen. Dessutom skulle databanken kunna omfat- ta kalibreringsvärdet för flödesmätaren 16, ett densi- tetsvärde för lacken och en skalningsfaktor, vilken anger antalet icke belagda burkar per indragning av applice- ringsenheten 3. Det är tänkbart att nämnda värden väljs från en lista baserat på typen av lack och/eller burk, såsom inmatas av operatören via en till datorn ansluten tangentbordsanordning (ej visad). Vid steget 102 sänds signaler till burkmatningsräknaren 32, kassationsräknaren 33 och flödesberäknaren 34 för àterställning av dessa an- ordningar. Vid steget 103 sänds bör- och gränsvärden för viskositeten till viskositetsstyrenheten 25. Vid steget 104 verksamgörs bildskärmsstyrenheten 36 att initiera bildskàrmen 37, varigenom en grafisk framställning visas på bildskärmen, varvid y-axeln anger lackförbrukning per burk och x-axeln anger antal mätningar. Företrädesvis vi- sas bör- och gränsvärdena för lackförbrukningen som hori- lO 15 20 25 30 35 513 890 15 sontella linjer på bildskärmen, såsom kommer att diskute- ras mera i detalj senare med hänvisning till fig 3.

Vid steget 105 väntar bearbetningsorganet tills ven- tilsensorn 18 identifierar en rörelse hos ventilen 17 frän dess stängda position. Programmet fortsätter sedan till steget 106, vid vilket flödesberäknaren 34 verksam- görs att börja räkna antalet pulser från flödesmätaren 16. Sedan, vid steget 107, kontrollerar bearbetningsorga- net 35 via ventilsensorn 18 om ventilen 17 har återvänt till sin stängda position, d v s om flödet av lack in i tanken 8 är avstängt. Om sä inte är fallet läses ett in- termittent flödesvärde (I) frän flödesberäknaren och om- vandlas via kalibreringsvärdet till en lackmängd. Denna mängd visas numeriskt pà bildskärmen 37 (steg 109).

Slingan av stegen 107-109 upprepas tills ventilen 17 har återvänt till sin stängda position. Sedan, vid steget 110, verksamgörs burkmatningsräknaren 32 och kassations- räknaren 33 att börja räkna antalet burkar 2 som matas till appliceringsenheten 3 respektive antalet indragning- ar av appliceringsenheten 3. Vid denna tidpunkt läser be- arbetningsorganet 35 ett burkantalvärde (C) från burkmat- ningsräknaren 32 och ett indragningsantalvärde (R) fràn kassationsräknaren 33. Sedan, företrädesvis efter att ha väntat en fördröjningstid om 5-10 sekunder för att medge den i inloppsledningen 15 nedanför ventilen 17 kvarståen- de lacken att strömma in i tanken 8, stoppas flödesberäk- naren 34 och ett flödesvärde (F) läses från flödesberäk- naren 34 och omvandlas till en lackmängd. Denna lack- mängd, som är den totala mängden lack som har nätt in i tanken 8, visas sedan numeriskt på bildskärmen 37 (steg lll).

Efter denna initieringssekvens inleds en huvudslinga 112-130. En första del av denna huvudslinga visas i fig 2B. Vid steget 112 kontrollerar bearbetningsorganet 35 statusen för viskositetsstyrenheten 25. Om gränsvärdena för viskositetsstyrningen är överskridna utfärdar visko- sitetsstyrenheten 25 en larmsignal. Om bearbetningsorga- 10 15 20 25 30 35 515 890 16 net 35 mottager denna larmsignal (steg 113) visas en vis- kositetsvarning på bildskärmen 37 (steg 114). Alternativt skulle stegen 112-114 kunna utelämnas, och en viskosi- tetskontroll skulle kunna initieras periodiskt, exempel- vis var fjärde sekund, oberoende av huvudslingan.

Programmet fortsätter sedan till steget 115, vid vilket bearbetningsorganet 35 väntar tills ventilsensorn 18 identifierar en rörelse hos ventilen 17 från dess stängda position, d v s när lack släpps in i tanken 8.

Vid denna tidpunkt startar bearbetningsorganet 35 flödes- (steg 116).

Efter steget 116 kontrollerar bearbetningsorganet 35 beräknaren 34 via ventilsensorn 18 om ventilen 17 har återvänt till sin stängda position, d v s om flödet av lack in i tanken 8 (steg_117). intermittent flödesvärde (I) är avstängt Om så inte är fallet läses ett fràn flödesberäknaren 34 och omvandlas, via kalibreringsvärdet, till en lackmängd (steg 118). (steg 119). Slingan av stegen 117-119 upprepas tills ven- Denna mängd visas numeriskt på bildskärmen 37 tilen 17 har återvänt till sin stängda position.

Sedan exekveras steget 120 genom att bearbetningsor- ganet 35 läser ett burkantalvärde (C) från burkmatnings- räknaren 32 och ett indragningsantalvärde (R) från kassa- tionsräknaren 33. Bearbetningsorganet 35 stoppar, före- trädesvis efter en fördröjningstid, flödesberäknaren 34 och läser ett flödesvärde (F) från denna. Detta flödes- värde (F) omvandlas till en lackmängd. Denna lackmängd, som är den totala mängden lack som har nått in i tanken 8 under stegen 115-120, visas sedan numeriskt på bildskär- (steg 121).

I fig 2C visas en andra del av huvudslingan 112-130. men 37 Vid stegen 122-124 beräknar bearbetningsorganet 35 anta- let burkar som har belagts med lack under tidsperioden mellan två påföljande rörelser hos ventilen från dess stängda position. För det första beräknas vid steget 122 antalet burkar som har matats till appliceringsenheten 3 under denna tidsperiod som differensen mellan två efter 10 15 20 25 30 35 513 890 17 varandra lästa burkantalvärden (C). För det andra beräk- nas vid steget 123 antalet burkar som har kasserats vid appliceringsenheten 3 under denna tidsperiod som diffe- rensen mellan tvâ efter varandra lästa indragningsantal- värden (R) multiplicerad med nämnda skalningsfaktor.

Skillnaden mellan de beräknade storheterna vid stegen 122 och 123 är det antal burkar som har belagts med lack un- (steg 124).

Vid steget 125 beräknas ett lackförbrukningsvärde der denna tidsperiod per burk genom division av den vid steget 120 erhållna lackmängden med det vid steget 124 erhàllna antalet bur- kar. till vikt steget 101 erhållna densitetsvärdet. Vid steget 126 läggs Företrädesvis omvandlas först lackmängden (i liter) (i milligram) genom multiplicering med det vid denna lackförbrukning till i den grafiska framställningen på bildskärmen 37. Sedan jämför bearbetningsorganet 35 lackförbrukningsvärdet med motsvarande gränsvärden (steg 127). indikatoromràde på bildskärmen 37 med en grön färg 128).

Om detta värde ligger inom gränsvärdena fylls ett (steg Om så inte är fallet, fylls detta indikatoromràde med en röd färg (steg 129). Vid det efterföljande steget 130 sänds relevant data, såsom lackförbrukningsvärdet per burk, till en värddator 40 för lagring. Efter steget 130 återvänder programmet till steget 112 för ytterligare genomgång av huvudslingan 112-130.

Fig 3 är ett exempel på ett användargränssnitt på en datorbildskärm hos en arbetande övervakningsanordning i överensstämmelse med uppfinningen. Bildskärmen har ett övre fält 300, ningsvärden grafiskt presenteras som successiva streck, i vilket successivt beräknade lackförbruk- varigenom operatören tillåts identifiera oönskade trender i förbrukningen och vidtaga korrigerande åtgärder. I ex- emplet enligt fig 3 indikerar en pil när operatören vid- tog sàdana åtgärder.

Företrädesvis används färgen hos varje streck för att indikera aktuell mätstatus. Ett vitt streck används när ingen larmsignal har utfärdats i systemet. Ett gult 10 15 20 25 30 35 515 890 18 streck indikerar en driftstörning i viskositetsstyrning- en. Ett blått streck indikerar en driftstörning i flödes- imätaren 16, exempelvis luft i inloppsledningen 15. Slut- ligen indikerar ett rött streck att det aktuella lackför- brukningsvärdet per burk ligger utanför den grafiska framställning som definieras i fältet 300.

Det nedre partiet av bildskärmen innehåller fälten 301-307 för numerisk presentation av relevant data. Fäl- tet 301 innehåller börvärdet (Ref) och gränsvärden (Max, Min) för lackförbrukningsvärdet per burk. Dessa bör- och gränsvärden visas också i fältet 300 som horisontella linjer. I fältet 302 uppdateras intermittent mängden (I) lack som när in i lagringstanken 8. Efter en fyllningsse- kvens presenteras den slutliga mängden (F) lack som när in i lagringstanken 8 i detta fält 302. Företrädesvis vi- sar fältet 302 också differensen (dL) mellan den totala mängden lack som når in i tanken 8 under tvâ pà varandra följande fyllningssekvenser. Detta kommer att ge operatö- ren en indikation pä noggrannheten av det beräknade lack- förbrukningsvärdet per burk.

Fältet 303 innehåller det senast beräknade lackför- brukningsvärdet per burk samt motsvarande antal belagda burkar. I fältet 304 visas data för den totala förbruk- ningen av lack och burkar frän övervakningsanordningens initiering. Fältet 305 visar börvärdet och det aktuella värdet av viskositetsstyrenhetens 25 inställningstid.

Fältet 306 visar den tid som har förlöpt sedan den senas- te uppdateringen av lackförbrukningsvärdet pà bildskär- men. Fältet 307 visar indragningsvärdet (R). I fältet 308 visas felmeddelanden i klartext. Indikatoromràdet, vars färg ändras från grönt till rött när lackförbrukningsvär- det per burk hamnar utanför motsvarande gränsvärden (127- 129 i fig 2C), är beläget i fältet 309.

Enligt steget 114 i fig 2B presenteras operatören en viskositetsvarning när en driftstörning påvisas i visko- sitetsstyrningen. Såsom noterats ovan visas denna varning företrädesvis som en visuell förändring, d v s en föränd- 10 15 20 25 30 35 513 890 19 ring i färg eller form hos ett motsvarande streck i fäl- tet 300. larmsignal antingen när lackförbrukningen hamnar utanför Det är också tänkbart att initiera en hörbar grånsvärdena eller vid driftsstörning i viskositetsstyr- ningen. Alternativt skulle en styrsignal kunna utmatas av bearbetningsorganet 35 för nedstängning av burktillverk- ningsapparaten.

Det bör inses att ovanstående beskrivning hänför sig till en föredragen utföringsform av uppfinningen och att modifieringar är tänkbara inom ramen för det bifogade pa- tentkraven. I en variant verkställs mätningarna under en tidsperiod i vilken lackytan rör sig från den nedre nivån B till den övre nivån A och tillbaka till den nedre nivån B i fig 1.

I en annan variant har nivàgivaren endast ett första Lik- som tidigare, när lackytan när nivån B, kommer ventilen element som indikerar den nedre nivån B i tanken 8. 17 att öppnas att släppa in lack i tanken 8 och lackytan i tanken 8 kommer att stiga. I denna variant släpps emel- lertid en förutbestämd mängd lack in i tanken 8, under mätning medelst flödesmätaren 16. När bearbetningsorganet 35 registrerar att den förutbestämda mängden har passerat flödesmätaren 16 stänger den ventilen 17. Lackytan kommer återigen att vara vid den övre nivån i tanken. När venti- len 17 är stängd kommer ytan i tanken 8 gradvis att falla till nivån B där ventilen 17 öppnas, o s v. Både den mängd lack som när in i tanken 8 och antalet belagda bur- kar mäts under en tidsperiod inom vilken lackytan i tan- ken 8 stiger från nivån B och sedan faller tillbaka till nivån B.

Självfallet är det ej nödvändigt att fysiskt starta och stoppa flödesberäknaren 34 vid början respektive slu- tet av nämnda tidsperiod. I stället kan första och andra flödesvärden läsas från flödesberäknaren 34 av bearbet- ningsorganet 35 vid början respektive slutet av nämnda tidsperiod. Differensen mellan dessa flödesvärden är lika 10 15 20 25 30 35 515 890 20 med den totala mängden lack som när in i tanken 8 under en fyllningssekvens.

I en alternativ utföringsform (ej visad) föreligger burkmatningssensorn 5 och indragningssensorn 6 i en och samma sensor, vilken är anordnad invid matningsmekanismen 1 att indikera passagen av en burk 2. Denna sensor är an- sluten till en sensorstyrenhet, vilken är utformad att utmata en första signal varje gäng en icke defekt burk 2 matas till appliceringsenheten 3 och en andra signal när en defekt burk matas till denna. Företrädesvis är sensorn arrangerad sà, att ingen indikation ges när en defekt burk passerar sensorn. Sensorstyrenheten är utformad att analysera följden av pulser fràn sensorn, för att identi- fiera en defekt burk som en oväntat felande puls i följ- den av pulser, och i enlighet därmed utmata den andra signalen. Den andra signalen matas både till indragnings- enheten för initiering av en indragning av applicerings- enheten 3 och till kassationsräknaren 32 för indikering av en sådan indragning.

Förutsatt att antalet indragningar är känt att vara tillräckligt lågt och konstant över tiden kan utsignalen från burkmatningssensorn 5 användas för att uppskatta det antal burkar som beläggs med lack i appliceringsenheten 3. Under dessa förhållanden kan indragningssensorn 6 och kassationsräknaren 32 utelämnas utan att mätningens nog- grannhet äventyras.

I allmänhet medger det uppfinningsenliga förfarandet drivning av en fluidumappliceringsenhet nära den undre gränsen för mängden fluidum per föremål, och därigenom sparas fluidum och minskas driftskostnaderna. I synnerhet kan operatören genom användning av den uppfinningsenliga anordningen justera lackkvantiteten till en given lack- mängd per burk. Om burkarna skall ha så kallad ”öppen de- kor", d v s om den vita grundlacken skall vara synlig ge- nom det grafiska tryck som tillförs burken i tryckarenhe- ten, bör appliceringsenheten drivas till ett optimalt 10 15 20 25 30 35 513 890 21 värde mellan de minimala och maximala gränserna. Å andra sidan, om burkarna skall ha så kallad ”sluten dekor", d v s om det grafiska trycket bör täcka hela burken, kan appliceringsenheten drivas nära den minsta tillåtna grän- sen. Således kan ansenliga besparingar i lack uppnås.

Det bör vidare noteras att varje lackförbruknings- värde per burk beräknas som ett medelvärde över ett visst antal burkar. I den fördragna utföringsformen är typiskt varje beräknat värde baserat på 50,000-l00,000 burkar.

Burktillverkare strävar efter att minska produktionskost- naderna. En ökning av burktillverkningstakten kommer au- tomatiskt att ge en snabbare uppdatering av det beräknade lackförbrukningsvärdet pà bildskärmen 37 hos den uppfin- ningsenliga anordningen. En minskning av mängden lack per burk kan kräva en motsvarande minskning av tankens 8 fyllningsvolym, exempelvis genom förflyttning av nivåsen- sorerna till ett mindre inbördes avstånd A-B så att man undviker långsam uppdatering av förbrukningsvårdena på bildskärmen 37.

Den uppfinningsenliga anordningen kan också användas för att övervaka lackförbrukning vid en förformningspress (eng. cupper press) i en burktillverkningsapparat. Upp- finningen är emellertid ej begränsad till användning i en burktillverkningsapparat utan är tillämplig i andra situ- ationer som kräver kontinuerlig övervakning av förbruk- ningen av fluidum med hög noggrannhet, i synnerhet när nämnda fluidum är förhållandevis kostsamt.

Claims (31)

1. lO l5 20 25 30 35 513 890 22 PATENTKRAV

1. Förfarande för övervakning av den mängd fluidum som appliceras på föremål (2) i en fluidumappliceringsen- het (3), (14) via en mellanlagringstank (8), vilken har en till reser- (15) ansluten utloppsledning (7), varvid som är ansluten till en fluidumreservoar voaren (14) ansluten inloppsledning och en till ap- pliceringsenheten (3) (17) för rörelse mellan en stängd position och en öppen posi- ett ventilorgan är anordnat i inloppsledningen (15) tion, k ä n n e t e c k n a t av stegen att intermittent flytta ventilorganet (17) från den stängda till den öppna positionen, varigenom nämnda flui- dum släpps in i tanken (8) och höjer en fluidumyta i den- na från en nedre nivå (B) till en övre nivå (A), att mäta en i tanken (8) inkommande mängd av nämnda fluidum medelst en i anslutning till inloppsledningen (15) (16), att räkna ett antal föremål anordnad flödesmätare (2) som beläggs med nämnda fluidum i appliceringsenheten (3), att beräkna ett första värde som indikerar den tota- (16) tidsperiod mellan två på varandra följande rörelser hos la mängden flödesmätaren passerande fluidum under en fluidumytan till en och endast en av nämnda nivåer (A, B), att beräkna ett andra värde som indikerar det tota- la antalet föremål (2) som beläggs med nämnda fluidum un- der nämnda tidsperiod, och att beräkna ett fluidumförbrukningsvärde per föremål genom att dividera det första värdet med det andra vår- det. vid vilket nämnda en (B) .

3. Förfarande enligt krav l, vid vilket nämnda en

2. Förfarande enligt krav l, och endast en nivå är den nedre nivån och endast en nivå är den övre nivån (A). lO 15 20 25 30 35 513 890 23

4. Förfarande enligt något av kraven 1-3, vidare om- (17) och att definiera de övre och nedre nivåerna (A, B) base- (17) till den stängda fattande stegen att avkänna ventilorganets position rat på en rörelse hos ventilorganet respektive öppna positionen.

5. Förfarande enligt något av föregående krav, vida- re omfattande steget att styra ventilorganet (17) att öppna baserat på en nivàsignal från en tanken (8) till- (19).

6. Förfarande enligt något av föregående krav, vida- ordnad nivåsensor re omfattande steget att styra ventilorganet (17) att stänga baserat på en nivàsignal från en tanken (8) till- ordnad nivåsensor (19).

7. Förfarande enligt något av kraven 1-5, vidare om- fattande steget att styra ventilorganet (17) att stänga när en förutbestämd mängd av nämnda fluidum har passerat (16).

8. Förfarande enligt något av föregående krav, vida- flödesmätaren re omfattande steget att sända nämnda fluidumförbruk- ningsvärde per föremål till ett visningsorgan (36, 37) för grafisk framställning av en följd av sådana fluidum- förbrukningsvärden.

9. Förfarande enligt krav 8, vidare omfattande ste- get att visa gränsvärden för nämnda fluidumförbruknings- värde per föremål i den grafiska framställningen.

10. Förfarande enligt krav 9, vidare omfattande ste- get att utvinna gränsvärdena från en databank baserat på typen av föremål och/eller fluidum.

11. Förfarande enligt något av föregående krav, vi- dare omfattande stegen att beräkna en differens mellan två successivt beräknade första värden och att sända nämnda differens till ett visningsorgan (36, 37) för pre- sentation.

12. Förfarande enligt krav 4, vidare omfattande ste- get att vänta en fördröjningstid, företrädesvis 5-10 se- kunder, efter det att ventilorganet (17) har nått den stängda positionen innan det första värdet beräknas. 10 15 20 25 30 35 513 890 24

13. Förfarande enligt krav 8, vidare omfattande ste- get att kontinuerligt anpassa en viskositet hos nämnda fluidum i tanken (8) till ett börvärde medelst ett visko- sitetsstyrorgan (25), vilket står i fluidumförbindelse med tanken (8), varvid en larmsignal genereras om visko- sitetsstyrorganet (25) misslyckas med att styra viskosi- teten, vilken larmsignal utmatas till visningsorganet (36, 37) idumförbrukningsvärde i den grafiska framställningen. som en synbar förändring av ett tillhörande flu-

14. Förfarande enligt något av föregående krav, vi- dare omfattande steget att sända nämnda fluidumförbruk- ningsvärde per föremål till en värddator (40) för lag- ring.

l5. Förfarande enligt krav 4, för övervakning av den mängd lack som appliceras på burkar (2) (32, 33) nat att räkna antalet burkar (2) som beläggs med nämnda i en applice- ringsenhet (3), varvid ett räkneorgan är anord- lack i appliceringsenheten (3), och ett flödesberäknings- (34) (16), varvid beräkningsstegen omfattar de ytterligare organ är anordnat att kommunicera med flödesmätaren stegen: a) att vänta på att ventilorganet (17) stängs, b) att, när ventilorganet (17) är stängt, läsa en första flödeskvantitet från flödesberäkningsorga- (34) neorganet (32, och läsa ett första burknummer från räk- 33), c) att vänta på att ventilorganet (17) öppnas, net d) att vänta på att ventilorganet (17) stängs, e) att, andra flödeskvantitet från flödesberäkningsorga- (34), neorganet (32, när ventilorganet (17) är stängt, läsa en att läsa ett andra burknummer från räk- 33), baserat på en differens mellan nämnda flödeskvan- net att beräkna det första värdet titeter, att beräkna det andra värdet baserat pà att beräk- na ett lackförbrukningsvärde per burk genom att en differens mellan nämnda burknummer, dividera det första värdet med det andra värdet, 10 15 20 25 30 35 515 890 25 (C)-(e) av den andra flödeskvantiteten som den första och att upprepa stegen under användning flödeskvantiteten och det andra burknumret som det första burknumret.

16. Förfarande enligt krav 4, för övervakning av den mängd lack som appliceras på burkar (2) i en applice- ringsenhet (3), varvid ett räkneorgan (32, 33) är anord- nat att räkna antalet burkar (2) som beläggs med nämnda lack i appliceringsenheten, och ett flödesberäkningsorgan (34) varvid beräkningsstegen omfattar de ytterligare stegen: (17) b) att, när ventilorganet (17) öppnar, är anordnat att kommunicera med flödesmätaren (16), a) att vänta på att ventilorganet öppnas, läsa en för- sta flödeskvantitet fràn flödesberäkningsorganet (34) och läsa ett första burknummer från räkneor- (32, 33), c) att vänta på att ventilorganet ganet (17) är stängt, stängs, d) att, när ventilorganet (17) läsa en andra flödeskvantitet från flödesberäkningsorga- net (34), e) att vänta pà att ventilorganet (17) öppnas, f) att, när ventilorganet (17) öppnas, läsa ett andra burknummer från räkneorganet (32, 33), att beräkna det första värdet baserat på en differens att beräkna det andra värdet baserat på en differens mellan nämn- mellan nämnda flödeskvantiteter, da burknummer, att beräkna ett lackförbruknings- värde per burk genom att dividera det första vär- det med det andra värdet, och att upprepa stegen (c)-(f) under användning av den andra flödeskvan- titeten som den första flödeskvantiteten och det andra burknumret som det första burknumret.

17. Förfarande enligt krav 4, för övervakning av den mängd lack som appliceras pà burkar (2) i en applice- ringsenhet (3), varvid ett räkneorgan (32, 33) är anord- nat att räkna antalet burkar (2) som beläggs med nämnda lack i appliceringsenheten (3), och ett flödesberäknings- 10 15 20 25 30 35 513 890 26 organ (34) är anordnat att kommunicera med flödesmätaren (16), varvid beräkningsstegen omfattar de ytterligare stegen: (a) att vänta på att ventilorganet (17) öppnas, (b) att, första flödeskvantitet från flödesberäkningsor- (34) räkneorganet när ventilorganet (17) öppnas, läsa en och läsa ett första burknummer från (32, 33), (c) att läsa en andra flödeskvantitet från flödes- (34) ferens mellan de första och andra flödeskvanti- ganet beräkningsorganet och att beräkna en dif- teterna, (d) att upprepa steget (c) tills nämnda skillnad är lika med ett förutbestämt värde, (17), (f) att vänta på att ventilorganet (17) andra burknummer från räkneorganet (e) att stänga ventilorganet (17) öppnas, läsa ett (32, 33), att beräkna det andra värdet baserat på en dif- (g) att, när ventilorganet öppnas, ferens mellan nämnda burknummer, att beräkna ett lackförbrukningsvärde per burk genom att dividera det förutbestämda värdet med det andra värdet, och att upprepa stegen (c)-(g) under användning av den andra flödeskvantiteten som den första flödeskvantiteten och det andra burknumret som det första burknumret.

18. Anordning för övervakning av den mängd fluidum som appliceras på föremål (2) i en fluidumappliceringsen- het (3), ett räkneorgan k ä n n e t e c k n a d av (32, 33) antalet föremål (2) som beläggs med nämnda fluidum i ap- som är utformat att räkna pliceringsenheten (3) och därigenom tillhandahålla data om antalet föremål, en tank (8) _ ett organ (15') för matning av nämnda fluidum frän (14) till tanken (8) för mellanlagring av nämnda fluidum, en fluidumreservoar via en inlopps- ledning (15), 10 l5 20 25 30 35 513 890 27 ett organ (13) för matning av nämnda fluidum från tanken (8) till appliceringsenheten (7), ett ventilorgan (17) som är inrättat i inloppsled- (3) via en utlopps- ledning ningen (15) för rörelse mellan en stängd position och en öppen position, ett ventilstyrorgan (22) som är inrättat att inter- mittent flytta ventilorganet (17) från den stängda till den öppna positionen och därigenom släppa in nämnda flui- dum i tanken (8) och höja en fluidumyta däri från en ned- (A) , (16) som är anordnad i anslutning re nivå (B) till en övre nivå en flödesmätare till inloppsledningen (15) för mätning av en flödestakt av nämnda fluidum in i tanken (8), tillhandahålla data om flödestakten, (35) som kommunicerar med räk- för att därigenom ett bearbetningsorgan neorganet (32, 33), ventilorganet (17) och flödesmätaren (16), varvid bearbetningsorganet (35), utgående från nämnda data om flödestakten och nämnda data om antalet föremål, över en tidsperiod mellan två på varandra föl- jande rörelser hos ventilorganet (17) till en och endast en av nämnda positioner, verkställer en beräkning av den totala mängden av nämnda fluidum som passerar flödesmäta- (16) belagda föremål ren under nämnda tidsperiod och det totala antalet (2) under nämnda tidsperiod, för att där- efter, genom att dividera den totala mängden med det to- tala antalet, beräkna ett fluidumförbrukningsvärde per föremål.

19. Anordning enligt krav 18, varvid ventilorganet (17) omfattar en ventilsensor (18), vilken är utformad att tillhandahålla bearbetningsorganet (35) (17) är förflyttat till en utsignal som indikerar när ventilorganet den stängda positionen.

20. Anordning enligt krav 18 eller 19, varvid nämnda en och endast en position är ventilorganets (17) stängda position. 10 l5 20 25 30 35 513 890 28

21. Anordning enligt krav 18 eller 19, varvid nämnda en och endast en position är ventilorganets (17) öppna position.

22. Anordning enligt något av kraven 18-21, vidare omfattande en nivåsensor (19), vilken är tillordnad tan- ken (8) för att indikera åtminstone den övre nivån (A), varvid ventilstyrorganet (22) kommunicerar med nivåsen- sorn (19) och är utformat att verkställa en förflyttning (17) (19) indikerar den övre nivån (A). av ventilorganet till den stängda positionen när ni- våsensorn

23. Anordning enligt något av kraven 18-22, vidare omfattande en nivåsensor (19), vilken är tillordnad tan- ken (8) för att indikera åtminstone den nedre nivån (B), varvid ventilstyrorganet (22) kommunicerar med nivåsen- sorn (19) och är utformat att verkställa en förflyttning av ventilorganet (17) till den öppna positionen när nivå- sensorn (19) indikerar den nedre nivån (B).

24. Anordning enligt något av kraven 18-22, varvid ventilstyrorganet (22) vidare kommunicerar med bearbet- (35) och är utformat att verkställa en för- (17) nen när en förutbestämd mängd av nämnda fluidum har pas- (16).

25. Anordning enligt något av kraven 18-24, varvid (17) och nära tanken (8). ningsorganet flyttning av ventilorganet till den stängda positio- serat flödesmätaren ventilorganet är anordnat nedströms flödesmätaren (16)

26 Anordning enligt något av kraven 18-25, varvid (8) för att verkställa kontinuerlig omrörning av nämnda fluidum däri. ett omrörningsorgan (23) är anordnat i tanken

27. Anordning enligt något av kraven 18-26, vidare omfattande ett visningsorgan (36, 37) som kommunicerar (35), termittent utmata det beräknade fluidumförbrukningsvärdet (36, 37) för grafisk framställning av en följd av sådana vården. med bearbetningsorganet vilket är anordnat att in- per föremål till visningsorganet

28. Anordning enligt något av kraven 18-27, varvid bearbetningsorganet (35) är försett med gränsvärden för 10 15 20 25 30 35 513 890 29 fluidumförbrukningsvärdet per föremål, och varvid bear- (35) och/eller hörbar larmsignal när fluidumförbrukningsvärdet betningsorganet är utformat att utfärda en visuell per föremål hamnar utanför grånsvärdena.

29. Anordning enligt något av kraven 18-28, vidare omfattande ett viskositetsstyrorgan (25), som är anordnat i fluidumförbindelse med tanken (8) för kontinuerlig övervakning och styrning av viskositeten hos fluidet (35) kommunicerar med däri, varvid bearbetningsorganet viskositetsstyrorganet (25) och är utformat att utfärda en visuell och/eller hörbar larmsignal när viskositets- styrorganet indikerar en driftsstörning i styrningen av viskositeten.

30. Anordning enligt något av kraven 18-29, varvid bearbetningsorganet (25) omfattar ett för en dator läs- bart medium med ett därpå lagrat datorprogram som verk- 33), samt nämnda be- ställer kommunikationen med räkneorganet (32, (16), ven- tilorganet (17) och flödesmätaren räkningar.

31. Burktillverkningsapparat med en däri ingående anordning för övervakning av lackförbrukning per burk (2) i en lackappliceringsenhet (3), k ä n n e t e c k n a d av (32, antalet burkar som beläggs med lacken i appliceringsenhe- ett räkneorgan 33) som är inrättat att räkna ten (3) och därigenom tillhandahålla data om antalet bur- kar, en tank (8) för mellanlagring av lacken, ett organ (l5') för matning av lacken från en lack- reservoar (14) till tanken (8) via en inloppsledning (15). ett organ (13) för matning av lacken från tanken (8) till appliceringsenheten (3) via en utloppsledning (7), ett ventilorgan (17) som är inrättat i inloppsled- ningen (15) för rörelse mellan en stängd position och en öppen position, 10 15 20 513 890 30 (22) som är utformat att inter- (17) den öppna positionen och därigenom släppa in lacken i ett ventilstyrorgan mittent flytta ventilorganet från den stängda till tanken (8) och höja en lackyta i denna från en nedre nivå (B) till en övre nivå (A), (16) till inloppsledningen (15) för mätning av en flödestakt en flödesmätare som är anordnad i anslutning av lacken in i tanken (8) och därigenom tillhandahålla data om flödestakten, och ett bearbetningsorgan (35) som kommunicerar med räk- neorganet (32, 33), ventilorganet (17) och flödesmätaren (16), varvid bearbetningsorganet (35), utgående fràn nämn- da data om flödestakten och nämnda data om antalet bur- kar, över en tidsperiod mellan två på varandra följande rörelser hos ventilorganet (17) till en och endast en av nämnda positioner, verkställer en beräkning av den totala mängden lack som passerar flödesmätaren (16) under nämnda tidsperiod och det totala antalet lackbelagda burkar (2) under denna tidsperiod, för att därefter, genom att divi- dera den totala mängden med det totala antalet, beräkna ett lackförbrukningsvärde per burk.