SE511966C2 - Förfarande och anordning för att hopskarva ändarna hos två optiska fibrer av olika typ med varandra - Google Patents

Description

511966 2 minimal, dvs lika med O, enligt ekv. (l), när de båda modfältsdiametrarna är lika stora som varandra. Naturligtvis ger ekv. (1) ett teoretiskt bästa värde, medan i praktiken förlusten alltid kommer att vara större beroende på tex bristande grundinriktning mellan fibremas kämor och deformation av skarvningsområdet. s När de i tabell l förtecknade ñbrerna betraktas, finner vi, att skarvar utförda mellan två fibrer, som har ett stort förhållande mellan sina MFDer eller MFRer ger en skarvförlust, vilken är större än 2 dB, varvid detta alltid i föreliggande fall är sant för villkoret wl/wz > 2. En sådan stor skarvförlust leder allmänt till en stor försämring av kvaliteten hos det optiska system, i vilket de skarvade fibrerna används. Säsom är välkänt, kan relationen mellan MFR m w och kämans radie hos en optisk fiber approximativt ges av, se W. Zheng, "Loss estimation for fusion splices of single-mode fibers", SPIE, Fiber Components and Reliability, vol. 1580, pp. 380 - 390, 1991, w = a (2) t/lnv där a är kärnans radie och V är den normaliserade frekvensen: 16 v = Ü__2an°1"(/2A (3) A = “co _ ncl (4) ncl och nu, och ne, är brytningsindex för fibems kärna respektive mantel och Å är arbetsvågläng- den. Eftersom den normaliserade frekvensen V skall vara densamma på båda sidor om en skarv för att singelmodsöverföring skall bibehållas, har vi således relationen, se K. Shiraishi, zo T. Yanagi and S. Kawakami, "Light-propagation characteristics in thermally diffused expand- ed core fiber", IEEE J. of Lightwave Technology, vol. ll, nr 10, pp. 1584 - 1591, okt. 1993 aâAl = ašAz Indexen l och 2 i ekv. (5) representerar den vänstra och högra fibern i skarven. Man kan tydligt observera i relationen, att för en fiber med en mindre radie hos käman skall skillnaden zs mellan brytningsindex hos käman och manteln vara större. Under uppvärmningen, när ñbrer- nas ändar hopsmälts med varandra, leder den högre skillnaden mellan brytningsindexen till en högre diffusionshastíghet av kämans material, såsom diskuteras i W. Zheng, O. Hultén and R. Rylander, "Erbium-doped fiber splicing and splice loss estimation." IEEE I. of Lightwave Technology., vol. 12, nr 3, pp. 430 - 435, 1994. Sådana olika diffusionshastígheter tenderar :o att snabbare öka det mindre MFR än det större MFR. När uppvärmningsförfarandet fortsätts, kan man alltid finna ett ögonblick, när den minsta skarvningsförlusten beroende på missan- passning mellan MFRema kan erhållas. Det föreligger flera förfaranden för att överföra 10 15 20 25 35 511966 3 denna optimering, såsom diskuteras i den anförda artikeln av W. Zheng, O. Hultén et al. Ett av de mest använda förfarandena, vid vilket digital bildbehandling används, är övervaknings- metoden med varmfiberindex, såsom beskrivs i samma artikel och de svenska patentansök- ningarna 9201818-3 och 9201817-5, vilka alla här införlivas som referenser.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Det är ett ändamål med uppfinningen att anvisa ett förfarande för att hopskarva optiska ñbrer av olika slag med varandra under bibehållande av en låg förlust i den utförda skarven.

Det är ett ytterligare ett ändamål med uppfinningen att anvisa ett förfarande för att hopskarva optiska fibrer av olika slag, vilket kan utföras snabbt och lätt, särskilt på automa- tiskt sätt i en skarvningsapparat av den automatiska typen.

När optiska ñbrer av olika slag hopskarvas med varandra, utförs en anpassning av ñbrernas modfältsdiametrar genom uppvärmning av skarvningen för att få de olika materialen i denna att diffundera. Under den förlängda uppvärmningen bestäms fortlöpande de båda ñberändamas varmfiberindex. Endera av dessa index eller en ur dessa härledd storhet jämförs hela tiden med ett tröskelvärde, och när detta uppnås, stannas uppvärmningen. Tröskelvärdet har bestämts i ett föregående steg genom användning av provfiberlängder av samma slag under en liknande skarvningsoperation innefattande förlängd uppvärmning. Vid det föregåen- de steget mäts utöver bestämning av varmñberindex ljusets transmission ständigt under upp- värmningen, och när denna har sitt maximala värde, lagras de motsvarande varmfiberindex, som är relevanta vid samma tidpunkt, och används för härledning av tröskelvärdet. Detta förfarande med anpassning av modfältsdiametrar är enkelt och tar kort tid.

När allmänt ändarna hos två optiska ñbrer av olika typ skarvas ihop med varandra, placeras ändytoma hos fibremas ändar motställt nära eller vid varandra. Värme exempelvis från en elektrisk ljusbåge, som alstras mellan två elektroder, anbringas i ett område vid ñb- remas ändar för att uppvärma dessa till en sådan temperatur, att dopningsmaterialet i fibrema diffunderar, dvs så att kämoma hos fibrema diffunderar och bringas att få en större diameter i fibremas ändpartier. Under uppvärmningen bestäms varmfiberindex hos varje fibers ände kontinuerligt eller vid periodiskt upprepade tidpunkter med små tidsintervall däremellan, varvid intervallen är små jämfört med tex längden hos den period, vilken erfordras för att hopsmälta fibrernas ändpartíer med varandra, eller med tidslängden för hela skarvningspro- ceduren. Under anbringandet av värme jämförs ett av de bestämda varmfiberindexen eller en ur dessa härledd storhet med någon förutbestämd, lämpligt vald tröskelnivå och anbringandet av värme stannas, när tröskelnivån uppnås.

För att bestämma pålitliga värden för tröskelnivån tillhandahålls första provlängder, varvid de båda provlängdema är tagna från ñbrer likadana som var och en av de båda första optiska ñbrema, vilka skall skarvas ihop. En provskarv utförs på samma sätt som beskrivits ovan, dvs ändytoma hos de båda ñberlängdemas ändar placeras vid varandra, värme anbring- as i ett område vid ñbremas ändar för att uppvärma dessa till en sådan temperatur, att dop- ningsmaterialet i fibrerna diffunderar, och under uppvärmningen bestäms varmfiberindex för 511 966 4 varje frberände kontinuerligt eller vid periodiskt upprepade tider med små intervall däremel- lan. Under denna uppvärmning bestäms också den optiska effekten och särskilt förlusten av optisk effekt hos ljus, vilket fortplantas från den ena längden till den andra, kontinuerligt eller vid periodiskt upprepade tidpunkter med intervall däremellan. Ett styrorgan övervakar de s bestämda värdena för den optiska effekten eller förlusten av optisk effekt för att bestämma ett maximivärde pâ den optiska effekten eller på motsvarande sätt ett minimivärde för förlusten.

Det registrerar de bestämda varmñberindex, som bestäms vid en tidpunkt, när minimivärdet bestämdes, eller också kan det registrera ett tröskelvärde, vilket har beräknats från dessa be- stämda varmfiberindex. Sedan jämförs i det järnförelsesteg, vilket utförs under anbringandet 10 av värme på de ursprungliga fibrerna, vilka skall hopskarvas, ett av de bestämda varmfrberin- dexen eller en ur dessa härledd storhet med ett tröskelvärde, vilket har beräknats ur de regist- rerade varmfiberindexen eller med det registrerade tröskelvärdet.

FIGURBESKRIVNING Uppñnningen skall nu beskrivas i detalj såsom en ej begränsad utföringsform med hän- 1s visning till de bifogade ritningama, i vilka: - ñg. l är ett diagram av förlusten i en stumskarv som funktion av förhållandet mellan mod- fältsradiema hos de fibrer, som skall hopskarvas, - fig. 2 är en bild, som i sin vänstra del visar diffusionsförloppet sett i en mot frbrema vinkel- rät riktning och i sin högra del förändringen av brytningsindex som funktion av ett avstånd zo längs en linje vinkelrätt mot en ñber för fyra olika steg i uppvärmningsförloppet för anpass- ning av frbrernas modfältsradier med varandra, - fig. 3 är ett diagram, som visar varmñberindex för två fiberändar som en funktion av tiden under för läng uppvärmning efter det att själva skarvningsförfarandet har utförts och den optiska förlusten i den utförda skarven också som funktion av tiden, varvid förändringen av zs varmfrberindexen motsvarar en förändring av brytningsindexen, - fig. 4 är ett diagram, som åskådliggör ett förfarande för bestämning av tröskelnivåvärden för anpassning av modfältsradier, - fig. 5 är en bild av variationen hos varmñberindex, vilken visas av en i praktiken befintlig skarvningsapparat efter bestämning av tröskelnivå, ao - frg. 6 är ett blockschema över en uppställning för bestämning av tröskelnivåvärden, som används för anpassning av modfältsradier.

BESKRIVNING AV FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM När metoden för övervakning av varmfrberindex används, se den anförda artikeln av W.

Zheng, O. Hultén et al. och de anförda svenska patentansökningar-na, mäts s k varmfrberin- as dex Ahl och Ahz för fibrer på vänster (1) och höger (2) sida om en skarv i realtid under förfarandet vid svetsning eller hopsmältning av två optiska fibrer med varandra. Index h används här för att skilja varmfiberindexet Ah från skillnaden A mellan optiska brytningsin- dex, som används i ekv. (4). För beräkning av varmfrberindex uppmäts en ljusintensitetsprofil tagen i en riktning vinkelrät mot en frbers längdriktning. Sedan analyseras den uppmätta 511 966 5 intensiteten av funktion av avståndet från fibems mittlinje och lågpassfiltreras i två steg, varvid ett steg innefattar mindre filtrering än det andra. Skillnaden mellan de filtrerade funk- tionema benämns varmfiberindexproñlen och är relaterad till fördelningen av material i fi- bern. Höjden hos den centrala toppen i skíllnadskurvan eller kvadratroten ur denna är varm- s ñberindexet.

Ett typiskt hopskarvningsförfarande, som innefattar en förlängd uppvärmningstid, den åtföljande diffusionen av kämornas material och motsvarande variation av varmfiberindexpro- filen visas i fig. 2. I den högra delen av fig. 2 visas varmfiberindexproñlerna för fyra olika steg i uppvärmningsförfarandet för hopsmältning av ñbrema, varvid förfarandet börjar vid ao den översta bilden för ej uppvärmda fibrer och de nedre bilderna visar den fortgående ut- jämningen av varmfiberindexprofilema. I fig. 3 visas ett diagram, som visar fiberändarnas varmfiberindex och den resulterande förlusten som en funktion av tiden under samma upp- värmningsförfarande.

När skarvens förlust uppmäts under diffusionsförloppet, kan ögonblicket för att erhålla ts minimal förlust bestämmas, såsom visas i fig. 3 vid den streckade linjen 1, vilken sålunda passerar genom punkten för minimal förlust. Om detta ögonblick kan bestämmas i realtid, kan detta då överföras till en skarvningsanordning antingen från en dator eller en operatör, som kan nedtrycka en lämplig knapp för att styra anordningen att sluta med uppvärmningen. Detta ögonblick motsvarar specifika nivåer hos de båda andra kurvoma, varmfiberindexen, och zo eftersom dessa lätt erhålls i realtid kan skarvningsanordningen använda dessa index för jäm- förelser med lämpligt inställda tröskelnivåer för att bestämma det riktiga ögonblicket, när uppvärmningen skall stannas för att erhålla minimal förlust. Tidpunkten för att stanna upp- värmningen, för en bågsvetsningsapparat med ljusbäge för uppvärmning av fiberändarna tidpunkten för att stanna tillförseln av ström till svetselektrodema, benämns stoppunkten. Det zs kvarstående problemet är då att automatiskt välja lämphga tröskelnivåer, vilket sålunda är en huvudfråga för att kunna utföra automatiserad anpassning av MFDer hos två optiska fibrer, vilka skall hopskarvas med varandra. loppet, dvs det finns flera storheter, vilka kan mätas kontinuerligt under uppvärmningsför- so loppet och jämföras med lämpliga tröskelvårdeu: 1. Den vänstra fibems varmfiberindex; 2. Den högra fibems varmfiberindex; . 3. Skillnaden mellan de båda varmfibelíndcxfill; 4. Det större värdet av de båda vannfiberindexen (oberoende av sida); :s 5. Det större värdet av varmfiberindexen vid påböfiande av övervakningen.

Kriterierna för att välja den bästa storheten, vilken skall mätas, är: 10 15 20 ZS IIS 511 966 6 3. att det är bäst att vara oberoende av sida (vänster eller höger sida), om detta är möjligt.

Betydelsen av kriteriet enligt punkt 3. är detsamma som punktens ordningsnummer, dvs det har minst betydelse. Endast de variationer, som uppfyller det första kriteriet betraktas för det andra kriteriet, och endast de variationer som uppfyller det andra kriteriet betraktas vid användning av det tredje lcriteriet.

Efter valet av den storhet, vilken kontinuerligt skall övervakas och uppmätas för att ange förlusten, kan motsvarande tröskelvärde avläsas direkt från de uppmätta varmfiberindex- värdena vid stoppunkten. Typen av tröskel och dess värde kan sparas för nästa skarv mellan två fibrer, vilka är av samma slag som i den utförda skarven. Sedan kan denna nya skarv lätt utföras utan uppmätning av förlusten under uppvärmningsförloppet.

I fig. 6 visas en anläggning för fullständigt automatiserad anpassning av MFD eller val av tröskel med mätning av förlusten i realtid under hopskarvningsförfarandet och en eventuell förlängd uppvärmningstid efter själva hopskarvningssteget. En vänster fiber 3 och en höger ñber 5 skall sålunda hopskarvas med hjälp av uppvärmning i en elektrisk ljusbåge, vilken alstras mellan elektroder 7 i en automatisk skarvningsanordning 9. Skarvningsanordningen 9 är försedd med optiska övervaknings- och mätningsorgan, såsom en videokamera och en bildbehandlingsenhet, ej visade. Ãndytoma hos de inre ändarna av fibrerna 3, S är sålunda placerade nära och motställt varandra i området mellan elektrodernas 7 spetsar. Fibremas andra ändar är förbundna med en ljusinförande anordning och en ljusdetekterande anordning, varvid i figuren en laser ll är förbunden med den yttre änden av den vänstra fibern 3 och en ljusdetektor 13 är förbunden med den yttre änden av den högra ñbem 5. Ljusdetektom 13 kan vara en HP8l53 Lightwave Multimeter ("ljusvågsmultimeter") och är försedd med ett bandpassfilter 15 för att endast motta ljus, som har samma våglängd som det ljus, vilket utsänds från laserkällan ll, och för att stoppa ljus utsänt av uppvärmt material i skarvnings- området. Ljusdetektom 13 sänder sin elektriska utgångssignal till en effektmätare 17, som avger en elektrisk signal, vilken representerar effekten hos det av ljusdetektom 13 mottagna ljuset. Effektsignalen mottas och analyseras av en dator 19. Datom 19 är anordnad att analy- sera effektsignalen för att bestämma den tidpunkt, när denna har ett maximum. När den sålunda detekterar, att ett maximum har uppnåtts genom att avkänna, att effekten börjar mins- ka, sänder den en elektrisk signal till skarvningsanordningen 9. Skarvriingsanordningen kan då omedelbart stanna svetsningsförfarandet genom att avbryta den till elektroderna 7 tillförda elektriska strömmen. I vilket fall som helst beräknar den elektroniska övervakningsproces- som, ej visad, i skarvningsanordningen 9, vilken sålunda hela tiden utför en automatisk bild- behandling av de av skarvningsområdet upptagna bilderna, de ovan beskrivna storheterna och särskilt varmfiberindexen för de båda ñbremas ändpartier. Dessa storheter och index lagras sedan i ett ej visat minne i skarvningsanordningen tillsammans med data för identifiering av de båda hopskarvade fibremas typer för att kunna användas, när en skarv skall göras mellan fibrer av samma slag, när sålunda mätningsanordningen enligt fig. 6 inte erfordras.

De olika steg, vilka utförs av skarvningsanordningen 9 under den ovan beskrivna mät- 511 966 7 ningen, åskådliggörs också av diagrammet i fig. 4. Här är den elektriska ström, vilken går mellan svetselektrodema 7 och avståndet i längdriktningen mellan ändytorna hos de fibrer, vilka skall hopskarvas, avsatta som funktion av tiden. I det första steget 41 inriktas fibrernas 3, 5 ändar grovt med varandra och sedan tänds i ett steg 43 ljusbågen mellan elektrodema 7 under en kort period med låg effekt för att utföra en försmältning av ñberändama. I nästa steg 45 bringas fibremas ändytor att närma sig varandra för att bestämma läget för mekanisk beröring, vilket registreras för användning senare i förfarandet. Fiberändama förflyttas sedan en liten sträcka frän varandra i ett steg 47 och sedan inriktas i ett steg 49 fibrernas ändar nog- grant med varandra. 10 Mellanrummet mellan fibremas ändytor görs ännu större i ett steg 51 för att avlägsna hysteres i det mekaniska lägesinställningssystemet och sedan tänds i ett steg 53 ljusbågen med minskad effekt för föruppvärmning av fiberändarna. I steget 53 förflyttas ändytoma, så att de närmar sig varandra fram till beröríngspunkten. När denna uppnås, drivs i nästa steg 55, huvudhopsmältningssteget, ljusbägen pä normalt sätt för att utföra en skarv, varvid ljusbägens rs effekt dä ökas ordentligt till ett lämpligt läge. När den faktiska skarven ästadkommits, fór- längs uppvärmningen i ett steg 57 med samma effekt hos den elektriska ljusbägen. Under det- ta steg upptas och analyseras ett flertal bilder och när tex en speciell tangent (knappen " " nedtrycks på ett ej visat tangentbord hos skarvningsanordningen 9, lagras de analyserade värdena som tröskelvärden, vilka skall användas vid framtida skarvningar. Knappen kan zo nedtryckas av en operatör, vilken betraktar en bildskärm hos datom 19, på vilken den beräk- nade mottagna effekten eller motsvarande förlust grafiskt representeras. I stället kan en signal från datorn 19 användas för att utlösa steget med lagring av värdena, som skall användas för tröskelniväerna. Denna signal kan också användas för att stanna den förlängda uppvärmning- en. Emellertid stannas, såsom visas i ñg. 4, den förlängda uppvärmningen genom att för hand :s en annan speciell tangent (knappen "*") nedtrycks. Efter en sådan nedtryckning är förfarandet slut.

Efter det beskrivna förloppet kan en bild, såsom visas i ñg. 5, visas på visningsfönstret hos skarvningsanordningen 9. Hår visas kurvor liknande kurvorna i ñg. 3 utom kurvan för förlusten, varvid ñg. 5 sålunda visar varmñberindex för vänster och höger fiber, som funk- ao tion av tiden tillsammans med den stoppunkt, som valts genom nedtryckning av tangenten '#". Matematiskt utjämnade varmñberindexkurvor visas oc .

Claims (4)

1. 0 15 20 25 511 966 s PATENTKRAV l. Förfarande för att hopskarva ändarna hos två optiska fibrer av olika typ med var- andra innefattande stegen - att placera ñberändarnas ändytor vid varandra, - att anbringa värme i ett område vid fibremas ändar för att uppvärma dessa till en sådan temperatur, att dopningsmaterial i fibrema diffunderar, - att under uppvärmningen bestämma varmfiberindex hos varje ñberände kontinuerligt eller vid periodiskt upprepade tidpunkter med små intervall däremellan, kännetecknat av att under anbringandet av värme jämförs endera av de bestämda varm- ñberindexen eller en ur dessa härledd storhet med en förutbestämd tröskelnivå och att an- bringandet av värme stannas när tröskelnivån uppnås.

2. Anordning för att hopskarva ändarna hos två optiska fibrer av olika typ med var- andra, innefattande - lägesinstållningsorgan för att placera ändytorna hos fibremas ändar vid varandra, - uppvärmningsorgan för anbringa värme i ett område vid fibremas ändar för att uppvärma dessa till en sådan temperatur, att dopningsmaterial i ñbrema diffunderar, - bestämningsorgan för att under uppvärmningen bestämma varmñberindex hos varje ñbers ände kontinuerligt eller vid periodiskt upprepade tidpunkter med små intervall däremellan, kännetecknad av - styrorgan förbundna med uppvärmningsorganen och bestämningsorgan innefattande jäm- förelseorgan för att under anbringandet av värme jämföra endera av de bestämda varmfiberin- dexen eller en ur dessa härledd storlek med en förutbestämd tröskelnivå, - varvid styrorganen är anordnade att styra uppvärmningsorganen för att stanna anbringandet av värme, när jämförelseorganen finner, att tröskelnivän har uppnåtts.

3. Förfarande för att hopskarva ändarna hos två första optiska fibrer av olika typ med varandra, kännetecknat av stegen - att tillhandahålla två längder av optiska fibrer, som är likadana som var och en av de två första optiska fibrerna, vilka skall hopskarvas, - att placera ändytorna hos ändar av de båda fiberlängdema vid varandra, - att anbringa värme i ett område vid fibremas ändar för att uppvärma dessa till en sådan temperatur, att dopningsmaterial i fibrerna diffunderar, - att under uppvärmningen bestämma varmfiberindex hos varje fibers ände kontinuerligt eller vid periodiskt upprepade tidpunkter med små intervall däremellan, - att också under uppvärmningen bestämma förlusten av optisk effekt hos ljus, vilket fort- plantas från den ena längden till den andra längden, kontinuerligt eller vid periodiskt upp- repade tidpunkter med små intervall däremellan, - att övervaka bestämda värden för förlusten av optisk effekt för att bestämma ett minimivär- de för förlusten, - att registrera de bestämda varmfiberindexen, som bestäms vid en tidpunkt, när minimivärdet bestämdes, eller att registrera tröskelvärdet, som beräknas ur de bestämda varmfiberindexen, - att placera ändytor hos ändarna av de första optiska ñbrema vid varandra, 10 15 20 25 35 511 966 9 - att anbringa värme i ett område vid fibremas ändar för att uppvärma dessa till en sådan temperatur, att dopningsmaterial i fibrerna diffunderar, ~ att under uppvärmningen bestämma varmfiberindex hos varje fiberände kontinuerligt eller vid periodiskt upprepade tidpunkter med små intervall däremellan, - att under anbringandet av värme jämföra endera av de bestämda varmñberindexen eller en ur dessa härledd storhet med ett tröskelvärde, som har beräknats ur de registrerade varm- ñberindexen, eller med det registrerade tröskelvärdet, och - att stanna anbringandet av värme, när tröskelvärdet uppnås.

4. Anordning fór att hopskarva ändarna av två första optiska fibrer av olika typ med varandra, kännetecknad av - lägesinstållningsorgan för att placera ändytoma hos ändama av de optiska ñbrema vid var- andra, - uppvärmningsorgan för att anbringa värme i ett område vid ñbremas ändar för att uppvärma dessa till en sådan temperatur, att dopningsmaterial i ñbrema diffunderar, - bestämningsorgan för att under uppvärmningen bestämma varmfiberindex hos varje fibers ände kontinuerligt eller vid periodiskt upprepade tidpunkter med små intervall däremellan, - ljusinföringsorgan för att införa ljus i en optisk fiber, som har en ändyta hos en fiberände, vilken har placerats av de lägesinställande organen, - ljusdetekterande organ för att motta ljus från en optisk fiber, som har en ändyta hos en fiberände, vilken har placerats av de lägesinställande organen, för att också under uppvärm- ningen detektera det ljus, vilket fortplantas från de ljusinförande organen till fibems ände och för att därur bestämma förlusten av optisk effekt hos ljus, vilket kontinuerligt eller vid perio- diskt upprepade tidpunkter med små intervall däremellan fortplantas från den ena längden till den andra längden, - styrorgan förbundna med uppvärmningsorganen, bestämningsorganen och de ljusdetekteran- de organen för att övervaka bestämda värden för förlusten av optisk effekt för att bestämma ett minimivärde för förlusten, - varvid styrorganen innefattar minnesorgan för att registrera de bestämda varmfiberindexen, som bestäms vid en tidpunkt, när ett minimivärde bestämdes, eller styrorganen innefattar beråkningsorgan för att beräkna ett tröskelvârde baserat på de bestämda varmfiberindexen, som har bestämts vid den tidpunkt, när ett minimivärde bestämdes, och minnesorgan för att lagra tröskelvärdet, - varvid styrorganen innefattar jämförelseorgan för att under anbringandet av värme jämföra endera av de bestämda varmfiberindexen eller en ur dessa härledd storhet med ett tröskelvär- de, som har beräknats ur de registrerade varmfiberindexen, eller med det lagrade tröskelvär- det, och - varvid styrorganen är anordnade att styra uppvärmningsorganen är anordnade att styra upp- värmningsorganen för att stanna anbringande av värme, när jåmförelseorganen finner, att tröskelvärdet har uppnåtts.