SE510746C2 - Anordning vid en filtersektor för en roterande filterskiva - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 510 746 vändiggör driftsavbrott i och för filterduksutbyte. Vidare blir den aktiva filterytan begränsad till väsentligen summan av ytan av fitlersektorns båda sidor mot bakgrunden av att filterduken sträcker sig väsentligen plant på dessa sidor.

UPPFINNINGENS SYFTE Syftet med föreliggande uppfinning är att vidareutveckla anord- ningen enligt tidigare teknik i ändamål att förenkla utförandet av filtersektorn och samtidigt skapa förutsättningar för ökad filtre- ringskapacitet hos filtersektorn.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Detta syfte uppfylles enligt uppfinningen genom att det profilerade elementet självt bildar det filtrerande skiktet som en konsekvens av att det profilerade elementet uppvisar en filtratet genomsläp- pande perforering.

Därmed kommer således behovet av en filterduk att helt elimine- ras; det blir själva det åtminstone ena profilerade elementet som genom sin perforering kommer att fullgöra den filtreringsfunktion som enligt tidigare teknik ombesörjdes med hjälp av separat fil- terduk. Vidare uppnås genom den uppfinningsenliga lösningen en kapacitetshöjning därigenom att den sammanlagda filterytan på filtersektorn ökas som en konsekvens av det åtminstone ena ele- mentets profilering.

Det har på ett för fackmannen överraskande sätt befunnits att den omständlgheten att det filtrerande skiktet enligt uppfinningen så- ledes kommer att utgöras av ett profilerat skikt icke innebär några svårigheter vad beträffar lösgöring av på filtersektorn fastsit- tande, bortfiltrerat material. Denna lösgöring utföres i det före- dragna fallet med hjälp av vattenspritsmunstycken. 10 15 20 25 30 35 510 746 De av profileringen bildade upphöjningarna/försänkningarna kan ha karaktären av làngsträckta àsar/dalar men kan också vara mer punktartade, exempelvis i form av bulor.

Fördelaktiga vidareutvecklingar och detaljutformningar av den uppfinningsenliga anordningen definieras i efterföljande patent- krav.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Med hänvisning till bifogade ritningar följer nedan en närmare be- skrivning av sàsom exempel anförda utföranden av uppfinningen.

Pá ritningarna är: Fig 1 en delvis skuren vy av schematisk natur av ett s k skivfil- ter betraktat längs filtrets rotationsaxel, Fig 2 en vy fràn den ena sidan av en i en filterskiva hos skivfilt- ret ingående filtersektor, Fig 3 en vy av filtersektorn enligt fig 2 betraktad fràn dess mot- satta sida, Fig 4 ett snitt illustrerande utformningen vid IV-IV i fig 2, Fig 5 ett snitt vid V-V i fig 2, Fig 6 ett snitt vid Vl-Vl i fig 2, Fig 7 ett snitt utmed linjen Vll-Vll i fig 2, Fig 8 ett snitt utmed linjen Vlll-Vlll i fig 2, Fig 9 ett snitt taget utmed linjen Vl-Vl i fig 2 visande ett något modifierat utförande, 10 15 20 25 30 35 510 746 Fig 10 en vy liknande fig 2 av en filtersektor enligt ett alternativt utförande, Fig 11 en vy av filtersektorn enligt fig 10 betraktad från den mot- satta sidan, och Fig 12 ett snitt taget utmed linjen Xll-XII ifig 10.

DETALJERAD BESKRIVNING Av FÖREDRAGNA UTFÖRANDEN Utförandet enligt fici 1-9 Den uppfinningsenliga anordningen kommer i det följande att be- skrivas såsom tillämpad vid avvattning av cellulosafibermassa.

Det i fig 1 illustrerade skivfiltret innefattar en generellt med 1 betecknad behållare med ett inlopp 2 för fibersuspensionen. l be- hållaren 1 är en generellt med 3 betecknad rotor roterbart anord- nad. Denna rotor innefattar en inre kärnartad rotordel 4 och ett antal filterskivor 5 orienterade tvärs den inre rotordelens 4 geo- metriska axel. Denna geometriska axel sammanfaller med rotorns rotationsaxel. Filterskivorna 5 är orienterade väsentligen vinkel- rätt mot rotorns rotationsaxel så att den enskilda filterskivan 5 kommer att sträcka sig i en ringartad konfiguration kring den inre rotordelen 4. Denna ringkonfiguration är närmare bestämt uppde- lad i ett antal filtersektorer 6. Var och en av dessa filtersektorer 6 uppvisar inre filtratkanaler, vilka utåt är avgränsade av ett filtratet genomsläppande, filtrerande skikt. I fig 1 illustreras med avseen- de på en av dessa filtersektorer med hjälp av varandra korsande, täta linjer hurusom filtersektorn i fråga avses ha ett yttre genom- släppligt filtrerande skikt.

Såsom framgår av fig 1 uppvisar varje enskild filtersektor 6 ett ledningsartat kanalavsnitt 7 för överföring av filtratet, d v s det filtrerade vattnet, från filtratkanalerna i den filtrerande delen av filtersektorn in till en respektive filtratkanal 8 i rotordelen 4 via en 10 15 20 25 30 35 510 746 för filtersektorn i fràga anordnad öppning 9 i en mantel 10 hos rotordelen 4.

Skivfiltret innefattar medel 11 för lösgöring av pà filterskivorna avsatt, bortfiltrerat fibermaterial. Dessa Iösgöringsmedel 11 ut- görs här av spritsmunstycken placerade för att genom ändamåls- enlig sprutning av vatten eller annan vätska separera kakan av bortfiltrerat material från filtersektorerna allteftersom dessa rote- rar förbi. Mellan tvà angränsande filterskivor är anordnad en sch- aktartad mottagare 12, i vilken lösgjort material avses nedfalla.

De olika schakten kan vara sammanknutna med hjälp av en undre längs filterrotorns rotationsaxel sig sträckande kanal, i vilken me- del 13, tex en transportskruv, kan vara anordnade för borttrans- port av det bortfiltrerade materialet.

De ledningsartade kanalavsnitten 7 bildar en ekerkonfiguration mellan filtersektorerna 6 och den inre rotordelen 4, d v s att mel- lan dessa enskilda ekrar förekommer öppna utrymmen. Dessa be- reder god möjlighet för fibersuspensionen att fördela sig likformigt utmed behàllarens 1 längd. Dessutom kan givetvis fibersuspen- sionen fördela sig inuti behållaren 1 genom de spalter som före- finns radiellt utanför filterskivornas 5 periferier och insidan av be- hàllaren 1. Den inre rotordelen 4 har karaktären av roterbart lag- rad centrumaxel.

Filtratkanalerna 8 inuti centrumaxeln 4 har karaktären av sektor- formade utrymmen inbördes åtskilda medelst väsentligen radiellt orienterade skiljeväggar 12, som förlöper utmed centrumaxelns 4 hela längd. Centrumaxeln 4 uppvisar en rörformig kärna 43, mot vars mantel skiljeväggarna 12 tätt ansluter.

Av fig 1 framgår hurusom tvà utlopp 14, 15 för filtrat finnes. Ut- loppet 14 är avsett för ett förfiltrat (grumligt filtrat) medan utlop- pet 15 är avsett för klart filtrat. Dessa utlopp 14, 15 är anordnade vid en ände av centrumaxeln 4 och där sà stationärt disponerade på i och för sig välkänt sätt att förfiltratutloppet kommunicerar med filtratkanalerna 8 hörande till filtersektorer 6 som efter att ha 10 15 20 25 30 35 510 746 blivit befriade från på dem sittande kakor av bortfiltrerat material rör sig ned i den i behållaren 1 befintliga suspensionen, vars nivå är angiven vid 16 och exempelvis ligger strax över centrumaxeln 4. Anordningen kan därvid vara sådan att det vatten som ström- mar in i filtersektorerna 6 under inverkan av gravitation när filter- sektorerna dyker ned i suspensionen och har rört sig ett stycke ned i denna fås att utkomma i förfiltratutloppet 14. Därefter kom- mer filtratkanalerna 8 i förbindelse med klarfiltratutloppet 15, vil- ket med fördel kan bibringas ett undertryck för att åstadkomma sugning av filtratet in i och genom filtersektorerna. När sedan fil- tersektorerna på den andra sidan av behållaren rör sig upp ur suspensionen kommer luft att sugas genom filtersektorerna och de på dem sittande kakorna av bortfiltrerat material sà att viss torkningseffekt uppstår innan slutligen materialkakorna avlägsnas från filtersektorerna medelst medlen 11. Skivfiltret uppvisar dessutom medel 17 för att rengöra filtersektorerna efter att dessa befriats från avsatt fibermaterial medelst lösgöringsmedlet 11.

För att undvika otillbörliga avsättningar av fibermaterial pà schaktet 12 begränsande väggar kan medel 18 finnas för att spruta vatten på nämnda ena eller flera väggar.

Den närmare strukturen hos en enskild filtersektor kommer nu närmare att beskrivas med ledning av fig 2-9. Den där visade fil- tersektorn 6 uppvisar filtratkanaler 19, 20 för vid filtreringen er- hållet filtrat, vilket avgives vid filtersektorns smalare ände till det ledningsartade kanalavsnittet 7 som vid sin radiellt inre ände av- ses avlämna filtratet till en tillhörande filtratkanal 8 inuti rotorax- eln 4.

Dessa filtratkanaler 19, 20 är utåt avgränsade av ett filtratet ge- nomsläppande, filtrerande skikt 21 respektive 22.

Filtersektorn 6 innefattar åtminstone ett element 23, 24 försett med en filtratkanalerna 19, 20 bildande profilering. Det profile- rade elementet 23, 24 självt bildar det filtrerande skiktet 21, 22 genom att det profilerade elementet 23, 24 uppvisar en filtratet genomsläppande perforering, d v s att i det profilerade elementet 10 15 2o 25 30 35 510 746 är anordnade ett flertal filtratgenomsläppande öppningar eller hål 35 (fig 9). Dessa öppningar eller hål kan ha olika former i beroen- de av filtreringsbetingelserna. Exempelvis kan hålen eller öpp- ningarna vara runda, ovala, fyrkantiga, slitsformade, d v s làng- sträckta, etc.

Profileringen hos elementet 23, 24 bildar upphöjningarlför- sänkningar, vilka i det illustrerade utförandet har karaktären av àsar/dalar. Dessa àsar/dalar är làngsträckta och föreligger företrädesvis, men icke nödvändigtvis, i en parallell orientering. Åsarna/dalarna kan lämpligen bilda en veckad eller vågformig profilering. I figurerna är àsarna betecknade med 25 och dalarna med 26. Det påpekas i detta sammanhang att uttrycket àsar/dalar bör tolkas i vid bemärkelse. Inom ramen för detta uttryck avses inbegripas såväl fall där det vore skäligt att uttrycka sig som så att ett enskilt element från ett huvudplan bibringats utskjutande àsar så väl som fall där ett element med utgångspunkt från ett huvudplan bibringats från detta nedskjutande dalar.

Filtersektorn 6 uppvisar på sina båda sidor proflleringar och dessa bildar filtratkanaler 19, 20 som i riktning mot filtersektorns smalare ände korsande överlappar varandra, något som tydligt framgår vid studium av fig 4-6 och 9. Filtersektorn 6 uppvisar på envar av sina båda sidor dels ett profilerat parti 27, som bildar ett flertal väsentligen parallella filtratkanaler 19 respektive 20, vilka löper från en respektive yttre sektordel till en inre sektordel, i vil- ken filtratkanalerna korsande överlappar varandra, dels ett vä- sentligen plant, den yttre sektordelen motsvarande parti 28, vilket tillsammans med profileringen på filtersektorns motsatta sida bil- dar filtratkanalerna 19, 20. Jämväl det väsentligen plana partiet 28 på filtersektorns båda motsatta sidor är perforerat för att bilda ett filtrerande skikt.

Filtersektorn 6 är bildad av åtminstone två åtminstone delvis profilerade, skivartade element, såsom de med 23 och 24 beteck- nade, vilka är förbundna med varandra som en sandwichstruktur.

Därvid föredrages att filtersektorns bàda element 23, 24 är vä- 10 15 20 25 30 35 510 746 f ' sentligen lika utformade. Detta framgår klart vid studium av fig 2 och 3, som visar filtersektorn från dess båda motsatta sidor.

Det är lämpligt att profileringen på den ena sidan av filtersektorn 6 ger upphov till filtratkanaler som sträcker sig väsentligen paral- lellt med en av filtersektorns radiellt sig sträckande kanter medan profileringen på filtersektorns motsatta sida ger upphov till filtrat- kanaler som sträcker sig väsentligen parallellt med filtersektorns andra radiellt sig sträckande kant.

Genom att det filtrerande skiktet på filtersektorns båda sidor åt- minstone till en del är profilerat ökas den aktiva filterytan jämfört med tidigare teknik där filterytorna veterligen städse varit plana.

Detta höjer kapaciteten. Som en konsekvens av att profileringen bildar åsarldalar, vilkas långdriktning löper väsentligen radiellt kommer dessa åsarldalar att före och vid filtersektorns lämnande av suspensionen i behållaren bidraga till att från filtratet bortfiltre- rat material hålls kvar på filtersektorns båda sidor och med- bringas upp till nivån av lösgöringsmedlet 11. Vid släta filtrerande skikt pà filtersektorns båda sidor föreligger väsentligt större ten- dens att bortfiltrerat material ramlar av filtersektorerna och faller tillbaka i suspensionen i behållaren.

Det föredrages att elementen 23, 24 är bildade av skivor av me- tall eller plast. Därvid påpekas att det speciellt i fallet med plast som konstruktionsmaterial vore möjligt att utforma filtersektorns element 23, 24 så att dessa bestode av ett enda materialstycke.

När elementen 23, 24 utgörs av två skivelement är det lämpligt att dessa vid sina radiella kanter hålls samman av kantprofiler 29.

Dessa kan exempelvis vara så anordnade att elementens 23, 24 kantpartier, vilka tänkes vara operforerade, skjuter in i kantprofi- lerna genom en i dessa anordnad slits på sätt som framgår av fig 9. Lämpligen omgriper därvid kantprofilerna 29 plant mot varand- ra liggande kantpartier av elementen 23, 24. Vid sin periferi upp- visar filtersektorn 6 också ett kantbildande element 30, som om- griper partier av skivelementen 23, 24. Därvid måste kantelemen- 10 15 20 25 30 35 510 746 tet 30 utformas med vàgartade kontaktytor mot elementens 23, 24 profilerade partier 27 i ändamål att uppnå täthet, medan kantele- mentet 30 kan anligga plant mot skivelementens 23, 24 plana partier 28.

Radiellt inåt ansluter kanalavsnittet 7 tätande till skivelementen 23, 24 så att de mellan dessa bildade filtratkanalerna kan avläm- na filtratet in i kanalavsnittet. För detta ändamål är kanalavsnittet 7 försett med axiella begränsningsväggar 44 (fig 8), som lämpli- gen ansluter i en vågartad konfiguration till utsidan av skivele- mentens 23, 24 angränsande, perforerade partier 27.

I fig 9 framgår hurusom filtersektorn vid sin ena radiella kant uppvisar ett särskilt kopplingselement 31 anordnat att i samver- kan med en kantprofil 29 hos en angränsande filtersektor etablera ett han/honartat ingrepp, vilket kan fixeras genom särskilda här icke visade làsmedel. Kopplingselementet 31 bildar här en honar- tad fattning 32 för mottagande av en kantprofil 29 på en angrän- sande filtersektor. l fig 4 och 6 illustreras en något annorlunda utformning av Kopplingselementet 31 ehuru fortfarande detsamma bildar en honartad fattning.

Det påpekas att perforeringen av skivelementet 23, 24, som har en i sig styv struktur, d v s är väsensskild från en böjlig filterduk, kan realiseras med hjälp av stansning, etsning, laserskärning, etc. tförandet enli tfi 10-12 Detta utförande skiljer sig primärt från det föregående genom att här filtersektorn uppvisar filtratkanaler bildande profileringar i form av åsar/dalar över väsentligen hela ytan av filtersektorns båda sidor. Såsom tidigare sträcker sig de av profileringen på filtersektorns ena sida bildade filtratkanalerna väsentligen paral- lellt med filtersektorns ena radiella kant medan filtratkanalerna bildade av profileringen på filtersektorns andra sida sträcker sig väsentligen parallellt med filtersektorns andra radiella kant under 10 15 20 25 30 35 510 746 _ 10 det att således filtratkanalerna kommer att korsande överlappa varandra över väsentligen hela ytan av filtersektorns båda sidor, något som tydligt framgår vid jämförande studium av fig 10 och 11 och också av fig 12.

Vid detta utförande är det lämpligt att uforma elementen 23, 24 så att de mellan varandra bildar vid filtersektorns båda radiella kan- ter befintliga, radiellt förlöpande kanaler 33, vilka säkerställer att i filtratkanaler löpande snett mot den aktuella radiella kanten strömmande filtrat kan inkomma i kantkanalen 33 och i denna le- das radiellt inåt och avbördas i kanalavsnittet 7 för vidaretrans- port in i rotoraxeln 4 (fig 1). Denna funktion uppnås enligt uppfin- ningen genom att elementen 23, 24 vid sina radiella kanter är lo- kaliserade på ett inbördes avstånd i filtersektorns axialled, varvid dessa kanter mellan varandra kan ha ett distansstycke 34. Såsom tidigare föreligger vid den ena kanten av filtersektorn ett kopp- lingselement 31, vilket i och för koppling av två angränsande fil- tersektorer kan vara anordnat att ingripa med ett kantbildande distansstycke 34 beläget vid filtersektorns andra, i fig 12 icke vi- sade kant. Även här är det de profilerade elementen 23, 24 som bildar själva filtreringsskiktet genom att de skivartade elementen 23, 24 uppvi- sar en perforering av det slag som beskrivits i anslutning till det föregående utförandet.

Det må nämnas att det för ökad styvhet hos filtersektorn vore möjligt att mellan de profilerade elementen 23, 24 anbringa en skiva 45, såsom antydes i fig 12 med en streckad linje. l ett så- dant fall skulle filtratkanaler komma att bildas mellan vart och ett av elementen 23, 24 och skivan 45. För utjämning mellan filtratkanalerna skulle skivan 45 kunna vara filtratgenomsläpplig på grund av lämplig perforering. Skivan 45 skulle dock också kunna vara tät.

Det påpekas att elementen 23, 24 kan vara fixerade inbördes på ett flertal ställen över sina ytor, tex genom punkt- eller sträng- 10 15 20 25 30 35 510 746 11 svetsning eller -limning. l den mån skivan 45 förekommer kan denna inkluderas i fixeringen.

MÖJLIGA MODIFIKATIONER Det är givet att den beskrivna uppfinningen icke blott är begrän- sad till de exemplifierade utförandena. Således kan en mängd modifikationer av uppfinningstanken genomföras utan att fack- mannen för den skull lämnar ett skäligen pà grundval av efterföl- jande patentkrav och uppfinningens kärna tillmätt patentskydd.

Exempelvis må nämnas att de upphöjningarlförsänkningar som resulterar genom profileringen av elementet 23, 24 alls icke be- höver ha karaktären av àsar/dalar sträckande sig längs elemen- tets hela eller väsentligen hela längdutsträckning. I stället skulle dessa àsar/dalar kunna förekomma intermittent utmed elementet i en av dess dimensioner. Dessutom skulle elementet i en däremot vinklad, t ex rätvinkligt vinklad, dimension i elementets huvudplan kunna uppvisa en ytterligare profilering, exempelvis i form av àsar/dalar, kombinerad med den förstnämnda. Uttryckt i mer ge- nerella termer avses den uppflnningsenliga profileringen av ele- mentet 23, 24 kunna realiseras med hjälp av vilka som helst upp- höjningar/försänkningar så länge som dessa innebär en ytförsto- ring av den flltrerande yta som erhålls såsom en konsekvens av elementets perforering och så länge som profileringen är av den arten att den innanför det perforerade elementet förmår ge upp- hov till filtratkanaler för avledning av filtratet. Såsom exempel skulle upphöjningarna/försänkningarna kunna vara närmast punktartade, t ex i form av bulor, fördelade över elementets yta.

Beskaffenheten av profileringen, och därmed av upphöjningar- na/försänkningarna, kommer givetvis att bli beroende av i vad mån det enskilda elementet avses bilda filtratkanalerna genom anläggning mot en plan skiva eller mot ett ytterligare likaledes profilerat element. Därest filtratkanalerna avses bli bildade mel- lan ett profilerat element och en plan skiva måste givetvis profi- leringarna utformas så att filtratet verkligen förmår strömma fràn filtersektorns radiellt yttersta parti in till det innersta filtratavle- dande kanalavsnittet 7. När däremot två profilerade element av- 10 15 20 25 510 746 12 ses bli placerade direkt mot varandra eller med mellanplacering av en perforerad skiva är det tillräckligt att dessa två profilerade element i samverkan med varandra kan bilda sådana filtratet av- ledande kanaler, d v s att filtratet då skulle kunna tänkas strömma successivt i filtratkanaler bildade som en konsekvens av det ena elementets profilering för att sedan strömma över mot det andra profilerade elementet och strömma i av detta bildade filtratkana- ler, varvid i fallet med en mellanliggande profilerad skiva filtratet skulle behöva strömma genom dennas mer eller mindre stora öppningar. Av beskrivningen ovan framgår således att uttrycket "profilering" vad avser elementen 23 och 24 inbegriper alla såda- na formbildningar som ger upphov till en topografi hos elementet som i något lämpligt valt tvärsnitt inbegriper att man där kan tala om att upphöjningar eller försänkningar eller både och förekom- mer, och närmare bestämt pà sådant vis att filtratkanaler kan uppstå bakom det perforerade elementet, antingen som en kon- sekvens av det enskilda elementets profilering eller detta ele- ments profilering i kombination med profileringen hos ett ytterli- gare, med det nyss nämnda elementet samverkande, element. Vid de avsedda utförandena enligt uppfinningen är dock städse en fördel att den såsom en konsekvens av elementets 23, 24 profile- ring erhållna topografin på elementets utåt vända yta kommer att vara bildad av avrundade ytor i kombination med eventuellt plana ytor, d v s att utformningen skall vara sådan att på filtersektorn sittande kakor av bortfiltrerat material lätt skall lossna utan att tendera att sitta kvar i vinklar och vrår.

Claims (13)

10 15 20 25 30 35 51Ü 746 13 Patentkrav

1. Anordning vid en filtersektor (6) för en roterande filterskiva, vilken filtersektor uppvisar en filtratkanal (19, 20) för vid filtre- ringen erhållet filtrat, vilket avges vid filtersektorns smalare ände, varvid filtratkanalen är utåt avgränsad av ett filtratet ge- nomsläppande, filtrerande skikt (21, 22) bildat av ett element (23, 24) med en perforering (35), lgännetegknad därav att fil- tersektorn (6) uppvisar ett flertal filtratkanaler (19, 20) och att dessa filtratkanaler (19, 20) är bildade genom att det perfore- ringen (35) uppvisande elementet (23, 24) självt är försett med en filtratkanalerna (19, 20) bildande profilering (25, 26).

2. Anordning enligt krav 1, därav, att elementets profilering har karaktären av upphöjningar/försänkningar (25, 26).

3. Anordning enligt krav 2. därav, att upphöjningar- na/försänkningarna har karaktären av långsträckta åsar/dalar (25, 26).

4. Anordning enligt krav 3, Kånnetegknad därav, att åsar- na/dalarna bildar en veckad eller vågformig profilering.

5. - Åfl0fdf1ifl9 enligt Krav 2. därav, att upphöjningar- na/försänkningarna (25, 26) är punktartade och fördelade över elementet (23, 24) för att bakom detta bilda filtratkanalerna.

6. Anordning enligt något föregående krav, Kånnetegknad därav, att filtersektorn (6) på sina båda sidor uppvisar profileringar och att dessa bildar filtratkanaler (19, 20) som i riktningen mot filtersektorns smalare ände korsande överlappar varandra.

7. Anordning enligt något föregående krav, [gåfineteçknag därav, att filtersektorn (6) uppvisar profileringar över väsentligen hela ytan av filtersektorns båda sidor. 510 746 10 15 20 25 30 14

8. Anordning enligt krav 6, därav, att filtersektorn på envar av sina båda sidor uppvisar dels ett profilerat parti (27), som bildar ett flertal väsentligen parallella filtratkanaler, vilka löper från en respektive yttre sektordel till en inre sektor- del, i vilken filtratkanalerna korsande överlappar varandra, dels ett väsentligen plant, den yttre sektordelen motsvarande parti (28), vilket tillsammans med profileringen på filtersek- torns motsatta sida bildar filtratkanaler.

9. Anordning enligt krav 8, därav, att jämväl det väsentligen plana partiet (28) är perforerat.

10. Anordning enligt något föregående krav, kånnetegknad därav, att filtersektorn (6) är bildad av åtminstone två åtmins- tone delvis profilerade skivartade element (23, 24), som är förbundna relativt varandra.

11. Anordning enligt krav 10, kånneteçknad därav, att mellan de båda åtminstone delvis profilerade, perforerade och skivartade elementen (23, 24) är anordnad en skiva, mot vilken elemen- ten anligger under det att elementen som en följd av sina pro- fileringar bildar filtratkanalerna mellan sig och skivan.

12. Anordning enligt krav 10, kanneteçknag därav, att elemen- ten anligger mot varandra under det att elementen som en följd av sina profileringar bildar filtratkanalerna mellan var- andra.

13. Anordning enligt krav 10, därav, att filtersek- torns (6) båda element (23, 24) är väsentligen lika utformade.