SE508703C2 - Tätningsremsa för montering mellan brädor - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 508 703 2 bli kvitt sådant ogräs, ett problem som också är mest uttalat då terrassen är belägen nära marken.

Mynt, smycken såsom ringar etc kan lätt falla ned mellan terrassbrädorna och ett återfinnande av sådana föremål är mycket svårt eller omöjligt. Detta problem är ävenledes svårare då terrassen är byggd nära ovanför marken eller står på korta pelare.

Djur såsom katter kan finna sitt uppehållsställe under sådana terrasser, vilket kan leda till olämpliga dofter som åstadkommer besvär för de som använder terrassen. Särskilt för terrasser som används för sociala sammanträffanden är sådana förhållande icke acceptabla.

Ett ytterligare problem med befintliga terrasstrukturer är att brädorna tenderar att böja sig konkavt uppåt så att spik och andra infästningsanordningar tvingas upp från brädorna då de rör sig under förändringar av fukt och belastnlngsförhållanden.

Detta sist nämnda problemet uppkommer då brädor i kon- ventionella terrasskonstruktioner efter en tid kontraherar mera på sin ovansida än på den undre sidan. Efter en tid blir konsekvensen den att spikarna tvingas upp från den bärande strukturen vilket leder till motsvarande olägen- heter. Även detta sist nämnda problemet löses genom föreliggande uppfinning. Eftersom den undre ytan på brädorna hålles torr har det visat sig att brädorna förblir plana eller böjer sig konvext uppåt i endast mindre grad. Detta beror sannolikt på det faktum att en kompakt terrass ökar flödet av luft under terrassen, vilket leder till en motsvarande snabb torkningsprocess av terrasser som är anordnade både på en plan yta och ett fritt underlag. Dessa förhållanden 10 15 20 25 30 35 508 703 3 bidrar till en mera varig terrass som också bibehåller ett bättre utseende efter en tids användning.

Vatten som samlar sig på terrassbrädorna på konventionella terrasser penetrerar ned till de bärande reglerna under terrassbrädorna. Efter en viss tid kommer fukt att skada bärarna som kan försvagas och fukten kan också följa bärarna in i tillhörande strukturer såsom byggnader etc.

Detta är en olägenhet som leder till höga underhållskost- nader och också till olyckor eftersom skadan ofta icke märks förrän den är mycket allvarlig.

För att undvika det sistnämnda problemet anordnas ett tätt skikt, t.ex. av metall eller en svetsbar taktäckning, under terrasskonstruktionen. Sådana lösningar ökar kostnaderna och leder till en tyngre konstruktion som är ofördelaktigt på olika sätt.

Användning av olika typer av tätningselement mellan golvplankor och terrassbrädor är känt tidigare. I detta sammanhang hänvisas till tyska patentet DE l02,394, brittiska patentet GB l,3ll,487 och till den svenska utlaggningsskriften 462,809.

Det tyska patentet DE l02,394 avser en tätningsregel som är anpassad för användning i samband med fullständigt kompakta golv .1 byggnader. Det visade tätningselementet är upp- enbarligen fullständigt styvt och penetreras av öppningar för lníästningsskruvar. Elementet enligt detta patentet kan därför icke förhindra läckage om det används utomhus.

U.K.-patentet nr. l,3ll,487 hänför sig till ett tätnings- element som också är designerat att utgöra en tät tätning mellan golvplankor. Detta element är emellertid gjort i två delar, vart och ett bestående av en hård och en mjuk del.

Ett sådant element skulle icke ge någon varig tätning 10 15 20 25 30 35 508 703 4 mellan terrassbrädor som användas utomhus och exponeras för höga temperaturer, mycket låga temperaturer och långvariga utfällningar.

Den svenska utläggningsskriften nr. 462,809 avser en styv tätningsregel som faktiskt medger att de närliggande plankorna kan brytas längs prefabricerade brottanvisningar i plankorna. Det verkar därför omöjligt att erhålla en helt ogenomtränglig tätning då brädorna sedan kontraherar t.ex. under en torrperiod.

Tätningsremsan enligt föreliggande uppfinning är särskilt utvecklad för att användas tillsammans med tryckimpregnerat trä. Tätningsremsan är därför konstruerad på ett sådant sätt att sammandragning av trämaterialet förstärker den tätande effekten av tätningsremsan eftersonlhullingförsedda sektioner tvingas in i träplankorna under den samman- dragande processen.

Tätningsremsan är dessutom enligt en föredragen utförings- form utformad. på ett sådant sätt att då trämaterialet expanderar kommer remsan att klämmas och deformeras så att sidokanten på remsan kommer att tryckas hårdare in i trämaterialet ju mer trämaterialet expanderar. På grund av dessa två faktorer kommer en fullständig tätning att erhållas under alla förhållanden.

Tätningsremsan enligt föreliggande uppfinning leder också till en minimal böjning av brädorna. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en tätningsremsa som är anpassad för användning mellan terrassbrädor på ett sådant sätt att alla de olägenheter som är nämnda ovan undvikes. Med andra ord är ändamålet att åstadkomma en vattentät och plan terrass av trä och särskilt av impregnerat trä på ett enkelt och billigt sätt. 10 15 20 25 30 35 508 703 5 Alla dessa ändamål tillfredsställes genom åstadkommande av tätningsremsan enligt efterföljande patentkrav.

För erhållande av en klarare och mera otvetydig föreståelse av föreliggande uppfinning hänvisas nedan till en detalje- rad beskrivning av några föredragna utföringsformer av en sådan tätningsremsa samt till bifogade ritningar där: Fig. 1 visar en tätningsremsa enligt föreliggande upp- finning monterad mellan två terrassbrädor med utfrästa spår, Fig. 2 visar mera i detalj en tätningsremsa av den typ som visas i figuren l, Fig. 3 visar en tätningsremsa av en något annorlunda utföringsform, Fig. 4 visar en tätningsremsa med en ytterligare annan utföringsform, emellertid också i enlighet med föreliggande uppfinning och där Fig. 5 visar en hjälpanordning för borttransport av vatten från terrasser av den ovan beskrivna typen.

Det bör noteras att samma hänvisningsbeteckningar används på alla ritningar då det är lämpligt. Det bör ytterligare påpekas att detaljer av strukturen som icke är absolut nödvändiga för förståelse av föreliggande uppfinning kan utelämnas på ritningarna för att göra dem enklare. Det bör slutligen noteras att skalan på de olika ritningarna icke nödvändigtvis är den samma.

Figuren l visar en del av en terras 1 gjord av parallella brädor 2 av vilka endast två parallella brädor visas på figuren. De brädor som visas är försedda med snedställda 10 15 20 25 30 35 508 703 6 spår 4, 5 med en sådan utformning att då två brädor 2 är anordnade bredvid varandra utgör de två spåren 4, 5 symmet- riska urtagningar på samma nivå i de två angränsande brädorna 2.

En prefabricerad remsa 8 'visas införd i. intervallet 6 mellan de två brädorna 2 på ett sådant sätt att sidokanter- na 3 hos varje remsa 8 är tvingade in i spåren 4, 5 i angränsande brädor 2 medan en kanalformad del 15 i mitten av remsan eller inpassningen 8 definierar en nedåt svängd flödeskanal mellan de två brädorna. Det bör nämnas att remsan 8 företrädesvis har ungefär samma längd som brädorna 2 och sträcker sig därför utan avbrott från den ena ändan av brädan till den andra. Vid användning av en sådan konstruktion för en terrass 1 tillfredsställes alla ändamål och kännetecken som är nämnda ovan. Smycken eller ringar kan följaktligen icke falla ned mellan brädorna på terras- sen eftersom de kommer att fångas upp av remsan och kan lätt plockas upp. Fallande löv och smuts som kommer in i intervallen mellan brädorna kan lätt spolas ut och svepas bort eller mot någon sida. Vatten som faller ned på terrassen 1 kommer att strömma ner in i kanalerna 15 och kommer att lätt avlägsnas. I detta sammanhang bör nämnas att den kompletta terrassen företrädesvis kan upprättas på ett sådant sätt att den sluttar något i en riktning eller i båda riktningarna. En sådan konstruktion åstadkommer ett naturligt flöde bort från terrassen. Det bör också nämnas att varken ljus eller vatten kommer att flöda in under terrassen och på grund av detta får marken under terrassen varken vatten eller ljus och växten av ogräs under terras- sen minskas därför starkt.

Trots dessa fördelar kommer den laterala elasticiteten i kanalen av remsan att anpassa sig till de små naturliga rörelser som allt biologiskt material gör under normal användning. 10 15 20 25 30 35 508 703 7 På figuren 2 visas en tvärsektion av tätningsremsan 8 mera i detalj.

Det bedömes såsom fördelaktigt att förse remsan eller inpassningen 8 med en brytning i en spetsig vinkel längs de longitudinella sidokanterna 3 vilka är vikta tvärt så att remsan 8 får en del av en spetsig vinkel a, företrädesvis cirka 15°, längs båda sidokanterna. Den vikta delen på båda sidokanterna, som på figuren sträcker sig från referensen 3 till referensen 14, har en bredd som något överstiger bredden hos spåren 4, 5. Detta ger ett antal fördelar som nämnes nedan.

De yttre, skarpa kanterna längs de yttre sidokanterna 3 hos remsan 8 kommer att tjäna som hullingar vilka lätt kan skjutas in från sidan in i spåren 4, 5 men som icke kan dras ut utan speciella åtgärder. Det bör igen påpekas att den vikta kanten har en sådan dimension att den måste tvingas in i motsvarande spår 4, 5. I enlighet med detta kommer sidokanterna 3 icke att dras ut från de motsvarande spåren 4, 5 då terrassbrädorna 2 drar sig samman t.ex. genom att de blir torra. Den vikta kanten 14 kommer i stallet att underkastas en kraft som leder till en mindre extension av vinkeln a eftersom sidokanten 3 tvingas ännu tatare mot den inre ytan av spåren 4 och 5. Remsan 8 kommer 1 stallet att deformeras vid bottnen av kanalen 15.

Elastxciteten av remsan medger här att profilen öppnas något så att brädorna 2 kan röra sig något från varandra medan kanalen 15 faktiskt är mera noggrant tätad längs den yttre kanten.

Då tätningsremsan har en form som den enligt figuren 2 kommer tätningen mellan remsan 8 och spåren 4 och 5 i brädorna 2 faktiskt att förstärkas även då brädorna 2 tvingas sidlängs mot varandra, t.ex. vid ökad fuktighet.

Detta kan förklaras på följande sätt: 10 15 20 25 30 35 508 703 8 Då brädorna 2,2 rör sig mot varandra tvingas hörnen 16 (fig. 1) inåt mot de vikta linjerna 17 på remsan 8, vilka linjer är belägna vid den övre delen av den kanalformade delen 15. Sidoväggen på remsan kommer följaktligen att böja sig och som ett resultat därav kommer kanten 3 att tvingas ännu hårdare mot trämaterialet i brädorna 2. Resultatet är att tätningen mellan spåret och remsan kommer att för- stärkas både då brädorna 2 rör sig mot varandra och då brädorna 2 rör sig från varandra. Det bör påpekas att denna tätning redan från början är så effektiv att den kommer att förhindra passage av vatten eftersom den vikta kanten 3-14 har sådana dimensioner att den är bredare än bredden på spåret 4 och 5 medan materialet i remsan är elastisk och tvingas utåt mot kanten av spåren på ett förspänt sätt.

Tätningsremsan 8 kan företrädesvis utformas exakt såsom visas på figuren 2. Det framgår då att vinkeln a =$15° upprepas på många ställen i tvärsektionen. Den yttre vikta kanten har en vinkel a i förhållande till den angränsande plana ytan på utsprånget 9, 10. Sidoväggarna i kanalen 15 utgör i sin tur en vinkel a i förhållande till vertikalpla- net. Bottnen på kanalen 15 utgör vidare en vinkel a i för- hållande till horisontalplanet.

Vid användning av den formen som visas kommer brädorna att ha ett avstånd till varandra 18 då andra påkänningar icke förefinnes. Då brädorna expanderar kan detta avstånd minskas till bredden 19 vid bottnen av kanalen 15, och då bottnen har en svängd del såsom visas vid 20 kan avståndet mellan brädorna ytterligare minskas. På samma sätt kan avståndet mellan brädorna också öka och överstiga avståndet 18 då brädorna 2 kontraheras. Hela tiden kommer den elastiska remsan att följa rörelserna och täta ordentligt mot angränsande brädor utan att något gap åstadkommes.

Vatten som faller ned på terrassen, kommer att flöda bort längs kanalerna 15. t flat 10 15 20 25 30 35 508 703 9 Olika former kan emellertid användas för tvärsektionen på remsan 8. Sonlmöjliga modifikationer kan nämnas att bottnen på kanalen 15 kan vara plan eller vågformad och sidokanter- na 3 kan vikas nedåt i stället för uppåt. Remsan 8 kan extruderas med en del vikt uppåt vid 3 och en del nedåt vid 3' och någon av viklinjerna 17 och/eller 20 kan avvaras fullständigt.

Då terrassen 1 belastas kommer eventuell böjning och rörelse av remsan 8 att leda till en bättre tätning mot det omgivande trämaterialet. Detta kan bäst förstås om situa- tionen utan en sådan vikt eller skarpt böjd kant betraktas.

I detta fall kommer en rörelse av brädorna i förhållande till varandra att göra att utsprånget på remsan 8 rör sig ut av spåren 4, 5 vilket leder till en dålig tätning, vilket i sin tur gör att vatten kommer att flöda ut över kanalen av remsan och kontakta veden i spåren 4 och 5 och därefter också undersidan av brädorna 2. Med en vikt sidokant 3 formad att pressas in i spåret 4, 5 i terass- brädorna 2 kommer denna situation att undvikas vid alla belastningsförhållanden.

Det bör också nämnas att en kanalformad del 15 med en huvudsakligen rektangulär tvärsektion såsom visas på figurerna 1 och 2, anses vara den bästa utföringsformen.

Denna utformning ger goda flödesförhållanden och den förlänar också remsan en stor flexibilitet i sidled då brädorna belastas på ett sådant sätt att de kommer att röra sig från varandra. Den visade utformingen av tvärsektionen av remsan 8 ger därför stor frihet för relativa rörelser även om remsan är fäst vid båda de veckade kanterna 3 i materialet på brädan 2. Det föredras därför att kanalen 15 är något smalare nära bottnen än vid dess övre delar då en sådan utformning kommer att förbättra den effekten som Tätningensremsan enligt föreliggande beskrivits ovan. uppfinning är fördelaktig eftersom en sådan remsa represen- 10 15 20 25 30 35 508 705 10 terar ett mycket användbart hjälpmedel då terrasser skall byggas eftersom den säkerställer en konstant distans mellan alla terrassbrädorna längs hela deras längd. En terrass som är uppbyggd med hjälp av sådana kanalformade inpassningar får därför ett bättre estetiskt utseende än en terrass uppbyggd utan sådana inpassningar. En sådan tätning kan emellertid också anordnas på redan befintliga terrasser som ursprungligen byggdes utan sådana tätningsremsor. Då kan en profilfräs styras in mellan två närliggande brädor och föras längs dessa brädor* medan spår fräses ut i båda brädkanterna samtidigt. Då sådana spår har frästs ur kan en remsa tryckas ned in i gapet ovanifrån. På grund av den inre elasticiteten hos remsan kommer tätningsremsan att ex- pandera då den pressas ner och en korrekt position i de utfrästa spåren kommer att erhållas.

Många olika tvärsektionsutformningar kan användas för spåren och för remsan eller inpassningen. Några modifika- tioner visas på figurerna 2-4. Figuren 3 visar en remsa med en vågíormad botten och figuren 4 visar en remsa med en jämt sluttande botten. Även andra tvärsektioner kan anordnas inom ramen för föreliggande uppfinning. Remsan kan exempelvis vara plan längs hela längden eftersom även en sådan utformning kan medge några rörelser åt sidan mellan terrassbrädorna, särskilt då kanalen 15 är bredare vid toppen än vid bottnen.

Slutligen kan det nämnas att terrassen kan färdigställas med den utformningen som visas på figuren 5. Här leder en ändinpassning 16 bort vattenflödet till kanten av terras- sen. På denna figuren visas en ändränna 16 som är anordnad på tvärs av alla tätningsremsorna 8.

Inpassningen eller remsan enligt föreliggande uppfinning kan framställas från olika material. Ett möjligt och lämpligt material är en järnplåt med ett skydd av plast, 10 15 20 508 703 ll eventuellt med struktuerad yta och med en tjocklek av exempelvis 0,5 mm. Galvaniserade metallplåtar med en tjocklek av 0,5 - l mm är också väl lämpade. Ytterligare material kan utgöras av plastmaterial och laminat. Ex- truderade remsor av lättmetall t.ex. aluminium kan också användas. Det föredras att materialet har en jämn yta som lätt kan renas och det bör företrädesvis väljas bland material som tål de uppkommande stress- och temperaturbe- lastningarna som är vanliga för byggnader. Likaledes är elasticiteten hos remsan viktig eftersom den bör kunna pressas in i spåren 4, 5 då den monteras.

De spår som göres i sidokanterna på terrassbrädorna kan också ha olika utformning. Spåren kan exempelvis slutta uppåt såsom visas på exemplen eller de kan vara anordande horisontellt. Spåren kan också ha ett mindre djup och en mera öppen utformning. Kombinationer av olika visade utföringsformer av spåren och remsorna kan också göras utan att man kommer utanför området för föreliggande uppfinning.

Mera än ett enskilt spår 4, 5 kan också anordnas i varje bräda 2. Under sådana förhållanden kan remsan 8 anordnas med en eller flera utsprång 9, 10 på varje sida.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 40 508 703 12

1. l. Tätningsremsa (8) för montering mellan brädor (2) som är anordnade parallella men på visst avstånd (6) från varandra så att brädorna (2) utgör en jämn yta (1) och där varje bräda (2) är försedd med åtminstone ett längsgående spår (4, 5) längs hela längden av sina sidokanter, vilka spår är anpassade för mottagande av utstående förlängningar (9, 10) på tätningsremsan (8) som är gjord som en enskild impermeabel enhet, k ä n n e t e c k n a d a v, att tätningsremsan (8) innefattar en i sidled elastisk central del (ll) med en bredd som både kan expanderas och kontrahe- ras beroende på elastisk deformation då remsan exponeras för yttre mekaniska krafter och att den centrala delen (ll) är försedd med åtminstone två utskjutande elastiska förlängningar (9, 10) som är anpassade att införas på ett tätande sätt i motsvarande spår (4, 5) i två bredvid varandra liggande brädor (2) eftersom de utstående förläng- ningarna (9, 10) har icke-belastade dimensioner som något överstiger de hos de motsvarande spåren (4, 5) så att de elastiska extensionerna kommer att trycka mot de inre ytorna av de motsvarande spåren då remsan är rätt monterad.

2. Tätningsremsa (8) enligt kravet 1, k ä n n e - t e c k n a d a v, att utsprången (9, 10) är försedda med eftergivliga komprimerbara och expanderbara sidokanter (3) som är vikta i en spetsig vinkel (d) och som vid ett icke- belastat läge har en bredd som är något större än bredden på spåren (4, S) med vilka utsprången (9, 10) är anpassade att samarbeta.

3. Tätningsremsa (8) enligt kravet 2, k ä n n e - t e c k n a d a v, att den innefattar ett tunt longitudi- nellt veckat elastiskt element vars centrala del är W- formad medan utsprången är V-formade och har en bredd överstigande bredden hos spåren (4, 5) i brädorna (2). 10 15 20 25 30 508 703 13

4. Tätningsremsa (8) enligt kraven 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d a v, att den centrala, elastiska delen (ll) är försedd med en central, icke-genomtränglig kanal (15) med ett djup som sträcker sig från spåren (4, 5) till den lägre ytan på brädorna (2).

5. Tätningsremsa (8) enligt kravet 4, k ä n n e - t e c k n a d a v, att kanalen (15) har en större bredd upptill än nedtill.

6. Tätningsremsa enligt något av kraven l-5, k ä n n e t e c k n a d a v, att utsprången (9, 10) är försedda med elastiskt vikta kanter i en spetsig vinkel (L = a) (3-14) med skarpa sidokanter (3) anpassade att pressas in i ytan på motsvarande spår (4, 5) till följd av sin inre elasticitet.

7. Tätningsremsa (8) enligt kravet 6, k ä n n e - t e c k n a d a v, att spåret (4, 5) har en bredd som är 2-4 mm mindre än bredden av den i spetsig vinkel vikta kanten (3-14) i obelastat läge.

8. Tätningsremsa (8) enligt något av kraven 6-7, k ä n n e t e c k n a d a v, att den vikta kanten (3-14) är böjd uppåt.

9. Tätningsremsa (8) enligt något av kraven 1-8, k ä n n e t e c k n a d a v, utsprången (9, 10) och spåren (4, 5) sluttar uppåt från horisontalplanet i en spetsig vinkel (L = a).

10. Tätningsremsa (8) enligt något av kraven 6 eller 8, k ä n n e t e c k n a d a v, att den spetsiga vinkeln (L = d) är cirka 153