SE500395C2 - Fuktupptagande anordning - Google Patents

Description

20 25 30 35 ._2- Som framgår närmare av det följande utmärks anordningen enligt uppfinningen av att fuktupptagningsorganet har en fukt- absorptionskropp, som till väsentlig del består av ett ma- terial med stor fuktabsorptionsförmåga och som är så anordnad i höljets fluidpassage, att i fluidpassagen strömmande fluid, såsom sugluft och med denna transporterad fukt i flytande eller ångformigt tillstånd, kommer i fuktavgivande relation till fuktabsorptionskroppen. Med detta avses att fluid som passerar genom fluidpassagen i praktiken inte kan nå fluid- utloppet utan att komma så nära det fuktabsorberande materialet att i varje fall en eventuell vätskeformig fas av fluiden uppfångas av detta material.

Tre för belysning av uppfinningen valda exempel på utfö- ringsformer av anordningen enligt uppfinningen beskrivs när- mare nedan med hänvisning till de bifogade schematiska rit- ningarna.

Fig. 1-3 visar en första utföringsform i planvy, sidvy (delvis i längdsnitt) och i tvärsnitt längs linjen III-III i fig. 1. A Fig. 4 visar en andra utföringsform, innefattande den första utföringsformen, i en framställning svarande mot fig. 2. _ .Fig. 5 visar en variant av utföringsformen i fig. 4.

Fig. 6 visar ett tvärsnitt längs linjen VI-VI i fig. 4.

Fig. 7-9 visar i vertikalt snitt en tredje utföringsform i tre olika tillstånd.

Den i fig. 1-3 visade anordningen, som är avsedd för en- gångsanvändning, har ett hölje 11, som utgörs av en av plast- film bestående tub 12 och ett par stela gavelstycken 13 och 14 med vilka tuben 12 är fluidtätt förenad vid sina ändar och vilka är utformade med en inloppsnippel 15 resp. en utlopps-' nippel 16. Vidare har anordningen en inuti tuben 12 anordnad, laminerad, långsträckt absorptionskropp 17. Denna utfyller väsentligen hela det utrymme 18 som tuben 12 och gavel- styckenas mot varandra vända sidor avgränsar och som bildar en fluidpassage mellan anslutningsnipplarna 15, 16.

Absorptionskroppen 17 är som förklaras närmare nedan så beskaffad, att den uppvisar ett flertal mellan kortändarna 10 15 20 25 30 35 _3._ gående och över i huvudsak hela tvärsnittet fördelade fluid- genomströmningspassager 19. För att fluid lätt skall kunna strömma mellan gavelstyckena 13, 14 och alla dessa passager i absorptionskroppen 17 har varje gavelstycke ett stort antal öppningar, vilka är fördelade över hela den mot absorptions- kroppen vända sidan och står i förbindelse med kanalen i den tillhörande anslutningsnippeln.

Absorptionskroppen 17 är uppbyggd av ett antal skikt 21 av ett material som är kraftigt fuktabsorberande. Materialet utgörs företrädesvis av eller har som väsentlig beståndsdel en så kallad superabsorbent; superabsorbenter används ofta i blöjor, sanitetsbindor och andra produkter som måste ha stor förmåga att absorbera vätska. Skikten 21 skiljs åt av fluid- genomströmningspassagerna 19 bildande luftgenomsläppliga mel- lanskikt av ett material som företrädesvis har dålig vätske- absorptionsförmåga eller rent av är hydrofobt.

Dessa skikt och de av dessa bildade kanalerna 19 har till uppgift att tillåta vätska och sugluft att strömma mellan och utmed de absorberande skikten 21 under inverkan av en tryck- skillnad mellan inloppsgavelstycket 13 och utloppsgavelstyck- et 14 även när de absorberande skikten 21 har förlorat sin förmåga att släppa igenom vätska eller luft till följd av vätskeabsorption, När den i fig. 1-3 visade anordningen skall användas an- sluts inloppsnippeln 15 till en sugpump eller annan vakuum- källa (ej visad), medan inloppsnippeln 16 ansluts till det ställe varifrån vätska skall sugas upp. Det undertryck som tuben 12 medför att denna anpressas 17, denna därigenom pres- undertrycket i praktiken inte att luft därvid uppkommer inuti mot absorptionskroppen men även om sas ihop något, medför densamma. kan luften relativt lätt strömma inte 19 utan även genom de fuktabsorberande inte kan passera genom Till att börja med endast genom kanalerna skikten 21. Efterhand som med sugluften transporterad vätska kommer in i absorptionskroppen 17 absorberas vätskan av skik- ten 21, och endast sugluften går vidare och ut genom utlopps- nippeln 16. Absorptionen av vätskan medför att skikten 21 successivt förlorar sin luftgenomsläpplighet, men kanalerna oo 10 15 20 25 30 35 ._4... 19 säkerställer att vätska fortfarande kan sugas in i ab- sorptionskroppen 17 och absorberas.

Efterhand som mer och mer vätska absorberas kommer ab- sorptionskroppen 17 att svälla eller expandera och därigenom spänna ut tuben 12. Detta gäller i vart fall om en s.k. super- absorbent används i absorptionskroppen. Detta inverkar dock inte menligt på absorptionsförmågan eller genomsläppligheten hos kanalerna 19 i någon större grad, utan vätskeupptagningen kan fortgå till dess att hela absorptionskroppen är maximalt fylld med vätska. Givetvis bör absorptionskroppen vara så said-ar» fæfiväflëäë f aü-e aan Hafflearrfi aj' utnyttjas Iäïmïra än (fasa alm* när :ïmfilaamfšlr maximal všrslšfamëmqfišf Fig. 4-6 visar två varianter 111 och 211 av en utförings- form av anordningen enligt uppfinningen vilken inkluderar den i fig. 1-3 visade absorptionsanordningen 11 och därutöver har ett stelt ytterhölje 31 resp. 41 och ett till detta hörande styr- eller reglerorgan 32 resp. 42. 1 I den i fig. 4 och 6 visade varianten är ytterhöljet 31 fluidtätt, och det är även tätat mot absorptionsanordningens 11 inloppsnippel 15 och utloppsnippel 16. På sin ena sidvägg har höljet ett par ytterligare nipplar 33 och 34 på en klack 35. Nipplarnas kanaler kommunicerar med varandra under för- medling av öppningar 36 och 37 i klacken 35 och ytterhöljets vägg och det inre av ytterhöljet 31, såsom framgår bäst av fig. 4.

Nippeln 33 är avsedd att sammankopplas med utloppsnippeln' 16, såsom likaså visas i fig. 4, och nippeln 34 är avsedd att anslutas till undertryckskällan. Inloppsnippeln 15 ansluts på det tidigare i anslutning till fig. 1-3 beskrivna sättet.

När den i fig. 4 och 6 visade varianten används, står det inre av ytterhöljet 31 och det inre av tuben 12 under i hu- vudsak samma tryck, och absorptionskroppen 17 sammanpressas följaktligen inte av omgivningstrycket på det sätt som angi- vits för anordningen i fig. 1-3. Istället kommer ytterhöljet 31 att vara utsatt för ett yttre övertryck, och det måste gi- vetvis vara så utfört att det kan motstå detta tryck.

Absorbentkroppen 17 sväller eller expanderas efterhand som fukt absorberas, och när en viss mängd fukt, nämligen så nu: a 10 15 20 25 30 35 5 Û 0- _5.. stor mängd som det är lämpligt att belasta absorptionskroppen med, har absorberats och absorbentkroppen därigenom har ex- panderats i en viss bestämd grad, kommer den ena sidan på tuben 12 att pressas mot insidan på ytterhöljet och därigenom täcka öppningarna 36 och 37. Därigenom kan inte längre någon sugverkan förmedlas från vakuumkällan till absorptionsanord- ningen. Detta tillstånd kan lätt detekteras på något i och för sig känt sätt och signaleras på lämpligt sätt, så att operatören eller övervakaren görs uppmärksam på att en åtgärd krävs, såsom utbyte av absorptionsanordningen 11 mot en ny.

Som framgår av det föregående och av fig. 4 och 6 bildar öppningarna 36 och 37 tillsammans med tuben 12 en avstäng- ningsventil 32, som vid stängning gör anordningen overksam och utlöser en signal som indikerar att anordningen är overk- sam. V i “ Fluidutloppet från höljet 12 kring absorptionskroppen kan i utföringsformen enligt fig. 4, 6 också vara "fördelat" över hela eller en stor del av absorptionskroppens yta, exempelvis genom att höljet 12 bildas av ett semipermeabelt membran, så- ledes ett material som har förmåga att släppa igenom gas men spärrar för vätska. I sådant fall kan det naturligtvis vara nödvändigt att kring absorptionskroppen, mellan det absorbe- rande materialet och det gasgenomsläppliga höljet anordna luftkanaler på lämpligt sätt, exempelvis med hjälp av åsar eller andra distanshållande organ, eventuellt liknande de ej absorberande skikten 19. g I den i fig. 5 visade varianten är ytterhöljet 41 försett med ett styrorgan i form av en strömställare 42, som manöv- eller öppnas) när absorptionsanordningen ll har en viss bestämd utsträckning. Strömställaren 42 för att t.ex. åstadkomma en larm- eller indike- Ytterhöljet 41 behöver inte vara tätt eller omge reras (sluts expanderat i kan användas ringssignal. absorptionsanordningen ll helt, utan det kan ex.vis vara öppet vid en sida, så att absorptionsanordningen bekvämt kan läggas in i och tas ut ur ytterhöljet. I Givetvis kan en strömställare motsvarande strömställaren 42 vara anordnad även vid varianten i fig. 4 och 6, och det är också möjligt att i varianten enligt fig. 5 låta ytterhöl- 10 15 20 25 30 35 .,«,W_-,\qw,,1«-.“ 'YHWM _. W _, Wfiauhv, ,fl%ï.i,le,wndn i. “_ .. "I "11 '_41 JJ CN JJ dl ...6... jet 42 stå under samma tryck som det inre av absorptions- anordningen 11 på samma sätt som i fig. 4.

Vid den i fig. 7-9 visade absorptionsanordningen 311 är absorbentkroppen 317 anordnad i ett stelt, lufttätt till- slutet hölje 312 innefattande ett avtagbart lock 345. Detta är försett med en inloppsledning 315, som sträcker sig ned till närheten av ytterhöljets botten och en utloppsledning eller utloppsnippel 316.

Absorbentkroppen 317 är även i detta fall laminerad eller skiktad, dock med de absorberande skikten 321 liggande hori- sontellt, tvärs mot den allmänna genomströmningsriktingen för den strömningspassage 318 som höljet 312 bildar mellan in- loppsledningens 315 mynning och utloppsnippeln 316.

VLiksom i de föregående utföringsformerna är de absorbe- rande skikten skilda åt av ej absorberande eller hydrofila horisontella mellanskikt, som bildar luftgenomströmnings- kanaler 319. Ett sådant kanalbildande skikt, i vilket in- loppsledningens 315 mynning ligger, finns även under det understa absorberande skiktet 321,. Dessa kanaler 319 är strömningsmässigt förbundna med varandra resp. med det tomma utrymmet 346 ovanför det översta absorberande skiktet 321 under förmedling av vertikala kanaler 347 vid motsatta sidor av höljet 312 på sådant sätt, att sugluften i den mån den inte kan passera genom de absorberande skikten 321 går i en sick-sackbana från inloppsledningen 315 till det nyssnämnda utrymmet. Fukt som förs med luften kan då lätt tas upp det absorberande skikt 321 som avgränsar den för tillfället aktuella luftgenomströmningskanalen.

På motsvarande sätt som i utföringsformen enligt fig. 4, 6 kommer absorptionskroppen 317 att expanderas efter hand som den upptar fukt (fig. 8) och att slutligen anläggas mot och tillsluta den öppning 347 som leder in i utloppsnippeln 316, så att anordningen blir overksam till följd av att sugverkan ej längre kan upprätthållas inuti höljet 312 (fig. 9).

Absorbentkroppen 317 har på sin översida ett tätt skikt 317A åtminstone vid det parti som ligger mitt för öppningen 316. flwwlnfly, _ 10 15 20 _ 7 _ På sin undersida har locket 345 en ringformig äs 348, som omger öppningen 347 och tjänar till att förhindra att absor- bentkroppen 317 tillsluter öppningen 347 oavsiktligt, dvs. om den av någon anledning skulle anläggas mot locket 345 med en- dast en liten kraft, nämligen en kraft som är avsevärt mindre än den anpressningskraft som uppkommer vid absorptionskrop- pens expansion till följd av vätskeabsorptionen. Även om det är att föredra att utföra absorptionskroppen laminerad eller skiktad på det visade och beskrivna sättet för att säkerställa att gas kan passera absorptionskroppen i fuktavgivande relation till densamma även sedan den har ab- sorberat en större eller mindre mängd vätska, är det ej inom _ ramen för uppfinningen nödvändigt att utföra absorptionskrop- pen på detta sätt. Denna relation kan nämligen säkerställas även på annat sätt, exempelvis genom att det absorberande ma- terialet ges formen av kulor eller andra kroppar som när de placeras i kontakt med varandra kvarlämnar mellanrum, vilka bildar ett över hela absorptionskroppen utbrett system eller nätverk av hålrum. Detta system eller nätverk av hålrum kan då fungera som en luftkanal genom vilken gas kan strömma från den ena sidan av absorptionskroppen till den andra i kontakt med det absorberande materialet.

Claims (9)

:oo ovan cum a 7 4 oo 7 to 10 15 20 25 30 35 Patentkrav

1. Fuktupptagande anordning innefattande V - ett företrädesvis fukttätt hölje (12) med ett fluid- inlopp (15), ett fluidutlopp (16) och en mellan fluidinloppet och fluidutloppet förlöpande fluidpassage (18), - ett i höljets fluidpassage (18) anordnat fuktupptag- ningsorgan (17), kännetecknad av att fuktupptagningsorganet är en fuktabsorptionskropp (17), som i huvudsak helt utfyller genomströmningstvärsnittet hos fluidpassagen (18) och till väsentlig del består av ett material med stor fuktabsorptionsförmåga, och att fuktabsorptionskroppen avgränsar eller inom sig har minst en fluidkanal (19,319,347), som står i fluidledande förbindelse med fluidinloppet (15) och fluidutloppet (16) och är väsentligen fri från fuktabsorberande material. kännetecknad av att

2. Anordning enligt patentkrav 1, fuktabsorptionskroppen (17) innefattar ett flertal fuktabsor- berande skikt (21) åtskilda av mellanliggande, fluidkanalen eller fluidkanalerna (19) bildande skikt av ett fluidgenom- släppligt, ej fuktabsorberande material.

3. Anordning enligt patentkrav 2, kännetecknad av att fluidkanalen eller fluidkanalerna (19) sträcker sig huvudsak- ligen i fluidpassagens (18) huvudriktning.

4. Anordning enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknad av att fluidkanalen eller fluidkanalerna (319) sträcker sig huvudsakligen tvärs mot fluidpassagens huvudriktning. 1

5. Anordning enligt något av patentkrav 1-4, känneteck- nad av att höljet (12) är inneslutet i ett stelt ytterhölje (31, 41).

6. Anordning enligt patentkrav 5, kännetecknad av att ytterhöljet (31) är fluidtätt och att dess inre står i öppen förbindelse med fluidutieppet (ie).

7. Anordning enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av ett styr- eller reglerorgan (32; 42, 347/348) som är anordnat att manövreras som gensvar på expansion hos fuktabsorptionskroppen (17, 317). lo usa» É5UÜ 395 _9-

8. Anordning enligt något av patentkrav l-7, känneteck- nad av att höljet (312)

9. Anordning enligt något av patentkrav 1-9, nad av att materialet med stor fuktabsorptionsförmåga utgörs 5 av eller som väsentlig beståndsdel har en superabsorbent. är stelt. känneteck-