SE464619B - Saett och anlaeggning foer straenggjutning med horisontell eller lutande kokill - Google Patents

Description

lv 464 619 hämtning av denna kokilldel. I en vertikal kokill har slagg- partiklar, som medföljer smältan, möjlighet att stiga i smäl- tan och ansamlas pà dess överyta, där de antingen kunna "fiskas upp" eller, då s.k. gjutpulver användes, förenas med detta.

I beröring med smältans yta sammansmälter slaggen och pulvret och rinner ned mot menisken mellan smältan och kokill- väggen för att därifrån dra med det stelnande strängskalet ned genom kokillen för att bilda ett glidskikt mellan sträng- skalet och kokillväggarna. De slaggpartiklar som icke hinner flyta upp till ytan fördelar sig ganska jämnt över den verti- kala strängens tvärsnitt.

Det senare är inte fallet vid horisontell gjutning enligt hittillsvarande metoder. Slaggpartiklarna flyter upp i strängen och ansamlas i dess övre del. Den fasta och tät- ande förbindningen mellan kokillen och gjutlàdan eller dess íngjutningsrör eller munstycke tillåter varken ovannämnda kokilloscillation eller smörjning av kokillens väggar med de fördelar detta medför. Risken att det i den stationära, horisontella kokillen stelnande sköra strängskalet avdras är mycket stor genom att stelnande smälta har benägenhet att sätta sig fast vid ingjutningsröret eller -munstycket eller vid kokillväggen som följd av frånvaron av smörj- eller glidmedel.

För att i någon män motverka ovannämnda brister och nackdelar vid horisontell gjutning, har man infört en steg- vis utdragning av strängen ur kokillen. Härvid skall vid stillestàndsperioden det i kokillen stelnande sträng- skalet fá tillräcklig tid att växa i tjocklek och styrka utan att pâverkas av dragpàkänningar för att bättre kunna hälla stànd mot dessa vid utdragningsteget för strängen. _ För att säkerställa att strängskalet alltid brister pà samma ställe och redan vid kokillens utloppsände, insättes . ofta en s.k. brytbricka eller -ring vid övergången mellan inqjutningsrör och kokill. Vanligtvis har denna en mindre genumloppsöppning än kokillen dels för att minska värme- bortledningen här och dels för att hârigenom fixera läget Q) 464 619 hos den stelnande metallens svagaste punkt dvs. brott- stället. Trots att denna brytbricka eller -ring är utförd i ett mycket motstàndskraftigt material, utsätts den för stark avnötning och mäste följaktligen ofta utbytas.

Enär ett smörj- eller glidmedel ej kan användas, in- sättes stundom för att minska fastsättningstendensen av smälta mot kokillväggen ett insatsfoder av ett material, som ger mindre benägenhet för fastklibbning än gängse kokill- material. Grafit är det mest förekommande fodermaterialet, som emellertid förslites tämligen snabbt i synnerhet pà kokillens undersida, mot vilken strängskalet genom sin tyngd anligger och sàledes är mest utsatt för sàväl mekanisk som termisk belastning. Denna ensidiga anläggning i ko- killen medför givetvis förutom en ojämn kokillförslitning en ojämn värmebortledning över strängens omkrets, i all synnerhet som strängskalet krymper, varigenom en luftspalt uppstår mellan strängens översida och kokillen.

Med föreliggande uppfinning undvikes ovannämnda nack- delar vid hittillsvarande horisontalgjutningsmetoder, men de ovannämnda fördelarna vid gjutning i vertikal kokill äter- införes. Sättet och anläggningen enligt uppfinningen har därför erhållit de i patentkraven angivna kännetecknen.

Genom att kokillen försättes i en kontinuerlig eller stegvis roterande rörelse eller vrides fram och àter omkring sin centrumlinje vinnes en jämnare och förbättrad (inten- sivare) kylverkan runt strängens omkrets då ju strängen genom sin tyngd lägger sig an mot kokillens undersida, vilken sä- ledes är sàväl termiskt som mekaniskt mest belastad,men som genom sagda rörelse ständigt växlar. Härtill kommer att vid gjutning av runda strängar en "periferisk" relativrörelse mellan strängskalet och kokillytan uppstår, vilket bidrar till minskade dragpàkänningar och därmed minskad risk för uppkomsten av avdragssprickor vid strängens utdragning, då ju genom kokillens vridnings- eller rotationsrörelse vilofriktionen är upphävd. Eventuellt kan kokillens vridning sammankopplas med kokilloscillationen pà sàdant sätt att kokillen vrides ett steg endast i samband med strippnings- slaget. Strippningsrörelsen blir därmed skruvformig. 464 619 Denna kokillrörelse medför dessutom möjligheten av ett förenklat kylningssystem för kokillen. Den annars an- vända, en rörkokill omgivande kylmantel, som har till upp- gift att jämnt fördela kylmedlets strömning och kylverkan runt kokillens omkrets, kan nu utbytas mot den enklare me- toden att pàspruta kylmedlet pà kokillen. Kokillens vrid- ning eller rotation sörjer för en utjämning av kylverkan.

Kokillens rörelse kan antingen ske medelst separat drivningsanordning eller, om även strängen vid sin utdrag- ning ur kokillen roteras, varom beskrives här nedan, med hjälp av den friktion, som är för handen mellan sträng- och kokillvägg. En relativrörelse mellan dessa ytor eller en steg- eller ryckvis rotation kan da ske genom uppbromsning av kokillrörelsen.

En oscillation, dvs. en fram- och àtergáende rör- else av den horisontella eller lutande kokillen, ger därtill fördelar, som ovan anförts för oscillation av en vertikal kokill. Således uppnàs en effektivare smörjning och den termiska återhämtningen i samband med det s.k. strippnings- slaget samt sammanpressningen och -“läkningen" av eventu- ellt uppkomna tvärsprickor genom användning av s.k. "negativ strip". Förutsättningen för den verksamma smörjningen och termiska återhämtningen är emellertid att den mest utsatta delen, dvs. där den smälta metallen kommer i beröring med kokillväggen innan enskalbildning kommit till stånd, dvs. i samband med strippningsslaget, bibehálles frílagd fràn smälta, dvs. att smälta, som kontinuerligt tillföres kokillen, inte kommer i beröring med denna del av kokillväggen.

Genom DE 2 548 940 är det känt att medelst den elektro- magnetiska repellerande verkan som genereras av en längs en fog anordnad, med växelström matad elledare smälta kan för- hindras att intränga i fogen mellan tvà rör, varav det ena kan vara rörligt och självfallet kan vara en kokill och det andra en keramisk ingjutningsanordning, genom vilken smältan tillföres kokillen.

Självfallet blir en del av ytorna pá bada sidor om spalten frilagda fràn smälta, vilket framgår av fig. 5 i 464 619 nämnda patentskrift. Vid en oscillation av kokillen före- ligger emellertid risk för att fogen eller gapet mellan de två delarna blir för stort vid kokillens rörelse i gjut- ningsriktningen och att därför smälta läcker ut. Vid en ko- killoscillation är det för förebyggandet av ett dylikt ske- ende säkrare att låta ingjutningsrörets eller -stutsens framände mynna i kokillen till en längd som åtminstone motsvarar oscillationsrörelsens slaglängd. Den elektriska ledare som genererar den repellerande kraften måste följ- aktligen placeras utanför kokillen. Självfallet måste vid val av strömstyrka och -frekvens hänsyn tas till kokill- väggens tjocklek och kokillmaterialets förmåga att släppa igenom det elektromagnetiska flödet (dvs. materialets elektro- magnetiska permeabilitet). För de vanligast förekommande metalliska kokillmaterialen och -tjocklekarna blir härvid frekvensen vanligen 60 Hz eller mindre. Vid behov, vilket kan vara fallet vid större strängdimensioner, kan den elektro- magnetiska genomträngningsförmågan underlättas genom an- vändande av ett annat, helst icke metalliskt material, t.ex. grafit, i berörda kokilldel. Denna kan utgöras av en insats i kokillen, vars vägg avtunnas mot ingivningsänden.

Vid en rotation av en rund sträng är, oavsett kokill- rörelse, risken för uppkomsten av längsgående ytsprickor mindre om menisken, dvs. beröringslinjen mellan smälta och kokillväggen, har olika avstånd till kokilländen eller rör- stutsmynningen runt omkretsen. Detta förhållande inställer sig automatiskt vid en koncentriskt anordnad ledarslinga runt kokillen, då ju det mot den jämnt fördelade repella- tionskraften verkande metallostatiska trycket i kokillen är lägre upptill än nedtill. Emellertid kan de på smältan verkande repellerande kraften och därmed beröringsliniens (meniskens) förlopp runt omkretsen varieras medelst an- vändandet av i och för sig kända förhållanden inom elektro- magnetiska fält. Således kan den repellerande kraften för- svagas eller förstärkas över önskade områden genom av- skärmningar, olika avstånd från ledarslingan eller -spolen till smältan, asymmetriska spolar eller insvetsningar av 464 619 annan metall i ledaren över viss sträcka för att variera strömtätheten.

Den ovannämnda minskningen av risken för uppkomsten av längsgående ytsprickor ligger däri att vid den "osym- metriska" beröringslinjen (menisken) mellan smälta och strängvägg tillväxten av strängskalet sker inte enbart i längdriktningen utan även runt omkretsen. Vid en i roterande sträng befintlig beröringslinje, som ligger snett i förhållande till ett tänkt plan, vinkelrätt till kokillens centrumlinje, sker skaltillväxten s.a.s. skruvlinjeformigt. Den vid smäl- tans stelnande mot kokillväggen inträdande krympningen av strängskalets omkrets kompenseras således kontinuerligt genom en kontinuerlig tillförsel av mot kokillväggen stel- nande smälta, som således ersätter krympningen såväl runt omkretsen som i längdriktningen, vilket ju inte sker i van- liga fall. Det yttre skalskiktet anpassar sig således till kokillens omkrets och ligger an mot den kylande kokill- väggen över en längre sträcka än som annars är fallet. Härav följer att spalten mellan strängskal och kokillvägg blir mindre och inträder på längre avstånd från menisken än annars, samtidigt som genom strängens rotation den genom spaltbildningen sämst kylda delen av omkretsen vid varje rotationsvarv av strängen åter kommer i beröring med den kylande kokillväggen. Vid stränggjutning enligt hittills- varande metoder utgör spaltbildningen i kokillen en stor nackdel i det att den därmed förorsakade, i det närmaste helt uteblivna kylverkan från kokillen leder till en ute- bliven tillväxt av strängskalet och t.o.m. en återuppvärmning och försvagning av detta med ofta inträdande sprickbildning (sprängning av strängskalet) och utbrott av smältan utan- för kokillen som följd, särskilt vid samtidigt ökande metallo- statiskt tryck. För att undvika detta försöker man optimera kokillängden, så att strängen kan direktkylas genom på- sprutning av kylmedel snarast möjligt. Ovannämnda risk och behovet av en snabb direkt vätskekylning utanför kokillen föreligger däremot inte av lätt förståeliga skäl vid en rotation av strängen. Kokillen kan därför göras lång och 464 619 risk för sprickbildningar och utbrott av smälta utanför kokillen helt undanröjas. Gjutningshastigheten kan häri- genom höjas till den grad att tillgången till utrymme i längdriktningen i och för strängens genomstelnande blir be- stämmande för möjlig gjuthastighet och inte som tidigare risken för utbrott av smälta utanför kokillen.

En jämnare och effektivare fördelning av till kokillen via en eller flera kanaler i rörstutsen tillfört glidmedel är genom den elektromagnetiska kraftens bortstötning av smälta fràn kokillväggen möjlig, särskilt dà denna bort- stötning resulterar i en snedställd strängskalskant. Rör- stutsens mynning kan ges en utskjutande del, som sträcker sig in i tomrummet mellan rörstutsen och smältan. Denna ut- skjutande rörstutsdel kan innehålla tillförsel- och fördel- ningskanaler för glidmedlet. Detta kan vid gjutning av stål bestå av en vegetabilisk eller en mineralisk olja, ett s.k. gjutpulver eller en metall med avsevärt lägre smältpunkt än den gjutna metallens, t.ex, bly, vismut eller aluminium eller andra lättsmälta metallegeringar. Metaller tyngre än den gjutna metallen bör tillföras genom kanaler i rörstutsens undre del eller utefter den del som vätter mot den rote- rande kokillens nedgàende del, medan metaller som är lättare än den gjutna metallen helst bör matas in vid kokillens övre del eller dess uppàtgàende sida. Detta för att undvika att en del av den tyngre metallen skall sjunka i smältan eller vice versa en del av den lättare metallen skall stiga i smältan. Den flank av den utskjutande rörstutsen som vätter mot strängens rotationsriktning måste ges en sådan form, dvs lutning i förhållande till ett tänkt plan vinkelrätt mot kokillens centrumlinje, att risk att det roterande sträng- skalet skjutes in mellan nämnda utskjutande rörstutsdel och kokillväggen icke förefinnes.

Särskilt vid horisontell sträng föreligger risk för bildning av håligheter i strängens centrum, s.k. lunker, som följd av för làgt tryck i den ännu flytande sumpen i strängens centrum, vilket inte förmàr bryta igenom överbrygg- 464 619 nader av stelnad metall. För att öka trycket kan antingen strängen lutas nägra grader i gjutningsriktningen eller ge- nom anordnandet av en i giutningsriktningen innanför sträng- skalet eller -väggen verkande elektromagnetisk kraft. Det magnetiska fältet bör placeras där strängens temperatur fortfarande ligger över curiepunkten och ledningsströmmens styrka och frekvens anpassas till stelnad strängskalstjock- lek och strängens rotationshastighet.

Gjutning av rörformíga strängar kan enligt förelig- gande uppfinning uppnás genom att en ännu flytande kärna förhindras att helt fylla ut det omgivande strängskalet med- elst en elektromagnetisk kraft verkande pà smältan i mot- satt riktning mot gjutningsriktningen. Strängens rotation borgar för en jämn skal- eller väggtjocklek resp. hàlets centrala läge. Det är ofta en fördel att dela upp det elektromagnetiska fältet i tvà eller flera sektioner. De elektriska lindningar som genererar dessa fält är lämpligen àtskilda fràn varandra med avseende pà såväl strömstyrka som frekvens och kan tillsammans eller var för sig förflyttas utefter strängen.

Dá tunnväggiga strängar, som t.ex. rör, skall gjutas är det enklare att luta kokill och sträng uppàt i gjutnings- riktningen. Smältans nivå resp. längd innanför strängskalet får da bestämma rörtjockleken, som pá grund av strängens rotation och jämna kylning blir likformig. Vid användandet av en omkring kokillens centrumlinje tippbar, med kokillen kommunicerande gjutlàda kan smältans nivá resp. längd innan- för strängskalet bestämmas av gjutládans tippningsvinkel och därmed smältans nivà i denna. I annat fall mäste tillström- ningen av smälta till kokillen styras med hjälp av andra metoder, t.ex. medelst en stoppare och tärning, insatta i gjutlàdan, en skjutventil i tillförselröret mellan gjutlàdan och kokillen eller genom elektromagnetisk strypning av smäl- tans flöde genom detta rör. Vid tvâ eller flersträngiga ma- skiner med gemensam gjutlàda, dä omkring kokillens centrum- linje tippbar gjutlàda ej kan användas, kommer någon av de senare lösningarna ifråga. Framdrivningen av det så bil- 464 619 dade röret sker lämpligtvis med snedställda valsar, som eventuellt samtidigt har en bearbetande funktion, liknande den som förekommer vid konventionella rörframställningsme- toder.

Ritningen åskådliggör uppfinningens idé, varvid fig. 1 schematiskt visar en anläggning enligt uppfin- ningen fràn sidan, delvis uppskuren, fig. 2 visar ett snitt enligt linjen B-B i fig. 1 och fig. 3 visar ett snitt enligt linjen A-A i fig. 1.

Ritningen visar schematiskt en enkel utföringsform av en med pásprutad vätska 4 kyld, frán ingjutningsstutsen 2 fritt rörlig kokill 1. Denna bestár av ett enkelt rör, lämpligen av ett material med god ledningsförmága, t.ex kop- par, lagrat i rullarna 5 och 6. De senare är försedda med flänsar 7 vilka griper in i ett i röret infräst spàr 8.

Härigenom är kokillröret 1 arreterat i längdriktningen, men kan vid en temperaturhöjning fritt utvidga sig i längd- riktningen. Pà kokillrörets utloppsände är ett kedjehjul 9 fäst för kokillens rotation eller vridning. Detta är via kedjan 10 kopplat till det motordrivna drevet 11. Lämpligen är motordriftens hastighet reglerbar och rotationsriktningen omkastbar. Drivanordningen för drevet 11, som kan vara utförd pá flera kända sätt, är betecknad med 12.

För att förhindra att smältan tränger in i spaltfogen mellan kokillröret 1 och rörstutsen eller det s.k. gjut- munstycket 2, vars hal betecknas 2 och som är fastsatt pà den i figuren icke visade gjutládan eller ugnen och genom vilken smältan 13 tillföres kokillröret 1, är en med växel- ström matad ledaranordning placerad runt spaltfogen 14 resp. kokillröret. Det denna anordning omgivande elektromag- netiska växelfältet inducerar i smältan växelströmmar (eddy currents). Härigenom uppstår en mot ledaren och det detta omgivande elektromagnetiska växelfältet vinkelrätt riktad repellerande kraft (pinch effekt), som stöter bort smältan frán fogen och kokillrörets yta inom det elektro- magnetiska fältets verksamhetsområde. Dettas repellerande verkan pà smältan är beroende av mellanliggande materials 464 619 elektromagnetiska permeabilitet, som är avhängigt av materi- alet och godstjockleken. även avståndet till den elektriska ledaren spelar en avgörande roll. Därför har kokillrörets 1 godstjocklek minskats i denna del av kokillröret (vid pilen 15). Ett s.k. glidmedel, som dels minskar smältans klibbningstendens mot kokillrörets vägg och dels minskar friktionen mellan det mot kokillväggen stelnande strängskalet, tillföres kokillen genom tilloppsröret 16. Dettas placering runt kokillrörets resp. rörstutsens eller munstyckets om- krets bör anpassas till det glidmedel som används, vilket redan omnämnts tidigare i denna beskrivning. Portioneringen av glidmedlet kan t.ex. ske genom en frammatningsskruv i det visade rörets 16 förlängning.

Rullarna 5 och 6 för kokillrörets rotation eller vrid- ning liksom drevet 11 med dess drivanordning är lagrade i stativ, fästa pá en grundplatta 17. Denna kan, om en oscil- lation av den roterande kokillen önskas, bäras upp av hjul, hjulsegment eller t.ex., såsom anges i figuren, av nàllager 18, som medger en làg friktion vid kokillens och dess driv- organs fram- och átergàende rörelser (oscillation). Denna rörelse kan ske medelst en excenter eller kamskiva eller ett hydrauliskt eller pneumatiskt kolvcylinderdon 19. Av vikt är, sàsom redan nämnts, att vid kokillens rörelse i gjut- ningsriktningen det i kokillen bildade strängskalet 20 utsät- tes för ett tryck i längdriktningen för att därigenom trycka samman eventuellt vid strippningsslaget uppkomna tvärbrist- ningar. Den bakre änden av det stelnande strängskalet beteck- nas med 20'.

Vid en stegvis rotation av kokillen kan antingen en stegmotor eller ett med kokilloscillationen sammanbyggt system användas, varvid kokillen vrides ett steg i samband med strippningsslaget (kokillrörelsen i motsatt riktning till gjutningsriktningen). Härvid kan en viss periferisk negativ strip användas, dvs. kokillen vrides tillbaka ett litet stycke, t.ex. medelst en fjäderverkan i det organ som åstad- kommer vridningsrörelsen.

F! www ~ 11 464 619 Dä mycket smala strängar eller olika strängdimen- sioner skall gjutas är det lämpligt att i stället för att låta kokillen stödjas direkt av rullarna använda löpkransar, i vilka olika kokilldimensioner kan insättas.

Dá en enda kokill matas fràn en gñutlàda, som even- tuellt kan vara värmd, är det fördelaktigt att göra gjut- làdan tippbar med förlängningen av kokillens centrumdrift som vridningspunkt. Gjutládan bör därtill vara förskjut- bar i sáväl kokillens längd- och tvärriktning. En anordning för dess höjning resp. sänkning kan användas för inställning av läget av gjutlàdans rörstuts eller ingjutningsrör i för- hållande till kokillöppningen.

Ingjutningsstutsen eller -röret kan vara sammansatt av ett inre motstándskraftigt eldfast material, t.ex. zir- koniumdioxid, aluminiumdioxid med över 90 % Al2O=, mag- nesit etc. Om dft inre röret är omlindat med en elektrisk motstàndstràd, kan en effektiv barriär för värmegenomgángen erhållas.

Vid stegvis rotation av kokillen kan en periferisk, negativ strip mal fördel användas. Eventuella uppkomna tvärsprickor kan därmed sammantryckas och läka: samman.

Vid kedje- eller remdrift kan detta enkelt anordnas sá, att den icke drivna parten tryckes in, sà att en viss motrörelse mot rotationsriktningen inträder. ____..___.-._

Claims (19)

12 464 619 BAIENIKBA!

1. Sätt att stränggjuta med horisontell eller lutande kokill (1) och varmbearbeta den i kokillen åtminstone del- vis stelnade strängen, varvid smälta (12) tillföres ko- killen (1) fran en ugn eller gjutlàda via en ingjutnings- stuts (2), vars framända skjuter in i kokillöppningen, k ä n n e t e c k n a t av att ett överbryggande av stelnad smälta (13) mellan stutsen (2) och det i kokillen (1) stelnade strängskalet (20) förhindras genom att en repellerande, elektromagnetisk kraft far verka pa den i kokillen (1) inströmmande smältan (13) huvudsakligen i radiell riktning, så att kokillväggen frilägges i omrâdet för stutsens framände.

2. Sätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att kokillen (1) är rörlig i förhållande till stutsen (2) och vrides kontinuerligt eller stegvis i en riktning eller fram och äter omkring sin centrumlinje.

3. Sätt enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t av att strängen vid sin utdragning ur kokillen (1) ges en roterande rörelse.

4. Sätt enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t av att kokillen (1) oscilleras i sin längdriktning.

5. Sätt enligt något av patentkraven 1 - 4, k ä n n e- t e c k n a t av att den repellerande kraften får verka ojämnt runt omkretsen av den i kokillen (1) inströmmande smältan (13).

6. Sätt enligt nagot av patentkraven 2 - 5, k ä n n e- t e c k n a t av att åtminstone en del av framänden av ingjutningsstutsen (2) skjuter fram i den av den elektro- magnetiska repulsionskraften fràn smälta (12) frilagda delen, vilken framskjutande del är försedd med en eller flera kanaler (16) för tillförsel av glidmedel till kokill- fd .få m .Eå m .-§ ~o 13 ytan, varvid den framskjutande delens flank motsatt sträng- ens rotationsriktning ges en sådan form att risken för att ett redan stelnat strängskal (20) som följd av dess rotation skall skjutas in i spalten (14) mellan ingjut- ningsstutsen (2) och kokillväggen.

7. Sätt enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a t av att framför strängens framdrivningsanordning utövas en i huvudsak mot gjutningsriktningen pa den ännu flytande metallkärnan verkande elektromagnetisk kraft för att för- hindra att smältan (13) helt fyller strängen, dà sträng- skalet (20) natt önskad tjocklek, så att en rörformig sträng bildas.

8. Sätt enligt nagot av patentkraven 1 - 7, k ä n n e- t e c k n a t av att strängen bearbetas till önskat tvär- snitt med koniska valsar, eventuellt sedan strängen pas- serat en temperaturutjämningssträcka_

9. Sätt enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a t av att de koniska valsarna planetariskt roterar omkring strängen, eventuellt efter det att strängen passerat en temperaturutjämningssträcka.

10. Sätt enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a t av att de koniska valsarna är stationära.

11. Sätt enligt patentkravet 3 eller patentkravet 9 eller 10 i den man dessa är underordnade patentkravet 3, k ä n- n e t e c k n a t av att strängens rotationsrörelse medelst en med strängen roterande ledaranordning förvandlas till en skruvlinieformig rörelse, varur strängen utmatas tan- gentiellt.

12. Sätt enligt nagot av patentkraven 1 - 12 k ä n n e- t e c k n a t av att kokillen (1) resp. strängen har en lutning nedåt i gjutningsriktningen för att öka det metallo- statiska trycket i den flytande spetsen.

13. Sätt enligt nàgot av patentkraven 1 - 12, k ä n n e- t e c k n a t av att kokillen (1) resp. strängen lutar uppåt i gjutningsriktningen och att nivàn resp. längden av den innanför strängskalet (20) ännu ej stelnande smältan anpassas till den önskade väggtjockleken pá den rörformiga sträng som härigenom bildas. 464 619 H

14. satt enligt nagot av patentkraven 1 - 13, k ä n n e- t e c k n a t av att det önskade metallostatiska trycket i kokillen (1) upprätthálles genom att gjutládan eller ugnen tippas omkring ett med kokillens centrumlinje sammanfallande centrum och att graden av denna tippning styres av värdet av det induktiva motstánd i den kokillen omgivande elekt- riska ledaren som genererar den elektromagnetiska repul- sionskraften.

15. Sätt enligt nagot av patentkraven 1 - 14 k ä n n e- t e c k n a t av att smältan (13) matas in i kokillen frán en vakuumanordning. _

16. Anläggning för tillämpning av sättet enligt något av patentkraven 1 - 16, omfattande en giutláda, en ingjut- ningsstuts (2) för överförande av smälta (13) frán gjut- làdan till en horisontell eller lutande, kyld kokill (1), utmatnings- och transportvalsar för den i kokillen gjutna strängen, en sekundärkylsträcka mellan kokillen och utmat- den gjutna strängen, k ä n n e t e c k n a d av att ko- killen (1) är rörligt lagrad för sin vridning och oscilla- tion, att en frán en energikälla matad induktor är pla- cerad utanför kokillen (1) i närheten av kokillens inmat- ningsända, att drivanordningar (9 - 12) finns för kokil- lens rörelser och att framänden av den i kokillöppningen instickande stutsen (2) har en sádan form att en del av dess vägg sticker in i det genom verkan av den kokillen omgivande, elektromagetiska induktorn frán smältan fri- del och kokillväggen, da strängen vid sin utdragning roteras.

17. Anläggning enligt patentkravet 16, k ä n n e t e c k- n a d av att drivanordningen (9 - 12) för kokillens vrid- ning eller rotation är reglerbar och bortkopplingsbar frán kokillen (1).

18. Anläggning enligt patentkravet 16 eller 17, k ä n n e- t e c k n a d av att kokillen (1) utgöres av ett enkelt metallrör, som kyles genom pásprutning med vatten (4). ff 464 619

19. Anläggning enligt patentkravet 18, k ä n n e t e c k- n a d av att friktionsnedsättande medel (16) tillföres kokíllväggen í en eller flera kanaler i eller vid den fram- skjutande gjutrörelsen.