SE464600B - Styrventil - Google Patents

Description

.464 600 10 15 20 25 30 35 ._2- eller på själva pappersbanan, som behandlas. Skador av detta slag har tidigare ofta förekommit, eftersom det ej lyckats att med tillräcklig noggrannhet upprätthålla det önskade tryckförhällandet när ett icke- stationärt driftstillstånd uppkommit.

System av idag använder elektriskt eller pneumatiskt förstyrda hydraulventiler, vilka åstadkommer börvärdestrycket i de hydrauliska tryckkamrarna. Även om de hydrauliska reglerventilerna skulle arbeta fördröjningsfritt vid ickestationära tillstånd, dvs vid höjning res- pektive sänkning av driftstrycken, kan man ej vänta en simultan ändring av trycken i de olika tryckkamrarna, eftersom maskindelarna deformeras elastiskt och för alstringen av deformationen måste först vissa oljemängder pumpas genom reglerventilerna. Det är av konstruk- tiva skäl uteslutet att vid denna gamla uppbyggnad av regleringen, i båda hydraulsystemen alltid säkerställa samma tidskonstanter för fyllning respektive tömning av de genom deformationen uppkomna hydrauliska arbetsvolymerna vid belastnings- och avlastningsförlopp.

Detta kan beläggas genom exemplet med den hydrauliska utböjnings- inställningsvalsen enligt fig 1 i DE-OS 33 28 779, baserad på en konventionell dimensionering: Vid en tryckändring, t ex då de båda valsarna pressas mot varandra med en kraft frân noll till maximitryck deformeras 8 ena sidan de i figuren ej visade sidostativen med 2 mm, valsoket 11 däremot böjer sig i mitten med 30 mm. Pumpen för den yttre hydrauliken, vilka åstadkommer trycket i de yttre tryckkamrarna 32 och 33 för den yttre presshydrauliken, har en pumpkapacitet pâ 40 L/min.Kolvarna har300 mm diameter.0m man bortser frân låck- och strypförluster, uppgår tiden för att uppnâ fullt tryck i det yttre systemet analytiskt till 0,42 sek. R andra sidan skulle den undan- trängda volymen vid utböjning av oket uppgå till 140 l, pumpkapacite- ten till 9D L/min. DB uppgår tiden tills fullt tryck uppnåtts i det inre systemet analytiskt till 3 sek, alltså mer än 200 gånger tiden i det yttre systemet! Att göra det yttre pressystemet lika trögt som det inre år icke önskvärt eftersom man t ex vid störningar snabbt vill öppna pressen. Dessutom uppträder i det inre systemet tryck- och oljetemperaturberoende läckförluster, vilka kan ändra sig under driftstiden (inkörning av tätningslister). Med hittills kända anord- 10 15 20 25 30 35 464 song _3- ningar är alltså den önskade samtidiga, alltid noggranna tryckänd- ringen i de båda trycksystemen ej möjlig.

Den europeiska patentansökningen 0 112 625 visar en för liknande ändamål avsedd ventilanordning. Denna har bl.a en pneumatiskt för- styrd ventilkolv för styrning av trycket p1 i ett första hydraulsys- tem och en som flytkolv anordnad styrventil för styrning av trycket pz i ett andra hydraulsystem i beroende av trycket p1. Under statio- när drift är denna styrventil lämpad att åstadkomma ett reglerför- hållande mellan de båda trycken enligt likheten pz = b ' p1. Med denna ventil är det emellertid ej möjligt att ta hänsyn till mer än två tryck vilket emellertid ibland är önskvärt. Viktigare är emeller- tid att då störningar uppträder, går med denna ventil det önskade tryckförhållandet pz/p1 = b förlorat. Därför har man, enligt en ytterligare europeisk patentansökan 0 109 200, förutom den beskrivna styrventilen anordnat en ytterligare säkerhetsventil mellan de båda hydraulsystemen med p1 och pa. Denna är så beskaffad att så snart trycket i ett av de båda systemen med ett bestämt mått blir större än vad som motsvaras av reglerstorheten, öppnas en ventil och över- trycket minskar. Eftersom man emellertid för att öppna ventilen måste övervinna en fjäderkraft och det i ledningarna och ventilkropparna uppträder friktionsförluster, kan ej heller med denna anordning uppnå något noggrannt reglerförhållande. Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma en styrventil för in- ställning av ett bestämt beroende mellan trycken i två separata trycksystem, vilken med högre noggrannhet än tidigare åstadkommer ett önskat tryckförhâllande mellan de båda trycksystemen och detta såväl under stationära som ickestationära driftstillstånd. Samtidigt skall uppbyggnaden av trycksystemen förenklas så långt som möjligt så att tillverkningskostnaderna kan sänkas och fel vid justering av appara- terna uteslutas. Slutligen skall det vid behov vara möjligt att förändra förhållandet mellan de båda trycken med så enkla medel som möjligt. - Denna uppgift löses genom de utmärkande dragen i den kännetecknande delen av patentkravet 1. Detta betyder med andra ord: Styrventilens .464 600 10 15 20 25 30 35 _4- kolv och hus bildar tillsammans två överströmningsspalter. Dessa är i rummet skilda från varandra på ett sådant sätt att vätskorna i de båda trycksystemen förblir fullständigt åtskilda från varandra. Vid behov kan även lågtryckkamrarna, i vilka tryckvätskan efter passsagen av överströmningsspalterna strömmar in, vara åtskilda från varandra.

Eftersom emellertid ofta samma tryckvätska används i båda trycksyste- men och eftersom dessutom samma tryck ofta råder i båda lågtryckskam- rarna t ex atmosfärstryck, kan det även finnas endast en enda låg- tryckskammare, vilken år gemensam för båda överströmningsspalterna (patentkrav 6).

Vid den uppfinningsenliga styrventilen kan de båda kolvytorna, vilka påverkas av trycken i de båda trycksystemen, vid behov vara lika stora om förhållandet mellan de båda trycken ständigt skall vara lika med 1. Som regel fordras emellertid att dennas tryckförhållande avviker från 1 så att det på känt sätt måste finnas ytor med olika storlek.

Vid alla dessa olika utföringsformer av den uppfinningsenliga styr- ventilen uppnås följande: Under det att vid kolvens normala jåmvikts- tillstånd regleringen av det andra trycket pg som vid kända styrven- tiler äger rum vid den ena överströmningsspalten, därigenom att där ständigt flyter en liten vätskemängd från den andra tryckkammaren in i lågtryckskammaren, äger vid den enligt uppfinningen befintliga ytterligare överströmningsspalten ej något reglerförlopp rum; dvs där håller kolven den extra överströmningsspalten väsentligen stängd. Ett tryckregleringsförlopp påbörjas vid den extra överströmningsspalten först då det andra trycket pa (exempelvis vid någon störning) under- skrider det önskade värdet. I detta fall sörjs det alltså för att det första trycket p1 minskar samtidigt med andra trycket pz, varvid ständigt det önskade tryckförhållandet uppråtthålles. Uppfinnaren har noterat, att orsaken till de inledningsvis beskrivna svårigheterna var att denna ytterligare funktion fattades vid de kända styrventi- lerna. - Med kännetecknen enligt patentkravet 2 uppnås att den uppfinnings- enliga styrventilen ej endast tar hänsyn till det exempelvis i utböj- 10 15 20 25 30 35 464 60Û _5_ ningsinställningsvatsens tryckkammare rådande trycket p1, utan även till ett mottryck t ex det (med oljeviskositeten och utströmningsbe- tingelserna) varierande mottrycket p3 på andra sidan av utböjningsin- ställningsvalsens ok.

Med kännetecknen i patentkravet 3 uppnås att tryckskillnaden p1 - p3 förhåller sig exakt linjärt till trycket pz.

De i patentkravet 4 angivna kännetecknen är redan kända vid andra styrventiler. Vid den uppfinningsenliga styrventilen kan med hjälp av hjälpkraften FS exempelvis uppnås att vid tryckregleringsförloppet tas hänsyn till egenvikten hos en vals som skall pressas vertikalt.

Sålunda är styrventilen ej endast lämplig för alstring av en regler- linje enligt formeln p2 = b ' p1 utan även för alstring av en regler- linje enligt formeln p2 = a + b ' p1, varvid skillnadsvårdet a bestäms genom den nämnda hjälpkraften FS. Om, som ovan nämnts, ocksâ mottrycket p3 skall tas hänsyn till, lyder formeln för reglerlinjen pz = a + b ' (p1 - p3).

I princip skulle åtminstone en av kolvens styrkanter som känt kunna utgöras av ett i kolvens mantelyta inarbetat ringspâr. Företrådesvis väljer man emellertid den i ingressen till patentkravet 5 angivna och likaså kända anordningen; ty den är enklare och sparar utrymme och erbjuder med enkla medel, nämligen med de som anges i kännetecknade delen av patentkravet 5, möjlighet att vid behov förändra reglerlin- jens förhâllandevärde b.

Med den i patentkravet 7 nämnda styrbussningen kan man uppnå att kolven nästan helt motstândsfritt kan förskjutas i huset- Detta medverkar i väsentlig grad till att styrventilen arbetar med den önskade noggrannheten.

Med kännetecknen enligt patentkravet 8 uppnås först och främst att det dessutom tas hänsyn till ett relativt det andra trycket pz mot- riktat mottryck p4 så att formeln för reglerlinjen numera lyder: p2 - p4_= ai-b '(p1 - p3). Medelst kännetecknen i avdelningen b av patentkravet 8 uppnås att reglerförloppet förblir opâverkat vid änd- .464 600 10 15 20 25 30 35 ring av mottrycket p¿.

Användningen av kännetecknen enligt patentkravet 9 rekommenderas särskilt vid sådana delar av styrventilen, vilka bildar den upp- finningsenliga ytterligare överströmningsspalten. Eftersom det endast vid förhållandevis sällsynta tillfällen verkligen strömmar vätska vid denna ytterligare överströmningsspalt, finns det nämligen risk att det här fastnar smutspartiklar mellan kolven och urborrningen i huset och förorsakar friktion. Genom den befintliga koniciteten upp- näs 8 ena sidan att en mycket liten våtskemångd ständigt passerar den extra överströmningsspalten (utan att det där äger rum något regler- förlopp) och transporterar bort eventuellt befintliga smutspartiklar och att 8 andra sidan, det trots detta finns ett tillräckligt stort strömningsmotstând, som häller den bortströmmande vätskemängden pâ en låg nivå.

Utföringsexempel av uppfinningen skall i det följande förklaras med hänvisning till ritningen.

Fig 1 visar ett längssnitt genom ett första utföringsexempel av den uppfinningsenliga styrventilen.

Fig 2 visar ett längssnitt genom en variant av utföringsformen enligt fig 1. g Fig 3 visar en ytterligare utföringsform av den uppfinningsenliga styrventilen.

Fig 4 visar ett användningsexempel för den uppfinningsenliga styrven- tilen. Det rör sig här om en valspress med tre valsar med schematisk framställning av tvâ separata trycksystem.

Den i fig 1 visade styrventilen 50 har en undre kolv 1 och en övre kolv 2 förbundna medelst en kolvstâng 3 och anordnad i ett hus 4 med ett övre lock 9 och ett undre lock 10. Undersidan av den undre kolven 1 med den verksamma ytan A1 pâverkas av det i tryckkammaren 1a rådan- de trycket p1. Ovansidan av den undre kolven 1 med mottrycksytan A3 .se 10 15 20 25 30 35 464 600 _7- pâverkas av det i tvâgtryckskammaren 3a rådande trycket p3, vilket i allmänhet är lägre än p1. Om p3 är lika med atmosfärtrycket, förbinds kammaren 3a via anslutningen S och ledningen 33a med oljebehâllaren 20. En mellanvägg 12 med tätningsring 11 avtätar lâgtryckskammaren 3a mot ytterligare en lâgtryckskammare 4a. Där råder trycket p4, som verkar pâ mottrycksytan A4 hos den övre kolven 2. Också kammaren 4a kan via anslutningen U och ledningen 33 vara 'förbunden med en oljebe- hållare 26. Kolvstângen 3 är â ena sidan lagrad i mellanväggen och â andra sidan med tappen 13 lagrad i urborrningen 14 i huset. Tappen 13 har förbindelseurborrningar 16 mellan tryckkammaren 2a och en kammare 15. Pâ kolven 1 verkar medelst en spiralfjäder 17 en hjälpkraft FS, vilken är inställbar genom vridning av en gängplugg 18. Dennas med gängor försedda utborrning i locket 10 år försluten medelst en skruv 19.

En pump 21 transporterar olja ur en oljebehâllare 20 via en tryckled- ning 21a till ett hydrauliskt tryckelement 22. Frân tryckledningen 21a leder en förbindelseledning 23 via anslutningen R i tryckkammaren 1a. En tryckbegränsningsventil 24 i en överströmningsledning 25 upp- rätthåller trycket p1 i tryckkammaren 1a. En pump 27 transporterar olja frân oljebehâllaren 26 via en tryckledning 27a till ett hydrau- liskt tryckelement 28. Via en grenledning 29 når olja med trycket p2, vilket normalt är större än p1, via anslutningen T i kammaren 2a över den övre kolven 2, vars verksamma yta A2 är mindre än A1. Trycket p: trycker hela kolven 1, 2, 3 så långt nedåt att oljan nätt och jämnt börjar strömma ut genom spalten S2. Sålunda hålls trycket pz i kamma- ren 2a pâ ett sådant värde att krafterna F1 + FS pâ den undre kolven 1 och F2 pâ den övre kolven 2 är i jämvikt.

De husdelar i fig 2, vilka motsvarar husdelarna 4, 9, 10 i fig 1, är betecknade med Al, 9', och 10,. Här alstras ej extrakraften FS me- delst en fjäder utan hydrauliskt. Via en ledning 3D leds vätska med trycket ps in i kammaren Sa och trycker mot kolvdelen S, vilken kan glida i en urborrning 31 och bildar en förlängning av kolvdelen 1I.

Genom ändring av trycket p5 kan extrakraften F5 ställas in pâ det önskade värdet. Den övre i mellanväggen 12/ glidande kolvdelen 2, har samma diameter DO utefter hela sin längd. Därför finns ej någon .464 600 10 15 20 25 30 35 -8- mottrycksyta (som A4 i fig 1). Kolvdelens 5 diameter år lika med kolvdelens 2 diameter D0. Sålunda är den verksamma ytan A1 på kolv- delen 1 lika med mottrycksytan A3.

Den i fig 3 visade och generellt med 150 betecknade styrventilen har väsentligen fem husdelar vilka (uppifrån och nedåt) betecknats med 101, 102, 103, 104 och 105. Till de båda övre husdelarna 101 och 102 tillföres återigen det andra trycket pz. På en kolvstång 113 år en övre mindre kolv 112 fixerad, vilken påverkas av det andra trycket pz, dessutom en mittre förhållandevis stor kolv 111, vilken under- ifrån påverkas av det första trycket p1 och slutligen vid den undre änden en dämpningskolv 114, vilken på båda sidorna pâverkas av det första trycket p1. Den sistnämnda dåmpningskolven 114 år alltså utan verkan vid tryckregleringsförloppen. Den dämpar endast rörelserna hos hela kolvsystemet så att svängningar undviks.

Husdelen 102 bildar en mellanvågg 102a, i vilken år anordnad en kulstyrbussning 106 för friktionsfri lagring av kolvstången 113.

Genom mellanvåggen 102a löper flera urborrningar 102b, så att inner- utrymmena i husdelarna 102 och 103 bildar en enda lågtryckskammare 3a', i vilken råder ett enhetligt lågt tryck p3. En andra kulstyr- ningsbussning 116 för styrning av kolvstångens 113 undre del är anordnad i 'husdelen 104. Denna husdel har förbindelsekanaler vilka tillför trycket p1 till dåmpningskolvens 114 båda sidor. En endast schematiskt antydd justerbar strypning 120 tjänar till att justera dämpningseffekten.

Den mellersta kolven 111, vars undre gavelyta påverkas av det första trycket p1 och dessutom av kraften från en fjäder 117, avsmalnar koniskt uppåt med en konicitet mellan 1:200 och 1:500.

Mellan de övre husdelarna 101 och 102 år en utbytbar skiva 118 insatt. Denna har en central urborrning vars diameter motsvarar diametern hos den övre kolven 112. Dessa båda komponenter 112 och 118 bildar med sina styrkanter överströmningsspaltgn S2, vilken håller det andra trycket pz på det önskade värdet. Når det blir erforderligt att ändra förhållandevårdet b hos den ovannämnda reglerlinjen, så 'x 'x 1- 10 15 20 25 30 35 464 600 _9- behöver man endast :efter det den översta husdelen 101 avlägsnats, byta ut skivan 118 och kolven 112 mot motsvarande komponenter med ändrade urborrnings- och kolvdiametrar.

Fig 4 visar en glätt med tre valsar vid en pappersmaskin, som använd- ningsexempel för styrventilen 50 enl fig 1, med dess anslutningsöpp- ningar (R),(S),(T) och (U).Denna ventil 50 är via ett mellanstycke 51 förbunden med ett ok 52 till en flytande vals 53. Pâ valsen 53 vilar en styv vals 54 och pâ denna en flytande vals 153 med ett ok 152. De flytande valsarna S3, 153 har cylindriska valsmantlar 55, 155, vilka via rullager 56, 156 är vridbart lagrade pâ oken 52, 152.

Genom gaveltätningar S8, 158 och längsgående tätningar 59, 159 av- gränsas tryckkamrar 57, 157 mellan oken 52, 152 och valsmantlarna S5, 155. Den flytande valsen 53 är via sfäroidiska lagerbussningar 60 förbunden med stativen 61. Mellanvalsen 54 styrs av glidlager, vilka är förskjutbara i längsled i stativen. Den övre flytande valsens 153 ok 152 är via sfäroidiska lagerbussningar 160 förbundet med tvenne hydraulcylindrars 64 kolvstänger 63 antingen direkt eller via icke visade mellankopplade lagringsarmar. Cylindrarna 64 uppbåres likaså av stativet 61 via leder 65.

En tryckluftsledning 66 leder styrluft till en tryckreduceringsventil 67. Det i denna inställda utgângstrycket visas på en manometer 68 och ställer med hjälp av en differenstryckventil 169, i den övre flytande valsen 153, in det önskade hydrauliska skillnadstrycket mellan tryck- kammaren 157 och en läckkammare 170.

En additionsventil 71 höjer det av tryckreduceringsventilen 67 förut- bestämda beloppet med en additiv konstant. Utgângstrycket från addi- tionsventilen är avlåsbart pâ en manometer 72. Med detta tryck styrs i den flytande valsen 53 det önskade hydrauliska skillnadstrycket p1 - p3 mellan tryckkammaren 57 och läckkammaren 70 med hjälp av en differenstryckventil 69.

De nämnda pneumatiskt förstyrda hydrauliska differenstryckventilerna 69 och 169 år kända från litteraturen om flytande valsar. .464 600 10 15 20 25 30 35 _10- En förutsättning för de hydrauliska trycken i de flytande valsarna 53 och 153 är drivningen av hydraulpumparna 71 och 171, vilka via led- ningar 72, 73 och 172, 173 pumpar olja in i valsarnas 53 och 153 tryckkamrar 57 och 157. De oljemängder, som pumpats in i tryckkamrar- na 57, 157 genomströmmar valsarna och når via ledningar 74, 174 differenstryckventilerna 69 och 169, samt ledningar 75, 175 in i läckkamrarna 70, 170 och därifrån via ledningar 76, 176 och 77, 177 åter tillbaka till en oljetank 78. Tryckbegrånsningsventiler 79, 179 är avsedda för säkerhet och år stängda under normaldrift.

En ytterligare pump 80 med tryckbegrånsningsventil 81 åstadkommer via en strömningsfördelare 82 och ledningarna 84, 88 ett tryckoljeflöde till hydraulcylindrarna 64. En till ledningen 84 ansluten grenledning 83 leder till styrventilens 50 husanslutning (T), vilken ställer in trycket pz i ledningarna 83, 84. Detta tryck pz påverkar via led- ningarna 85 och 88 tryckkamrar via en kolv 87 i cylindern 64.

En del av oljan från pumpen 80 når via en ledning 88, säkrad genom en tryckbegrånsningsventil 89, till pneumatiskt förstyrda tryckregle- ringsventiler 90, 91 och påverkar via dessa undersidorna av kolven 87 i cylinderna 64. Tryckregleringsventilerna 90, 91 förstyrs via pneu- matiska tryckregulatorer 92, 93. Förstyrtrycken är avläsbara på mano- metrar 94, 95.

I en returledning 96 av styrventilens 50 höljesanslutning (U) kan en tryckbegränsningsventil 97 vara anordnad för att ställa in ett önskat tryck p¿ i styrventilen 50, om man behöver detta tryck (istället för en fjäder) för att alstra en hjålpkraft FS.

Det visade schemat visar den stora enkelheten hos det uppfinnings- enliga reglersystemet.

Med tryckreduceringsventilen 67 ställs linjekraften mellan övervalsen 153 och mellanvalsen 54 in.'rryckstegringsventilen 71 åstadkommer automatiskt en ökning av trycket p1 i undervalsens 53 tryckksammare 57 relativt trycket i övervalsens 153 tryckkamare 157. Skillnadsbe- loppet motsvarar verkan av egenvikten hos mellanvalsen 54 tillsammans vi 10 _11- med eventuella tillsatslaster. Kolvens 87 undersidor påverkas med ett bestämt förtryck, som vid linjekraften noll mellan valsarna 54 och 153 motsvarar ett motsvarande mottryck via kolven 87. Storleken av detta mottryck bestäms i styrventilen 50 genom inställning av en bestämd hjälpkraft FS. Man kan nu genom manövrering av tryckregula- torn 67 ställa in varje önskad linjekraft. Därvid sörjer styrventilen 50 alltid för motsvarande förhållande mellan valsinnertrycken och de yttre presstrycken i cylindern 64. Genom manövrering av tryckregula- torna 92, 93 kan för korrigering de yttre presstrycken ändras god- tyckligt uppåt och nedåt på ena eller båda sidorna.

Claims (1)

i 464 600 10 15 20 25 30 12 Patentkrav

1. Styrventil för inställning av ett bestämt samband mellan trycken (p1 och pa) i tvâ separata trycksystem, särskilt för styrning av trycket (pz) i hydraulcylindrar (64) vilka tjänar till att pressa en vals (153) mot en motvals (54), i beroende av trycket (p1) hos en vätska, som i en till samma valspress hörande utböjningsin- ställningsvals (53 eller 153) överför presskaften, med följande utmärkande drag: a) en i ett hus (4, 9) förskjutbar kolv (1,2) har i sina båda ändar vardera en frontyta (A1 resp A2), av vilka den ena i en första kammare (1a) år pâverkbar med ett första tryck (p1) och den andra i en andra tryckkammmare år pâverkbar med ett andra tryck (p2); b) en styrkant av kolven (1, 2) bildar med en styrkant av huset (4, 9) en överströmningsspalt (S2), som förbinder den andra tryckkammaren (Za) med en lâgtryckskammare (4a) då det andra trycket (pa) överstiger ett önskat värde; c) k ä n n e t e c k n a d därav, att kolven (1, 2) och huset (4, 9) bildar ytterligare en överströmningsspalt (S1), vilken förbinder den första tryckkammaren (1a) med en lâgtryckskam- mare Ga) då det andra trycket (pa) underskrider det önskade värdet. Styrventil enligt patentkravet 1, k å n n e t e c k n a d därav, att kolven (1, 2) uppvisar en det första trycket (p1) motverkande mottrycksyta (A3), vilken pâverkas av det i lâgtryckskammaren Ga) rådande trycket (p3). Styrventil enligt patentkravet 2, k å n n e t e c k n a d därav, att kolven (1', 2') utgående från den ena frontytan (A1) uppvisar en hjålpkolv (5) som löper i en extra urborrning (31) i huset och vars diameter (DS) företrädesvis har valts så stor, att den verksamma frontytan (A1) år lika med mottrycksytan (A3) (fig 2). 10 15 20 25 30 35 464 600 13 Styrventil enligt något av patentkraven 1 till 3 k ä n n e - t e c k n a d därav, att på åtminstone en av de båda frontytorna (A1, A2) verkar en hjälpkraft (F5), företrädesvis i form av kraften av en fjäder (17) eller tryckkraften från ett mot hjälp- kolven (5) verkande tryck (p5). Styrventil enligt något av föregående patentkrav, vid vilken den styrkant av kolven (2), som bildar överströmningsspalten (S2) år anordnad omedelbart vid den av det andra trycket (pa) påverkade kolvytan (A2), k ä n n e t e c k n a d därav, att storleken av den av det andra trycket (pa) påverkade kolvytan (A2) och samti- digt diametern av överströmningsspalten (S2), är varierbar däri- genom att de delar av kolven och huset, vilka uppbär styrkanterna för överströmningsspalten (S2), är utbytbara mot korresponderande komponenter med olika storlek. Styrventil enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att det finns endast en enda lågtryckskam- mare (3a') i vilken båda överströmningsspalterna (S1 och S2) mynnar(fig3). Styrventil enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att det i den enda lågtryckskammaren (3a') finns en i huset anordnad styrbussning för kolven (111, 112, 113), företrädesvis i form av en i och för sig känd kulstyrbussning. Styrventil enligt något av patentkraven 1 till 5, k ä n n e - t e c k n a d av följande karakteristiska drag: a) huset (4, 9) begränsar medelst en mellanvägg (125 två sepa- rata lågtryckskamrar Ga och 4a); b) genom en urborrning i mellanväggen (12') sträcker sig en kolvdel (23, som förenar frontytorna (A1 och A2) och vars diameter (00) år lika med diametern hos den av det andra trycket (pz) påverkade frontytan (A2) (fig 2). 464 600 10 10. 14 Styrventil enligt något av patentkraven 1 till 8, k ä n n e - t e c k n a d därav, att vid åtminstone ett av styrkantparen är antingen kolven eller urborrningen i huset konisk pâ ett sådant sätt, att den ringspalt, som finns där vidgar sig i överström- ningsflödets riktning, varvid koniciteten företrädesvis uppgår till mellan 1:200 och 1:5D0. Användning av en styrventil enligt något av patentkraven 1-9 i en pappersmaskin, varvid styrventilen år anordnad vid oket (51) av en utböjningsinstâllningsvals (53), varvid dess första tryckkam- mare (1a) år förbunden väsentligen direkt med motsvarande vals- tryckkammare (S7), som överför presskraften från oket (51) till valsmanteln (55). 0