SE464209B - Foerfarande foer att under koerning med ett motorfordon samtidigt oevervaka dettas styr- och hjulupphaengningsgeometri liksom aeven balanseringstillstaandet hos roterande delar jaemte en anordning foer utfoerande av foerfarandet - Google Patents

Description

464 209 2 det absoluta maximivärdet för den detekterade styrvinkelfrekvens- fördelningen med avseende på raktframläget av styrstagen såsom ett kriterium för dessas tillstånd, att samtidigt och med samma givare avkänns kontinuerligt rörelser i styrstagen och utvärderas därur utvunna ytterligare elektriska signaler medelst en komparator- krets med hjälp av till denna tillförda eller förutbestämda - jämförelsestorheter såsom kriterium för balanseringstillståndet hos med styrstagen förbundna roterande delar och att såväl vid ett från ¿ raktframläget för styrstagen avvikande läge från fördelningsmaximi- stället, vilket ligger utanför ett toleransområde, som vid en av komparatorkretsen konstaterad obalans hos med styrstagen förbundna roterande delar ínkopplas en indikeringsanordning för att ge fordonsföraren en varningssignal.

I det efterföljande patentkravet 4 anges dessutom det särdrag som utmärker en anordning för utövande av förfarandet enligt huvudkravet. Underkraven 2 och 3 hänför sig till förfarande- varianter för obalansbestämning. Förfarandet enligt patentkravet 2 utnyttjar därvid en jämförelse mellan den detekterade styrvinkel- variansen och den varians som är tillåtlig för det balanserade regleringstillståndet. Vid förfarandet enligt patentkravet 3 sker en jämförelse mellan frekvensen hos styrstagens svängningar och varvtalet, exempelvis hos ett styrt hjul. En överensstämmelse betyder obalans eftersom obalansbetingade svängningar i styrinrätt- ningen påtvingas av med hjulens varvtal roterande centrifugalkraft- vektorer.

Underkraven 5-16 avser fördelaktiga vidareutvecklingar av en anordning enligt uppfinningen, varvid anordningen enligt patent- kravet 15 detekterar frekvensfördelningen vid överskridandet av klassgränserna medan anordningen i patentkravet 16 däremot ut- nyttjar ett stickprovsförfarande.

I en felaktigt inställd eller skadad styr- eller hjul- upphängningsgeometri liksom även vid olika lufttryck i de styrda hjulen måste den uppkomna sneddragningen av fordonet ovillkorligt utjämnas av föraren genom motstyrning. En ökad slirning eller ~ krypning hos de styrda hjulen och därmed en minskning av deras styrförmåga och en kraftigare förslitning utgör följder av detta. ' Om man nu bestämmer styrvinkelfrekvensfördelningen vid fel- inställda styrstag så kommer fördelningsmaxímum att inställa sig vid ett läge som skiljer sig från raktframläget för styrstaget.

Obalanser hos roterande delar (hjul, bromsskivor, drivaxlar) som är förbundna med styrstagen, leder till svängningar i dessa och bidrar i betydande utsträckning till deras förslitning. Gentemot 464 2o9 , korrekt utbalanserade system leder obalanser hos roterande delar till ökad varians hos de utnyttjade styrvinklarna.

Visserligen är en anordning tidigare känd (US-A 3 438 646) för indikering av en felinställd eller en skadad styrgeometri.

Vid denna anordning avkänns emellertid direkt medelst vars sin induktiva givare hos två kulleder i hjulupphängningen för de styrbara hjulen läget av dessa hjul i förhållande till parallell- staget bland styrstagen och jämförs med varandra medelst en brygg- koppling av de induktiva givarna. Genom att trycka på en knapp kan fordonets förare via två ampèremeterskalor informeras sig om tillståndet hos styrgeometrin i fordonet, varvid från varandra avvikande lägen hos de bägge skalvisarna tyder på en skada eller felinställning. Utvärderingen av denna indikering överlämnas till fordonets förare. De bägge givarna är komplicerade till sin konstruk- tion och mekaniskt kraftigt påkända via hjulen av påtvungna rörelser genom ojämnheter i körbanan och måste trots att de är monterade på svårtillgängliga ställen inställas noga. Indikeringen av för be- fintliga obalanser är omöjlig med denna anordning redan på grund av trögheten och dämpningen av visaren hos dessa visarinstrument.

En anordning för bestämning av obalanser hos roterande delar som är förbundna med en fordonsstyrinrättning medelst en vid någon del av styrstagen anbragt givare är likaså känd (DE A 28 19 687).

Denna anordning skall som kriterium för balanseringstillståndet utnyttja de av en vid ratten till fordonet fäst vibrationsgivare detekterade, obalansbetingade ratt- och styrstagssvängningarna vid balanseringen av de utifrån drivna hjulen hos fordonet i uppallat tillstånd och med avlastade hjulupphängningar. Bortsett från att anordningen är avsedd för stationär användning kan genom anordningens utnyttjande icke dras nâgra slutsatser beträffande inställningen av styrinrättningen och hjulupphängningarna.

Fördelarna med föreliggande uppfinning är följande. Med en enda givare vid styrstagen och en automatisk utvärdering av gívarens signaler kan genom lämplig användning av i och för sig kända statis- tiska metoder detekteras såväl skador eller fel på styrinrättningen och hjulupphängningarna liksom också obalanser i med styrinrättningen förbundna roterande delar och detta på ett tidigt stadium och fordonsföraren kan ges en indikation på detta. Det är dessutom utan vidare möjligt att alstra en för varje skadeorsak specifik varnings- signal som sedan kan ge en exakt felindikering, vilken icke kräver någon bedömning.

Uppfinningen beskrivs närmare nedan under hänvisning till 464 209 4 bif09ade ritning: S0m visar ett blockschema över en anordning för utövande av förfarandet.

På en rattaxel l9 till en styrinrätting 18 i ett motorfordon är anbragt en vridningsvinkelgivare l, som omvandlar rattaxelns vridningsrörelser gentemot motorfordonets karosseri till analoga elektriska spänningssignaler. Alternativt skulle också kunna användas en distansgivare vid parallellstaget 20 i styrinrättningen 18, vilken då skulle omvandla förskjutningsrörelser hos parallell- staget 20 gentemot karosseriet till elektriska signaler.

En mätförstärkare 2 krävs eventuellt för förstärkning av spänningssignalerna från givaren 1. Vid förstärkarens utgång är anslutet ett avsöknings-kvarhållningsorgan 3, vars kvarhållnings- tid är reglerbar medelst en taktgivare (4).

En klassificeringskrets 21 bestående av n signalkomparatorer 5, n motståndssteg 6 och n-1 OCH-grindar 7 uppdelar spännings- signalerna Ue i klasser. Ett reglerbart motstånd 22 är anordnat för anpassning av klassificeringskretseni 21 till karaktäristiken hos den aktuella använda givaren 1.

Till utgångarna från OCH-grindarna 7 är via läsingångar 14.1 anslutna konstantminnen 14 och därmed parallella räknare 8, vilka sistnämnda är uppdelade i två grupper 8.1 och 8.2.

En utvärderingskrets 9 för tillståndet hos räknaren 8 består av OCH-grindar 10, en första ELLER-grind, vilken hör till den första räknargruppen 8.1, och en andra ELLER-grind 12, som hör till den andra räknargruppen 8.2.

'En av den andra ELLER-grinden 12 inkopplingsbar indikerings- anordning 13 har här för enkelhets skull antytts såsom en lysdiod.

Utgångarna från konstantminnena 14 är via en gemensam databuss 14.2 förbundna med ett summaminne 15.

Parallellt med databussen 14.2 går en impulsledning 14.3, som för räknarimpulser från konstantminnena 14 till ett räknarminne 16. En ytterligare utvärderingskrets 17 för övervakning av tillståndet hos summaminnet 15 och räknarminnet 16 består av OCH-grindar 17.1 och 17.2, vilka sistnämnda i sin tur kan aktivera indikerings- anordningen 13.

Den skisserade anordningen fungerar på följande sätt.

Givaren 1 matas med pluspotential från bilens elsystem. Det skall därvid antas att den vid kraftigt styrutslag av rattaxeln 13 åt vänster avger en mycket liten utgångsspänning men vid kraftigt styrutslag åt höger i det närmaste samma spänning som elsystemet. (x 464 209 Vid raktframläget för rattaxeln avger givaren då en spänning av ett mellanliggande värde.

De med de respektive styrvinklarna analoga spänningssignalerna förs efter förstärkning i förstärkaren 2 till ingången till avkännings-kvarhållningsorganet 3. Detta regleras så av taktgivaren 4 att vid varje taktimpuls kopplas den momentant vid avkänningsingånge rådande spänningen Ue till utgången av kvarhållningsorganet och bibehålls där konstant under tidsperioden mellan två taktimpulser.

Spänningssignalen Ue ligger därvid på signalingångarna till de parallellkopplade signalkomparatorerna 5. Dessas rangordnings- följd grundar sig på seriekopplingen av motståndsstegen 6, på vilka ligger en referensspänning Uref. Motståndsstegen 6 uppdelar Uref i enskilda jämförelsespänningar, som ligger på referensingången till de respektive signalkomparatorerna 5. Genom lämplig dimensionerix av motståndsstegen kan man efter behov inställa bredden för styrvinkel spänningsklasserna. De kan också inregleras på sinsemellan olika värden, t ex smalare i mitten, d v s vid styrinrättningens raktfram- läge, men bredare utåt.

Signalkomparatorerna 5 avger binära utsignaler "låg" (L) om signalspänningen Ue är mindre än den respektive inkommande enskilda jämförelsespänningen respektive "hög" (H) om Ue är större än den aktuella enskilda jämförelsespänningen.

Vid utföringsexemplet blir vid kraftiga styrutslag åt vänster av rattaxeln alla komparatorutgångar låga medan de vid kraftigt styråtslag åt höger samtliga blir höga.

Utgångarna från varje par av i rang efter varandra följande komparatorer 5 är kopplade till en OCH-grind 7, varvid utsignalen från den till rangen högre komparatorn inverteras. Utsignalen från OCH~grínden övergår från låg till hög endast då utsignalen från den till rangen lägre komparatorn är hög och den till rangen högre komparatorn är låg. Det omvända uppfyllandet av OCH-betingelsen med en till rangen högre signal som är hög och en till rangen lägre signal som är låg kan icke uppkomma vid den valda kretsen.

En övergång från låg till hög vid utgången från en av OCH- grindarna 7 åstadkommer icke endast en ökning av innehållet i den efterföljande räknaren 8 med 1, utan även via läsingången 14.1 dels en konstant överföring från det efterföljande konstant- minnet 14 via databussen 14.2 till summaminnet 15 dels en räkneimpuls från konstantminnet 14 via ledningen 14.3 till räknarminnet 16, som i 4e4 209 därefter ökar sitt innehåll med 1, medan summaminnet 15 adderar det till detsamma överförda konstantvärdet till sitt momentana inne- håll.

Genom den logiska sammankopplingen av två komparatorutgångar tillförsäkras att vid varje taktsignal från taktgivaren 4 sker en räkning endast i den klass i vilken styrvinkeln momentant ligger.

Först skall nu närmare förklaras den del av anordningen som hör till övervakning av styrningen och hjulupphängningarna, varefter skall beskrivas den del som hänför sig till detektering av obalanser.

Som räknare 8 används exempelvis asynkrona elektroniska räknare eller vippor, vilkas enskilda minnesplatser i sin tur endast kan inta tillstånden låg eller hög. Till följd härav räknas styr- vinkelfrekvenserna binärt.

Den valda konstruktionen av räknarna 8 möjliggör en mycket enkel tillståndsprövning av samtliga räknare. Fördelningsmaximum ligger utan tvivel i den klass vars räknare först blir fullräknad, d v s alla minnesplatserna (eller "bits") har blivit höga. Genom OCH-sammankoppling av samtliga minnesplatser i en räknare i en OCH-grind 10 kan vid uppnåendet av detta tillstånd utlöses en signal, som sedan omställer utgången från OCH-grinden från låg till hög.

Den första gruppen 8.1 av räknarna 8 hör till de styrvinkel- klasser som ligger i omedelbar närhet av raktframläget. Om innehållet i en av räknarna i denna grupp såsom den första uppnår sitt maximum kan man därav dra slutsatsen att fördelningsmaximum ligger i närheten av rakframläget och därmed är styrgeometrin och hjulupphängningarna för de styrbara hjulen i ordning.

Den andra gruppen 8.2 av räknarna 8 hör till de från rakfram- läge längre bort liggande styrvinkelklasserna och är koncentrisk med den första gruppen 8.1. Om en av de till denna grupp 8.2 hörande räknarna som den första blir fullräknad så är detta en indikation på en sneddragning hos styrinrättningen och en ständig motstyrning från fordonsföraren.

Utgångarna från de OCH-grindar 10, som hör till den första gruppen 8.1, ligger på den första ELLER-grinden 11. Dennas utsignal används som återställningssignal för räknarna 8 i de bägge grupperna 8.1 och 8.2 och utlöses i det fall då utgången hos en av OCH-grindarna 10 i den första gruppen 8.1 övergår från låg till hög därför att den tillhörande räknaren 8 är full. Styrinrättningen är då i ordning och vid fortsatt färd börjar frekvensräkningen på nytt. v 464 209 Utgångarna från OCH-grindarna 10 vilka hör till den andra räknargruppen 8.2, ligger på den andra ELLER-grinden 12, vars utsignal tjänar till inkoppling av detekteringsanordningen 13.

Kretslogiken är identisk med den vid den första gruppen 8.1.

Bandbredden hos den första gruppen 8.1 är väsentligt mindre än den i den andra gruppen 8.2, men bör icke vara begränsad till en mot raktframläget svarande klass för att förebygga osäkerheter för fordonsföraren, eftersom det stundom kan förekomma att denne under längre tid framför sitt fordon under kraftig vind från sidan och följaktligen måste motstyra utan att styrinrättningen är skadad.

Om man utöver inkopplingen av indikeringsanordningen 13 genom omkastningen av utsignalen från den andra ELLER-grinden 12 från låg till hög likaså låter avge en återställningssignal till alla räknarna 8, så kan anordningen korrigera "fel", t ex genom att indikeringsanordningen eventuellt avstängs med fördröjning efter återställningssignalen. Endast upprepad tändning av indikerings- anordningen tyder därvid på skador i styrinrättningen.

Detekteringen av obalanser med den visade anordningen ut- nyttjar ökningen i styrvinkelvariansen gentemot ett regleringsvärde, om obalanser uppträder vid hjulen, bromsskivorna eller bromstrummorna.

Variansen hos en mätstorhet x beräknas enligt formeln: N v = 1 2 1-1 A i vilken V (x) = Variansen N = Antalet räkningar eller stickprov xi = Mätstorhetens värde vid räkningen eller stickprovet š = Mätstorhetens medelvärde _ 2 = Det kvadrerade avståndet av mätstorheten från medel- (x--X) 1 värdet.

Vid varje räkneförlopp i en räknare 8 utlöses såsom redan nämnts en konstantöverföring från ett konstantminne 14 till summa- minnet 15 liksom en räkneimpuls från själva konstantminnet till räknarminnet 16. Konstantminnena 14 innehåller värdet av kvadraten på avståndet av den aktuella styrvinkelklassen till klassen för medelvärdet, d v s värdet av kvadraten på avståndet till den klass, till vilken hör raktframläget såsom den i regel oftast utnyttjade “'464 209 81 styrvinkeln. Från och med varje räknestart för summaminnet 15 innehåller detta dessutom det aktuella värdet för styrvinkelvariansen multiplicerat med antalet stickprov eller räkningar. Det sistnämnda antalet utgör då innehållet i räknarminnet 16.

Bägge minnena 15 och 16 utgörs i sin tur av elektroniska räknare med ett bestämt antal minnesklasser eller bits, varvid bägge kapaciteterna eller maximiinnehållen är så avstämda till varandra att vid samtidigt totalt utnyttjande enligt likheten Innehållet i summarminnet 15= Variansvärdet Innehållet i räknarminnet 16 erhålles ett variansvärde som är tillåtligt för det balanserade regleringstillstånd som maximalt kan förväntas.

Med hjälp av utvärderingskretsen 17 kan man mycket lätt kontrollera om man ligger inom variansgränsvärdet eller har överskridit detta. Utsignalen från OCH-grinden 17.1 som när räknar- minnet 16 blivit fullt övergår från låg till hög, tjänar som åter- ställningssignal för de bägge minnena 15 och 16 då i detta fall variansgränsvärdet icke uppnåtts vid det förutbestämda antalet stickprov.

Utsignalen från OCH-grinden 17.2 som på samma sätt övergått från låg till hög när summaminnet 15 blivit fullt tjänar till inkopp- ling av indikeringsanordningen 13 då det i detta fall föreligger en ökad styrvinkelvarians.

Det är givetvis möjligt att låta var och en av utvärderings- kretsarna 9 och 17 avge en egen signal i stället för att inkoppla den visade gemensamma indikeringsanordningen 13. Detta kan då ge fordonets förare en varning visuellt, akustiskt eller på annat lämpligt sätt allt efter orsaken till felet. På samma sätt skulle de bägge delarna av anordningen kunna utnyttjas oberoende av varandra.

Det är givetvis icke heller funktionellt nödvändigt att anordna lika många räknare 8 och konstantminnen 14.

Med den visade konstruktiva uppbyggnaden detekteras styr- vinkelfördelningen i enlighet med den frekvens med vilken klass- gränserna överskrids. Medelst taktsynkrona räknare 8, konstantminnen 14, summaminne 15 och räknarminne 16 kan anordningen konstrueras för att ge styrvinkelfördelningen i beroende av stickprovsfrekvensen.

Med hänsyn till detektering av styrvinkelvariansen är dock den visade konstruktionen att föredra.

Claims (16)

464 209- a Anordningen kan uppdelas i följande delar, nämligen givaren (1), en analog-digitalomvandlare med klassificeringskrets (3-7) och en exempelvis såsom integrerad krets (IC) framställd räknar- och utvärderingsenhet med en därav reglerad indikerings- anordning (8-17). Till låga kostnader kan anordningen inbyggas i vilket som helst motorfordon som har en styrinrättning med kinematiska styrstag. Om fordonet har en färddator utgör det inget problem att i denna integrera den nämnda IC-kretsen. P a t e n t k r a v

1. l. Förfarande för att under körning med ett motorfordon samtidigt övervaka dettas styr- och hjulupphängningsgeometri liksom även balanseringstillståndet hos roterande delar, som är förbundna med fordonets kinematiska styrmekanism, k ä n n e t e c k n a t att styrstagens lägen relativt motorfordonets karosseri medelst a v m1givare(1) omvamflas tiLl elektriska, mot_styrvinklarna svarande signaler, att i en klassificeringskrets (21) uppdelas de avkända använda styrvinklarna eller de motsvarande elektriska signalerna i efter styrvinklarnas storlek och riktning indelade klasser att använd- ningsfrekvensen sammanräknas och lagras i till klasserna hörande räknare (8),attlHfier!düníng detekteras och utvärderas kontinuerligt läget av det absoluta maximivärdet för den detekterade styrvinkel- frekvensfördelningen med avseende på raktframläget av styrstagen såsom ett kriterium för dessas tillstànd, att samtidigt och med samma givare avkänns kontinuerligt rörelser i styrstagen och utvärderas därur utvunna ytterligare elektriska signaler medelst en komparatorkrets med hjälp av till denna tillförda eller förutbestämda jämförelsestorheter såsom kriterium för balanseringstillstàndet hos med styrstagen förbundna roterande delar, och att såväl vid ett från raktframläget för styrstagen avvikande läge, från fördelnings- maximistället, vilket ligger utanför ett toleransområde, som vid en av komparatorkretsen konstaterad obalans hos med styrstagen förbundna roterande delar inkopplas en indikeringsanordning(13) Ru att ge fordonsföraren en varningssignal.

2. Förfarande enligt patentkravet 1 k ä n n e t e c k n a t a v att medelst komparatorkretsen jämförs ett värde, som består av de summerade ytterligare signalerna och som motsvarar variansen hos de 464 209 1° använda och detekterade styrvinklarna, med ett förutbestämt styrvinkel- variansvärde, som fortfarande är tillåtligt för det balanserade regleringstillståndet, och att indikeringsanordningen inkopplas då den detekterade variansen överskrider det tillåtliga värdet.

3. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t a v att de ytterligare signalerna i form av frekvensen av belastnings- variationer på styrstagen under bortfiltrering av åtminstone låg- frokventa och av styrrörelserna uppkommandc andelar i komparator- kretsen jämförs med det av en impulsgivare detekterade och till komparatorkretsen tillförda varvtalet hos en med styrstagen förbunden roterande del och att indikeringsanordningen inkopplas då de bägge frekvenserna åtminstone tillnärmelsevis överensstämmer inom ett förutbestämt intervall,

4. Anordning för utövahde av förfarandet enligt patentkraven 1-2 och .med en givare anordnad att omvandla lägena av styrstagen gentemot karosseriet till motorfordonet till elektriska signaler, en klassificeringskrets för indelning av de detekterade använda styrvinklarna eller de motsvarande elektriska signalerna i klasser ordnade efter styrvinklarnas storlek och riktning, till klasserna hörande räknare för lagring av användningsfrekvenserna och en indikeringsanordning för resultatet av frekvensdetekteringen, k ä n n e t e c k n a d a v att de sinsemellan lika räknarna (8) är uppdelade i två grupper (8.1 8.2), att en utvärderingskrets (9) är anordnad för räknarna (8), vilken krets kontinuerligt avkänner innehållet i samtliga räknare (8) och vid en bestämd tidpunkt avger en återställningssignal till samtliga räknare (8), om vid denna tidpunkt en räknare i den första gruppen (8.1) har större innehåll och åstadkommer en inkopplingssignal För indikeringsanordningen (13), om \1id. nämnda bestämda tidpunkten en räknare i den andra gruppen (8.2) har större innehåll, att parallellt med räknaren (8) är efter klassi- ficeringskretsen (21) inkopplat ett konstantminne (14) med läsin- gångar (14.1) och beroende pá klasstillhörigheten olika innehåll, att utgångarna från konstantminnet (14) via en gemensam databuss (14.2) är anslutna till ingången till ett summaminne (15), vilken till sitt momentana innehåll adderar det vid varje räkneförlopp i en räknare (8) från det parallella konstantminnet (14) via databussen (14.2) till summaminnet förda värdet, att det dessutom förefinnes ett räknarminne (16), vars innehåll är avsett att ökas med 1 vid varje räkneförlopp i en av räknarna (8), samt att det också förefinnes en ytterligare utvärderingskrets (17) som löpande detekterar innehållet I.) 464 2o9f d 11 i summa - och räknarminnena (15,l6) och avger en återställnings- signal till de bägge minnena (15,16) om innehållet i räknarminnet (16) antar ett förutbestämt maximivärde, vilken ytterligare utvärde- ringskrets (17) däremot avger en inkopplingssignal till detekterings- anordningen (13) om innehållet i summaminnet (15) antar ett förut- bestämt maximivärde.

5. Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d a V att räknarna (8) uppvisar begränsad kapacitet och att över- skridandet av kapaciteten hos en av räknarna bestämmer den tidpunkt vid vilken utvärderingskretsen (9) skall avge återställningssignalen till räknarna (8) eller inkopplingssignalen till detekterings- anordningen.

6. Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d a v att utvärderingskretsen (9) är anordnad att vid en av en tid- givare bestämd tidpunkt avge återställningssignalen till räknarna (8) eller inkopplingssignalen till detekteringsanordningen (13).

7. Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d a v att utvärderingskretsen (9) är anordnad att efter en bestämd och av en körsträckegívare detekterad körsträcka avge àterställnings- signalen eller inkopplingssignalen.

8. Anordning enligt patentkravet 4-7, k ä n n e t e c k n a d a v att de av givaren (1) alstrade, med styrvinklarna analoga signa- lerna är inrättade att föras till ett avsöknings- kvarhållningsorgan (3) som är taktvis styrt, att det sistnämndas utsignal, som under kvarhållningstiden är konstant, är anordnad att jämföras med referensvärden i rangordning anordnade signalkomparatorer (5), att de binära utsignalerna från varje par av n i rang efter varandra följande signalkomporatorer (5) är anordnade att logiskt sammanföras med varandra i en av n-1 OCH-grindar (7) samt att en utsignal från en av OCH-grindarna (7) är anordnad att åstadkomma dels ett räkneförlopp i en av de efterföljande räknarna dels en konstantöverföring från det därmed parallellkopplade konstantminnet (14) till summaminnet (15).

9. Anordning enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a d av att givaren (1) är anordnad att alstra en med styrvinkeln analog spänningssignal (Ue) och att referensvärdena bildas vid komparatorerna (5) genom delning av en spänning (Uref) i seriekopplade motstånd (6).

10. Anordning enligt patentkrav 8 eller 9, k ä n n e t e c k n a d a v att avsöknings- kvarhållningsorganet (3) är taktvis styrt med konstanta tidsintervall medelst en taktgivare (4). 4.464 209 12

11. ll. Anordning enligt patentkrav 8 eller 9, k ä n n e t e c k n a d a v att avsöknings- kvarhållningsorganet (3) är taktvis styrt av taktgivaren (4) efter tillryggaläggande av en bestämd, exempelvis av en körsträckegivare uppmätt körsträcka.

12. Anordning enligt patentkrav 8 eller 9, k ä n n e t e c k n a d a v att taktavstånden hos taktgivaren (4) är avsedda att varieras proportionellt mot den momentana fordonshastigheten, exempelvis under styrning av en körhastighetsgivare.

13. Anordning enligt något av patentkraven 4-12, k ä n n e - t e c k n a d a v att som givare (1) utnyttjas en i och för sig känd vridningsvinkelgivare vid rattaxeln (19) till styrinrättningen (18).

14. Anordning enligt något av patentkraven 4-12, k ä n n e - t e c k n a d a v att som givare används en i och för sig känd distansgivare vid parallellstaget (20) i styrinrättningen (18).

15. Anordning enligt patentkravet 8, k ä n n e t ec k n a d av att såsom räknare (8) är anordnade asynkrona elektroniska räknare, vars innehåll därvid ökas med 1 om utsignalen från den respektive framförkopplade OCH-grinden (7) växlar från låg till hög.

16. Anordning enligt något av patentkraven 10-12, k ä n n e- t e c k n a d (8) är anordnade av takt- givare (4) reglerbara taktsynkrona elektroniska räknare, vilkas innehåll alltid ökas med 1 när en signal erhålls fràn taktgivaren (4) och samtidigt räkneingången övergår till hög. a v att såsom räknare i Ü/