SE462383B - Bladfjaeder - Google Patents

Description

462 383 2 rörelser hos den längdförskjutbart med ramen förbundna änden av fjädern. Detta åstadkommes enligt uppfinningen genom att vid obelastad fjäder är fjäderns del mellan den första änden och mittpartiet i huvudsak rak. medan fjäderns del mellan mittpartiet och den andra änden har dubbelkrökt form och, sett från den sida, där belastningen på mittpartiet angriper, har ett konvext parti närmast mittpartiet och ett konkavt parti närmast den andra änden och anslutande till det konvexa par- tiet.

Uppfinningen beskrives närmare nedan med hänvisning till bi- fogade ritning, på vilken Fig. 1 är en schematisk vy av en bladfjäder av känt slag vid olika belastningar, Fig. I är en schematisk vy av en bladfjäder enligt en utfö- ringsform av uppfinningen vid olika belastningar, Fig. 3 är en sidovy av en bladfjäder enligt en utföringsform av uppfinningen i obelastat tillstånd och Fig. 4 är en sidovy av en bladfjäder enligt fig. 3 monterad i ett fordon.

I fig. 1 visas en bladfjäder 1 av känt slag. vilken med sin ena ände vid en fästpunkt 2 är svängbart men oförskjutbart förbunden med en endast schematiskt visad ram 3 i ett fordon.

Bladfjäderns 1 andra ände är vid en fästpunkt 4 svängbart och längdförskjutbart förbunden med ramen 3. vid sitt mittparti är fjädern 1 fast förbunden med en schematisk visad hjulaxel 5 i fordonet.

Det med heldragna linjer i fig. 1 visade läget motsvarar obe- lastat tillstånd hos fjädern 1. vid belastning av fjädern 1 ändras dennas form successivt, varvid läget la, som visas med streckade linjer, motsvarar en mellanbelastning, medan läget lb, som visas med punktstreckade linjer, motsvarar en stor be- di* 10 15 20 25 30 h) UI j4e2 ass lastning. Av fig. l framgår att fästpunken 4. som är längdför- skjutbar och vanligen utgör den bakre fästpunkten i fordonet, vid ökande belastningen förskjutes bakåt till följd av att fjädern l rätar ut sig. varvid lägena 4a och 4b för fästpunk- ten 4 motsvarar lägena la respektive lb hos fjädern 1. Det framgår även tydligt av fig. l att hjulaxeln 5 likaså utsättes för en förflyttning i längdriktningen vid ändring av belast- ningen på fjädern 1. De i fig. 1 markerade lägena Sa och Sb hos hjulaxeln motsvarar lägena la resp. lb hos fjädern 1. och det framgår att hjulaxelns 5 förskjutning i längdriktningen är i förhållandevis stor. Detta försämrar fordonets köregenskaper när fjädrarna vid hjulaxelns båda ändar intar olika lägen.

Fig. 2 visar schematiskt rörelsemönstret hos en bladfjäder 6 enligt uppfinningen. Bladfjädern 6 är med sin ena ände vid en fästpunkt 7 svängbart men oförskjutbart förbunden med en en- dast schematiskt antydd ram 8 i ett fordon. Bladfjäderns 6 andra ände är vid en fästpunkt 9 svängbart och längdförskjut- bart förbunden med ramen 8, medan mittpartiet av fjädern 6 är fast förbunden med en hjulaxel 10.

I fig. 2 visas bladfjädern 6 med heldragna linjer i obelastat tillstånd, medan ett läge 6a hos fjädern res. l0a hos hjul- axeln visas med streckade linjer och motsvarar en mellanbe- lastníng och ett läge 6b hos fjädern resp. l0b hos hjulaxeln visas med punktstreckade linjer och avser hög belastning. Så- som framgår av fig. 2 förflyttas därvid varken fästpunkten 9 eller hjulaxeln 10 nämnvärt i längdriktningen. vilket innebär att man inte får någon negativ påverkan av fordonets köregen- skaper vid ändrad belastning på fjädern 6.

Det i fig. 2 visade rörelsemönstret åstadkommas med en blad- fjäder 6, som är utförd på det sätt, som framgår av fig. 3.

Den i fig. 3 visade bladfjädern består av tre fjäderblad ll. 12 och 13, varvid fjäderbladet ll utgör huvudblad. Fjäderbla- den ll, 12 och 13 är förbundna med varandra vid sina mittpar- tier 14. där det undre fjäderbladet 13 samtidigt har en upp- lagsyta för fastsättning av hjulaxeln 10. Givetvis kan fjädern 10 15 20 25 30 462 383 även vara utförd med annat antal blad. antingen ett enda blad eller två eller flera blad.

Såsom framgår särskilt av fig. 4 utgöres fästpunkten 7 för bladfjäderns 6 första ände 15 av en i ramen 8 fäst lagertapp, kring vilken fjädern 6 är svängbar men vilken inte medger nå- gon förskjutning av fjäderns första ände 15 i längdriktningen.

Av fig. 4 framgår dessutom att fästpunkten 9 i ramen 8 för fjäderns andra ände 16 utgöres av en mot fjädern 6 konkav an- líggningyta. vilken medger både svängning och längdförskjut- ning av fjädern 6.

För åstadkommande av det i fig. 2 visade rörelsemönstret hos hjulaxeln 10 är fjädern 6 i sin främre del 17 mellan den första änden 15 och míttpartiet 14 utformad i huvudsak rak, såsom framgår av fig. 3. Fjäderns bakre del 18 mellan mitt- partiet 14 och den andra änden 16 har däremot dubbelkrökt form med ett konvext parti 19 närmast mittpartiet 14 och ett kon- kavt parti 20 närmast den andra änden 16.

Genom att fjäderns bakre del 18 är utförd med ett konvext par- ti 19 och ett konkavt parti 20 på det sätt som framgår av fig. 3 kan man åstadkomma önskad rörelse hos fjäderns bakre ände 16 i belastningsändring. Vid ökning av belastningen kom- mer nämligen det konvexa partiet 19 att öka sin medelradie, medan det konkava partiet 20 minskar sin medelradie. Genom lämplig dimensionering av partierna 19 och 20 kan man därvid reglera rörelsen hos fjäderns andra ände 16.

Claims (2)

10 15 462 383 Patefltkrâv

1. Bladfjäder för upphängning av en stel hjulaxel (10) i ett fordon, vilken fjäder (6) vid en första ände (15) är svängbart men oförskjutbart förbunden med fordonets ram (8) eller mot- svarande och vid den andra änden (16) är svängbart och längd- förskjutbart förbunden med ramen (8). varvid fjädern (6) vid sitt mittparti (14) är stelt förbunden med hjulaxlen (10). k ä n n e t e c k n a d av att vid obelastad fjäder är fjä- derns (6) del (17) mellan den första änden (15) och míttpar- tiet (14) i huvudsak rak. medan fjäderns (6) del (18) mellan míttpartiet (14) och den andra änden (16) har dubbelkrökt form och. sett från den sida, där belastningen på mittpartiet (14) angriper. har ett konvext parti (19) närmast mittpartiet (14) och ett konkavt parti (20) närmast den andra änden (16) och anslutande till det konvexa partiet (19).

2. Bladfjäder enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar åtminstone två blad (ll. 12. 13). vilka vid obelastad fjäder är i huvudsak parallella med varandra.