SE461715B - Metod foer utskrift av skrivtecken i skrivmaskiner eller liknande kontorsmaskiner - Google Patents

Description

461 g715 maskins program, d.v.s. med väsentligt reducerat minnesbehov utskriva tecken så att det uppstår en likformig utskriftsbild.

Ett utföringsexempel för metoden enligt uppfinningen beskrivs här nedan i an- slutning till ritningarna, på vilka: - figurerna l-Å visar tabeller; och - figur S visar ett diagram.

För att realisera beskrivningarna här nedan läggs som exempel förhållandena hos en skrivmaskin med skrivhjul till grunden. Detta innebär inte, att använd- ningen av metoden enligt uppfinningen är begränsad till dylika apparater. Det är däremot möjligt att använda metoden överallt, där på en skrivteckenbärare befintliga typer, skall skrivas ut med varierande kraft alltefter deras stor- lek och nedslagsystemets styrning uppvisar ett räkneverk, t.ex. en mikroproces- sor och ett minne.

I en skrivmaskin med skrivhjul är, som allmänt är känt, en vagn för skrivtecken- bärare anordnad mittemot en skrivvals. Vagnen för skrivteckenbäraren är av en motor, t.ex. en stegmotor, flyttbar längs med skrivvalsen och uppvisar utöver skrivhjulet med tillhörande drivmotor, färgbandet med tillhörande transport- mekanismen, korrigeringstapen med tillhörande transportmekanismen ett minnes- system, som i regel uppvisar en elektromagnet som drivkälla. Aggregaten en- ligt ovan styrs enligt vad hittills är känt av en programmerbar kontrollkrets, som vanligtvis uppvisar åtminstone en mikroprocessor med tillhörande ROM- och RAM-minne samt eventuellt ytterligare logiska kopplingar och de för aggregatens anrop erforderliga drivkopplingarna. Teckeninmatningen sker via ett tangent- bord, som vanligtvis är sammankopplat med en kopplingsmatris, som anropas cyk- liskt av den programmerbara kontrollkretsen för påverkade tangenter.

Utskriften av ett tecken försiggår i dylika skrivmaskiner med skrivhjul, genom att den till tangenten hörande koden av den programmerbara kontrollkretsen om- vandlas till en lägesindikator för skrivtecknet och en information för strömpå- verkan, om den programmerbara kontrollkretsen under åtminstone en anropnings- cykel konstaterat en nedtryckt tangent. Ur den så skapade lägesindikatorn för skrivtecknet och lägesindikatorn för tecknet, som just då befinner sig i ut- skriftsläget, alstrar den programmerbara kontrollkretsen en positioneringsin- formation, ned vilken den av den programmerbara kontrollkretsen styrda driv- motorn för skrivhjulet påverkas, för att förflytta det avsedda tecknet till ut- skriftläget. Befinner sig tecknet som skall skrivas i utskriftsläget, påverkas_ drivanordningen för minnesmekanismen för det i arbetslâge befintliga färgbandet genom kontrollkretsen med den framtagna informationen för strömpâverkan, så att 461 715 den eker, på vilken skrivtecknet som skall skrivas är placerat, accelereras med den av informationen för strömpåverkan definierade kraften mot färgbandet resp. utskriftsbâraren, som är placerad mellan färgbandet och skrivvalsen.

Den för styrningsförloppet kritiska punkten utgörs av överföringen av den mot tangenten svarande koden till en lägesindikator för skrivtecknet resp. en infor- mation för strömpâverkan för nedslagssystemet. Denna överföring är problematisk, eftersom å ena sidan de mot tangenterna svarande koderna finns fastlagda och å andra sidan skrivhjulets teckenbeläggníng är bestämd. Den hittills kända meto- den att genomföra kodens omvandling via tabeller är visserligen enkel, men inne- bär, som tidigare visats, en jämförelsevis stor minneskapacitet. Det föreslås därför en metod som uppvisar följande metodsteg: a) mikroprocessorn överför binärkoden för skrivtecknet som skall skrivas till ett ordningstal med hjälp av en lagringstabell; b) mikroprocessorn applicerar ett första räknemönster på ordningstalet, vilken resulterar i en nedslagsindex; c) mikroprocessorn applicerar ett andra räknemönster på ordningstalet, vilket resulterar i en lägesindikator för skrivtecknet; d) mikroprocessorn applicerar en kalkylerbar funktion f(x) på nedslagsindexen, som leder till en information för strömpåverkan, enligt vilken nedslagssystemet skall strömpåverkas för att åstadkomma en korrekt utskrift av skrivtecknet som skall skrivas; e) mikroprocessorn beräknar en positioneringsinformation ur lägesindikatorn för skrivtecknet och lägesindikatorn för skrivtecknet för det i nedslagsläge befint- liga skrivtecknet, som finns lagrat i minnet; f) mikroprocessorn placerar via exekveringen av lägesinformationen skrivtecknet som skall skrivas i nedslagsläget; och g) mikroprocessorn påverkar nedslagssystemet med den beräknade informationen för strömpåverkan.

Ovan angivna metodsteg uppvisar en rad särdrag som beskrivs här nedan med refe- rens till motsvarande metodsteg.

Såsom framgår av metodsteg a) överförs den mot tecknet som skall skrivas svaran- de binärkoden med hjälp av en lagringstabell till ett ordningstal, varvid det t.ex. kan röra sig om en genom en tangentpåverkan skapad kod. mrdningstalet SON självfallet även finns i form av en binarkod måste uppfylla vissa villkor, efter- som det i enlighet med metodstegen b) och c) omsätts genom ett första räknemönst- 461 715 er till en nedslagsstyrkeindex och genom ett andra râknemönster till en läges- indikator för skrivtecknet. Man har funnit att ett entydigt samband kan åstad- kommas för skrivteckenbärare med N skrivtecken, som skall utskrivas med M ned- slagskrafter, oberoende av anordningen av skrivtecknen på skrivteckenbäraren, mellan å ena sidan ordningstal och nedslagsstyrkeindex och å andra sidan ord- níngstal och lägesíndikator för skrivtecknet, om hela antalet metodsteg, ur vilka N metodsteg skall väljas, motsvarar den minsta gemensamma multipeln av N och M. Ett optimum uppträder, då den minsta gemensamma multipeln av N och M är lika med produkten av N och M. Vilken av de olika ordningstalen som samord- nas med ett teckenläge beror på nedslagskraften, med vilken det på teckenläget placerade tecknet skall skrivas ut. Här nedan utgås ifrån att M = 7 och N = l00, så att man erhåller en summa av 700 möjliga ordningstal, ur vilka l00 utväljs.

Varje tecken är således samordnat med ett av sju möjliga ordningstal.

Enligt metodstegen b) och c) applicerar mikroprocessorn först ett första räkne- mönster på ordningstalet som i enlighet med metodsteg b) leder till en nedslags- styrkeindex och ett andra räknemönster som i enlighet med metodsteg c) leder till en lägesindikator för skrivtecknet. För kombinationen av metodstegen b) och c) anges följande två varianter: Variant l Mikroprocessorn applicerar på ordningstalet först ett mod M-räknemönster, d.v.s. den bildar kvoten av ordningstalet och antalet M möjliga nedslåzstyrkor. Hel- talskvoten själv lämnas utan avseende, återstoden motsvarar nedslagsstyrkein- dexen. Denna operation motsvarar metodsteg b). För att åstadkomma lägesindikat- orn för skrivtecknet genomför mikroprocessorn ett mod N-räknemönster, d.v.s. den bildar kvoten av ordningstal och antal N olika teckenlägen. Heltalskvoten lämnas utan avseende, resten motsvarar lägesíndikatorn för skrivtecknet. Denna operation motsvarar metodsteg c).

Variant 2 Mikroprocessorn bildar först kvoten av ordningstal och antal N befintliga teck- enlägen. Heltalskvoten motsvarar nedslagsstyrkeindexen. Denna operation mot- svarar metodsteg b). För att åstadkomma lägesindikatorn för skrivtecknet genom- för mikroprocessorn formellt sett ett mod N-räknemönster. Då kvotbildningen av ordningstal och antal N befintliga teckenlägen redan genomförs i metodsteg b), behöver mikroprocessorn endast överta den där framtagna resten som lägesindi- kator för skrivtecknet. Denna operation motsvarar metodsteg c).

I relation till ovan nämnda exempel av ett skrivhjul med l00 tecken, som skall utscívas med sju olika nedslagskrafter, skall mikroprocessorn addera en etta i i: 461 715 enlighet med följande exempel till resultaten enligt metodstegen b) och c) för varianterna 1 och 2 när det minsta möjliga ordningstalet är noll och det störs- ta möjliga ordningstalet är 699.

För att förtydliga ovan nämnda sammanhang är i en tabell enligt figur 1 först sammanställda de möjliga ordningstalen för de första tio tecknen på ett skriv- hjul, den erforderliga nedslagsstyrkan för motsvarnade tecken, med nedslags- styrka I till nedslagsstyrka 7 och det på grund av nedslagsstyrkan verkligen använda ordningstalet. Ordningstalen väljs i avhängighet av nedslagsstyrkan så att de vid användning av räknemönstret från variant 1 åstadkommer motsvarande värden för nedslagsstyrkeindexen resp. lägesindikatorn för skrivtecknet i en- lighet med tabellen 1 figur 2.

I en ytterligare tabell enligt figur 3 är för de första tio tecknen i ett skrivhjul åter uppförda de möjliga ordningstalen, nedslagsstyrkorna samt de på grund av nedslagsstyrkan verkligen använda ordningstalen. Ordningstalen har här valts så att de åstadkommer de mot vid användning av räknemönstret enligt vari- ant 2 svarande värden fårnedslagsstyrkeíndexen resp. lägesindikatorn för skriv- tecknet i enlighet med tabellen i figur Ä.

För att åstadkomma olika nedslagsstyrkor måste nedslagsanordningens drivkälla an- ropas så att den slår tecknen med olika kraft mot färgbandet resp. utskriftsbära- ren, varvid det som tidigare nämnts i regel avses en elektromagnet. För detta än- damål varierar mikroprocessorn enligt informationen för tabell alltefter den öns- kade nedslagsstyrkan, t.ex. strömpåverkningsperioden för elektromagneten. Utgåen- de från metodsteg b) innebär detta, att mikroprocessorn först måste omforma den där spårade nedslagsstyrkeindexen | en information för strömpåverkan, varvid in- formationen för strömpåverkan i det valda exemplet motsvarar en strömpåverknings- period. Härför föreslås i enlighet med metodsteg d) en kalkylerbar funktion f(x) för nedslagsstyrkeindexen. Beträffande metodsteg d) utgicks ifrån att det måste föreligga kalkylerbara funktioner, med vilka de olika informationerna för ström- påverkan (strömpåverkningsperioder) kan framställas i avhängighet av nedslags- styrkeindexen. Med hjälp av strömpâverkningsperioderna, som realiserats i redan producerade maskiner, kunde konstateras att de med rätt god noggrannhet vid oli- ka skrivstilar och olika grundläggande nedslagsstyrkor kan framstälïas medelst linjära funktioner i avhängighet av nedslagsstyrkeindexen. Ett sådant knippe ra- ka linjer visas i figur 5. Abskissans siffror motsvarar därvid nedslagsstyrkein- dexen medan på ordinatan är avsatt nedslagsstyrkeperioden i us. De med gï, 92, 93, gb betecknade raka linjerna definierar för var sin skrivstil och grundläggande nedslagsstyrka strömpåverkningsperioderna (ordínatvärden) 461 715 för de olika nedslagsstyrkorna l till 7 (abskissvärden). _Qet i figur 5 visade sambandet kan ändras så att istället för strömpåverkans- perioderna endast den för beräkningen erforderliga funktionen lagras i minnet.

Utgår man ifrån att den lagrade funktionen för den raka linjen uppvisar formen: yn nedslagsstyrkeperioden i us för linjen gn mn stigningen hos linjen gn tn utgångsvärdet för linjen gn x nedslagsstyrkeindex; så framgår att endast värden mn och tn måste lagras istället för de sju olika periodvärdena.0m tn i enlighet med figur 5 är lika för samtliga linjer, behöver endast fem värden lagras för att kunna beräkna tjugoåtta olika strömpåverknings- "perioder. Beräkningen själv skapar små kostnader, då de grundläggande operation- erna såsom multiplikation och addition redan är inlagda i programmen i en skriv- maskin av ovan skildrat slag. lnformationerna för strömpåverkan, vilka i det valda exemplet motsvarar en ström- påverkningsperiod kan naturligtvis även utgöras av ett strömvärde, ett spännings- värde, tangentrelationen hos ett pulsdrag m.m. Vilken storlek resp.storlekar som används som information för strömpåverkan beror också på drivkällan för nedslags- systemet, liksom även valet av funktionen f(x) för omvandlingen av nedslagsstyrke- indexen till indexen för strömpâverkan.

När lägesindikatorn för skrívtecknet finns tíllstädes ur metodsteg c) och indexen för strömpåverkan ur metodsteg d) kan det egentliga nedslaget genomföras. För det- ta ändamål beräknar mikroprocessorn i metodsteg e) en positioneringsindex ur den i metodsteg c) framtagna lägesindikatorn för skrivtecknet som skall skrivas och ur lägesindikatorn för det just då i utskriftsläge befintliga tecknet, som fin- ns lagrat i minnet och styr med denna index via en motsvarande drivkoppling i metodsteg f) skrivhjulets drivmotor så att typen som motsvarar tecknet som skall skrivas kommer i nedslagsläge. Positioneringsindexens sätt beror även här på den använda drivmotorn för skrivhjulet. l ett ytterligare metodsteg g) påverkar mikro- processorn nedslagssystemets drivkälla med den i metodsteget d) framtagna index- en för strömpåverkan. I samband med det valda exemplet betyder detta att mikro- processorn strömpâverkar elektromagneten, som tjänar som drivkälla för nedslags- systemet via en drivkopplíng för en mot strömpåverkningsindexen svarande period, 461 715 varigenøm tecknet som ska!! skrivas slås med en i förväg bestämd kraft mot färg- bandet resp. utskrï ftsbäraren.

Claims (5)

1. 461 715 Patentkrav l. Metod för utskrift av skrivtecken i en skrivmaskin eller liknande kontors- maskiner som'uppvisar en skrivteckenbärare vars N olika skrivtecken skall skri- vas ut med M olika nedslagsintensiteter, varvid ett skrivteckens utskrift sker u i avhängighet av en mot skrivtecknet svarande binärkod vilken styrs av en åtmin- stone en mikroprocessor uppvisande programmerbar kontrollkrets, k ä n n e t e c k - n a d av att a) binärkoden för skrivtecknet som skall skrivas ut av mikroprocessorn överförs till ett ordningstal med hjälp av en lagringstabell; b) mikroprocessorn applicerar ett första räknemönster på ordningstalet; c) mikroprocessorn applicerar ett andra räknemönster på ordningstalet, vilket leder till en lägesindikator för skrivtecknet; d) mikroprocessorn applicerar en kalkylerbar funktion f(x) på nedslagets styrke- index, som leder till en information för strömpåverkan, enligt vilken ett nedslags- system skall strömpåverkas för att åstadkomma en korrekt utskrift av skrivteck~ net som skall skrivas; e) mikroprocessorn beräknar en positioneringsinformation ur den framräknade läges- indikatorn för skrivtecknet och lägesindikatorn för skrivtecknet för det i ned- slagsläge befintliga skrivtecknet, som finns lagrat i minnet; f) mikroprocessorn placerar via exekveringen av lägesínformationen skrivtecknet som skall skrivas ut i nedslagsiäget; och g) mikroprocessorn strömpåverkar nedsiagssystemet för utskrift av skrivtecknet enligt den beräknade information för strömpåverkan.

2. Metod enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att det första räknemönst- ret enligt metodsteg b) utgörs av ett mod M-räknemönster och att det andra räk- nemönstret enligt metodsteg c) utgörs av ett N-räknemönster.

3. Metod enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av, att det första räkne- mönstret enligt metodsteg b) utgörs av en kvotbildare ur ordningstalet och N, varvid heltalskvotbildaren representerar styrkeindexen för nedslaget och att det andra räknemönstret enligt metodsteg c) utgörs av ett mod N-râknemönster. Å.

4. Metod enligt krav l-3, k ä n n e t e c k n a d av, att funktionen f(x) enligt metodsteg d) utgörs av en kalkylerbar funktion som representerar en till- räckligt noggrann approximation för beräkning av informationen för strömpåverkan.

5. Metod enligt krav Å, k ä n n e t e c k n a d av att funktionen f(x) ut- »a görs av en linjär funktion. Pig. 1 Tecken nr möjliga ordningstal 1 0 100 200 300 400 500 2 1 101 201 301 401 '501 3 2 102 202 302 402 502 4 3 103 203 303 403 503 5 4 104 204 304 404 504 6 5 105 205 305405 505 7 6 106 206 306 406 506 0 7 107 207 307 407 507 9 e 100 200 300 400 500 10 92109 209 309 409 509 Pig. 2 Ordningstal (mod M) + 1 200 5 601 7 302 2 103 6 504 1 605 4 506 3 207 5 100 4 209 7 (mod M) + 1 = nedslagsstyrkeindex (mod N) + 1 600 601 602 603 604 605 606 607 608 609 lägesifidikator för skrivtecknet nedslagsstyrka 5 7 2 6 I 4 3 '5 4 7 (mod N) + l 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 461 715 ordningstal 200 601 302 103 504 605 506 207 108 209 461 715 /0 Tecken nr möjliga ordníngstal pedslagsstyrka Ofdflíflgstal 1 0 100 200 300 400 500 600 5 400 2 1 101 201 301 401 501 601 7 601 3 2 102 202 302 402 502 602 2 102 4 3_103 203 303 403 503 603 6 50.3 5 4 104 204 304 404 504 604 1 4 6 5 105 205 305 405 505 605 4 305 7 6 106 206 306 406 506 606 3 206 8 7 107 207 307 407 507 607 5. 407 9 8 108 205 303 408 508 603 4 308 10 9 109 209 7309' 409 509 _6o9 7 609 Fig. 4 Ordningstal (Ordningstal/N) + 1 (mod N) + 1 400 5 l 601 7 2 102 2 3 503 6 4 4 1 5 305 4 6 206 3 7 407 5 3 308 4 9 609 7 10 (Ordningstal/N) + 1 = nedslagSSf-Yfkeífldex (IDOÜ N) * 1 = lägesindikator för skrívtecknet flß*