SE457511B - Yxa - Google Patents

Description

457 511 2 Figur 8 visar en vy uppifrån av den alternativa utföringsformen i figur 7.

Figur 9 visar ett snitt genom en annan alternativ utföringsform av den uppfinnigsenliga yxan.

Figur 10 visar en vy uppifrån av den alternativa utföringsformen i figur 9.

Den i figurerna l - 4 visade utföringsformen av den uppfinningsenliga yxan verkar i ett rörelseplan l och innefattar en egg 2, en nacke 3 , en främre och bakre kantyta 4 och 5 och två kindytor 6 och 7. Varje kindyta innefattar en upphöjning 8 och 9 och dessa upphöjningar 8, 9 har en triangelliknande form sett från sidan, där triangelns spets utlöper i eller i n 2 och den ena kantytan 4 eller 5. llell med nacken 3 och kan sträcka sig ända upp till nacken eller vara något förskjuten nedåt i förhållande till denna.

Upphöjningarna 8, 9 är diagonalt plac riktning mot hörnpunkten mellan egge Triangelns över bas är i huvudsak para erade på var sin sida av rörelseplanet, dvs den ena triangelformade upphöjningen 8 gränsar med sin ena triangelsida mot kantytan 5 och den andra triangelformade upphöjningen 9 gränsar med sin ena triangelsida mot kantytan 4.- De triangelliknande upphöjningarnas 8, 9 andra triangelsidor sträcker sig från triangelspetsen till eller i riktning mot hörnpunkten mellan nacken och respektive kantyta. Såsom framgår av figur 2 ggen 2. Upphöjningen kan 3, varvid upphöjningen har är upphöjningen mjukt avtagande i riktning mot e också vara mjukt avtagande i riktning mot nacken sin högsta punkt ungefär i yxans mitt. l den visade utföringsformen kommer således var och en av de tríangelformade upphöjningarna 8, 9' att ha den a upphöjningen stående mot sig på den andra kindytan i yxan kommer att vara förhållandevis tjock i den ände ndra triangelformade yxans' övre del, varför n. Vidare kommer det inte att finnas någon upphöjning pà nagon av kindytorna i yxans nedre, mot eggen 2 gränsande del, varför yxan kommer att vara förhållandevis tunn i denna del, vilket underlättar yxans inträngande i vedbiten.

Eftersom upphöjningarna ligger ovanför konturen av yxans profil blir det bara upphöjningarna som trycker mot träbiten som med stor kraft trycker mot upphöjningarna. Detta illustreras i figur 5 som visar hur den uppfinningsenliga yxan ligger an mot vedbiten när yxan är nedhuggen ett stycke i densamma.

Såsom framgår ligger den uppfinningsenliga yxan bara an på punktformiga ställen. I figur 6 visas som en jämförelse hur en sedvanlig symmetrisk yxa ligger an mot vedbiten och där framgår att anliggningsytan mot vedbiten är betydligt större än vid den uppfinningsenliga yxan. 457 511 3 Eftersom upphöjningarna börjar nerifrån eggen 2 och gär ihop längre upp i mitten av yxan pa vardera sidan kommer yxan att skruva sig igenom vedbiten, framför allt vid sa kallad vresig ved, där fiberknipperna har vuxit så att de inte ligger parallellt utan vridna i veden.

F igurerna 7 och B visar en alternativ utföringsform av den uppfinningsenliga yxan, där upphöjningarna har en mindre utbredning längs med kindytorna. Var och en av upphöjningarna sträcker sig här från eller i närheten av hörnpunbkten mellan egg och den ena kantytan diagonalt till eller i närheten av hörnpunkten mellan nacke och den andra kantytan. Ännu en utföringsform visas i figurerna 9 och 10 där var och en av upphöjningarna sträcker sig från eller i närheten av hörnpunkten mellan egg och den ena kantytan utmed denna kantyta till eller i närheten av hörnpunkten mellan denna kantyta och nacke. Eventuellt kan upphöjningen vara indragen ett förhållandevis litet stycke från denna kantyta.

Claims (3)

4 5 7 5 1 1 *i Patentkrav

1. l. Yxa, företrädesvis för klyvning av ved, innefattande ett yxhuvud med en egg (2), en eggen motstaende nacke (3), en främre kentyta (4), en bakre kantyta (S) och klyvande kindytor (6, 7), k ä n n e t e c k n a d av att kindytorna (6, 7) är försedda med upphöjningar (8, 9) som väsentligen sträcker sig i riktning fran nacken mot eggens ändar, varvid avståndet, från den sida pa respektive upphöjníng (8, 9), som först träffar vedbiten, i närheten av eggens ena hörn, till respektive kantyta (4, 5) motstaende sagda hörn avtar kontinuerligt l riktning mot nacken (3).

2. Yxa enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att upphöjningarna (8, 9) har en triangelliknande form, varvid trianglarnas bas är i huvudsak parallell med yxans nacke och varvid tríanglarnas spets utlöper i eller i riktning mot hörnpunkten mellan eggen (2) och kantytorna (4, 5).

3. Yxa enligt kravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att upphöj- ningarna kontinuerligt tilltar i tjocklek i riktning mot nacken (3).