SE456473B - Forfarande for framstellning av ett lagkalorimargarin - Google Patents

Description

456 473 50% eller företrädesvis omkring 40%, där processen genomförs utan användning av smörolja och med hjälp av sådan ordinär utrustning som normalt finns till hands i mejerier, eller som kan anskaffas till en kostnad, som är väsentligt lägre än kostnaden för en utrustning för _framställning av smörolja.

Det för uppfinningen specifika ligger i att man vid framställningen av fettfasen för ett lågkalorimargarin med förhållandevis hög halt av smörfett ersätter den vanligen använda smöroljan med ett smörfett framställt på enklare sätt och under utnyttjande av enklare och billigare utrustning än den som används vid framställning av smörolja.

Enligt uppfinningen utgår man vid förfaringssteget för framställning av fettfasen från ordinär grädde med en fetthalt om mellan 35 och 48% eller företrädesvis cirka 42 procent, vilken efter viss temperaturbehandling behandlas så att gräddemulsionen bryts, varefter den brutna emulsionen, vilken utgörs av smörkorn och kärnmjölk separeras på en vibrerande, siktliknande plåt för att avskilja mesta möjliga mängd kärnmjölk. De utseparerade smörkornen värms så till en temperatur över smörfettets smältpunkt, och det smälta smörfettet blandas dels med härdade och/eller ohärdade oljor och fetter i önskad mängd och med övriga för fettfasframställningen vanliga fett- eller vattenlösliga ingredienser som emulgator, salt, smakämnen och färgämnen mm. Vissa av ingredienserna kan med fördel tillföras vattenfasen i stället för fettfasen.

Parallellt med framställningen av fettfasen framställs en vattenfas innehållande hög halt av proteiner, vanligen omkring 9-18% proteiner och olika för processen vanligt vattenlösliga ingredienser. Vattenfasen kan framställas på olika kända sätt och av olika utgångsprodukter såsom kärnmjölk eller skummjölk. Kärnmjölk innehåller vissa membranproteiner med goda emulgerande egenskaper, varför en vattenfas bestående av ett proteinkoncentrat av kärnmjölk på ett förhållandevis enkelt sätt ger en stabil vatten-i-olja emulsion vid emulgering av proteinkoncentratet 1 den ovan nämnda fettfasen. En vattenfas framställd av skummjölk kan kräva viss speciell behandling, t ex en sådan behandling som beskrivs i det svenska patentet 77 13274-4 med publiceringsnummer 421.741 avseende "Metod för framställning av proteinkoncentrat från skummjölk för följande användning vid framställning av lågkalorimargarin".

Den kompletta processen för framställning av ett lågkalorimargarin 456 473 med förhållandevis hög halt av mjölkfett enligt uppfinningen innefattar sju st förfaringssteg uppdelade på en första linje för framställning av fettfasen och en andra linje för framställning av vattenfasen och en tredje, gemensam linje för färdigställning av lågkalorimargarinet.

I. Framställning av fettfasen 1. Vid processen utgår man från söt grädde med en fetthalt av 35-48% eller helst omkring 42%, vilken temperaturbehandlas genom att kylas till mellan +Zoch +15°C eller företrädesvis omkring +5°C och lagras vid denna temperatur under en tid av mellan 6 och 24 timmar.

Under denna lagringstid kristalliserar fettet, vilket är en förut- sättning för den i det följande beskrivna brytningen av gräddemulsionen. om fettnaiten i grädden är iägra än 35% är det svårt att åstadkomma en utseparering av fettet, om å andra sidan fetthalten är högre än 48% uppkommer problem genom att fettet separeras ut redan vid den ovan nämnda kylningen. Om kylningen sker vid lägre temperatur än +2°C blir hålltiden för grädden så kort att vissa problem uppkommer, vid kylninghållning vid temperaturer över +15°C blir å andra sidan hålltiden opraktiskt lång, vanligen mer än 24 timmar, och dessutom kan det vara svårt att separera ut fettet. Om man önskar hålla grädden kyld under endast 6 timmar eller mindre är det nödvändigt att hålla mycket låg temperatur på grädden, och det kan även då vara svårt att få fettet att separera ut. Empiriskt har det visat sig att en temperatur om cirka +5-6°C är det mest lämpliga temperaturen för att åstadkomma bästa möjliga utseparering av fettet ur grädden. 2. Den tempererade och lagrade grädden utsätts för mekanisk bearbetning, som ger grädden sådant tryck att emulsionen bryts, vilket kan ske genom att grädden pressas genom en pump, som tillför grädden så mycket energi att emulsionen bryts. Emulsionsbrytningen av grädden är av avgörande betydelse för den följande framställningen av fettfasen för vatten-i-olja emulsionen.

Den mekaniska bearbetningen av grädden bör vara av sådan typ och_ kraft, att grädden utsätts för tryck om cirka 1,5-3,0 bar eller företrädesvis 2-2,5 bar. Ett för lågt tryck på grund av den mekaniska bearbetningen ger inte den önskade emulsionsbrytningen och försvårar 456 473 eller omöjliggör därmed en effektiv utseparering av fettet ur grädden, och ett för högt tryck skadar grädden och vållar dessutom tekniska och ekonomiska problem. Vid för högt tryck kan det inträffa att grädden bildar en smörliknande, pastaartad produkt, som inte är användbar för den fortsatta processen i detta sammanhang. Tryckbearbetningen kan ske på flera olika sätt, men ett påvisat lämpligt sätt är att driva grädden genom en vätskeringpump eller annat liknande organ som ger grädden det önskade trycket. Vätskeringpumpen kan vara försedd med ett stryporgan, medelst vilket trycket kan regleras till lämplig nivå. Man kan även använda två i serie kopplade vätskeringpumpar med eller utan stryporgan och anordnad i eller utan kombination med en emulgeringspump. 3. Den nu brutna gräddemulsionen, vilken utgörs av smörkorn och kärnmjölk, separeras på en vibrerande, siktliknande plåt för att avskilja mesta möjliga mängd kärnmjölk, Den siktliknande plåten kan vara vilken som helt typ av plan plåt eller roterande trumma som är utformad med ett större antal hål eller slitsar av sådan vidd att mjölkfraktionen passerar plåten eller trumman, medan smörkornen stannar kvar.

Kärnmjölken kan tillvaratas för framställning av ett protein- koncentrat, vilket kan användas åtminstone som en del av vattenfasen vid den följande processen. 4. De från separationssteget tillvaratagna smörkornen värms till en temperatur över smörfettets smälpunkt, t ex en temperatur om mellan 35 och55°C och blandas dels med olika mjölkfrämmande oljor och/eller fetter, dels även med andra fettlösliga ingredienser såsom emulgator, vitaminer, salt, smakämnen, färgämen mm. De mjölkfrämmande fetterna kan vara härdad och/eller ohärdad palmolja, sojaolja, rapsolja, kokosolja m fl härdade och/eller ohärdade oljor eller blandningar därav.

Smörfettet härrörande från den ursprungliga grädden kan förekomma 1 en halt om mellan 70 och 30% av den totala fetthalten och övriga oljor och fetter sålunda i en halt om mellan 30 och 70%. ...\. 456 473 II. Framställning av vattenfasen 5. Framställningen av vattenfasen kan ske på olika i och för sig kända sätt från någon lämplig mjölkråvara såsom kärnmjölk eller 'skummjölk, och man utnyttja den från grädden utseparerade kärnmjölken.

Vattenfasen utgörs ett proteinkoncentrat med eventuella vattenlösliga ingredienser såsom salt, vitamier, smakämnen, färgämnen mm, och den kan framställas på vilket som helst i och för sig känt sätt från någon mjölkråvara, t ex enligt den metod som beskrivs i det ovan nämnda svenska patentet 77 13274-4.

III. Emulsionsbildningen 6. I detta steg sker emulsionsbildningen genom att vattenfasen vid en temperatur om 38-55°C eller företrädesvis 45-50°C successivt tillsätts till fettfasen, vilken då företrädesvis skall hålla något högre temperatur än vattenfasen. Tillsättningen av vattenfasen till fettfasen kan ske satsvis eller kontinuerligt och sker under kraftig mekanisk bearbetning, speciellt blandning, varvid vattenfasen emulgeras i fettfasen till direkt bildande av en vatten-i-olja emulsion. Under hand kan en noggrann kontroll ske dels av fetthalten i emulsionen, dels även av att emulsionstypen är vatten-i-olja. Fetthalten regleras genom tillförsel av vattenfas, så att fetthalten blir 36-50% eller företrädesvis 39-41%. I detta steg kan även eventuella aromämnen tillsättas. 7. Efter emulsionsbildningen sker på konventionellt sätt en färdigställning av produkten genom pastörisering, vilken lämpligen sker vid 72°C under 15 sekunder eller något lägre temperatur och motsvarande längre tid eller något högre temperatur och motsvarande kortare tid.

Produkten kyls därefter på en skrapkylare eller annat kylorgan till en temperatur under 12°C, och den kylda produkten bearbetas mekaniskt så att den får en smidig konsistens och förpackas slutligen på vanligt sätt hermetiskt och distribueras eller lagras.

Uppfinningen ska nu beskrivas närmare i anslutning till ett antal olika utföringsexempel. Exemplen visar framställning av 456 473 lågkalorimararin med fetthalter mellan 36 och 50% fetthalt, och med olika andel smörfett i förhållande till annat fett. I rubriken har inom parentes angivits den relativa procentsatsen smörfett i förhållande till smörfrämmande fett.

EXEMPEL I (70/30% smörfett/annat fett) 100 kg grädde med en fetthalt av 42%, vilket efter separation ger 42 kg mjölkfett, kyldes till +5°C och lagrades vid denna temperatur under 20 timmar för att kristallisera fettet. För att bryta emulsionen på den lagrade grädden kördes grädden genom en vätskeringpump, som utsatte grädden ett tryck om ungefär 2,0 bar. Detta tryck åstadkom en brytning av emulsionen i grädden, vilket resulterade i att mjölkfettet i grädden lösgjordes i form av små fettkulor eller smörkorn. Den brutna emulsionen, vilken alltså utgjordes av smörkorn och kärnmjölk separerades på en vibrerande siktliknande plåt med en sikttäthet, som åstadkom en avgång av kärnmjölken, medan smörkornen kvarstannade och kunde uppsamlas från siktplåten. Separationen drevs så att mesta möjliga mängd kärnmjölk avgick. I en tank värmdes grädden till +37°C och ytterligare kärnmjölk separerades ifrån, varefter det smälta fettet blandades dels med en 0,7 kg emulgator av typen monoglycerid och en viss liten mängd färgämne, dels även med 13 kg ohärdad sojaolja och 4 kg ohärdad kokosolja, varigenom halten smörfett från den ursprunglia grädden blev 70% av den totala fetthalten och halten smörfrämmande fett ungefär 30%.

Parallellt härmed framställdes en vattenfas bestående av ett proteinkoncentrat av skummjölk enligt den kända metod som beskrivs i det svenska patentet 77 13274-4 och med en proteinhalt om 20-24%.

Framställningen av vattenfasen sker på känt sätt och beskrivs därför inte i detalj, utan det hänvisas i sammanhanget till det nämnda patentet.

Temperaturen på fettfasen reglerades till cirka 5S°C och temperaturen på vattenfasen reglerades till cirka 45°C, och vattenfasen pumpades successivt in i fettfasen, varvid en vatten-i-olja emulsion 456 473 bildades direkt. Fetthalten kontrollerades under hand, och inpumpningen av vattenfas i fettfasen avbröts när fetthalten i den färdiga emulsionen uppgick till 40%. Allt vägdes in.

Den färdiga emulsionen pastöriserades vid 72°C i 15 sekunder och 'kyldes därefter i en trestegs skrapkylare, i det första till +22°C, i det i det andra steget till +15°C och det tredje steget till +8°C och förpackades slutligen för distribution Det färdigställda lågkalorimargarinet hade smörliknande smak och utseende och uppvisade en jämn och slät konsistens och var fri från hårda klumpar. Det var väl bredbart vid kylskåpstemperatur och behåll en tillfredsställande konsistens och bredbarhet även vid rumstemperatur.

Lågkalorimargarinet bedömdes fullt likvärdigt med lågkalorimargariner framställda enligt andra metoder.

EXEMPEL II ----..__..-.. (83/17% smörfett/annat fett) Processen enligt exempel 1 upprepades genom att 120 kg grädde med en fetthalt av 40% kyldes till +5°C och hölls vid denna temperatur under 12 timmar för kristallisering av smörfettet, varefter grädden pumpades genom en vätskerinngpump med strypning, vilken gav grädden ett tryck av cirka 2,5 bar, varvid man erhöll en blandning av smörfettkulor i en mjölkfraktion. Vissa svårigheter noterades med brytning av emulsionen, vilket ansågs bero på att lagringstiden för grädden var ganska kort.

Efter separering av grädden på en vibrerande siktplåt avleddes mjölk- fraktionen avgick, medan grädden blandades med 0,7 kg emulgator av monoglyceridtyp och 9,3 kg sojaolja och någon liten mängd smörarom.

Vattenfasen framställdes på samma sätt som i exempel 1, och det hela emulgerades ihop genom kraftig mekanisk omröring, varefter den bildade vatten-i-olja emulsionen pastöriserades, kyldes och förpackades på samma sätt som i exempel 1.

Det framställda margarinet hade en total fetthalt av 40%, varav 83% utgjordes av smörfett från grädden och 17% utgjordes av smörfrämmande fett. Margarinet hade en något hårdare konsistens än margarinet enligt exempel 1 men hade samma goda smak, utseende och struktur. 456 473 EXEMPEL III (100/0% smörfett/annat fett) Samma förfarande upprepades som i exempel 1 men med den skillnaden att inget mjölkfrämmande fett tillsattes. Fettet hämtades sålunda från 141 kg grädde med en fetthalt av 42%, vilken lagrades vid +5°C under 20 timmar, varefter grädden pumpades genom en vätskeringpump, som gav grädden ett tryck av 2,5 bar. Efter separering av grädden på en vibrerande siktplåt avleddes mjölkfraktionen för eventuell senare framställning av proteinkoncentrat. Det uppsamlade smörfettet, vilket gav en total fettmängd om 59,2 kg blandades med 0,7 kg emulgator och värmebehandlades på samma sätt som i exempel 1 och emulgerades ihop med ett proteinkoncentrat framställt genom den nämnda tidigare kända metoden, i vilken man löst 1 kg salt och en liten mängd färgämne.

Det erhållna 40%-iga lågkalorimargarinet hade god smak, arom och struktur, och exemplet visar att det är fullt möjligt att framställa margarinet utan tillsats av mjölkfrämmande fetter. Detta margarin kan anses utgöra ett "lätt-smör" med cirka 40% fetthalt.

EXEMPEL IV (50/50% smörfett/annat fett) Samma förfarande upprepades som i exempel 1 genom att 67 kg grädde med en fetthalt av 45%, motsvarande 30,1 kg mjölkfett, kyldes till +15°C och hölls vid denna temperatur under 24 timmar. Efter tryckbehandling genom att driva grädden genom en vätskeringpump, som gav grädden ett tryck av 2,0 bar, fördes grädden till en vibrerande siktplåt.

Det visade sig att gräddemulsionen inte brutits i tillräcklig omfattning för att man skulle kunna fullfölja processen. Detta berodde på att kylningstemperaturen för grädden var för hög, eller alternativt att lagringstiden var för kort. En lagringstid om mer än 24 timmar är emellertid av praktiska skäl inte lämplig, och problematiken rör därför endast kylningstemperaturen. Det kunde alltså fastställas att kylningstemperaturen skall vara lägre än +15oC_ f.) il) f 456 473 EXEMPEL V (50/50% smörfett/annat fett) I jämförande syfte upprepades förfarandet enligt exempel IV med samma mängd grädde av samma fetthalt, men grädden kyldes i detta fall till +5°C och hölls vid denna temperatur i 24 timmar, varefter grädden tryckbehandlades och separerades som i exempel 1, och kärnmjölken avleddes. Gräddemulsionen bröts relativt lätt när grädden pumpades genom en enkel vätskeringpump, som gav ett tryck av 1,5 bar, och grädden kunde lätt separares från mjölkfraktionen på en vibrerande siktplåt.

Den utseparerade grädden, vars vikt var 30,1 kg, blandades med 0,7 kg emulgator, 4,2 kg palmolja, 10 kg kokosolja och 15 kg sojaolja och värmebehandlades på samma sätt som i exempel IV. Ett proteinkoncentrat tillfördes liksom i tidigare exempel, så att den sammanlagda fetthalten blev 40%, och blandningen emulgerades genom kraftig mekanisk omröring, pastöriserades, kyldes och förpackades.

Det framställda lågkalorimargarinet hade god smak, konsistens och struktur.

EXEMPEL VI (50/50% mjölkfett/annat fett) För att bedöma inverkan av hålltiden vid kylningsbehandlingen av grädden genomfördes detta exempel med samma sammansättning som i exemplen IV och V. Den enda skillnaden låg i att grädden kyldes till +5°C och hölls vid denna temperatur under endast 2 timmar. Det visade sig att det inte var möjligt att bryta emulsionen ens vid en tryckbehandling vid 2,8 bar. Vid ökat tryck bildade grädden en smörliknande karaktä och kunde inte heller då separeras. Orsaken till att gräddemulsionen inte kunde brytas är att lagringstiden under kylningsbehandlingen var för kort.

För att klarlägga den lägsta gränsen för smörfettandelen vid 456 473 10 framställning av margarinet enligt uppginningen genomfördes följande exempel VII, VIII, IX och X.

Uf' EXEMPEL VII (54/46% mjölkfett/annat fett) 1 detta exempei kyiaes 71 kg med en fetuiait av 46% :in +s°c och hölls vid denna temperatur i 24 timmar, varefter grädden kärdes genom en vätskeringpump med strypning, som gav grädden ett tryck av 2,5 bar för brytning av emulsionen. Efter separation avleddes mjölkfraktionen, och mjölkfettet, vars vikt var 32,7 kg, blandades med 0,75 kg emulgator, 4,3 kg palmolja, 4,7 kg kokosolja och 18 kg sojaolja och värmdes till omkring 45°C. Fetthalten justerades till 40% genom inblandning av proteinkoncentrat på samma sätt som i tidigare exempel, och det hela emulgerades ihop till en vatten-i-olja emulsion genon kraftig mekanisk I bearbetning. Margarinet hade god smak, struktur och bredbarhet.

EXEMPEL VIII (43/57% smörfett/annat fett) Exempel VII upprepades men med den skillnaden att man utgick från 65 kg grädde med en fetthalt av 40%, motsvarande 26 kg smörfett, och detta smörfett blandades med 0,7 kg emulgator, 8,3 kg palmolja, 10 kg kokosolja och 15 kg sojaolja samt en obetydlig andel smörarom. Man fick även i detta fall ett margarin med acceptabel smak, konsistens och struktur, och det observerades inga svårigheter att bryta gräddemulsionen. »fl 456 473 ll EXEMPEL IX (38/62% smörfett/annat fett) I detta fall utgick man från 60 kg grädde med en fetthalt av 38%, motsvarande 22,8 kg smörfett. Efter samma kylnings- och lagringsbehand- ling samt separering som i exemplen VII och VIII blandades mjölkfettet med 0,75 kg emulgator, 12 kg palmolja, 10 kg kokosolja och 15,2 kg sojaolja. I övrigt genomfördes processen på samma sätt som i exemplen VII och VIII.

Någon svårighet att åstadkomma emulsionsbrytning av grädden kunde konstateras, men emulsionsbrytningen följde på önskat sätt, och man fick ett margarin med 40% fetthalt med god smak, konsistens och bredbarhet.

EXEMPEL X (32/68% mjöikfett/annat fett) Samma process genomfördes som i exempel IX men med den skillnaden att man i detta exempel utgick från 55 kg grädde med en fetthalt av 35%, motsvarande 19,2 kg smörfett i det färdiga margarinet. Mjölkfettet blandades med 0,8 kg emulgator, 12 kg palmolja, 10 kg kokosolja och 18 kg sojaolja.

Det förelåg i detta fall uppenbara svårigheter att bryta gräddemulsionen beroende på den låga fetthalten i grädden, vilken gav en låg andel mjölkfett i det färdiga margarinet, nämligen endast 12,8% smörfett i det färdiga 40%-iga marganiet mot 27,2% mjölkfrämmande fetter.

EXEMPEL XI (50/50% smörfett/annat fett) För att bedöma inverkan av trycket vid brytningen av gräddemulsionen genomfördes följande exempel XI och XII. I båda 456 475 12 fallen förfors på samma sätt som i exempel V, och grädden kyldes sålunda till +5°C och lagrades i 24 timmar, och i båda fallen pumpades grädden genom en vätskeringpump med stryporgan. I detta exempel XI reglerades strypningen så att grädden gavs ett tryck av ungefär 1,25 bar. Det visade'sig att det vid så lågt tryck inte var möjligt att åstadkomma den önskade emulsionsbrytningen för framställning av margarinet.

EXEMPEL XII (50/50% smörfett/annat fett) I detta exempel ställdes strypningen på vätskeringspumpen in så, att den gav grädden ett tryck om cirka 3,5 bar. Det visade sig att grädden vid detta relativt höga tryck bildade en smörliknande massa med mjuk, smetig konsistens, vilken var oanvändbar för den vidare framställningsprocessen. Det har i tidigare exempel kunnat konstateras att ett tryck om cirka 2-2,5 bar ger ett mycket bra resultat, och det kunde nu också konstateras att trycket på grädden för att åstadkomma emulsionsbrytningen bör ligga mellan omkring 1,5 och 3,0 bar eller företrädesvis mellan 2,0 och 2,5 bar.

För att bedöma möjligheten att variera den totala fetthalten i lågkalorimargarinet framställt enligt uppfinningen ufördes följande exempel XIII och XIV, i vilka den faktiska fetthalten var 36% resp. 50%.

EXEMPEL XIII (Summa 50% fett, varav 50/50% mjölkfett/annat fett) Exemplet genomfördes på väsentligen samma sätt som i exempel VII genom att ss kg grädde med en fetuieu ev 45% kyiaes tm +s°c een hoss vid denna temperatur i 24 timmar, varefter grädden tryckbehandlades vid 2,5 bar för brytning av gräddemulsionen. Av grädden utvanns därigenom ungefär 25 kg smörfett, som blandades med 5 kg palmpolja, 5 kg kokosolja 1; :I 456 473 13 och 15 kg sojaolja och 0,9 kg emulgator och värmdes till 45°C. Den totala fetthalten justerades till 50% genom inblandning av lika stor mängd proteinkoncentrat, och det hela emulgerades ihop till en vatten-i- oljaemulsion under kraftig mekanisk bearbetning.

Som väntat förelåg det inga svårighet att erhålla den önskade emulsionen med en så hög fetthalt som i detta exempel. Denna fetthalt kan dock betraktas som den praktiska och ekonomiska övre gränsen för framställning av lågkalorimargarin i enlighet med denna uppfinning.

EXEMPEL XIV (Summa fetthalt 36%, varav 50/50% smörfett/annat fett) Samma prov utfördes som i exempel XIII genom att 45 kg grädde med en fetthalt av 40% kylbehandlades vid +50C i 24 timmar och tryckbehandlades vid 2,5 bar, vilket gav 18 kg smörfett, vilket blandades med 2 kg palmolja, 5 kg kokosolja och 10 kg sojaolja samt 1,0 kg emulgator; Fetthalten justerades till 36 % genom inblandning av 72 kg vattenfas under kraftig mekanisk bearbetning. Det visade sig vara vissa svårigheter att erhålla en god emulsion med denna låga fetthalt, och fasomkastningar kan uppkomma. Det kunde därför fastställas att 36% total fetthalt var den normalt möjliga undre gränsen för fetthalten i lågkalorimargarinet enligt uppfinningen.

De genomförda exemplen visar sålunda att åtminstone fyra olika Faktorer är av betydelse för att ge ett bra margarin med 36-50% eller företrädesvis omkring 40% fetthalt och framställt enligt det ovan beskrivna förfarandet, nämligen lagringstemperaturen och lagringstiden vid kylningsbehandlingen av grädden, mängden smörfett i förhållande till mängden mjölkfrämmande fetter samt trycket vid den mekaniska bearbetning, som leder till emulsionsbrytning av grädden.

De ovan beskrivan exemplen har sammanfattats i följande tabell: 456 473 14 TABELL 1/2 Ex Fettblandning Grädde Annat fett (kg) nr mjöïk/annat kg fettha1t-% mängd-kg païm. kokos. soja. 1 70/30 100 42 42 0 4 13 2 83/17 120 40 50 0 0 9,3 3 100/0 141 42 59, 2 0 0 0 4 50/50 67 45 30,1 - - - 5 50/50 67 45 30,1 4,2 10 15 6 50/50 67 45 30 , 1 - - - 7 54/46 71 46 32,7 4,3 4,7 18 8 43/57 65 40 26 8,3 10 15 9 38/62 60 38 22 ,8 12 10 15,2 10 32/68 55 35 19, 2 12 10 18 11 50/50 67 45 30,1 - - - 12 50/50 67 45 30,1 - - - 13 50/50 55 45 25 5 5 15 14 50/50 45 40 18 2 5 10 TABELL 2/2 Ex Emu1 gator Lagring Tryckbehandï ing nr kg tid (h) temp. bar 1 0 , 7 20 2 , 0 2 0 , 7 12 2 , 5 , 3 0 , 7 20 5 2 , 5 4 - 24 15 2,0 5 0 , 7 24 5 1, 5 6 - 2 5 2 ,8 7 0 , 75 24 5 2 , 5 8 0 , 7 24 5 2 , 5 9 0 , 75 24 5 2 , 5 10 0 , 8 24 5 2 , 5 11 - 24 5 2,5 12 - 24 5 2,5 13 0 , 9 24 5 2 , 5 14 1 , 0 24 5 2 , 5 47

Claims (5)

456 473 15 P a t e n t k r a v

1. Förfarande för framstäïïning av ett ïågkaïorimargarin med hög haït av mjöïkfett och med en totaï fetthaït avmeïïan 36 och 50% e11er företrädesvis cirka 402 utan inbïandning av smöroija. varvid man paraï- 1e11t med vartannat framstäiïer deis en av smörfett e11er en bïandning av smörfett och smörfrämmande fetter och/e11er oïjor sammansatt fettfas och en proteinhaïtig vattenfas. varefter vattenfasen bringas att emuïgera i fettfasen ti11 direkt bildande av en emuïsion av typen vatten-i-oïja. k ä n n e t e c k n a t av att fettfasen framstäïls genom att grädde med en fetthaït av 35-462 kyis ti11 en temperatur under +15°C och hå11s vid denna temperatur under en tid av minst 12 timmar för att åstadkomma en kristaïïisering av fettet i grädden, den kyïda och ïagrade grädden utsätts för tryck av sådan styrka att gräddemuisionen bryts. den brutna gräddemuisionen separeras genom att grädden får passera en siktliknande vibrerande pïåt eïïer trumma ti11 erhåíiande av en fas med smörkorn och en fas med kärnmjöïk. varvid kärnmjöiken får avgå. under det att smörkornen uppsamïas från den siktïiknande, vibrerande piåten e11er trumman. de uppsamïade smörkornen värms ti11 en temperatur över smörfettets smäitpunkt och eventueïït biandas med smörfrämmande härdade och/eïïer ohärdade fetter och/e11er o1jor och inom margarinframstäiïningen sedvanïiga oijeïösiiga ingredienser, och paraïïeiït härmed framstäiïs på i och för sig känt sätt en vattenfas bestående av ett proteinkoncentrat från en mjöïkråvara inne- håïïande sedvanïiga vattenïösïiga ingredienser, varefter vattenfasen bringas att emuïgera i fettfasen ti11 direkt bïidande av en vatten-i-oïja emuïsion med en fetthalt av meïïan 36 och 50 Z eiïer företrädesvis cirka 40 Z. varefter emuisionen på konventioneïït sätt pastöriseras. kyis och förpackas. 456 473 15

2. Förfarande enïigt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att utgångsgrädden har en fetthalt av omkring 40%, och av att det från grädden erhåïina smörfettet tiïïsätt ti11 meiian 30 och 100% av den totaïa fettandeien i iågkaïorimargarinet.

3. Förfarande enïigt patentkravet 1 e11er 2, k ä n n e t e c k - n a t av att de smörfettfrämmande oïjor och/eïler fetter som tilïsätts väïjs bland den grupp fetter som innefattar härdad eïier ohärdad sojaoija, paimoïja, rapsoïja, kokosolja med fiera inom margarinfram- stäïïning kända fetter och/e11er oïjor.

4. Förfarande eniigt något av föregående patentkrav, k ä n n e - t e c k n a t av att grädden vid tryckbehandiingen pumpas genom en vätskeringpump, som ger grädden ett tryck om melïan 1,5 och 3,0 bar eïier företrädesvis meïlan 2,0 och 2,5 bar.

5. Förfarande eniigt något av föregående patentkrav, k ä n n e - t e c K n a t av att den ursprungïiga grädden företrädesvis ïagras vid en temperatur av omkring +5°C under en tid av 15-24 timmar innan den underkastas tryckbehandïingen för brytning av gräddemuisionen. Jw.