SE453459B - Tandkrem - Google Patents

Description

453 459 vilken innehåller ett ytaktivt ämne av nonjonaktiv typ och ett speciellt bindemedel, och vilken ger ett önskat stabilt och fylligt skum.

En annan fördel med uppfinningen är att den framställda tandkrämen är söt utan att tillsats av sötningsmedel er- fordras, och icke irriterande, samtidigt som den ej har benägenhet att orsaka att konsumenten får sårbildning i munslemhinnan eller en obehaglig citrussmak efter använd- ningen av tandkrämen.

Ytterligare fördelar med uppfinningen kommer att framgå av följande beskrivning.

Föreliggande uppfinning avser sålunda en tandkräm inne- hållande 20 - 80 vikt-% flytande fuktighetsbevarande vehi- kel, 0,5 - 7 vikt-% xantangummi och 1 - 10 vikt-% av ett nonjonaktivt polyoxieten-polyoxipropensegmentpolymerisat såsom det enda ytaktiva ämnet. Företrädesvis innehåller den även upp till 5 vikt-% hartsartad poly(etenoxid).

Det ytaktiva ämne av nonjonaktiv typ som användes enligt uppfinningen är ett segmentpolymerisat innehållande poly- oxieten och polyoxipropen. Dessa blockpolymerisat'kan in- nehållas från W andotte Chemicals Corporation under varu- märket Pluroniáš. De kan vara flytande, pastaartade eller fasta substanser och de definieras generellt kemiskt under angivande av molekylvikten för den hydrofoba polyoxipropen- delen och vikt-% av den hydrofila polyoxietendelen. Följ- ande blockpolymerisat kan erhållas från Wyandotte: Pluron- Fysikaliska tal egenskaper L 121 Flytande L 101 " L 81 " L 61 " L 31 " L 122 Flytande L 92 “ L 72 " L 52 " L 42 “ P 123 Pasta P 103 " L 63 Flytande L 43 " P 104 Pasta P 94 " P 84 " L 64 Flytande L 44 " P 105 Pasta P 85 " P 75 " P 65 " L 35 Flytande F 127 Fast F 87 " 77 Hydrofil 10 10 10 10 10 20 20 20 20 20 30 30 30 30 40 40 40 40 40 50 50 50 50 50 70 70 70 453 459 Molvikt hydrofob 4000 3250 2250 1750 950 4000 2750 2050 1750 1200 4000 3250 1750 1200 3250 2750 2250 1750 1200 3250 2250 2050 1750 950 4000 2250 2050 Pluron- Fysikaliska Hydrofil Molvikt tal egenskaper hydrofob F ÉD8 Fast 80 3250 F 98 " 80 2750 F 88 " 80 2250 F 68 " 80 1750 F 38 " 80 950 De föredragna nonjonaktiva segmentpolymerisaten är fasta (eller flingartade) material och de mest föredragna är Pluronic 108 (80 % polyoxieten: polyoxipropen-molekyl- vikten lika med 3250) och F 87 (70 % polyoxieten: polyoxi- propen-molekylvikten lika med 2250); Det nonjonaktiva ytaktiva ämnet användes i tandkrämen i en mängd av ca 1 - 10 vikt-%, företrädesvis ca 2 - 5 vikt-% och i synner- het ca 3 vikt-%.

Systemet av bindemedel eller gelningsmedel av xantan eller xantan och hartsartad poly(etenoxid) samverkar med det non- jonaktiva ämnet för att ge ett stabilt fylligt skum (även om det ena ytaktiva ämne som finns närvarande är av non- jonaktiv tYP) och en tandkräm som ger den önskade mun- känslan. Xantangummi, i de nämnda koncentrationerna med- ger bildandet av ett stabilt fylligt skum. Vidare kan, i enlighet med ett annat syftemål med uppfinningen, mun- känslan modifieras, såsom nämnts, genom tillsats av harts- artad poly(etenoxid). Tandkrämen har en lämplig viskositet för att kunna klämmas ut urtandkrämstuben i form av en sträng.

Hartsartad poly(etenoxid) har beskrivits som ett gelnings- eller bindemedel i tandkräm i den amerikanska patent- skriften 2 991 229av'Ivison. Närvaron av densamma gör tandkrämens konsistens jämnare. 453 459 U'I De poly(etenoxider) som användes enligt uppfinningen är fasta, färglösa, vattenlösliga hartser. De verkar bilda homogena system med vatten i alla proportioner, även om etenoxidpolymererna med relativt hög molekylvikt endast sväller vid tillsats av små kvantiteter vatten. Vid till- sats av större kvantiteter vatten upplöses polymererna.

Vattenlösningarna är viskösa, varvid viskositeten ökar både med koncentrationen av polymeren i lösningen och polymerens reducerade viskositet. De etenoxidpolymerer som användes enligt föreliggande uppfinning uppvisar mycket liten förändring med avseende på smältpunkten med ökad reducerad viskositet (en indikation på ökad molekylvikt) och smältpunkten, angiven som med temperaturen ändrad stel- het, har visat sig vara ca 65°C I 2°C genom hela området för reducerade viskositeter mellan ca 1,0 och ca 10, och högre. Polymererna uppvisar vid röntgenundersökning en kristallin struktur liknande den hos polyeten. Kristalli- sationstemperaturen, bestämd genom mätning av brottet i kylkurvan, är ca 55°C._ För att göra det lättare att förstå föreliggande uppfinning skall olika uttryck definieras. Först skall nämnas att ut- trycket "poly(etenoxid)" som det användes i beskrivningen och kraven hänför sig till etenoxidpolymerer, med en redu- cerad viskositet i acetonitril av minst 0,5 och uppåt till 75, och högre.

Om ej annat anges, avses med uttrycket "reducerad viskosi- tet" som det användes här, ett värde erhållet genom att dividera den specifika viskositeten med koncentrationen av etenoxidpolymer i lösningen, varvid koncentrationen mätes i gram polymer per 100 ml lösningsmedel vid en given temperatur, och betraktas som en mätning av molekylvikten.

Den specifika viskositeten erhålles genom att dividera skillnaden mellan lösningens viskositet och lösningsmedlets 453 459 viskositet med lösningsmedlets viskositet- De reducerade viskositeter som här anges är mätta vid en koncentration av 0,2 gram poly(etenoxid) i 100 ml acetonitril vid 30oC (om ej annat anges).

Granulerad poly(etenoxid) framställes genom suspensions- polymerisation av en omrörd reaktionsblandning innehållan- de etenoxid i kontakt med en polymerisationskatalysator därför och i närvaro av ett inert organiskt spädningsmedel, t ex heptan, i vilket etenoxiden är löslig och den resul- terande poly(etenoxiden) är olöslig. På så sätt framställd granulerad poly(etenoxid) erhålles i form av finfördelade fasta partiklar och påminnner i partikelstorleken om fin- fördelad sand. Till skillnad från den granulerade poly- (etenoxid) som erhålles vid suspensionspolymerisations- förfarandet ger block- och lösningspolymerisationsförfaran- dena en polymer som huvudsakligen är en homogen massa an- tingen anpassad efter reaktionskärlets form, eller, efter avdrivning av det organiska mediet, exempelvis genom meka- t ex med en Marshall Mill (i vakuum nisk varmpressning, och vid något förhöjd temperatur), i form av skivor eller ark. Denna polymer kan därefter sönderdelas till mindre partikelstorlekar, exempelvis till gryn eller liknande.

Uttrycket "granulerad" avser partikelstorleken hos de etenoxidpolymerer som framställts genom suspensionspoly- merisation. En granulerad produkt är en produkt som före- ligger i friflytande form och innehåller partiklar med en genomsnittlig storlek mindre än 5 mesh (siktstorlek enligt amerikansk standard). När den ingår utgör poly(etenoxiden) upp till 5 vikt-% av tandkrämen, företrädesvis ca 0,1 - 1,5 vikt-%.

Xantangummi är en jäsningsprodukt framställd genom inver- kan av bakterietypen Xanthomonas på kolhydrater. Fyra 453 459 arter av Xanthomonas, nämligen §¿ campetris, §¿ phaseoli, §¿ malvocearum och §¿ carotae, är i litteraturen beskrivna som de mest effektiva gummiproducenterna. Även om den exak-xf,_\\ ta kemiska strukturen ej är fastställd, är det allmänt \\ accepterat att det är en heteropolysackarid med en molekyl- vikt av flera millioner. Det innehåller D-glukos, D-mannos och D-glukoronsyra i molförhållandct 2,8:3:2,0. Molekylen innehåller 4.7 % acetyl och ca 3 % pyruvat. Den föreslagna kemiska strukturen kan ses i McNeely and Kang, Industrial Gums, ed. R.L. Whistler, CH XXI, 2nd Edition, New York, 1973. Proceduren vid jäsningen, isoleringen och reningen av xantangummit beskrives i Manufacturing Chemist, maj 1960, sid 206 - 208 (varvid på sid 208 nämnes en eventuell an- vändning av de där beskrivna gummisorterna vid framställ- ning av tandkräm).

Användningen av speciella kvaliteter av xantangummi, såsom beskrives i den amerikanska patentskriften 4 263 399 lig- ger inom ramen för föreliggande uppfinning. En kvalitet som beskrives i den amerikanska patentskriften 4 263 399 är ett xantangummi i vilket upp till ca 1,6 % av karboxyl- grupperna är bundna till kalcium och de återstående karb- oxylgrupperna är bundna till natrium, kalium, en blandning av natrium och kalium eller andra icke-kalciumkatjoner.

Xantan-gelningsmedlet finns närvarande i en mängd av ca 0,5 - 7 vikt-% av tandkrämen, företrädesvis ca 1,5 - 3 vikt-%.

Eftersom det ytaktiva ämne, som användes enligt förelig- gande uppfinning är av nonjonaktiv typ, kan den svaga bitt- ra smak som de anjonaktiva ämnena bidrager med ej för- nimmas av konsumenterna. Följaktligen är de sötningsmedel, som ofta- sättes till tandkrämer åtminstone delvis för att 453 459 övervinna den bittra smaken, mindre nödvändiga i tand- krämen enligt uppfinningen, jämfört med vad som tidi- gare varit brukligt. Helt tillfredsställande sötning kan i själva verket lätt uppnås med hjälp av de svagt sötan- de egenskaperna hos mânga av de fuktighetsbevarande medel som vanligen ingår i tandkrämskompositioner. De fuktig- hetsbevarande medlen införlivas i tandkrämens vätskefas, typiskt tillsammans med vattnet. Typiska fuktighetsbeva- rande medel är sorbitol (som en 70%-ig lösning), glycerin, maltitol, xylitol, polyetylenglykol 400 och polyetylen- glykol 600. Den flytande fasen utgör ca 20 - 80 vikt-% av tandkrämen, företrädesvis ca 30 - 60 vikt-%, varvid vatt- net (om sådant förekommer) typiskt ingår i en mängd av upp till ca 60 vikt-% och det fuktighetsbevarande medlet typiskt utgör ca 20 - 60 vikt-%. Man har konstaterat att maltitol angivits som en ingrediens i tandkräm i de japans- ka patentskrifterna 73/10241 och 65/15120.

Den flytande vehikeln och gelningsmedlet samt de övriga komponenterna i tandkrämen är avvägda så att man får en kräm eller gelad massa med önskad konsistens, och vilken kan pressas ut ur en aerosol- eller pumpförpackning eller ur en hopklämbar tub (av t ex aluminium, bly eller plast).

Tandkrämen innehåller generellt ett dentalt godtagbart polermedel, vilket i allmänhet är huvudsakligen olösligt i vatten och av den typ som vanligen användes i tandkrä- mer. Typiska polermedel är exempelvis dikalciumfosfat, trikalciumfosfat, olösligt natriummetafosfat, aluminium- hydroxid inklusive hydratiserad aluminiumoxid, kalcinerad aluminiumoxid, kolloidal kiseldioxid, magnesiumkarbonat, kalciumkarbonat, kalciumpyrofosfat, bentonit etc, samt även lämpliga blandningar därav. När det ingår, användes företrädesvis de i vatten olösliga fosfatsalterna som pzïzffgfl-:w fr: ma 453 459 polermedel, och i synnerhet olösligt natriummetafosfat och/eller kalciumfosfat, såsom dikalciumfosfat-dihydrat, i tandkrämerna. När synbart klara geler eller opaka geler användes, kan ett polermedel av kolloidal kisel- dioxid, såsom de som försäljes under varumärket Syloid som Syloid 72 och Syloid 74, eller under varumärket Santo- cel som Santocel 100, samt syntetiska alkalimetallalu- miniumsilikatkomplex eller kiseldioxidhaltiga komplex i kombination med aluminiumoxid, vara speciellt lämpliga.

När polermedel användes är halten av detsamma generellt mellan ca 15 och 75 vikt-% i en tandkräm och mellan ca 5 och 50 vikt-% i en klar eller opak gel.

Ett ytterligare syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en tandkräm, vilken innehåller ett kiseldioxid- haltigt polermedel, såsom de som nämnts i ovanstående stycke, samt poly(etenoxid) som beskrivits tidigare.

Baserat på tidigare teknik, såsom beskrives i den amerikans- ka patentskriften 3 020 230 av Smith, där man konstaterar att kiseldioxidmaterial koagulerar eller flockulerar i närvaro av hartsartad poly(etenoxid) och utfälles ur en vätskesuspension, skulle en fackman inom omrâdet för tand- krämsframställning ej kunna förmås att använda kiseldioxid- material i en tandkräm innehållande hartsartad poly(eten- oxid). I själva verket är, enligt den amerikanska patent- skriften 2 991 229 av Ivison, de polermedel eller slip- medel som ingår i en tandkräm innehållande poly(etenoxid) "trikalciumfosfat, dikalciumfosfat samt kalciumkarbonat och liknande"; men ej kiseldioxidhaltiga material.

Det är en fördgï\me: denna utföringsform av föreliggande uppfinning att man °stadkommer en tandkräm med förbättrade fläckborttagande egenskaper, vilken har en godtagbar kos- metisk reologi och dentinslipande egenskaper. 453 459 10 En annan fördel är att man får en önskad skumbildning genom inkluderandet av polyoxieten-polyoxipropenblock- polymerisat och xantan i tandkrämen.

Ytterligare fördelar kommer att framgå av följande be- skrivning.

Som nämnts ovan, och speciellt då det är fråga om en klar eller opak gel, ligger halten av det kiseldioxidhaltiga polermedlet inom området mellan 5 och 50 vikt-% av tand- krämen, företrädesvis mellan 10 och 30 % som t ex mellan 10 och 25 %. Detta polermedel är ett alkalimetallaluminium- silikatkomplex med ett brytningsindex av mellan 1,44 och 1,47, och det innehåller minst 70 % kiseldioxid, upp till 10 % aluminiumoxid, såsom ca 0,1 - 10 %, t ex ca 0,1 - 3 % företrädesvis upp till ca 20 % fukt, såsom ca 0,5 - 10 %; och upp till ca 10 % alkalimetalloxid. Typiskt har detta material en partikelstorlek inom området upp till ca 40 mikron, företrädesvis 1 - 4 mikron. Den föredragna fukt- halten är mellan 5 och 20 %, mätt genom upphettning till 1000°C, och den typiska halten av alkalimetalloxid är mel- lan 5 och 10 %. Generellt har polermedelt en lös skrym- volym av upp till 0,2 g/cm3, såsom mellan 0,07 och 0,12 g/cm . En annan lämplig typ av polermedlet är porös amorf kiseldioxid-anhydrid med en genomsnittlig partikelstorlek som företrädesvis är mindre än 20 mikron och större än 1 11 mikron, en ytstorlek av minst 200 m2/g, företrädesvis minst 300 m2/g, och en skrymvolym av minst 0,15 g/cm3, företrädesvis minst 0,30 g/cm3, såsom en dehydratiserad kiseldioxid-Hydrogen (d v s en xerogel), företrädesvis av den välkända normala densitetstypen eller mellantypen.

Exempel på polermedel av typen amorf kiseldioxidanhydrid är Syloid 63, Syloid 72 och Syloid 74 (Syloid är ett varu- märke), vilka beskrives i "The Davison Family of Syloid Silicas" publicerad av tillverkaren, Grace, Davison Chemical Company. Santocel 100 från Monsanto(Santocel är ett varumärke) är även ett lämpligt dentalt slipmedel.

Syloid 72 har en genomsnittlig partikelstorlek av ca 4 mikron, en ytstorlek av ca 340 m2/g och en skrymvolym av ca 1,77 g/cm3. För Syloid 63 är de motsvarande siffrorna ca 9 mikron, ca 675 m2/g och ca 0,4 g/cm3. En kvalitet av Santocel 100 har en ytstorlek av ca 239 m2/g och en skrym- volym av ca 0,24 g/cm3. Dessa amorfa kiseldioxidanhydrider kan användas enbart eller i blandningar.

Som nämnts ovan utgör poly(etenoxiden) ca 0,05 - 5 vikt-% av tandkrämen, företrädesvis ca 0,1 - 1,5 %.

I tandkrämen flockulerar det kiseldioxidhaltiga polermed- let in âitu i närvaro av poly(etenoxiden). De flockulerade partiklarna kan typiskt agglomerera med varandra och få synliga partikelstorlekar av upp till ca 250 mikron eller mer, typiskt ca 44 - 177 mikron; med andra ord, de flocku- lerade partiklarna kan typiskt passera genom en sikt enligt den amerikanska siktstandarden nr 80 och kvarhållas på en sikt enligt den amerikanska siktstandarden nr 325.

Trots närvaron av de flockulerade partiklarna kan tandkrä- men lätt bearbetas till ett önskat utseende och en reolo- gisk konsistens utan att få något olämpligt "klimpigt" ut- seende eller någon "grynig" känsla. 453 459 12 Den flytande vehikeln i tandkrämen enligt uppfinningen kan vara någon av de ovannämnda, och komponenterna i tandkrämen anpassas så att man får en kräm eller gelad massa med önskad konsistens som kan pressas ut ur en aerosol- eller pumpbehållare eller en hopklämbar tub (t ex av aluminium, bly eller plast).

Den totala kvantiteten gelningsmedel eller bindemedel i tandkrämen kan vara ca 0,1 - 12 vikt-%.

Vid en utföringsform av tandkrämen enligt uppfinningen är det fuktighetsbevarande medel som finns närvarande malti- tol och polermedlet är ett alkalimetallaluminiumsilikat- -komplex. Denna tandkräm är genomskinlig.

På senare år har genomskinliga tandkrämer framkommit, vilka innehåller ett dentalt rengörings- eller polermedel. De den- tala rengörings- eller polermedlen har generellt varit av kiselartad typ och med brytningsindex av ca 1,44 - 1,47.

Användningen av dessa material har gjort det möjligt att framställa tandkrämer i vilka den flytande vehikelns bryt- ningsindex motsvarar detsamma hos det kiselartade poler- medlet. Detta har typiskt àstadkommits genom användning av glycerol och/eller sorbitol som fuktighetsbevarare i den flytande vehikeln, eftersom glycerol har ett brytningsindex av 1,473 och sorbitol har ett brytningsindex av 1,460 (70%- -ig vattenlösning). Då vatten emellertid har ett brytnings- index av 1,333 har endast mycket litet vatten (dvs förutom det som har samband med andra komponenter såsom sorbitol) kunnatztillsättas utan att avsevärt minska brytningsindex och orsaka en nedsatt eller förverkad genomskinlighet.

Försök har gjorts att framsälla visuellt klara tandkrämer i vilka mindre mängder glycerol och/eller sorbitol skulle kunna tolereras. Exempelvis: (1) I den amerikanska patent- skriften 3 842 167 av Block et al, tillsättes maltodextrin 13 som en icke-fuktighetsbevarande komponent i vätskefasen för att reducera kvantiteten glycerol och/eller sorbitol som erfordras; (2) I den amerikanska patentskriften 3 927 202 av Harvey et al, användes olika icke-kiselarta- de fosfat-polermedel, vilka möjliggör en modifiering av den flytande vehikelns brytningsindexområde; i den ameri- kanska patentskriften 4 007 260 av Kim användes ett kisel- artat polermedel med ett brytningsindex av ca 1,410 - 1,440.

Det är en fördel vid denna utföringsform av föreliggande uppfinning att en visuellt klar tandkräm åstadkommes, i vilken en flytande vehikel finns närvarande som inkluderar ett fuktighetsbevarande medel med ett brytningsindex av ca 1,48 (t ex ca 1,4750 till ca 1,4849) samt vatten.

Det är en ytterligare fördel att en ökad kvantitet fritt vatten kan tillsättas, jämfört med vad som tidigare an- vänts i visuellt klara tandkrämer innehållande ett alkali- metallaluminiumsilikat-polermedel med ett brytningsindex av ca 1,44 till ca 1,47 och ett fuktighetsbevarande medel med ett brytningsindex av ca 1,48. Kvantiteten vatten är ej så hög att den medför en icke önskad torkning av tand- krämen på grund av påtaglig avdunstning av vatten, i syn- nerhet med tanke på närvaron av maltitol. Andra fördelar kommer att framgå av följande detaljerade beskrivning.

Föreliggande uppfinning avser sålunda också en visuellt klar tandkräm innehållande en vehikel bestående av ca 0,5 - 10 vikt-% av en fast del bestående av gelningsmedel och ca 50 - 94,5 vikt-% av en flytande del bestående av (a) ett fuktighetsbevarande medel i vilket maltitol med ett brytningsindex av ca 1,48 förekommer som den enda eller huvudsakliga icke-vatten-komponenten i den flytande vehikeln samt (b) vatten i en kvantitet som ger den fly- tande vehikeln ett brytningsindex av mellan ca 1,44 och ca 1,47, varvid den visuellt klara tandkrämen även inne- T4 håller ca 5 - 50 vikt-% av ett alkalimetallaluminiumsili- katkomplex som polermedel med ett brytningsindex mellan ca 1,44 och ca 1,47.

Den flytande delen av vehikeln utgör ca 50 - 94,5 vikt-% av den visuellt klara tandkrämen, företrädesvis ca 55 - 80 %. Den innehåller ett fuktighetsbevarande medel, vilket helt eller till största delen (d v s över ca 50 %) består av maltitol. Maltitol är huvudsakligen en glykosylsorbi- tol, d v s 4-D-<1-D-glykopyranosyl-D-glucitol, med struk- turformeln: CHZOH CHZOH HO-çfi HC~OH HO CH I CH ou Den framställes genom hydrering av maltos. I huvudsakligen ren form utgör den en glasartad fast substans. Den löser sig lätt i mindre mängder vatten, och lösningar därav inne- hållande minst ca 73 % maltitol och upp till ca 27 % vat- ten har visat sig ha brytningsindex av ca 1,48 (d v s ca 1,4750 till 1,4849). När den införlivas i en tandkräm tillsammans med separat tillsatt vatten med ett brytnings- index av ca 1,333 kan den flytande vehikeln inställas så att den får ett brytningsindex av ca 1,44 till ca 1,48.

Typiskt kan ca 5 - 25 vikt-% vatten ge detta brytnings- index, varvid lägre kvantiteter ger ett högre brytnings- index (t ex ca 1,47), och större kvantiteter vatten, t ex ca 15 - 23 %, ger ett lägre brytningsindex (t ex nära 1,44). 'rà- --.~.a.__=.._,. _ 453 459 15 Företrädesvis är den flytande vehikelns brytningsindex ca 1,44 - 1,47, och detta uppnås med ca 5 - 10 vikt-% till- satt vatten. Vattenhalten i tandkrämen hänför sig till vatten som tillsättes separat och avser ej vatten som an- vändes för upplösning av det fuktighetsbevarande medlet.

Maltitolen behöver ej vara ren i den meningen att den är ett sockeralkoholderivat av ren maltos. Kommersiell malti- tol består av maltitol innehållande mindre mängder av sockeralkoholderivat av maltotritos, maltotetros och när- besläktade lågmolekylära maltodextrindelar av majssirap samt minimala mängder D-sorbitol. Ett kommersiellt "hydre- rat stärkelsehydrolysat" framställt av majssirap med hög maltoshalt kan sålunda även användas vid tillämpning av föreliggande uppfinning.

Maltitol har rekommenderats som användbar i tandkräm, dock ej som ett väsentligt fuktighetsbevarande medel i en vi- suellt klar tandkräm innehållande ett polermedel.

Med avseende därpå hänvisas till "Caries Research", vol 14, upplaga 2, (1980) sid 67 -74, Rundegren et al. (maltitol har konstaterats ej bidraga till demineraliserin9)ï "Shiga- ku", vol 60, upplaga 6 (1973), sid 760 - 765, Matsuo (mal- ti ol har konstaterats vara ej jäsbar av Streptococcus salivarius, S. ); "Acta Odont. Scand.", vol 37, upplaga 2 (1979) sid 103 - 115, Birkhed et al. och "Caries Research", vol 12, upplaga 3 (1978), sid 128 - 136, Birk- hed (observationer gjorda på plaque). “Acta Odont. Scand.", vol 35, upplaga 5 (1977), sid 257 - 263, Edwardsson et al. (observationer gjorda på orala bakteriefl; japanska patent- skriften 73 10241 av Sunstar (beskrivning av maltitol som en komponent 1 munvatten). Maltitol kan vidare vara en kom- ponent i form av en variant av sorbitol, känd som "icke- 453 459 16 kristalliserande sorbitol", vilken kan användas som ett fuktighetsbevarande medel i tandkräm. Den huvudsakliga halten av sorbitol i icke-kristalliserande sorbitol är emellertid sådan att ett brytningsindex av ca 1,48 ej kan erhållas, varför möjligheterna att variera kompositionen av vatten/fuktighetsbevarande medel minskar i jämförelse med vad som är fallet enligt föreliggande uppfinning. Vi- dare har man noterat att fettsyraestrar av maltitol och andra sockeralkoholer beskrives såsom smaktillsatser i tandkräm i den brittiska patentskriften 2 038 182 av Lion Dentifrice Company. _ Om så önskas kan den flytande vehikeln i den visuellt klara tandkrämen enligt föreliggande uppfinning utgöra en mindre kvantitet (dvs mindre än ca 50 %) av ett fuktighetsbevaran- de medel förutom maltitol eller till och med en icke fukt- ighetsbevarande flytande vehikelkomponent såsom maltodext- rin. Fuktighetsbevarande medel, såsom de tidigare nämnda, exempelvis glycerol, sorbitol (typiskt en 70%-ig lösning av sorbitol), polyetylenglykol 400, polyetylenglykol 600 och liknande, kan användas. Företrädesvis utgör maltitol mer än ca 50 vikt-% av icke-vattendelen i den flytande ve- hikeln, helst ca 65 - 100 %. Maltitol föreligger typiskt i form av en ca 73 - 85%-ig lösning, och finns att få hos leverantörer såsom Aldrich Chemical Company, Merck and Co.

Inc., Imperial Chemicals Industries, Pfizer Inc., Lonza, Roquette Freres och Hayashibara Chemical Laboratories.

Komplexet av alkalimetallaluminiumsilikatsalt är detsamma som beskrivits ovan. Det är generellt av alkalisk natur, typiskt ett natriumsalt, och det förbättrar effektivt mun- hygienen. Det är ett amorft pulver vilket vidare har den fördelen att när det införlivas i vehikeln så blir dess partiklar huvudsakligen osynliga.

Mängden aluminiumoxid i aluminiumsilikatet är typiskt ca 4'53 459 17 0,1 - 3 vikt-% och företrädesvis ca 1 %. Det är önskvärt att aluminiumsilikatets brytningsindex ligger inom ca 0,005 enheter och typiskt inom ca 0,001 enheter i för- hållande till den flytande vehikeln.

Som nämnts utgör polermedlet typiskt ca 5 - 50 vikt-% av tandkrämkompositionen, företrädesvis ca 10 - 30 vikt-%.

Komplexet av alkalimetall-aluminiumsilikatsalt verkar inne- hålla inbördes bundet kiseldioxid och aluminiumoxid med Al-O-Si-bindningar, såsom beskrives av Temele i “Chemistry of the Surface and the Activity of Alumina-Silica Cracking Catalyst", Discussion of the Faraday Society, No 8, sid. 270 - 279 (1950) och i synnerhet på sid 273, fig. 1, kurva 3, där växelverkan mellan kiseldioxid- och aluminiumjoner är potentiometriskt påvisad. Annan litteratur som beskriver denna typ av komplex är Milliken et al., "The Chemical Cha- racteristics and Structures of Cracking Catalysts", Discus- sion of the Faraday Society, No. 8, 279 - 290 (1950) och i synnerhet texten på sidorna 284 - 285. Dessa komplex skil- jer sig tydligt från silikagel, såsom beskrives av Plank et al., "Differences Between Silica and Silica-Alumina Gels I.

Factors Affecting the Porous Structure of These Gels", Jour- nal of Colloid Science, 2, sid 399 - 412 (1947), och Plank, “Differences Between Silica and Silica-Alumina Gels II. A proposed Mechanism for the Gelation and Syneresis of These Gels", Journal of Colloid Science 2, sid 413 - 427 (1947), vari bildandet av Al-O-Si-bindningen beskrives på sid. 419 - 422. Aluminiumsilikatet kan beskrivas som kiseldioxid innehållande kombinerad aluminiumoxid.

Som nämnts ovan beskrives maltitol såsom användbar i tand- kräm i de japanska patentskrifterna 15120/65 (patent nr 461 281) och 73/10241. I den förra ingår ej kiselartat po- lermedel; i den senare anges kiselsyraanhydrid som ett po- lermedel. Det har emellertid visat sig att när kiselsyraan- 453 459 18 hydrid, såsom kolloidal kiselsyraxerogel som kan erhållas från Grace Davison i form av Syloid 74, användes i en vi- suellt klar tandkräm innehållande maltitol så blir tand- krämen snabbt oklar till utseendet och torkar när den ut- sättes för luft till en hård ogenomskinlig produkt. När aluminiumsilikatkomplexet enligt föreliggande uppfinning användes bibehåller tandkrämen huvudsakligen den önskade klarheten och reologin.

En fluoravgivande alkalimetallföreing kan användas i de här beskrivna tandkrämerna. Den fluoravgivande alkalime- tallföreningen kan vara natriumfluorid, tennfluorid, tenn- klorfluorid, kaliumtennfluorid (SnF2-KF), litiumfluorid, ammoniumfluorid och komplexa fluorider, såsom kaliumfluor- zirkonat, natriumhexafluorstannat och alkalimetallmono- fluorfosfater. Dessa föreningar har en gynnsam inverkan på vården av och hygienen i munhålan, exempelvis erhålles en minskning av emaljens löslighet i syra och skydd av tän- derna mot röta, vilket tyder på ett tillfredsställande in- nehåll av löslig fluorid i tandkrämerna enligt föreliggande uppfinning. I synnerhet är halten av monofluorfosfatjoner i form av fluorid i alkalimetallmonofluorfosfaterna rätt hög. Den fluorhaltiga föreningen insättes i en mängd som ger en effektiv icke-toxisk kvantitet av fluorhaltiga joner i tandkrämen, typiskt ca 0,01 - 1 vikt-% och företrädesvis ca 0,1 % fluor. Sålunda ingår natriumfluorid typiskt i en mängd av ca 0,02 - 2 vikt-%, företrädesvis ca 0,2 %, och natriummonofluorfosfat, Na2P03F, i en mängd av ca 0,1 - 7,6 vikt-%, företrädesvis ca 0,76 %.

De alkalimetallmonofluorfosfater som kan användas är nat- riummonofluorfosfat, litiummonofluorfosfat, kaliummono- fluorfosfat och ammoniummonofluorfosfat. Det föredragna saltet är natriummonofluorfosfat, Na2PO3F, vilket i han- deln kan variera avsevärt med tanke på renheten. Det kan insättas i någon lämplig renhet under förutsättning att någon av flkbnaunçuna ej påtagligt ofördelaktigt påver- kar de önskade egenskaperna. Generellt skall renhetsgra- den minst vara ca 80 %. För att uppnå de bästa resultaten É 453 459 I 'v v19 skall det innehålla minst 85 vikt-% och företrädesvis minst 90 vikt-% natriummonofluorfosfat, varvid resteran- de i första hand består av föroreningar eller biproduk- ter vid tillverkningen, såsom natriumfluorid, vattenlös- ligt natriumfosfatsalt och liknande. Med andra ord, det använda natriummonofluorfosfatet skall ha en total fluo- ridhalt av ca 12 %, företrädesvis ca 12,7 %; en halt som ej är större än 1,5 % och företrädesvis ej större än 1,2 % av fri natriumfluorid; och en natriummonofluorfosfat- halt av minst 12 %, företrädesvis minst 12,1 %, allt räk- nat som fluor.

Andra monofluorfosfatsalter som kan användas enligt före- liggande uppfinning är monofluorpolyfosfater såsom Na4P3O9F, K4P3O9F, (NH4)4P3O9F, Na3KP3O9F, (NH4)3NaP3O9F och Li4P3O9F.

Något lämpligt smakämne eller sötningsmedel kan användas för att smaksätta kompositionerna enligt föreliggande uppfinning. Exempel på lämpliga smaksättande komponenter är aromatiska oljor, t ex oljor av grönmynta, pepparmynta, vintergröna, sassafras, kryddnejlika, salvia, eukalyptus, mejram, kanel, citron och apelsin, liksom även metylsali- cylat. Lämpliga sötningsmedel är sukros, laktos, maltos, sorbitol, natriumcyklamat, perillartin och sackarin. De lämpliga smak- och sötningsmedlen kan tillsammans utgöra mellan ca 0,01 och 5 % eller mer av kompositionerna enligt föreliggande uppfinning. Kloroform kan även användas. Söt- ningsmedlen är mindre nödvändiga när inga ytaktiva ämnen av anjonaktiv typ förekommer, eftersom de anjonaktiva ämnena ger tandkrämen en svagt bitter smak.

Antibakteriella medel kan ingå i de beskrivna tandkrämerna i en kvantitet av ca 0,01 - 5 vikt-%. Typiska antibakte- riella medel är: N1-(4-klorbensyl)-N5-(2,4-diklorbensyl)biguanid; p-klorfenyl-biguanid; 4-klorbenshydryl-biguanid; 4-klorbenshydrylguanylkarbamid; N-3-lauroxipropyl-N5-p-klorbensyl-biguanid; 1,6-di-p-klorfenyl-biguanidhexan; 1,6-bis(2-etylhexylbiguanid)hexan; 1-(lauryldimetylammonium)-8-(p-klorbensyldimetylammonium)- oktan-diklorid; 5,6-diklor-2-guanidinbensimidazol; N1-p-klorfenyl-N5-lauryl-biguanid; 5-amino-1,3-bis(2-etylhexyl)-5-metylhexahydropyrimidin; samt de icke toxiska syraadditionssalterna därav.

Olika andra material kan införlivas i kompositionerna enligt uppfinningen. Exempel därpå är färgande eller blekan- de medel eller färgämnen, konserveringsmedel, silikoner, klorofyllföreningar, ammoniumhaltiga material såsom karb- amid, diammoniumfosfat och blandningar därav, och även andra beståndsdelar. Adjuvanserna införlivas i de före- liggande kompositionerna i kvantiteter som ej ogynnsamt påverkar de önskade egenskaperna och särdragen, och de väljes och insättes i lämpliga mängder beroende på den speciella typ av preparat som det är fråga om.

Syntetisk finfördelad pyrogen kiseldioxid, såsom de som försäljes under varumärkena Cab-O-Sil M-5, Syloid 244, Syloid 266 och Aerosil D-200 kan även användas i mängder av ca 1 - 5 vikt-% för att befordra förtjockningen eller gelningen av de beskrivna tandkrämerna. 21 Tandkrämerna skall ha ett pH-värde som är praktiskt använd- bart. Ett moderat surt till alkaliskt pH-värde föredrages.

Följande speciella exempel åskådliggör ytterligare typen av tandkrämerna enligt föreliggande uppfinning, varvid det är underförstått att uppfinningen naturligtvis ej är be- gränsad därtill. Alla mängder avser vikt, om ej annat anges.

Exempel 1 och 2 Följande tandkrämer i form av opaka geler framställdes: Exempel 1 2 Glycerol 10,0 10,0 Maltitol 15,0 15,0 Natriumaluminiumsilikat (kisel- 18,0 18,0 dioxid i kombination med ca 1 % kombinerad aluminiumoxid) Zeo 49B (Huber) Pluronic 108 segmentpolymerisat - 3,0 Natriumlaurylsulfat 1,0 - Xantan 2,0 2,0 Polyox WSR 301 0,2 0,2 Natriummonofluorfosfat 0,76 0,76 Titandioxid 0,4 0,4 Svagt mentol-smakämne - 0,5 Pepparmyntolja, smakämne 0,5 - Natriumsackarin 0,2 - Färglösning (1 %) 0,05 0,05 Vatten till 100 100 Tandkrämen enligt exempel 1, innehållande natriumlauryl- sulfat, har de önskade skummande egenskaperna. Tandkrämen enligt exempel 2 har även mycket goda, stabila och fylli- ga skumegenskaper trots att något anjonaktivt ämne ej till- - 453 459 22 sattes. Skummet fyllde hela munhålan, med den önskade mun- känslan, när tandkrämen borstades på tänderna. Vidare har den ej någon bitter smak trots att svagt mentol-smakämne fanns närvarande och inget sötningsmedel tillsattes.

Tandkrämerna hade en fin slät konsistens och bra utseende, de avlägsnade effektivt fläckar och hade acceptabla tand- slipande egenskaper. De innehöll flockulerade partiklar av natriumaluminiumsilikat.

Samma önskvärda resultat erhölls när xantan i exempel 2 utbyttes mot låg-kalciumxantanet enligt exempel 1 i den amerikanska patentskriften 4 263 399.

Ett liknande skum och samma munkänsla erhölls när andra segmentpolymerisat av polyoxieten och polyoxipropen insat- tes i stället för Pluronic F-108, i synnerhet Pluronic F 87.

Polyox WSR-301 kan erhållas från Union Carbide Corp. i form av granulat av vattenlösligt poly(etenoxid)-harts med en molekylvikt av ca 4 000 000 och en Brookfield viskositet av 1650 - 3850 cp (25°c, spindel- 1, hastighet 2 varv/min), 1 vikt-% i vatten. Likaså uppnås samma skumning och mun- känsla när andra vattenlösliga poly(etenoxid)-hartser från Union Carbide Corp., såsom Polyox WSR-N-10, WSR-N-80, WSR-N-750, WSR-N-3000, WSR-205 och WSR-1105, insattes i stället för Polyox WSR-301 i olika koncentrationer.

Den kiseldioxid kombinerad med aluminiumoxid som anges i exemplen erhölls från J.M. Huber, Corp., Havre de Grace, Maryland, i form av Zeo 49 (A eller B).

Exempel 3 - 6 Följande klara geler (exempel 3 och 4) och opaka geler (exempel 5 och 6), användbara som tandkrämer, framställdes: »__ Ä w 453 4595 23 Exempel 3 4 5 6 Glycerol 10,0 _ 10,0 _ Sorbitol 16,0 - “ 15,0 - Maltitol (aktiv) 16,0 35,0 15,0 30,0 Natriumaluminiumsilikat 22,0 18,0 18,0 18,0 (kiseldioxid i kombination med aluminiumoxid) Pluronic F-108 3,0 3,0 5,0 - Pluronic F-87 - - - 3,0 Xantan 1,5 2,0 2,0 2,0 Polyox WSR-301 0,2 0,2 0,2 0,2 Natriummonofluorfosfat 0,76 0,76 0,76 0,76 Titandioxid - - 0,4 0,4 Svagt mentol-smakämne 0,5 0,5 0,5 0,5 Färglösning (1 %) 0,05 0,05 0,05 0,05 Vatten Q.S. till 100 100 100 100 Tandkrämerna enligt exemplen 3 och 4 var klara och de en- ligt exemplen 5 och 6 var ogenomskinliga. De hade en slät konsistens. Alla fyra hade ett mycket bra stabilt fylligt skum, varvid tandkrämen enligt exempel 5 hade ett skum som var mer fylligt än tandkrämerna enligt exemplen 3 och 4. En större mängd skum erhölls med tandkrämen enligt exempel 6. Alla skummen gav en tillfredsställande munkäns- la i hela munhàlan under tandborstningen. Ingen bitter smak noterades. Tandkrämerna avlägsnade effektivt fläckar och hade acceptabla tandslipade egenskaper. De innehöll flockulerade partiklar av natriumaluminiumsilikat.

Exempel 7 - 11 Följande tandkrämer fastställdes: 7 8 9 10 11 Mältit0l (aktiv) 30,0 30,0 30,0 30,0 30,0 Natriumaluminiumsilikat 12,0 12,0 12,0 18,0 15,0 (kiseldioxid i kombination med aluminiumoxid) Kalcinerad aluminiumoxid 5,0 5,0 5,0 5,0 2, Pluronic F-108 , , , 3,0 3, Xantan 2,0 2,0 2,0 1,7 , Polyox WSR-301 0,2 - - 0,2 ,2 WSR-1105 - 0,2 - - - WSR-N-750 - - 1,0 - - Natriummonofluorfosfat 0,76 0,76 0,76 0,76 0,76 Titandioxid 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Svagt mentol-smakämne 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Vatten Q.S; till 100 100 100 100 100 Tandkrämerna enligt exempel 7 - 11 hade stor rengörande effekt och gav ett bra stabilt och fylligt skum. De hade slät konsistens, varvid tandkrämerna enligt exemplen 7, 10 och 11, vilka innehöll Polyox WSR-301, hade den bästa kon- sistensen. Alla skummen gav en önskad munkänsla i hela mun- hålan under tandborstningen. Ingen bitter smak noterades.

De avlägsnade effektivt fläckar och hade acceptabla tand- slipade egenskaper. De innehöll flockulerade partiklar av natriumaluminiumsilikat.

Exempel 12 - 15 Följande tandkrämer framställdes: Exempel 12 13 14 15 Glycerol 10,0 10,0 10,0 10,0 Sorbitol 15,0 15,0 15,0 15,0 Maltitol (aktiv) 15,0 15,0 15,0 15,0 Dikalciumfosfatdihydrat 30,0 30,0 15,0 15,0 415.3 459' 25 12 13 14 15 Vattenfritt dikalciumfosfat - - 10,0 - Kalcinerad aluminiumoxid - - - 10,0 Pluronic F-108 3,0 3,0 3,0 3,0 Xantan 2,0 2,0 2,0 2,0 Polyox WSR-301 - 0,2 0,2 0,2 Natriummonofluorfosfat 0,76 0,76 0,76 0,76 Titandioxid 0,4 0,4 0,4 0,4 Svagt mentol-smakämne 0,5 0,5 0,5 0,5 Vatten Q.S. till 100 100 100 100 Tandkrämerna enligt exemplen 12 - 15 gav bra stabila och fylliga skum. Tandkrämerna enligt exemplen 13 - 15 (vilka innehöll Polyox-material) hade speciellt fin och slät kon- sistens. Alla gav ett skum med önskad munkänsla i hela mun- hålan under tandborstningen. Även om inget sötningsmedel an- vändes så hade de en ganska söt smak.

Exempel 16 - 17 Följande ogenomskinliga tandkrämgeler framställdes: 912335 _1_§__1Z_ Maltitol (75%-ig lösning) 40,00 40,00 Natriumaluminiumsilikat (kiseldioxid 18,00 18,00 innehållande ca 1 % kombinerad alu- miniumoxid - Zeo 49B - Huber) Pluronic F-108 segmentpolymerisat 3,00 3,00 Xantan 1,70 1,70 Polyox WSR 301 (Union Carbide) 0,20 - Titandioxid 0,40 0,40 Smakämne 0,50 0,50 Natriumsackarin 0,20 0,20 Avjoniserat vatten Q.S. till “ 100 100 26 Båda tandkrämerna gav ett stabilt fylligt skum med bra munkänsla; tandkrämens munkänsla var speciellt tillfreds- ställande.

Vid jämförelse med avseende på förmågan att avlägsna fläckar på tänderna och de dentin-nötande egenskaperna, så avlägs- nade tandkrämen enligt exempel 16, innehållande Polyox-mate- rialet, mer fläckar under mindre dentin-nötning än tand- krämen enligt exempel 17 utan Polyox-material. I tandkrämen enligt exempel 17 bildades flockulerade partiklar av natrium- aluminiumsilikat in situ.

Resultaten var följande: Tandkräm Fläckborttagning Radioaktiv den- % tin-nötning (RDA) A 35 14 B 22 39 Vid en undersökning avseende fläckborttagningen behandlades human tandemalj med 0,1 N HCl under 2 minuter, varefter den sköljdes med vatten, blöttes med en utspädd lösning av tenn- fluorid, torkades och utsattes slutligen för en gasström av svavelväte, vilket medförde avsättning av en brun avlagring av tennsulfid. Mängden av avlagring på ytan mättes med en ' Gardner Automatic Color Difference meter. Ytan borstades sedan med en mekanisk borstmaskin under fram- och återgående rörelse 500 gånger med en uppslamning av en tandkräm, och den resterande fläcken mättes medelst mätinstrumentet. Den kvarvarande fläcken avlägsnades slutligen helt med dental pimpsten och tandens reflektionsfaktor bestämdes. Möjligheten för en tandkräm att avlägsna fläcken anges med följande ekva- tion: 27 (Rd H - Rd . H . 100 Fläckborttagning i % : 500 rorelser fran borjan) Rdpimpsten- _ Rdfrán början behandlad i Vilken Rdfrån början' Rd500 rörelser och Rdpipmpstenbehand- lad betecknar reflektionsvärdena mätta på de från början fläckade ytorna, efter borstning med 500 fram- och återgående rörelser respektive efter avlägsnande av den kvarvarande fläcken genom gnidning med pimpsten.

RDA-värdena erhölls genom tillämpning av ett förfarande baserat på en radioaktiv teknik, som finns beskriven i litte- raturen; Stookey, C.K. och Muhler, J.C., J. Dental Research 47, 524 - 538 (1968).

Exemgel 18 Följande tandkräm framställdes och jämfördes med tandkrämen enligt exempel 10. 2<°-_l_a_r Maltitol (75%-ig lösning) 40,00 (30,00 aktiva) Natriumaluminiumsilikat (kiseldioxid inne- 18,00 hållande ca 1 % kombinerad aluminiumoxid - Zeo 49B-Huber) Kalcinerad aluminiumoxid 5,00 Pluronic F-108 3,00 Xantan 1,70 Titandioxid 0,40 Smakämne 0,50 Natriumsackarin 0,10 Avjoniserat vatten Q.S. till 100 Tandkrämerna enligt exemplen 10 och 18 gav båda ett stabilt fylligt skum med bra munkänsla; speciellt tillfredsställande var munkänslan som erhölls av tandkrämen A.

Följande resultat med avseende pà fläckborttagning och rdioaktiv dentin-nötning erhölls med tandkrämerna enligt exemplen 10 och 18, vilka resultat visar att tandkrämen enligt exempel 10, som innehöll Polyox-material var över- lägsen med avseende på fläckborttagningen vid nästan samma dentin-nötning.

Tandkräm Fläckborttagning i % RDA 10 65 47 18 44 41 Även om uppfinningen beskrivits under hänvisning till àskàdliggörande exempel är det naturligtvis uppenbart för fackmän pá området att olika modifieringar kan göras utan att man för den skull gär utanför uppfinningens ram.

Claims (9)

453 459 29 P a t e n t k r a v

1. Tandkräm, k ä n n e t e c k n a d av att den inne- håller 20 - 80 vikt-% av en flytande fuktighetsbevarande vehikel, 0,5 - 7 vikt-% xantangummi och 1 - 10 vikt-% av ett nonjonaktivt polyoxieten-polyoxipropen-segment-poly- merisat såsom det enda ytaktiva ämnet.

2. Tandkräm enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att hartsartad poly(etenoxid) finns närvarande i en mängd av 0,1 - 5 vikt-%.

3. Tandkräm enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a d av att segmentpolymerisatet är ett fast material.

4. Tandkräm enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att det fasta segmentpolymerisatet innehåller 80 vikt-% polyoxieten, varvid polyoxipropenens molekylvikt är ca 3250 eller 70 vikt-% polyoxieten, varvid polyoxipropenens mole- kylvikt är 2250.

5. Tandkräm enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att 1,5 - 3 vikt-% xantan och 0,1 - 1,5 vikt-% hartsartad poly(etenoxid) finns närvarande.

6. Tandkräm enligt något av kraven 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d av att den flytande fuktighetsbevarande ve- hikeln innefattar glycerol, sorbitol, maltitol eller bland- ningar därav.

7. Tandkräm enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att maltitol finns närvarande som det fuktighetsbevarande medlet och att tandkrämen innehåller 5 - 50 vikt-% av ett alkalimetallaluminiumsilikatkomplex som polermedel, vilken tandkräm är visuellt klar. 453 459 30

8. Tandkräm enligt krav.2, k ä n n e t e c k n a d av att den innehåller 5 - 50 vikt-% av ett kiseldioxidhaltigt polermedel.

9. Tandkräm enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att det kiseldioxidhaltiga polermedlet är ett alkalimetall- aluminiumsilikatkomplex.