SE452232B - Kopplingsanordning for att styra ett stort antal tryckelektroder for icke mekanisk tryckning - Google Patents

Description

452 252 2 ställare och motelektrodströmställare reduceras till 2.l(-E-i det gynnsammaste fallet, varvid Z är lika med det totala antalet tryckelektroder.

Vid denna koincidensmetod uppträder koincidens mellan de diskreta elek- triska bildsignalerna, som uppträder på elektroderna, och väljpulser på en mot- elektrod under den totala tryckperioden för den valda tryckelektroden. De sepa- rata tryckelektrodgrupperna deltar successivt i tryckningsförloppet.

Tyska utläggningsskriften 18.00.137 beskriver styrningen av tryckelektro- derna i en termografisk tryckare, i vilken varje motståndselement itryckelek- trod) är anslutet till en tyristor. Med hjälp av gruppströmställare kan en se- parat grupp av motståndselement väljas ut och en ström som räcker till för tryckning kan genereras i dessa motståndselement. Den erforderliga inkopplings- tiden är liten i förhållande till den tryckningstid som krävs för ett bildele- ment, så att alla grupper kan kopplas till inom en kort tidsperiod, varefter alla motstândselement samtidigt deltar i tryckningen. För samma spänningsminsk- ning flyter samma ström genom alla motståndselement som deltar i tryckningen.

En spänning som är variabel för och individuell det enskilda motståndselementet och följaktligen en variabel ström kan inte alstras med den beskrivna kopp- lingsanordningen.

De elektrostatiska och termografiska tryckningsmetoderna möjliggör ej sann halvtonstryckning, emedan de individuella bildelementen inte avsiktligt kan varieras vad beträffar laddningstätheten eller storleken. Endast så kallade pseudo-halvtoner kan realiseras med elementtäthetsmodulation.

För att uppfylla de strängare kraven vad beträffar kvaliteten på de tryck- ta bilderna, såsom t.ex. för tryckning av sanna halvtonsbilder eller färgbilder med färgtoner, måste andra bildtryckningsmetoder användas. Den elektroforetiska tryckningsmetoden, som exempelvis är känd genom tyska utläggningsskriften 28.08.446, och Corona-metoden som är känd genom tyska utläggningsskriften l9.34.89D är mycket lämpliga i detta avseende.

Liksom den elektrostatiska tryckningsmetoden innebär dessa tryckningsme- toder användning av ett stort antal tryckelektroder för att bilda de separata bildelementen, så att en anordning för koincidensstyrning av tryckelektroderna krävs.

Emedan laddningstätheten och halvtonsvärdet hos ett bildelement är en funktion av spänningen på tryckelektroden i de båda sistnämnda tryckningsmeto- derna måste emellertid analoga högspänningssignaler användas i stället för diskreta spänningar. Ett tröskelspänningsvärde under vilket tryckning ej längre äger rum, såsom är fallet vid den elektrostatiska metoden, existerar inte. An- vändandet av analoga högspänningssignaler kräver emellertid dyrbara förstärkar- element, varför dessa metoder bara kan tillämpas om antalet sådana förstärkar- element kan reduceras väsentligt.

I motsats den konventionella elektrostatiska metoden, där tryckningstiden per bildelement bara är några tiotals mikrosekunder, skulle tryckningstider på några millisekunder krävas för en sann halvtonsåtergivning, d.v.s. sann mot orginalet. En koincidensanordning som successivt aktiverar varje elektrodgrupp skulle leda till en oacceptabel tryckningstid för de vanliga bildupplösningarna på mellan 4 till 8 element per mm för en full A4-sida. Om de tryckningshastig- heter per sida, som kan uppnås medelst de konventionella elektrostatiska tryck- ningsmetoderna, också skall realiseras för sådana tryckningsmetoder som den elektroforetiska metoden eller Corona-metoden, vilka i princip är långsamma, så blir därför den enda lösningen samtidig drivning av alla tryckelektroderna (parallelltryckning).

Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att åstadkomma en kopp- lingsanordning för tryckningsmetoder, som innebär användning av analoga tryck- elektrodspänningar med en relativt lång konstant tryckningtid av några milli- sekunder per bildelement och en stationär uppsättning av tryckelektroder, var- vid varje bildelement är tillordnat en tryckelektrod och antalet förstärkarele- ment har reducerats väsentligt, medan samtidig drift av alla tryckelektroder (parallelltryckning) är säkerställd så att en kort tryckningstid per sida er- hålles.

För detta ändamål kännetecknas anordningen enligt uppfinningen därav, att en kondensator är inkopplad mellan den gemensamma kopplingspunkten för en grupp 5 av tryckelektroder och det elektriska styrelementet, som är tillordnat varje É tryckelektrod, varvid den till en godtycklig tryckelektrod hörande kondensatorn z uppladdas till den analoga spänning, som genereras i den tillhörande förstärka- 5 ren, genom slutning av den aktuella gruppens gruppströmställare, vilken spän- ning bestämmer den aktuella tryckelektrodens tryckfunktion, medan den urladd- ning av kondensatorn, som äger rum efter öppnandet av gruppströmställaren under tnyckningstiden för ett bildelement genom den tillhörande tryckelektroden, är väsentligt långsammare än den föregående uppladdningen, och kondensatorerna uppladdas successivt gruppvis till de spänningar som är analoga med den infor- mation, som skall tryckas, varvid den tid som krävs för uppladdningen av alla kondensatorerna är mindre än tryckningstiden för ett bildelement. Till följd härav erhålles samtidig tryckning av informationen i en rad av alla tryckelek- troderna. Efter uppladdningen ändras högspänningsförstärkarnas utgângssignaler i beroende av den ytterligare informationen och nästa grupp av tryckkondensa- torer tar emot de ändrade trycksignalerna via den motsvarande gruppströmstäl- laren. Uppladdningstiden för en grupp av kondensatorer skall vara så vald att summan av alla gruppuppladdningstiderna under en laddningsperiod (den tid som krävs för laddning av alla kondensatorgrupperna en gång) är mindre än tryck- ->\.».~:|.-. . . .. 452 252 ningstiden per bildelement.

I anordningen enligt uppfinningen uppträder således koincidens mellan de analoga bildsignalerna som avges av högspänningsförstärkarna, och omkopplings- pulsen för den motsvarande gruppströmställaren bara under uppladdningsperioden för den aktuella gruppen av kondensatorer. Tryckningsperioden för en tryck- elektrodgrupp är definierad såsom den tidsperiod, som sträcker sig mellan upp- laddningen av den motsvarande gruppen av kondensatorer och tidpunkten för upp- laddning av denna kondensatorgrupp till den nya tryckspänningen. I motsats till de kända koincidensmetoderna för elektrostatisk tryckning uppträder koincidens mellan bildsignalerna och omkopplingspulserna endast under en del av den totala tryckningsperioden för en tryckelektrodgrupp. Då det ej längre är nödvändigt att vänta till slutet av tryckningsperioden för den valda första tryckelek- trodgruppen för nästa koincidens blir samtidig (parallell) drift av alla tryck- elektroderna möjlig.

Emedan någon motelektrod i samma mening som i den kända elektrostatiska tryckningsmetoden inte kan användas för den elektroforetiska tryckningsmetoden och Corona-metoden till följd av frånvaron av tröskelspänning och de analoga bildsignalvärdena måste de motsvarande tryckelektoderna i de olika grupperna vilka är anslutna till en separat högspänningsförstärkare, vara avkopplade ge- nom lämpliga åtgärder. Vidare måste urladdning eller återuppladdning av tryck- kapacitanserna efter en tryckningsperiod vara möjlig, emedan dessa kondensato- rer endast urladdas delvis under en tryckningsperiod. Att endast en liten ur- laddning av kondensatorerna under tryckningen av ett bildelement sker är önsk- värt emedan tryckningsperioden således kan reduceras väsentligt.

Ett otal lösningar är möjliga för att realisera kopplingsanordningen enligt uppfinningen med olika elektroniska avkopplingselement, urladdningselement och gruppströmställare. Valet bland dessa möjligheter skall givetvis alltid göras på basis av den tryckningsmetod som skall användas.

Några föredragna utföringsformer av en anordning enligt uppfinningen kom- mer nu att beskrivas i detalj med hänvisning till bifogade schematiska ritning- ar, där_fig_l visar ett blockschema för en utföringsform av en anordning enligt uppfinningen, fig_§ visar ett pulsdiagram för spänningen över motsvarande tryckkondensatorer Cli, C2i....CN¿ utan mellanurladdning av dessa konden- satorer, fig_§ visar ett pulsdiagram för spänningen över samma tryckkondensato- rer Cli, C2i....CN¿ med fullständig och samtidig mellanurladdning av alla kondensatorer, fig_¶ visar en kopplingsanordning för att realisera ett pulsdia- gram, som är visat i fig 3, innefattande avkopplings- och omkopplingselement i form av dioder och transistoer, fig_§ visar en kopplingsanordning för att rea- lisera ett pulsdiagram, som är visat i fig 3, innefattande avkopplings- och 452 232 omkopplingselement i fonm Zener-dioder och transistorer, jj¿L§ visar en annnan utföringsform som utnyttjar ett bildvis modulerat elektronsstrålknippe och rent elektronisk urladdning av tryckkondensatorerna, jïg_Z visar en kopplingsanord- ning enligt fig 6, vilken utnyttjar ett bildvis modulerat elektronstrålknippe men med fotoelektrisk urladdning av tryckkondensatorerna, jjg_§ visar en annan utföringsfonn innefattande avkopplings- och omkopplingselement i fonn av foto- ledande element och lysdioder, jjg_§ visar ett tvärsnitt genom ett integrerat arrangemang enligt fig 8 innefattande fotomotstånd, fig_lQ_visar en frontvy av den i fig 9 visade anordningen och fig 11 visar en grupp av tryckelektroder innefattande omkopplingsbara "motstånd" i form av "triac“-element.

Grundiden för koincidensomkopplingsanordningen för parallelltryckning kom- mer att beskrivas i detalj ned hänvisning till fig 1. Tryckelektroderna BE till BENK är uppdelade i N grupper med K tryckelektroder vardera. Antalet högspänningsförstärkare V1 till VK svarar mot antalet tryckelektroder BEII till BEIK i en grupp. En gruppströmställare S1 till SN är till- ordnad varje grupp GR1 till GRN av tryckelektroder BE1l till BENK. Det totala antalet högspänningsförstärkare V och gruppströmställare S blir minimum om sambandet N K Z är uppfyllt, där Z är totala antalet tryckelektro- der. Det är uppenbart att andra lämpliga värden också kan väljas på N och K.

Summan av gruppuppladdningstiderna i en laddningsperiod skall emellertid alltid vara mindre än tryckningstiden per bildelement.

I det enklaste fallet är tryckelektroderna BE anordnade i en rad och när- liggande elektroder kan vara kombinerade till en grupp, såsom är visat i fig 1.

Om två eller flera förskjutna rader av tryckelektroder är anordnade i tryckhu- vudet kan andra gruppformationer vara fördelaktiga. För enkelhets skull kommer ett tryckhuvud, i vilket tryckelektroderna är anordnade i en rad att beskrivas i det efterföljande.

Varje högspänningsförstärkare V är ansluten till de motsvarande tryckelek- troderna BEIK, BE2K....BENK och de motsvarande tryckkondensatorerna GIK, C2K....CNK via elektroniska styrelement SK. Styrelementen SK tjänar att möjliggöra avkoppling mellan tryckelektroderna BE och även att möjliggöra uppladdning och urladdning av tryckkondensatorerna C. Gruppströmställarna.S tjänar att välja ut en given grupp av tryckelektroder. Gruppströmställarna S kopplas om successivt, så att alltid endast en tryckkondensatorgrupp vid varje tidpunkt uppladdas.

Beroende på styrelementens SK och gruppströmställarnas S utförande uppträ- der olika tidsförlopp vad gäller uppladdning och tryckning. Två tänkbara för- lopp är visade i digrammen i fig 2 och 3.

Fig 2 visar en spänningsvariation över motsvarande tryckkondensatorer 11 452 232 CIK, C2K.....CNK som funktion av tiden utan mellanurladdning av dessa kondensatorer.

Tryckperioden tp består av uppladdningstiden tL och trycktiden t . tA och tL är samma för alla grupper. Under uppladdningstiden tL uppladdas tryckkondensatorerna C i en grupp till de analoga spänningarna, som motsvarar den information som skall tryckas. Under tryckningstiden tA urladdas konden- satorerna delvis och efter slutet av tA uppladdas de till nya analoga spän- ningar. Emedan de nya kondensatorladdningarna kan vara större eller mindre än de tidigare kondensatorladdningarna måste styrelementen SK leda strömmen i båda riktningarna. Omedelbart efter uppladdningen av den första kondensatorgruppen Cl börjar uppladdningen för den andra gruppen C2 o.s.v. Uppladdningen av gruppen N har redan fullbordats före utgången av trycktiden tA för den första gruppen. Emedan en tryckning av tryckelektroderna BE är möjlig redan vid låga spänningar och redan uppträder under uppladdningstiden tL måste tL vara så liten som möjligt i förhållande till tA, så att övergångsspänningens inverkan på trycktätheten under tiden tL blir insignifikant.

Fig 3 visar pulsdiagrammet för motsvarande tryckondensatorer CIK, CZK.

....CNK i fallet med fullständig och samtidig mellanurladdning av alla tryck- kondensatorer vid slutet av en tryckningsperiod för den första gruppen.

Tryckningsperioden tp består av uppladdningstiden tL, tryckningstiden tA samt urladdningstiden1tE. Uppladdningen av alla kondenstorgrupper sker inom tryckningstiden tA för den första gruppen.

Tryckningsperioden tp är densamma för alla grupper liksom i det första fallet men tryckningstiden tA(N) im: för den N:e gruppen är (N-1) gånger upp- laddningtiden tL mindre än tryckningstiden tA(l för den första gruppen.

För att göra skillnaden mellan de individuella gruppernas drift försumbart li- ten skall tiden (N-ll.tL vara mycket liten i förhållande till varje föregåen- de tryckningstid tA(1) (i penbarligen utföras separat för varje grupp så att samma tryckningstid gäller för varje grupp. I detta fall krävs emellertid flera elektroniska komponenter.

Under urladdningstiden tE uppträder också en tryckníngsverkan hos tryck- elektroderna men detta bidrag är knappast av betydelse, emedan urladdningstiden tE kan vara liten i förhållande till tryckningstiden tp. Om uppladdningsti- den tL också kan användas för tryckningen eller inte beror på styrelementens SK och strömställarnas S konstruktion.

Fig 4 visar en kopplingsanordning som arbetar enligt det pulsdiagram, som är visat i fig 3, och som nöjliggör parallell tryckning vid den elektroforetis- ka tryckningsmetoden liksom vid Corona-tryckningsmetoden.

Det antages att alla tryckkondensatorer C befinner sig i urladdat till- 452 232 stånd och att gruppströmställarna S är i spärrat tillstånd. De analoga förstär- karnas V utgângsspänningar ligger i området från 0 till U volt. Så länge grupp- strömställarna S är blockerade kommer tryckelektroderna BE att ha spänningen U oberoende av spänningarna på förstärkarnas V1-VK utgångar (detta gäller uppenbarligen bara under en tidsperiod av storleksordningen RD. C, där RD är backdiodmotståndet). En kompensationsspänning på uppteckningsbäraren eller på en referenselektrod tjänar att säkerställa att tryckning ännu inte kan äga rum.

För uppladdningen av den första kondensatorgruppen ställes den tillhörande gruppströmställaren S1 om under uppladdningstiden tL så att den första gruppens gemensamma kopplingspunkt G, som förut haft potentialen U, nu får spänningen O. Kondensatorerna C11 till CIK kan således uppladdas via styr- dioder D11 till DIK till de motsvarande analoga spänningarna från de till- hörande förstärkarna V1 till VK. Vid slutet av uppladdningstiden tL spär- ras transistorn S1 och uppladdningen av kondensatorerna i denna grupp avslu- tas. Spänningen på tryckelektroden når det högre värdet U + Vci där Vci är den spänning som uppträder över den ize kondensatorn i den aktuella gruppen.

Det är uppenbart att spänningen Vci kan skilja sig från en kondensator till en annan. Till följd av kompensationen bidrar bara kondensatorspänningen Vcí till tryckningen.

De separata kondensatorgrupperna Cl till CN uppladdas successivt tills alla tryckkondensatorer C ligger på den motsvarande spänningen Vcí vid slutet av uppladdningsperioden efter tiden N.tL.

Efter slutet av uppladdningsperioden för alla grupperna GR1 till GRN ansluts förstärkarnas V utgångar till spänningen U för att minimera urladdning- en av kondensatorerna C via diodernas D motstånd i backriktningen. Till följd härav minimeras dessutom effektförbrukningen i förstärkarna V. Kondensatorerna C urladdas delvis under tryckningen genom tryckströmmen och genom läckströmmar.

Innan kondensatorerna C återigen kan uppladdas för tryckningen av nästa rad måste de urladdas fullständigt. Urladdning utföres samtidigt för alla kon- densatorerna C via dioder E. Under tryckningen är den gemensamma urladdnings- transistorn 4 spärrad och dioderna E är anslutna i backriktningen, såsom är visat i fig 4. För urladdningen styrs urladdningstransistorn 4 så att dioderna E blir anslutna i framriktningen. Kondensatorerna C urladdas fullständigt.

Det är uppenbart att tryckelektroden kan matas med negativa spänningar om alla strömriktningar och polariteter kastas om.

Den i fig 4 visade kretsen kan med fördel användas i en tryckanordning som är baserad på den elektroforetiska tryckningsmetoden. Tryckelektroderna BE 452 232 8 bildas därvid av stift, som är anordnade på ett litet avstånd från det tryck- material eller den tryckcylinder som användes. För att undvika elektriska över- slag mellan tryckelektroderna användes en maximal spänningskillnad U = +40OV mellan närliggande elektroder. Tryckperioden tp uppgår till ungefär 10 ms.

Värdet på tryckkondensatorerna bestämmes av tryckströmmen, parasitläckströmmar, tryckelektrodernas kapacitans i förhållande till jord och i synnerhet tryck- elektrodernas kapacitans i förhållande till varandra. Vid elektroforetisk tryckning är laddningsförlusten i tryckkondensatorerna till följd av tryck- strömmen försumbart liten. Den undre gränsen av tryckkondensatorernas kapaci- tans bestämmes_i huvudsak av parasitkapacitanserna. För kapacitansvärden på mellan 50 pF och 100 pF per tryckkondensator kan parasitkapacitanserna redan försummas. För uppladdningstiden tL kan en tidsperiod av mellan 5 och 20/us erhållas och för urladdningstiden tE en period av några hundra mikro- sekunder. För en upplösning av fyra tryckelektroder per millimeter och en kon- figuration av 21 grupper med 40 tryckelektroder vardera erhålles en uppladd- ningsperiod T = N.tL på mellan 100 och 400 mikrosekunder. Uppladdningsperio- den T är således liten i förhållande till tryckperioden tp på 10 ms. Emedan elektroderna har spänningen U + VC(0 volt 5 V 5 + 400 V, varvid VC är spän- ningen över en tryckkondensator) måste en kompensationsspänning UK=U matas till uppteckningsbäraren för att säkerställa att bara spänningarna VC på tryckkondensatorerna bidrar till tryckningen.

Tryckningsmetoden med en korona-jonkälla som är beskriven i tyska utlägg- ningsskriften 1934890 är en annan möjlig tillämpning av den koincidensmetod och den kopplingsanordning i enlighet med uppfinningen som är visade i fig 4.

Till följd av de extremt små laddningsmängderna som når tryckelektroderna BE vid denna metod räcker kapacitanser på nællan 50 pF och 100 pF till för tryckningskondensatorerna C. Om exempelvis negativa joner uppträder såsom ladd- ningsbärare spärras jonflödet genom ett visst hål i den isolerande folien full- ständigt vid den tidpunkt då spänningen på den gemensamma elektroden, som är belägen mittemot corona-källan, överstiger spänningen på den tryckelektrod BE som är tillordnad detta hål med spänningen Vsperr. Vid tillräckligt tunna folier och tillräckligt små hål uppgår Vsperr till mellan ungefär 50 till 100 V. Om den gemensamma elektroden därför är ansluten till spänningen U + Vsperr och tryckelektroderna BE i den i fig 4 visade kretsen är anslutna till spän- ningen U + VC (0 V 5 VC 5 U volt) kan jonflödet styras bildvis av spän- ningarna VC.

Fig 5 visar en annan kopplingsanordning vilken är baserad på pulsdiagram- met enligt fig 3. De båda avkopplingsdioderna D och E i den i fig 4 visade kopplingsanordningen är ersatta av en enda Zener-diod Z med genomslagsspänning- 9" 2 U- Under UPP1add"l"9$tlde" tL uppför sig Zener-dioderna Z på samma sätt 9 452 252 som dioderna D i fig 4 och möjliggör uppladdning av den motsvarande gruppen av tryckkondensatorer C då en strömställare S är omställd. Urladdningsströmstäl- larna SL är slutna under uppladdningstiderna tL och tryckningstiderna tA så att spänningarna U + VC uppträder på tryckelektroderna BE under trycktiden, såsom är visat i fig 4. Det blir återigen nödvändigt att kompensera för spän- ningen U genom en lika stor spänning på uppteckningsbäraren eller på en refe- renselektrod.

Endast urladdningen under urladdningstiden tE skiljer sig från det som gäller för den i fig 4 visade kopplingsanordningen. För den samtidiga och full- ständiga urladdningen av alla tryckkondensatorerna C ställs alla urladdnings- strömställarna SL1 till SL" om och högspänningsförstärkarnas V utgångar ansluts till 0 volt. Till följd härav träder ett spänningsfall på 2 U + VC1 i backriktningen över Zener-dioderna Z med det resultatet att Zener-dioderna blir ledande och tryckkondensatorerna C urladdas.

Fig 6 visar en annan utföringsfonn i vilken uppladdningen av tryckondensa- torerna C realiseras medelst ett bildvis modulerat elektronstrålknippe 17 som ersätter förstärkarna V. Det i fig 3 visade pulsdiagrammet gäller återigen. För enkelhets skull är bara gruppen GR1 av tryckelektroder BE med tillhörande tryckkondensatorer C visade. I motsats till alla andra beskrivna kopplingsan- tt ordningar, vilka tillåter en positiv lika väl som en negativ tryckelektrodspän- ning, tillåter denna metod för uppladdning om kondensatorerna bara en negativ tryckelektrodspänning.

Tryckkondensatorerna C är anslutna till stift 19 som är inbäddade i glas- väggen 20 till ett katodstrålrör. Ett intensistetsmodulerat elektronstrâlknippe 17 avsöker stiften 19 och åstadkommer uppladdning av tryckkondensatorerna till den spänning som motsvarar bilden. Fullständig och samtidig urladdning av dessa kondensatorern åstadkommes därigenom att urladdningstransistorn 21 omställes.

Under uppladdningstiden och tryckningstiden krävs dioder 18 såsom avkopplings- element.

Fig 7 visar en kopplingsanordning som är principiellt likadan men som ut- nyttjar en annan metod för urladdning av tryckkondensatorerna. Liksom i den i fig 6 visade kopplingsanordningen avsökes stiften 19, som är inbäddade i katod- strålerörets glasvägg 20, av ett bildintensistetsmodulerat elektronstrålknippe 17 och tryckkondensatorerna C, vilka är integrerade på ett substrat 31 av ett fotoledande material, uppladdas till den motsvarande spänningen. Kondensatorer- na C innefattar ett gemensamt, jordat och transparent ledande skikt 22. Då kon- densatorerna C urladdas bestrålas substratets 31 fotoledande skikt genom det transparenta ledande skiktet 22 av en lysdiod 23, så att motståndet i substra- tets 31 fotoledande skikt reduceras och den gemensamma urladdningen av tryck- 10 452 252 kondensatorerna C således realiseras.

För de ytterligare utföringsfonmerna, som är visade i fig 8 - 11, gäller det i fig 2 visade pulsdiagrammet. Det i dessa kopplingsanordningar använda indexet i anger ordningsnumret på en godtycklig tryckelektrodgrupp, medan in- dexet j betecknar ordningsnumret inom denna grupp. Fig 8 visar en kopplingsan- ordning som innefattar fotoledande element P och ljuskällor (t.ex. lysdioder) 24 såsom avkopplings- och styrelement. De fotoledande elementen P kan bestå av fotodioder, vilka är anslutna i antiserie, eller av fotomotstånd. Ett ka- raktäristiskt kännetecken är att en strån kan flyta i båda riktningarna, så att ingen gemensam urladdningsfas tE krävs för komplett urladdning av tryckkon- densatorerna C.

Under uppladdningstiden tA för den givna gruppen av tryckkondensatorer C bestrâlar den lysdiod 24, som är tillordnad denna grupp, de fotoledande elemen- ten P i denna grupp med ljus, varigenom således motståndet reduceras så att tryckkondensatorerna C kan uppladdas lika väl som urladdas i enlighet med de rådande förstärkarspänningarna.

Fig 9 visar ett snitt genom en integrerad version av ett sådant arrange- mang, som är visat i fig 8, vilket utnyttjar ett fotomotstånd. Tryckkondensa- torn C bildas av en elektrod 25, som är gemensam för alla tryckkondensatorerna och som är ansluten till jord, samt av en isolator 26 samt tryckelektroden BE.

För uppladdningen och urladdningen av tryckkondensatorn omkopplas fotomotstån- det 27 från mörkermotstând till ljusmotstånd genom en transparent elektrod 28, som har den mot bilden svarande spänningen Vi, medelst en lysdiod 24.

Fig 10 visar en frontvy av denna integrerade anordning med flera tryck- elektroder BE och fotomotstånd 27. - En grupp av tryckelektroder BE och tillhörande element P, såsom är visat i fig 8, kan också ersättas av en kopplingsanordning som är visad i fig 11. Som de omkopplingsbara "motstånden", som tillåter en ström i båda riktningarna, användes "triac"-element 29. Dessa “triac"-element 29 omkopplas oberoende av polariteten på den spänning, som matas till elementen, via en gemensam ledning 30 av en spänningspuls på grindelektroderna.

Uppladdningstiden tL för tryckkondensatorerna i en grupp blir bestämd av den maximalt tillåtna kondensatorströmmen och av värdet på triac-hållströmmen.

Nästa grupp av "triac“-element kan bara ställas om först sedan strömmen genom varje individuellt triac-element 29 i den föregående gruppen har gått ned till under värdet på hållströmmen, så att de aktuella triac-elementen återigen har spärrats.

Claims (11)

11 452 232 Patentkrav

1. Kopplingsanordning för att styra ett stort antal tryckelektroder för ej mekanisk parallelltryckning av teckenelement eller bildelement, vilka tryck- elektroder är kombinerade till grupper, av vilka var och en har en gemensam kopplingspunkt, varvid motsvarande tryckelektroder i varje grupp är tillordnade en gemensam spänningsförstärkare via elektroniska styrelement, och en utvald tryckelektrod styres genom påverkan av en gruppströmställare och en förstärka- re, k ä n n e t e c k n a d av att en kondensator (C) är ansluten mellan gemensamma kopplingspunkten (G) för en grupp av tryckelektroder och det elekt- riska styrelement (SK), som är tillordnat varje tryckelektrod (BE), varvid den kondensator (C) som är tillordnad en godtycklig tryckelektrod (BE) uppladdas till den analoga spänningen, som genereras i den tillhörande förstärkaren (V), genom slutning av den aktuella gruppens gruppströmställare (S), vilken spänning bestämmer den tillhörande tryckelektrodens (BE) tryckeffekt, medan den urladd- ning av kondensatorn (C) som äger rum efter gruppströmställarens (S) öppnande under trycktiden för ett bildelement genom den tillhörande tryckelektroden (BE) är avsevärt långsammare än den föregående uppladdningen, och att kondensatorer- na (C) successivt uppladdas gruppvis till spänningar som är analoga med den information, som skall tryckas, varvid den tid som krävs för uppladdningen av alla kondensatorer (C) är mindre än tryckningstiden för ett bildelement.

2. Kopplingsanordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att styrelementet (SK) är en diod (D) och att den gemensamma kopplingspunkten (G) för en tryckelektrodgrupp är ansluten till en omkopplingstransistor (S), som tjänar såsom gruppströmställare, och till en spänningskälla (U), vars spänning är lika med eller högre än den högsta analoga spänning som kan tillföras av förstärkarna (V), varvid omkopplingstransistorn (S) är ledande under uppladd- ningen av en kondensator (C) i gruppen så att den gemensamma kopplingspunkten (G) ligger på nollpotential.

3. Kopplingsanordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att för urladdningen av kondensatorerna (C) varje tryckelektrod (BE) är ansluten via en ytterligare diod (E) till en ytterligare gemensam kopplingspunkt (G2) som efter tryckningen bringas att anta ett spänningsvärde, som svarar mot spän- ningsvärdet på den gemensamma kopplingspunkten (G) i varje grupp.

4. Kopplingsanordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att 12 452 252 det elektroniska styrelementet (SK) är en Zener-diod (Z) och att den gemensamma kopplingspunkten (G) för en tryckelektrodgrupp är ansluten till en omkopplings- transistor (S), som tjänar såsom gruppströmställare, och till en spänningskälla (U), varvid spänningskällans (U) spänning är lägre än spänningen hos en ytter- ligare spänningskälla (ZU), som kan anslutas till den gemensamma kopplingspunk- ten (G) genom en ytterligare omkopplingstransistor (SL), varvid kondensatorn (C) uppladdas via Zener-dioden (Z) då den förra transistorn (S) är ledande.

5. Kopplingsanordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d av att omkopplingstransistorerna (SL) för alla grupper göres ledande och spännings- förstärkarna (V) bringas till nollpotential för urladdningen av kondensatorerna (C).

6. Kopplingsanordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att tryckelektroderna (BE) i varje grupp är anslutna till tillordnade stift (19) i glasväggen (20) till ett katodstrâlerör, varvid kondensatorerna (C) uppladdas av ett elektronstrâlknippe (17), som avsöker stiften (19), vilket elektron- strâlknippe (17) är modulerat med den analoga spänning, som är tillordnad varje stift (19) för tryckningen.

7. Kopplingsanordning enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a d av att kondensatorerna (C) i en grupp är upptagna på ett substrat (31) av ett foto- ledande material, vilket bestrålas av en ljuskälla (23) efter behov.

8. Kopplingsanordning enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d av att kondensatorerna (C) är integrerade i substratet (31) och innefattar ett gemen- samt, jordat och transparent ledande skikt (22).

9. Kopplingsanordning enligt något av patentkraven 7-8, k ä n n e t e c k- n a d av att ljuskällan (23), som är gemensam för alla grupper, tjänar för urladdning av kondensatorerna (C).

10. Kopplingsanordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att de elektroniska styrelementen (SK) bildas av fotoledande element (P), varvid den gemensamma kopplingspunkten för en tryckelektrodgrupp är ansluten till nollpotential, och att de fotoledande elementen (P) bestrâlas gruppvis konseku- tivt av en eller flera ljuskällor, som tjänar såsom gruppströmställare för att uppladda eller återladda kondensatorerna (C). 13 452 232

11. Koppïingsanordning enïigt patentkravet 10, k ä n n e t e c k n a d av att kondensatorerna (C), tryckeïektroderna (BE) och de foto1edande eïementen (P) är integrerade 1' tryckhuvudet (fig 9).