SE450388B - Kontinuerligt forfarande for adsorberingsblekning av triglyceridoljor - Google Patents

Description

450 388 e 2- färglösa (gula) föreningar. Således syftar de höga temperaturer som oljorna utsättes för vid luktborttagning efter blekning, även till att eliminera den starka (röda) karotinfärgen hos många oljor.

Komplexiteten och olikheten hos föreningarna som skall av- lägsnas genom blekning är sådan, att det inte är praktiskt att analysera den blekta oljan i detalj för att bestämma effekten för förfarandet. I stället är det vanligt att bestämma oljans färg efter blekning genom jämförelse med Lovbonds Red standards enligt Bailey's Industrial Oiland Fat Products 3:e uppl., (l964) sid. 132 och l33. P.g.a. svårigheterna vid färgjämförelser i närvaro av karotin, är det önskvärt att bestämma mängden åter- stående klorofyll i oljan genom analys och bestämma peroxid- värdet (PV) som ett mått på primära oxidationsprodukter samt anisidinvärdet (AV) som ett mått på sekundära oxidationspro- dukter i den blekta oljan. Om blekningen utföres ineffektivt eller utan rätt skydd mot syre, är det sannolikt att färgämnen av icke-karotinoxid natur, t.ex. klorofyll, inte avlägsnas i tillräcklig utsträckning och att oxidationsvärdena blir rela- tivt högre i den blekta oljan.

Genom denna komplixitet vid utvärdering av blekta oljor, måste det slutgiltiga provet vara en värdering av oljan efter luktborttagning. Vid detta stadium är det möjligt att rätt upp- skatta blekningsförfarandets effekt i relation till färgen, enär någon påverkan från karotinorida föreningar ej längre före- ligger. Dessutom kan nu effekten på lukt och luktstabilitet be- stämmas.

Vid ett normalt industriellt blekningsförfarande blandas adsorberande lera med oljan eller i flytande form överfört fett (nedan generiskt benämnt olja), som normalt raffinerats, var- efter blandningen inställes på ökad blekningstemperatur och hålles vid denna tillräckligt länge för adsorbering av färg- ämnen i maximal utsträckning. Vid denna periods slut filtreras oljan för borttagning av leran.

Normalt föredras att skydda oljan mot luft genom hela för- farandet och speciellt under det stadium av förfarandet då oljan uppvisar maximal temperatur och står i kontakt med bleknings- leran. Vanligen uppnås detta genom bearbetning i vakuum antingen i speciella kärl eller kontinuerligt i omrörbara genomflödes- tankar, vilka kan vara avdelade för att uppnå en viss grad av kontroll av uppehållstiden för olja/lera- blandningen. Använd- s. 450 388 ningen av vakuum ger också den viktiga funktionen med avled- ning av förekommande luft i olja/lera- blandningen och av fuktighet. Dock måste en fullständig uttorkning av blandningen undvikas, enär därvid lerans adsorptionsförmåga reduceras en- ligt många forskare (se t.ex. Bailey's Industrial Oiland Fat Products, 3:e uppl., sid. 780).

Ett blekningsförfarande som utföres vid atmosfäriskt eller större tryck, beskrives i US patentskrift 3 673 228. I detta förfarande förekommer en preliminär vakuumbearbetning som en- dast tjänar till att avlufta och fuktighetsreglera olja/lera- blandningen för optimal blekningseffekt. Detta uppnås genom att föra blandningen genom en vakuumtorkare snarare än att låta-för- farandets hela blekningssteg föregå i vakuum. Med detta arrange- mang medges en mera precis kontroll av förfarandets fuktighets- reglerande fas, då det inte är nödvändigt att hålla olja/lera- blandningen i vakuum under hela blekningsfasen för att upprätt- hålla skyddet mot luft.

I de konventionella blekningsförfarandena föreligger tvâ allvarliga svårigheter. Dels är det svårt att mata bleknings- leran, som är ett fint pulver, från omgivningens tryck in i det lufttomma kärlet i vilket olja/lera- blandningen skall torkas eller i vilket såväl torkning som blekning skall ske. Vanligen kan detta göras genom att installera anordningar som mäter ut en mindre kvantitet lera och överför denna från omgivningens tryck in i det lufttomma kärlet. Detta betyder att bleknings- förfarandet måste vara halvkontinuerligt, vilket är mekaniskt mera komplicerat. Ett annat förfarande enligt US patentskrift 3 673 228 innebär att leran slammas upp i en mindre mängd olja i en separat tank och matas därefter kontinuerligt in i huvud- oljeflödet. Nackdelen med denna metod är att variationer i olje- materialet som blekes också kräver ändringar av uppslamnings- materialet för att förhindra förorening mellan oljematerialen, varvid förfarandet kompliceras. Också kontakten mellan en del av oljan och leran överstiger med bred marginal den optimala tiden och mängden lera för blekning.

För det andra föreligger problem vad gäller kontakttiden mellan olja och lera under blekningen. Den valda uppehållstiden för olja/lera- blandningen i blekningszonen i de vanliga konven- tionella förfarandena, varierar mellan 5 och 30 min., beroende på oljetyp och lertyp. Omrörningstankar medger kortslutning och 4so sas t bakblandning i stor utsträckning, varvid uppehållstiden för till- skotten av olja/lera- blandningen varierar mycket. Användningen av en packad pelare enligt US patentskrift 3 673 228 utgör en förbättring, men fortfarande varierar uppehållstiden för olika delar av blandningen i hög grad. Resultatet är att bleknings- kärlen utformas för ganska lång uppehållstid. Detta gör det ound- vikligt att delar av oljan utsättes för blekningsförhållanden så länge att vissa reaktioner som ger färgämnen vid blekning, kan anta betydande proportioner. Således är blekningsförfarandet i motsvarande grad mindre effektivt. Ej heller medges en effektiv olja/lera- blandning, varför längre blekningstider måste till för effektivt utnyttjande av leran. Syftet med föreliggande för- farande är att eliminera ovanstående nackdelar.

Det har visat sit att i ett förfarande för kontinuerlig blekning av oljor, kan adsorberingsmedlet för blekningen till- föras oljan utan att oljan befinner sig i vakuum och ändå er- hålla skydd mot luft. Det har vidare visat sig att adsorberings- medlets kontakt med oljan kan reduceras från normala 5-30 min. i blekningszonen till ca. en minut. Enligt förfarandet uppvärmes först oljan till blekningstemperatur. Därefter införes den varma oljan i en blandningszon med ett utlopp i en nedre del därav, varefter ett adsorberingsmedel för blekning och med fuktighet tillföres oljan i blandningszonen. Oljan och adsorberingsmedlet virvlas genom blandningszonen, varvid adsorberingsmedlet blandas med oljan och fuktigheten förångas till bildande av ett skydds- skikt ovanför oljeytan i zonen. Blandningen av olja och adsor- beringsmedel ledes ut via utloppet och med en temperatur på mellan 70 och l800 C in i en blekningszon bestående av en eller flera statiska blandare. Blandningens flödeshastighet regleras därvid så, att högst l0% av blandningen befinner sig i bleknings- zonen i mer än 1,5 min. Slutligen filtreras adsorberingsmedlet bort från den blekta oljan.

Alternativt kan olja/adsorberingsmedel- blandningen avledas kontinuerligt från blandningszonen till en avluftningszon, där luft medföljande oljan eller införd i denna av adsorberingsmed- let avlägsnas, och där olja/adsorberingsmedel- blandningen tor- kas till önskat fuktinnehâll. önskat fuktinnehåll uppnås genom reglering av alstrat vakuum i avluftningszonen och dessutom ge- nom reglering av medeluppehållstiden av blandningen i avluft- ningszonen. Den torkade blandningen pumpas därefter till blek- 5- 450 388 ningszonen eller -stationen.

Uppehållstiden i blekningszonen är ca. l min. i stället för konventionella 5-30 min. Effektiv blekning erhålles under denna kontakttid genom den noggranna blandningen och den mycket exakta uppehållstid för delningen i de statiska blandarna.

Uppfinningen skall nedan närmare beskrivas med hänvisning till bifogad ritning, i vilken figur 1 diagrammatiskt visar förfarandestegen och en anord- ning för utförande av förfarandet enligt uppfinningen, figur 2 med en sidovy, delvis i snitt visar den föredragna olja/lera- blandaren och figur 3 med ett snitt visar ett utförande av en statisk blandaranordning för blekningszonen i det uppfinningsenliga för- farandet.

Med hänvisning till ritningsfigurerna, speciellt fig. l, pumpas en triglyceridolja t.ex. en alkaliraffinerad olja, hyd- rerad olja eller fosforsyraförbehandlad råolja, från en tank l medelst en pump 2 genom en flödeskontrollanordning 3 till en värmeväxlare 4, i vilken oljan uppvärmes till blekningstempe- ratur.

Blekningstemperaturen kan variera mycket, beroende på pre- ferens och typ av olja, men enligt uppfinningen bör temperaturen ej understiga 70OC. Lämpligaste temperaturområde är 95-l05°C.

Den uppvärmda oljan ledes ut via ett rör 7 till ett blan- darkärl 5 med en nedre sektion 6 med konisk form t.ex. en cyk- lon, vid ett tryck på minst 5 psig, tangentiellt med kärlets vägg. Oljenivån i kärlet 5 regleras för att nedsänka oljeutlopps- röret. Se figur 2 där rörets utströmningsände befinner sig ne- danför den virvlande oljans yta 8. Härvid undvikes sprutning och flödesenergin överföres till oljemassan i cyklonen för att alstra virvelverkan som väter adsorberingsmedlet.

Mängden olja i kärlet 5 är lämpligen lika med ca. 10 sek. flöde. I detta fall kan kärlets totala kapacitet vara lika med ungefär 40 sek. flöde. Nedan framgår att oljans uppehållstid i kärlet är mindre än en minut, vanligen ca. 10 sek, Såsom framgår av figur l och 2 matas i uppmätta mängder ett fast adsorberingsmedel för blekning i pulverform in i kärlet 5 från en mätanordning 9. Denna anordning kan innefatta en skruv- transportör 10 (figur 2) som drives med reglerad hastighet me- delst konventionella organ ll. Det fasta adsorberingsmedlet (se figur 2) sprutas kontinuerligt på den varma oljans yta 8, 450 388 dras in i den virvlande oljan och blandas snabbt och effektivt med oljan vid passagen genom kärlets nedre, konformade del 6.

Olja/adsorberingsmedel- blandningen avledes därefter ur kärlets 5 via via ett utlopp 12 i sektionens 6 nedre del.

Adsorberingsmedlet i förfarandet kan vara vilket som helst av de som konventionellt användes för blekning av triglycerid- oljor. Blekningslera och speciellt syraaktiverad blekningslera såsom de som tillverkas av Filtrol Corp., E. Washington Blvd., Los Angeles, California, är lämpade härför. Dessa adsorberings- medel innehåller normalt vid leverans lO-15% fri fuktighet. Or- det "Filtrol" avser nedan varumärket för Filtrol Corp. Dock kan vilket som helst adsorberingsmedel för blekning med en fri fukt- mängd över ca. 3% användas i föreliggande förfarande. Detta innefattar alla nu kända blekningsleror. Denna fuktighetsmängd är tillräcklig för att åstadkomma det skyddande lagret av vat- tenånga över den varma oljan i blandningskärlet. Då adsorberings- medlet från mätanordningen 10 bringas i kontakt med den varma oljans yta, alstras i huvudsak omedelbart vattenånga till bil- dande av den skyddande, i kärlets övre del över oljeytan.

Mängden adsorberingsmedel kan också vara som vid konven- tionella förfaranden och varierar med typen av adsorberings- medel och oljan som behandlas. Generellt varierar mängden ad- sorberingsmedel mellan 0,2 och 0,3% av oljans vikt.

Kärlet 5 kan vara helt öppet såsom i figur l, eller överst uppvisa en kåpa 14 enligt figur 2 för att innestänga damm och ånga. Det är inte nödvändigt att kåpan är lufttät utan kan av- luftas som vid 15 till atmosfären eller till ett utblåsnings- system. Det skall förstås att emedan i huvudsak atmosfäriska förhållanden som vid ett öppet kärl föredras, kan blandarsys- temet också drivas med något negativt eller positivt tryck över oljan i blandningskärlet.

Oljan/adsorberingsmedel- blandningen strömmar från kärlet 5 genom en nivåregleringsventil 16 för önskad oljenivå i blan- daren 5. Den kan därefter pumpas direkt genom de öppna venti- lerna l7 och 18 medelst pumpen l9 till blekningszonen 20. Nivå- regleringsventilen kan påverkas av nivåavkänningsorgan, visade diagrammatiskt med en linje l6a, för automatisk nivåkontroll.

Alternativt kan blandningen strömma från kärlet 5 genom ventilen 16 till en konventionell vakuumtorkare 21. Detta upp- nås genom rätt manipulation av ventilerna 17, 22 och 23. Olje- nivån i kärlet 5 tätar vakuumtorkaren mot atmosfären. Luft med- 450 588 följande mataroljan och adsorberingsmedlet avlägsnas i vakuum- torkaren 21 och blandningens fuktinnehåll kan regleras till önskad koncentration. Blandningens uppehållstid i vakuumtor- karen 2l kan regleras från några sekunder till ca. l min. i beroende av önskad borttagen fuktighet. Trycket i torkaren kan också regleras mellan atmosfäriskt tryck (760 mm Hg) till ca. 50 mm Hg. Optimalt fuktinnehåll för bäst blekning varierar med typen av behandlad olja, d.v.s. 0,05-0,25 vikt-%. För många ol- jor är dock den föredragna koncentrationen ca. 0,l% enligt mät- ningar i den blekta filtrerade oljan. Enär oljan vid förfaran- dets början vanligen inte innehåller mer än ca. 0,2% fuktighet (i en del fall så lite som 0,03-0,05%), och en stor del av fuk- tigheten från adsorberingsmedlet avdunstat i blandaren 5, be- höver i många fall lite eller ingen fuktighet avlägsnas i tor- karen 21. Uppehållstiden i denna enhet är därför mycket kortare eller helt utesluten. Det har visat sig att lite eller ingen luft medföljer blandningen av olja och adsorberingsmedel under blandningsproceduren.

Den avluftade och fuktreglerade oljan/adsorberingsmedel- blandningen pumpas därefter av pumpen 19 genom blekningszoneny eller -sektionen 20, vilken består av en serie statiska blan- dare 24. Om nödvändigt kan blandningen innan införing i blek- ningszonen 20 pumpas genom en värmeväxlare 25 för temperatur- reglering till mellan 70 och l80oC i blekningszonen. Detta ås- tadkommes genom korrekt manipulation av ventilerna l8, 26 och 27.

De statiska blandarna 24 är företrädesvis utformade för att ge en medeluppehållstid på ca. l min. och för en uppehålls- tidförening så att inte mer än 10% av flödet är mindre än 0,5 min. i blekningszonen och inte mer än 10% av flödet mer än 1,5 min. Härför är det viktigt att de statiska blandarna är fria från element som kan förorsaka bakblandning och kortslut- ning såsom kan ske i omrörningstanken eller den packade pelaren, d.v.s. att blandningens flöde framåt är i huvudsak obehindrat.

Dessutom är det naturligtvis nödvändigt att välja flödeshastig- heten så att ingen större avlagring av lera kan ske. Detta beror på lertyp och på blekningssektionens arrangemang. Lägre flödes- hastigheter kan väljas utan risk för avlagring om de statiska blandarna är anordnade vertikalt. Högre hastigheter krävs för att förhindra avlagring i horisontella arrangemang. Dessa has- tigheter, vilka lätt kan beräknas av fackmannen, beror på blek- 450 388 ningslerans partikelstorlek och -täthet. Flödet kan vara laminärt eller turbulent.

Statiska blandare i en mängd olika utföranden, bl.a. med avtappningsrörsektioner kan användas så länge rätt uppehålls- tidfördelning hålles. En lämplig typ är “Kenics" statiska blan- dare med spiralformade blandarelement med en längd på 1,5 x rör- diametern. En anordning med spiralformade blandarelement visas i figur 3. Ett flertal dylika element, som anordnats för succes- siv omkastning i det spiralformade flödets riktning, kan användas.

Andra användbara konstruktioner är "Ross"-blandaren, “Lightnin"- blandaren, "Komax"-blandaren och "Sulzer" (Koch)-blandaren.

Efter passage genom de statiska blandarna 24 i bleknings- m zonen 20, filtreras olja/adsorberingsmedel- blandningen genom ett konventionellt filter 28. Filtreringstemperaturen kan variera mycket. Då filterpressar användes, kan vävens värmetolerans ut- göra en begränsning. Filterpressar med "fri utströmning" kräver låga filtreringstemperaturer för att skydda den blekta, filtre- rade oljan mot oxidation. I sådana fall kan blandningen ledas genom en värmeväxlare 29 för avkylning till rätt temperatur in- nan filtrering. Detta möjliggöres genom lämplig reglering av ventilerna 30, 31 och 32.

Inga temperaturgränser föreligger vid tankfilter under för- utsättning att oljan passerar genom en värmeväxlare innan kon- takten med atmosfären för avkylning av oljan för att förhindra oxidation. Lämpligast är därför ett tankfilter och att oljan därefter avkyles i värmeväxlaren 33. Ventiler 34, 35 kan reg- leras för att medge flöde genom värmeväxlaren 33.

Uppfinningen skall ytterligare beskrivas nedan med hän- visning till följande praktiska exempel: Exempel l Alkaliraffinerad rapsolja blekes med en hastighet på ca. 200 kg/h med l,5% av en aktiverad blekningslera (Filtrol 105) enligt uppfinningen. Oljan uppvärmdes först till l07°C genom passage genom en värmeväxlare. Den uppvärmda oljan leddes in i blandarcyklonen samtidigt som lämplig mängd lera matades in i cyklonens överdel. Olja/lera- blandningens nivå i cyklonen reg- lerades för tätning för vakuumtorkaren och så att oljeutlopps- röret in i cyklonen är nedsânkt. Detta var ekvivalent med ca. 10 sek. genomsnittlig uppehållstid av blandningen i cyklonen.

Blandningen överfördes till vakuumtorkaren, vilken höll ca. 450 388 50 mm Hg under absolut tryck och i vilken blandningens nivå. reglerades för att medge ca. l min. reglering av medeluppe~ hållstiden för avluftning och fuktighet. Olja/lera- blandningen pumpades därefter genom blekningssektionen, vilken bestod av en serie statiska blandarmoduler avpassade att medge en genomsnitt- lig uppehållstid på l min. Efter passage av blekningssektionen var oljetemperaturen l00°C. Filtrering skedde vid denna tempe- ratur i ett tankfilter. Efter filtrering avkyldes oljan till 55°C innan utströmning i atmosfären. Den blekta oljan bedömdes med hänsyn till färg, peroxidvärde (PV) och anisidinvärde (AV).

Därefter borttogs dålig lukt och oljan bedömdes på nytt med hänsyn till färg, anisidinvärde, doft och Schaal -ugnsstabilitet vid 4600. För jämförelse satsvakuumblektes en kvantitet av samma olja i 15 min. vid 10500 och filtrerades (konventionell process) samt bedömdes. Resultaten av dessa tester framgår av tabell l.

Ovanstående data visar att den från lukt befriade oljans färg efter blekning enligt det nya förfarandet var något bättre, speciellt vad gäller borttagning av "gröna" föreningar. Lukt och luktstabilitet var i huvudsak lika, men konventrationen av sekundära oxidationsprodukter (uppmätt genom AV) var lägre vid det nya förfarandet.

Exempel 2 Ett andra parti alkaliraffinerad rapsolja blektes med l,5% Filtrol 105 lera under samma förhållanden som i exempel l med undantag av att i ett första testlopp utfördes ingen vakuumtork- ning och i ett andra testlopp utfördes vakuumtorkning vid 500 mm Hg absolut tryck och med en uppehållstid på endast 20 sek. snarare än l min. En konventionell l5 min. satsvakuumblekning (200 mm Hg absolut tryck) genomfördes med samma olja för jämf förelse. Resultatet av dessa testlopp visas i tabell 2.

Uppgifterna visar att den från lukt befriade oljans färg var lika för de båda förfarandena. Lukt och luktstabilitet för oljorna från det nya förfarandet var något bättre. Vakuumtork- ningen hade ingen betydelse för förfarandet.

Exempel 3 Alkaliraffinerad sojaolja blektes med 0,5% aktiverad lera enligt exempel 1 med undantag av att leran var annorlunda (Filt- rol 4), blekningstemperaturen l05°C och trycket i vakuumtorkaren 500 mm Hg och med en modeluppehållstid på 20 sek. för fuktruq- lering. En konventionell, 15 min. satsvakuumblekning genomfördes 10. 450 388 vid 200 mm Hg absolut tryck för jämförelse. Resultaten ges i tabell 3.

Färg, AV, lukt och luktstabilitet hos de från lukt befria- de oljorna enligt de två förfarandena var i huvudsak lika.

Exemgel 4 Alkaliraffinerad jordnötsolja blektes enligt det uppfinnings- enliga förfarandet enligt exempel l med undantag av att l,3% Filtrol 4 användes och oljetemperaturen var l05°C. I ett första test användes 20 sek. uppehållstid vid 50 mm Hg absolut tryck i vakuumtorkaren. I ett andra test förekom inget vakuum, d.v.s. trycket var 760 mm Hg. Samma olja blektes på känt sätt genom ett l5 min. satsvakuumförfarande vid l05°C och 100 mm Hg abso- lut tryck samt vid atmosfäriskt tryck. Resultaten framgår av ta- bell 4. ' Färgerna och lukterna hos de från lukt befriade oljorna blekta genom det nya förfarandet, var identiska med de hos ol- jorna frân det kända vakuumblekningsförfarandet. Konventionell atmosfärisk blekning gav något svagare färg och lukt. Detta vi- sar att vid konventionell blekning är utnyttjandet av vakuum viktigt för att skydda oljan under förfarandet. Det visar också att sättet med tillsättning av lera enligt det nya förfarandet förhindrar luftkontakt med oljan.

Exemgel 5 Alkaliraffinerad majsolja blektes med 0,8% Filtrol 4 lera under förhållanden som i exempel l. Temperaturen var dock l05oC och trycket i vakuumtorkaren var 50 mm Hg med en uppehållstid på 20 sek. För jämförelse blektes oljan också på konventionellt sätt genom ett 15 min. satsvakuumförfarande med samma temperatur och tryck. Resultaten i tabell 5.

De luktbefriade oljorna från båda blekningsförfarandena hade samma kvalitet vad gäller färg, oxidationsvärden och lukt.

Exemgel 6 Alkaliraffinerad bomullsfröolja blektes med 2% Filtrol 105 under förhållanden som i exempel l. Blekningstemperaturen var dock l059C i en testkörning var trycket 50 mm Hg absolut tryck medan i en andra testkörning trycket var 760 mm Hg. Uppehålls- tiden i vakuumtorkaren var l min. i båda testerna. Samma olja blektes också på det kända 15 min. satsvakuumförfarandet. Oljor- na analyserades för fuktinnehåll förutom de vanliga beräkningar- na. Tabell 6 visar resultaten. ll. 450 388 Data visar att blekning av alkaliraffinerad bomullsfrö- olja var mycket känslig för mängden fuktighet i systemet, så- som framgår av den blekta oljans fuktinnehåll. Ju lägre fukt- nivâ i oljan, ju svagare färg. I det konventionella förfarandet föreligger svårighet att uppnå optimal fuktreglering och sam- tidigt skydda olja/lera- blandningen mot luft. I föreliggande förfarande uppnås detta lätt, enär vakuum endast krävs för er- hållande av optimal fuktnivå och inte för skydd mot luft. I testkörningen utan vakuum erhölls en från lukt befriad olja med färgen 2,0 R. Detta är ett utmärkt resultat jämfört med 4,7 R för det konventionella förfarandet.

Exempel 7 Râtt, smält späck blektes som i exempel l. Tre olika grader av Filtrol 4 blekningslera användes, 0,76%, 0,9% och l,5%. Blek- ningstemperaturen var l05°C och trycket i vakuumtorkaren 50 mm Hg. Uppehâllstiden i torkaren var l min. Samma olja blektes vid alla tre lergraderna på konventionellt sätt för jämförelse vid ett tryck på 100 mm Hg. Resultaten anges i tabell 7.

Data visar att förfarandet enligt uppfinningen gav väsent- ligt svagare färger för de blekta och de från lukt befriade oljorna vid varje grad av lera än det konventionella bleknings- förfarandet. AV och lukt skilde sig inte väsentligt i de båda förfarandena.

Exempel 8 Râ palmolja blektes efter förbehandling med fosforsyra. För- behandlingen med syran skedde kontinuerligt och blekningen följde omedelbart därefter. Blekningen utfördes med 2,l% Filtrol lO5 vid l05°C och med vakuumtorkaren på 50 mm Hg absolut tryck. Uppe- hâllstiden i torkaren var l min. och medeluppehållstiden i blek- ningszonen l min. För jämförelse förbehandlades samma olja och blektes omedelbart därefter på känt sätt vid 75 mm Hg absolut tryck. Tabell 8 visar resultaten.

Oljor bleka genom förfarandet enligt uppfinningen hade sva- gare färg och anisidinvärde efter luktborttagningen än oljorna blekta genom det kända förfarandet. Lukten var inte speciellt annorlunda.

Ett stort antal olika oljor, fetter och vaxer, vilka nor- malt blekes, kan blekas medelst det uppfinningsenliga förfarandet.

Ordet "olja" i patentkraven betyder att det innefattar dylika substanser. Blekningsförfarandet är speciellt lämpligt för raffi- 450 ses 12- nerade och/eller hydrerade matoljor och -fetter, t.ex. rapsolja, sojaolja, jordnötsolja, majsolja, bomullsfröolja, palmolja och palmkärnolja, späck och talg för matbruk. Dock är uppfinningen inte begränsad till dessa substanser och den kan dessutom med fördel användas i de förfaranden där adsorberingsblekning av olja och fett, för matlagning elleruej, raffinerade eller ej, redan tidigare har skett.

H' 450 588 ll âfiuäamuov Tv m TN m5 Tw må m4 To ämå fiääw H wm ššLmv nfim uxå »än m män .än cmnw GQ mflo m.N H.m w.o ß.N m.m w.O A ._ W\ ä våg m ä muwm MWHO NMÜHM m.w m.v Täv mama mwaommmu umnwcflmmmnflflmxflm >m wcficxwfim H Hfiwßmß w.H o.m w.H O.m NW mxxgm >N MflHO QMUHQO mwääm Lä. 33: |QflfimšfiøM møääw bmw påz 14. 450 388 w må flm Yo ßá :N To 3 m m4 m... Al wa Wo S. m m4 m4. m4 wa ïo ämå 330m Hi Nm ...«\H|m. rabïmv ä 9.3.. nfiw 8.5 33 m ¶ m å ma? mumm »än ämm fiw. mflo å? »ämm .ßfiHOwnHmH ÜNHQCflMMMHHHMVSWG xwß UGfifiMÜHN N Hfiwflmß m.w m.H w.w m.w m.H w.w m.w m.fl w.w få å mvïma m E ämm m9? päflno Gm E: 85 .mnww .>n0M www E: 89 .wfiww fišz eäšvfim> ummfiu .EE »Ez 450 ass 15. ummøn Qmwm w ma m ñm ämßom Hi ä äng Éøq »än små üfl mfio m.o w.o ^:%\H|mv M muwm vd od wé oé Ww md ^:W\.m|mv ä m É muwm mïo Hšfim mfifiomwow flmnwflflwmmufiflmxfim >m wdflcxmfim m Hfiwflmß o.m m.fl faäfrmv ä M muflm m .w mwääw Löw H32 |oflvcw>c0M m.m muämü bmw uflšz mx\Qh E mfio »åäö 16.

Hmß flxflfl Nä oà OA så fiwwflmlv m mnmm uxflfi fimnm fluw mflflO 450 388 m.H w.H m.H bëšnmv mumm ß.oH w.N m.mH æ.N H.mH o.o O.wH w-O ä mm m9: >m MwHO flxwflm o.w o.w o.w o.w M .mumh MHHOWPÛGUHOfi ÜMHUCHMMMHMHNMHN >fl .ÜCHGMUHMH w HHGQMH o.w A: >4 ßwHO #xmHQO NN NN NN NN EEE E =5fl2m> ummflH fiäfi.>Eš Gm E: Sd .Mmmm .>:oM m55vfi> uwmnH .wuww vuäz :å aa G9 .mån »Éz 450 588 l7. wlm m.H w.o m w .H ß .o 2» ä.. , :Éfmv Qvïfl M män “Ei amhfl En mflo o.v m.m o.w má WN mä fašå ä måwa m E wuwm mflo 39mm mwfiømfimä Umuwflflmwmnflflmxflm >m mcflcxwfim m Hawßmñ m.m N.H o.w m.m N.fi o.w Fïfmv .å EE: m E Emm mfio ëmfio mwfimnmm hmm »Sms |0flucm>fl0M mmcmnmm bmw fiæz ______..---.~._,.,.._.... ._ mlv w|m l8. wim Hmß flxäu B05 0001:.. fiw. 030 450 388 0 00.0 :020 30.030 :m0 H Hfiäänpš 1 0 0.00 000.0 0.0 0.0 02.0 0.0 0.0 000 .0 ~.0 03700 .w wåå m ëå ä wnmm 090 320 *flïomåmïøaon wmumflflummuflflmxflm >m mnficxwflm w Hfiwnmä 0.0 0.0 Bm s: 003 .WDHÛM .ÉQOM 0.0 0.0 00500000, 000.3: .wañw uwæz 0.0 0.0 Em .E 000 .Emm uflflz få måg m å mumm 030 ...åäö 450 588 c cc HA m4 cc cc I cc cfi må ca cA WH Né cc I cc cfi cIc I cc cc I cc I c.c cfi c cA Wc c.c cc c.c I c.c cš o” l c cc c.c m4 cc cc I cc 9:. cIc cc NA cA cc I I cc cfi HQ ä rïTcc ššIcc ä cåmc 2519 å wåmc »än m m E. m E cšcm mnwm cnwm uxñfi QWHM flhw mwHO Mflfio uimflm MWHO uxmfißo xuwmm vumu .ufimëw >m mcflnxwfim ß ...ÄUQNB ccuQH c omáv .wfiww (ECM EMS c ccc. .mHßwfi KPCOM Eng c cïcc .fimw .Ecom ccwmä c ccí .mmcw »Pcz ficumn c cccc .wüww fiwz v33 c cñc. .cñcm ...Éz 20. 450 588 w H.> W °.m »NN ww. pxafl Q.m Q.@ «.fi~ O >.~ m.m «.mH Q w.~ ~.m « wfi O raxvmv ?: Nm mëas mnwm m >m mnwm mwH0 UmflHmwQ Mxflfl GwHm\.MwmHmC@ m.H0 ßxwafl Umflflcmsmnäßm «.om o.m w.om o.m w.om o.m Nfl mx\9: E mfiowm mflfiøšflmm umflflflmswnuæu mnæwnowmom Uwfi .mn >m mflfinxwflm w Hflwnma Emma få du? .Éom Amra; w HÉ .mrßw »Éz Hawa w då .Mmmm wåz

Claims (16)

2L 450 588 Patentkrav: ll II ll Il ll II II II II II ll

1. l. Förfarande för kontinuerlig blekning av olja, k ä n - n e t e c k n a t a v att en oljeström uppvärmes till blek- ningstemperatur, att den varma oljan införes i en blandningszon med ett utlopp i en nedre del därav, att ett adsorberingsmedel för blekning och med fuktighet tillföres oljan i blandningszonen, att oljan och adsorberingsmedlet virvlas genom blandningszonen, varvid adsorberingsmedlet blandas med oljan och fuktigheten för- ångas till bildande av ett skyddskikt ovanför oljeytan i zonen, att olja/adsorberingsmedel -blandningen ledes ut via utloppet och med en temperatur på mellan 70 och l80OC in i en bleknings- zon bestâende av en eller flera statiska blandare, att bland~ ningens flödeshastighet regleras så att högst 10% av blandningen befinner sig i blekningszonen i mer än l,5 min. och att adsor- beringsmedlet filtreras bort från den blekta oljan.

2. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t a v att blandningens genomsnittliga uppehållstid i bleknings- zonen är ca. en minut med högst 10% av blandningen strömmande genom zonen på kortare tid än 0,5 min. och högst 10% på längre tid än 1,5 min.

3. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t a v att trycket i blandningszonen är i huvudsak atmosfäriskt och blandningen pumpas under tryck genom zonen.

4. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t a V att blandningen från blandningszonen utsättes för avluft- ning och fuktreglering innan införingen i blekningszonen.

5. Förfarande enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a t a v att blandningszonen är öppen mot atmosfären, att avluft- ning och fuktreglering utföres i vakuum och att blandningen efter avluftning och fuktreglering under tryck pumpas genom blekningszonen.

6. Förfarande enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a t a v att detsammas totala förlopp genom blandning, avluftning, fuktreglering och blekning understiger ca. 3 min.

7. Förfarande enligt något av patentkrav l - 6, k ä n n e - t e c k n a t a v att oljeströmmen förvärmes till en tem- peratur på 70-l80°C, att den varma oljan införes tangentiellt i blandningszonen, som är konisk och som uppvisar ett utlopp i den nedre delen därav, således, att oljan med kraft virvlas nedåt genom zonen, att blekningslera med fuktighet kontinuerligt 450 388 22. tillföres den virvlande varma oljans yta, varvid oljan och le- ran blandas i zonen leran förângas till genom oljans virvelrörelse och vatten från bildande av en skyddande atmosfär av ånga över oljeytan för att skydda oljan mot atmosfärisk oxidation, att olja/lera -blandningen ledes ut via utloppet och införes i en avluftningszon, att blandningen avluftas och oljans i avluft- ningszonen fuktinnehåll regleras, att blandningen pumpas från av- luftningszonen genom blekningszonen, så att medeluppehållstiden i blekningszonen ej reras från oljan. överstiger ca. en minut, och att leran filt-

8. Förfarande enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k n a t' aV att oljan förvärmes till en temperatur på 90-l95OC.

9. Förfarande enligt något av patentkrav l - 8, k ä n n e - t e c k n a t a v att blekningszonen utformas i huvudsak fri från element som kan förorsaka bakblandning och kortslutning vid en flödeshastighet så att nästan ingen lera avsättes i oljan.

10. Förfarande a v

11. ll. Förfarande a v

12. Förfarande a v flödeselement.

13. Förfarande t e c k n a t a v

14. Förfarande t e c k n a t a v talg.

15. Förfarande t e c k n a t

16. a v Förfarande aV enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a t att blekningszonen utformas av en eller flera rörsektioner. enligt patentkrav lO, k ä n n e t e c k n a t att en eller flera rörsektioner utformas utan flödeshinder. enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a t att en eller flera rörsektioner utformas med spiralformade enligt något av patentkrav l - 12, k ä n n e - att oljan är en alkaliraffinerad matolja. enligt något av patentkrav l - 12, k ä n n e - att oljan innefattar smält späck eller enligt något av patentkrav l - 12, k ä n n e ~ att oljan är en fosforsyrabehandlad olja. enligt patentkrav 15, k ä n n e t e c k n a t att oljan är en fosforsyrabehandlad palmolja.