SE449295B - Steril, hemostatisk klemma - Google Patents

Description

10 IS Z5 40 449 295 Ett syfte med föreliggande uppfinning är följaktligen till- handahållande av en plastligaturklämma som är effektiv för av- stängning av små blodkärl och andra vätskeledare i kroppen. Ytter- ligare ett syfte med uppfinningen är tillhandahållande av plast- lígaturklämmor av såväl absorberbara som icke-absorbera material.

Vidare är ett syfte med uppfinningen tillhandahållande av plast- s ligaturklämmor som lätt och snabbt kan fastsättas på avskurna blodkärl och andra vätskeledare med ett enda instrument av tång- typ som användes vid anbringande av metallklämmor.

Ligaturklämmorna enligt uppfinningen innefattar två ben före- nade vid sina proximala ändar längs en linje som bildar en fjäd- rande gångled, varvid det första benet slutar i en böjbar hake eller dylik anordning avsedd att gripa in i den distala änden av det andra benet. Vardera benet är försett med en upphöjd, cy- lindrisk knopp som utsträcker sig över bredden av benet nära den distala änden därav. Knoppen på det andra benet är beläget på av- stånd från den distala änden därav, vilket avstånd är lika med djupet av haken på det första benet. Knoppen påcht första benet är anordnat i linje med knoppen på det andra benet så att den större axeln längs längden av k1ämman_är normal till den kortare axeln som utsträcker sig genom varje knopp när klämman är stängd och låst.

.Fastsättníngsanordningen för klämmorna enligt uppfinningen är ett instrument av tångtyp, vari vardera käften uppvisar en ka- nal för mottagande av klämmans bredd och längd och varvid ett cylindriskt urtag är anordnat tvärs över basen av varje kanal för mottagande av knoppen på vardera benet av klämman. Djupet av ka- nalen i vardera käften framför det cylindriska urtaget (mellan det cylindríska urtaget och spetsen av käften) är större än den bakre delen av det cylindriska urtaget.När den öppna klämman pla- ceras mellan käftarna i fastsättningsanordningen hålls den sta- digt på plats varvid knoppen på varje ben befinner sig i urtaget i vardera käften. När käftarna stängs roterar knoppen på vardera benet i urtaget i käften tills den dístaba änden av det andra be- net kommer att gå förbi och låses under haken på det första benet.

Klämmorna kan vara framställda av plast genom formsprutning eller annan lämplig teknik och kan bestå av ett icke-absorberbart material, såsom polypropen eller ett absorberbart material, såsom en homopolvmer eller sampolymer av laktid och glykolid. Klämmorna framställes i ett normalt öppet läge och är konstruerade av en 40 4-49 295 liten materialmängd för minimering av vävnadsreaktion. Klämmorna anbringas lätt med en fastsättningsanordning av tångtyp med an- vändning av konventionell kirurgisk teknik.

I det följande beskrives uppfinningen närmare med hänvisning till ritningarna, varpå fig. 1 visar enxmmket förstorad perspek- tivvy av en kirurgisk klämma enligt uppfinningen; fig. 2 belyser ' klämman i fig. 1 klämd omkring ett blodkärl; fig. 3 belyser en fastsättningsanordning av tångtyp som är användbar för klämmorna enligt uppfinningen; fig. 4 belyser den öppna klämman i fig. 1 kvarhâllen mellan käftarna i en klämfastsättningsanordning av tångtyp; och fig. 5 belyser klämman i fig. 4 stängd och låst över ett blodkärl och anordnad i käftarna på fastsättningsanordningen.

I fig. 1 belyses en hemostatisk klämma 10 uppbyggd av två bensegment 11 och 12 förbundna vid sina proximala ändar genom en gângledsektion 13. Benet 11 slutar i sin distala ände i en hake 14 uppvisande en inneryta 15 väsentligen parallell med innerytan 16 av benet 11 och som bildar en spetsig vinkel med den ändstående ytan 17. Benet 12 slutar i sin distala ände vid ändytan 19 som bildar en trubbig vinkel med innerytan 18 av benet 12. Ändytan 19 är förskjuten vid 23 så att en skåra bildas ungefär mittemellan ytorna 18 och 20 och är dessutom avplanad vid ytan 25 så att en väsentligen rät vinkel bildas med ytan 20.

Längden och bredden.ærytorna 16 och 18 är väsentligen desam- ma och ytan 15 av haken 14 är belägen på avstånd från ytan 16 av benet 11 vilket avstånd motsvarar tjockleken av benet 12 mellan planet av ytan 18 och ytan 20. När benen 11 och 12 svängs kring gängleden 13 för att ytorna 18 och 16 skall anordnas mitt emot varandra avböjes haken 14 genom ytan 19 av benet 12 tills den di- stala änden av benet 12 snäpps in under haken 14 och därigenom låses på plats. Den ändstående ytan 17 av haken 14 och den änd- stående ytan 19 av benet 12 är anordnad i vinkel till varandra såsom visats för underlättande av passage av benet 12 förbi haken 14 under stängning av klämman.

När klämman stängs runt ett rörformigt kärl såsom belyses i fig. 2 griper ytorna 16 och 18 i varandra och trycker samman kär- let 27 så att lumen därav tíllslutes. Ytorna 16 och 18 kan vara släta såsom belyses i fig. 1 eller kan vara försedda med upphöj- ningar eller spår för att kärlkvarhållníngskraften skall ökas.

Benet 11 kan också vara underskuret vid föreningspunkten med ha- ken 14 och ytan 16 såsom visats vid 26 i fig. 1 för förhöjning av 40 4 449 295 hakens 14 avböjbarhet och för ökning av avståndet mellan haken 14 och benet 11 varigenom en eventuell inâtriktad avböjning av haken 14 kompenseras under tillslutning vilken skulle kunna reducera spalten mellan ytorna 15 och 16 och på annat sätt interferera med läsningen av klämman.

Av fig. 1 framgår att benet 12 av klämman 10 innefattar en yttre cylindrisk knopp 21 som utsträcker sig över bredden av be- net nära den distala änden därav. Knoppen 21 är anordnad på av- stånd från ytan 25, vilket avstånd är tillräckligt för att full- ständigt ingrepp mellan haken 14 och benet 12 skall medges när klämman är anordnad i ett stängt och låst läge. Cylindriska knop- par 21 och ZZ är anordnade på samma avstånd från gångleden 13 så- lunda att när klämman är stängd definierar knopparna 21 och 22 en linje som är vinkelrät mot den längre axeln längs klämmans längd såsom framgår av fig. 5. 2 Den distala änden av benet 12 framför knoppen 21 uppvisar reducerad tjocklek i förhållande till tjockleken omedelbart bakom knoppen 21 varigenom ett steg 24 bildas mellan knoppen 21 och ytan 20. Betydelsen av denna klämkonfíguratíon framgår i samband med instrumentet som användes för fastsättande och stängning av klämman såsom belyses i fig. 3-5.

Pig. 3 belyser en fastsättningsanordning 30 av tångtyp för lígaturklämmor som innefattar två handtag 31 och 32 som korsar varandra vid en gångledspunkt 33 och bibehålles i ett normalt öp- pet läge genom fjädern 38. Handtaget 31 utsträcker sig förbi gång- leden 33 och bildar käften 34 under det att förlängningen av hand- taget 32 bildar käften 35. _ I fig. 4 belyses konstruktionen av käftarna 34 och 35 och samverkan av käftarna med klämman i fig. 1 närmare. Käftarna 34 och 35 är identiskt utformade och är var och en försedda med ka- naler 36 respektive 37 som utsträcker sig bakåt från spetsarna av käftarna. Vardera kanalen är försedd med ett cylíndriskt urtag 38 respektive 39 över bredden av kanalen och nära den distala än- den därav. Urtagen 38 och 39 är anordnade på linje när käftarna av fastsättningsanordningarna är stängda och har sådan storlek att de kan mottaga de cylindriska knopparna 21 och 22 på klämman.

Kanalerna 36 och 37 är djupare framför urtagen 38 och 39 än bakom urtagen såsom framgår mrfig. 4. När den öppna klämman fasthålles i fastsättningsanordningen utsträcker sig de cylindriska knopparna på klämman in i de cylindríska urtagen i vardera käften. På grund få ZS 40 449 295 av vinkeln av klämman i fastsättningsanordningen utsträcker sig de dístala ändarna av benen 11 och 12 in i den djupare främre ka- nalsektionen av vardera käften. Den reducerade tjockleken av benet 12 vid den distala spetsen förhindrar interferens mellan spetsen och kanalen av fastsättningsanordningen när klämman hålles i öppet läge såsom belyses i fig. 4.

Initiellt är klämman 10 anordnad i fastsättníngsanordningen i öppet läge såsom belyses i fig. 4. Efter flyttning av käftar- na av fastsättningsanordningen och klämman i läge över kärlet som skall underbindas stänges käftarna av fastsättningsanordningen och klämman låses i läge över kärlet såsom belyses i fig. 5. När kläm- man är sluten roterar de cylíndriska knopparna av benen 11 och 12 i de cylindriska urtagen i käftarna 37 och 36 tills den yttre ytan av benet 12 vilar på basen av kanalen 36 såsom belyses i fig. 5.

Vid detta läge har den distala änden av benet 12 roterats bort från basen av kanalen och tillräckligt med utrymme finns för att haken 14 skall kunna passera förbi benet 12 och låsas över ytter- ytan därav. Efter det att klämman har lästs säkert över kärlet som skall underbíndas öppnas käftarna av fastsättningsanordningen för frigörande av klämman och kärlet och en ny klämma införes i fastsättningsanordningen. Eftersom käftarna av fastsättningsanord- ningarna är identiska är det ej nödvändigt att orientera fastsätt- ningsanordningen i förhållande till klämman vid isättning av denna i fastsättningsanordningen.

Många andra utföringsformer av klämman än de utföringsformer som har beskrivits här är uppenbara för fackmannen och uppfinning- en är avsedd att innefatta också sådana variationer och modifika- tioner. Exempelvis kan underskärningen vid förbindelsepunkten mel- lan haken 14 och ytan 16 av benet 11 utelämnas och innerytan av benet 12 kan vara sned vid sin distala ände såsom indikeras med den streckade linjen a i fig. 1 för kompensation av nedåtgående avböjning av haken 14 under stängning, vilket skulle kunna redu- cera spalten under ytan 15 och interferera med läsningen av benet 12. Förskjutningen 23 vid ändytan 19 av benet 12 tillhandahåller en intermediär låsposition och ökar effektivt längden av ytan 18 vid den dístala änden av benet 12 men den kan eventuellt uteläm- nas. Dessa och andra modifikationer med utformningen av klämman kan utnyttjas, varvid ändock syftet med uppfinningen uppnås.

Klämmorna enligt uppfinningen kan vara framställda i olika storlekar beroende på avsedd funktion. Hemostatiska klämmor är f 449 295 typiskt mindre än 6 mm långa och cirka 1,5 mm breda och uppvisar en kårlklämningsyta av cirka 3 mm längd. Dimensionen av klämman kan reduceras med cirka 50 procent för vissa ändamål inom mikro- kirurgin. Större klämmor för speciella hemostatiska ändamål och andra funktioner såsom stängning av äggledare eller avledande kärl kan uppvisa dimensioner som är cirka dubbelt så stora som för en typisk hemostatisk klämma. De olika storlekarna av klämmorna är företrädesvis anpassade till individuella fastsättningsanord- ningar uppvisande käftar anpassade till storleken av klämman för att bästa prestanda skall uppnås.

Klämmorna enligt uppfinningen formas företrädesvis av biolo- giskt godtagbara plastmaterial, som kan vara absorberbara eller icke-absorberbara. Föredragna absorberbara polymerer innefattar homopolymerer och sampolymerer av glykolid och laktid, och poly(p~dioxanon). Föredragna icke-absorberbara polymerer innefat- tar nylon och polypropen. Alla dessa material har visat sig vara biologiskt godtagbara vid användning såsom suturer eller andra implanterbara medicinska anordningar. Klämmorna kan också gjutas eller maskinbearbetas av fasta polymermaterial eller av metaller, såsom aluminium, magnesium, rostfritt stål, tantal och olika lege- ringar av dessa, varav en del också kan vara absorberbara i bio- logisk vävnad.

Claims (7)

7 449 295 Patentkrav

1. Steril, hemostatisk klämma (10) framställd av absor- berbart eller icke-absorberbart polymermaterial och avsedd att anbringas med användning av ett fastsättningsínstrument (30) för klämmor, vilket instrument uppvisar ett par käkar (34,35) för fasthållande och placering av klämman omkring ett kärl, som skall underbindas, och för tillslutning av klämman för underbindning av kärlet, k ä n n e t e c k n a d av ens första (11) och en andra (12) benanordning förenade vid sina proximala ändar genom en fjädrande gångledsanordning (13) och vilka slutar i sina distala ändar i en låsanordning, varvid vardera benanordningen uppvisar en yttre yta och en kärlihop- klämningsinneryta (16,18), varvid en kärlihopklämningsinner- yta (16) är anordnad mitt emot en kärlihopklämningsinneryta (18) på den andra benanordningen; att den första benanordningen (11) slutar i sin distala ände i ett parti av låsanordningen, vilket parti innefattar en avböjbar hakdel (14) som utsträcker sig från innerytan (16) av bendelen, vilken hakdel (14) uppvisar en inneryta (15) anordnad på avstånd från och väsentligen paral- lell med, innerytan (16) av bendelen (11), varvid ändytan (17) av hakdelen är sned så att en spetsig vinkel bildas med inner- ytan av hakdelen, vilken bendel uppvisar en knopp (22) anordnad på ett parti av dess ytteryta motstående kärlihopklämningsinner- ytan, vilken knopp uppvisar väsentligen cylindrisk form med en cylinderaxel, som utsträcker sig över benanordningens bredd, vilken knopp är avsedd att roterbart passa in i den första käken (35) i fastsättningsintrumentet (30) och att hållas däri under det att klämman tillslutes, vilken knopp (22) är anordnad på avstånd mellan den proximala och distala änden av benanord- ningeng att den andra benanordningen (12) slutar i sin distala ände i ett komplementärt parti av låsanordningen, vilket parti inne- fattar en ändyta (19) uppvisande ett andra snedskuret parti av kompletterande vinkel till den spetsiga vinkeln för ändytan (17) av hakdelen, vilket andra snedskurna parti bildar en spetsig vinkel med innerytan (18) av den andra bendelen och är avsett att avböja bakdelen, vilken andra bendel är avsedd införas i utrymmet mellan innerytan av hakdelen och innerytan av den första bendelen, varvid ändytan (19) av bendelen inne- slutes inom hakdelen, vilken andra bendel uppvisar en cylindrisk knopp (21) anordnad på ett parti av dess yttre yta motstående kärlihopklämningsinnerytan, vilken knopp uppvisar väsentligen 449 295 8 cylindrisk form med en cylinderaxel, som utsträcker sig över benanordningens bredd, vilken knopp är avsedd att roterbart passa in i den andra käken (34) i fastsättningsinstrumentet (30) och att hållas däri under det att klämman tillslutes, vilken knopp (21) är anordnad så att den är väsentligen mot- stående knoppen (22) på den första bendelen, när klämman är tillsluten; varvid, när paret av käkar i fastsättningsinstru- mentet (30) uppvisande en klämma (10) däri tillslutes, kläm- mans knoppar roterar inuti käkarna av instrumentet så att den första och andra bendelen kan vridas omkring gångledsanordningen (13) och den distala änden av den andra bendelen kan avböjas och gripa in i hakdelen av den första benanordningen så att klämman låses i tillslutet läge,och varvid klämman lösgöres ur käftarna när dessa öppnas.

2. Klämma enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav att ändarna av de cylindriskt formade knopparna på den första och den andra bendelen ligger i samma plan som sidorna av respektive bendelar.

3. Klämma enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den upphöjda cylíndriska knoppen av den andra bendelen är anordnad på avstånd från den dístala änden av den andra ben- delen, vilket avstånd motsvarar åtminstone längden av inner- ytan av hakdelen.

4. Klämma enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att tjockleken av låsanordningen av den andra bendelen är mindre än tjockleken av den andra bendelen.

5. Klämma enligt krav 1 eller Z, k ä n n e t e c k n a d därav, att den första bendelens inneryta är underskuren nära förbindelsen mellan hakdelen och innerytan.

6. Klämma enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att en skära är anordnad i ytterytan av åtminstone en bendel mellan den cylindriska knoppen och låsanordningen för underlättande av fasthållande av klämman i käftarna av fast- sättningsinstrumentet för klämmor.

7. Klämma enligt krav 6, klä n n e t e c k n a d därav, att tjockleken av låsanordningen är mindre än tjockleken av den andra bendelen och att skåran är anordnad närliggande så- väl den cylindriska knoppen som låsanordningen på denna, åt- 9 449 295 mínstone ena, bendel så att klämman hindras från att glida mot den distalaänden av käkarna när den tíllslutes däremellan. , _ _.. _._...............~--.-,r-~- ---- ~--- -~-^~->