SE440016B - Elektronisk releanordning - Google Patents

Description

7908381-2 2 Denna kända anordning har dessutom nackdelen att den endast avkänner och överför polaritetsväxlingar, vilket har negativ inverkan på störningskänsligheten. Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma en elektronisk reläanordning av inledningsvis nämnt slag som eliminerar de ovannämnda nackdelarna och genom en enkel koppling åstadkommer en tillförlitlig elektronisk reläanordning som har låg stör- ningskänslighet. Enligt uppfinningen är en eleltronisk reläanordning av inlednings- vis definierat slag kännetecknad av att ingångskretsen innefattar en strömomkopp- lingsanordning med en första klämma ansluten till den första anslutningsklämman, en andra klämma ansluten till en styringång hos transmissionskretsen, samt en utgångs- klämma ansluten till den andra anslutningsklämman, och att strömomkopplingsanord- ningen är anordnad att reagera då ett förutbestämt tröskelvärde för linjeströmmen överskrides att strömomkopplingsanordningen intager ett första tillstånd då linje- strömmen understiger strömtröskelvärdet, och i ett andra svarstillstånd för ström- omkopplingsanordningen en styrsignal tillföres den andra klämman för att bringa en ström med ett förutbestämt konstant värde att flyta genom transmissionskretsen.

Den elektroniska reläanordningen enligt uppfinningen har den fördelen att strömomkopplingsanordningen matas via telegrafledningen. En ytterligare fördel är - att den förutbestämda konstanta strömmen genom transmissionskretsen medför en defi- nierad matningsström för ett sändarelement (t.ex. en lysdiod eller en transformator- lindning) i transnfissionskretsen samt att värdet på denna ström kan väljas så (lågt) att lång livslängd för dessa element säkerställes. Ytterligare en fördel är att strömomkopplingsanordningen reagerar för linjeströmmens absolutvärde, varigenom strömomkopplingsanordningen är polaritetsokänslig och följaktligen lämpar sig ej enbart för enkel strömstel egrafi utan även för dubbelströmstelegrafi .

Ytterligare ett uppfinningsändamål är att åstadkomma en strömomkopplingsanord- ning innehållande ett litet antal komponenter, vilka komponenter behöver uppvisa endast låg noggrannhet och varmed noggrann och tillförlitlig strömdetektering och strömomkoppling oberoende därav kan åstadkommas. En strömomkopplingsanordning för användning i en elektronisk reläanordning enligt uppfinningen är kännetecknad av att strömomkopplingsanordningen innefattar en första, en andra och en tredje transistor, att den första transistorns emitter är ansluten till den andra transistorns emitter, till den tredje transistorns bas samt via ett första motstånd till utgângsklämman, att den första transistorns kollektor är ansluten till den första klämman, till den andra transistorns bas via en första diod, som är polvänd i riktningen för bas-emit- terdioden i den andra transistorn, samt via ett andra motstånd till den första tran- sistorns bas, att den andra transistorns kollektor är ansluten till den andra kläm- man och den andra transistorns bas är ansluten via ett tredje motstånd till utgångs- klämman, och att den tredje transistorns emitter är ansluten till utgångsklämman 3 7908381 -2 samt den tredje transistorns kollektor är ansluten till den första transistorns bas.

En elektronisk reläanordning för dubbelströmstelegrafi är enligt ett ytterli- gare utföringsexempel på uppfinningen kännetecknad av att strömomkopplingsanord- ningen är anordnad att ingå i en diod-brygglikriktarkrets. Detta har den fördelen att tröskelvärdet blir identiskt för linjeströmmens båda polariteter utan att detta kräver komponenter med stor noggrannhet.

Ett ytterligare utföringsexempel på en elektronisk reläanordning för enkel- strömstelegrafi enligt uppfinningen är kännetecknad av att transmissionskretsen in- nefattar en första klämma ansluten till den första anslutningsklämman för ledningen för härledning av nämnda ström med förutbestämt konstant värde från linjeströmmen, och att nämnda ström är anordnad att flyta från den första anslutningklämman, genom transmissionskretsen och styringången till den andra anslutningsklämman. Härigenom uppnås den fördelen att strömmen genom telegrafledningen kan utnyttjas för matning av transmissionskretsen.

Ett ytterligare utföringsexempel på en elektronisk reläanordning för dubbel- strömstelegrafi eniigt uppfinningen är kännetecknad av transmissionskretsen innefat- tar en andra klämma ansluten till den andra anslutningkläman hos ledningen för här- ledning av nämnda ström med förutbetsämt konstant värde från linjeströmmen, vars polaritet är motsatt polariteten för strömmen genom den första ingångsklämman, och att nämnda strömmar är bringade att flyta från den andra anslutningsklämman genom transmissionskretsen och styringângen till den första anslutningsklämman. Därigenom uppnås fördelen att linjeströmmens polaritet är tillgänglig i transmissionskretsen och sålunda kan överföras. En ytterligare fördel att transmissionskretsens styr- ingång kan utnyttjas samtidigt för båda polariteterna.

Utföringsexempel på uppfinningen och uppnådda fördelar kommer att beskrivas närmare nedan under hänvisning till ritningarna, där motsvarande komponenter är för- sedda med samma hänvisningsbeteckningar och där: jjg_} visar ett första utförings- exempel på en elektronisk reläanordning enligt uppfinningen; fig_§_visar ett ut- föringsexempel på en strömomkopplingsanordning för användning i reläanordningen en- ligt fig 1; fig_§ visar ett andra utföringsexempel pä en elektronisk reläanordning enligt uppfinningen; jjg_¶ visar ett alternativt utföringsexempel på en transmis- sionskrets och en utgångskrets för användning i den elektroniska reläanordningen enligt fig 3; jïg_§ visar en andra alternativ utformning av en transmissionskrets för användning i den elektroniska reläanordningen enligt fig 4.

Fig 1 visar ett första utföringsexempel på en elektronisk reläanordning enligt uppfinningen. Denna anordning lämpar sig för användning i enkelströmstelegrafian- läggningar. En ingångskrets 10 innefattar en strömomkopplingsanordning 10' med en första klämma 11, en andra klämma 12 och en utgângsklämma 13. Den första klämman 11 v9osza1-2 4 är ansluten till en första anslutningsklämma 14 hos en telegrafledning 15. Utgångs- klämman 13 är ansluten till en andra anslutningsklämma 16 hos en telegrafledning 17.

En transmissionskrets 18 innefattar en första ingångsklämma 19, som är ansluten till den första anslutningsklämman 14, och en styringång 20 ansluten till den andra kläm- man 12 hos strömomkopplingsanordningen. En ljusemitterande halvledarövergång 21 är anordad mellan ingångsklämman 19 och styringången 20 hos transmissionskretsen 18.

Riktningen för linjeströmmen är från anslutningsklämman 14 till anslutningsklänman 16.

Fig 2 visar strömomkopplingsanordningen 10' innehållande en första transistor 22, en andra transistor 23 och en tredje transistor 24. Den första transistorns 22 emitter är ansluten till den andra transistorns 23 emitter och till den tredje transistorns 24 bas. Dessutom är den första transistorns 22 emitter ansluten till utgångskläman 13 via ett första motstånd 25. Den första transistorns 22 kollektor är ansluten till den första klämman 11, till den andra transistorns 23 bas via en första diod 26 och till den första transistorns 22 bas via ett andra motstånd 27.

Den andra transistorns 23 kollektor är ansluten till strömomkopplingsanordningens 10' andra klämma 12. Dessutom är den andra transistorns 23 bas ansluten till ut- gångsklämman 13 via ett tredje motstånd 28. Den tredje transistorns 24 emitter är ansluten till utgångsklämman 13 och den tredje transistorns 24 kollektor är ansluten till den första transistorns 22 bas. Den andra transistorns 23 bas är ansluten till den första transistorns 22 bas genom en andra diod 29.

Funktionsättet är följande (fig 1 och fig 2). Antag att en linjeström flyter mellan anslutningsklämmorna 14 och 16 och tilltager från värdet 0 mA. Om spänningen mellan den första och den andra anslutningsklämman 14 och 16 överstiger bas-emitter~ spänningen för den första transistorn 22, så kommer en ström att flyta genom den första transistorn 22 och genom det första motståndet 25. Basströmmen i den första transistorn 22 flyter genom det andra motståndet 27. Strömmen genom den första transistorns 22 huvudströmbana kan öka till dess spänningen över det första mot- ståndet 25 blir större än bas-emitterspänningen för den tredje transistorn 24. Denna transistor kommer då att börja leda, varigenom kollektorspänningen för den tredje transistorn 24 kommer att avtaga och följaktligen även basspänningen för den första transistorn 22 kommer att minska. Till svar härpå börjar den första transistorn 22 att leda mindre ström, varigenom spänningen över det första motståndet 25 börjar avtaga. Detta medför att strömmen genom den första transistorns 22 huvudströmbana stabiliseras genom den "strömkälle- och tröskelanordning“ som bildas av den första transistorn 22, den tredje transistorn 24 och det första motståndet 25. Detta ström- värde definieras som tröskelströmvärdet. Denna ström är jämförbar med strömmen som behövs för att aktivera ett mekaniskt relä. I båda fallen, mekaniskt eller elek- 7908381-2 5 troniskt relä, är tröskelströmvärdet infört för att uppnå viss grad av störnings- undertryckning. En fördel är att tröskelströmvärdet kan inställas på enkelt sätt genom ett motsvarande val av det första motståndets 25 resistans. Ett tröskelström- värde på 20 mA kräver ett 30 ohm-motstånd vid enkelströmstelegrafi, medan ett trös- kelströmvärde på 4 mA kräver ett 150-ohm-motstånd vid dubbelströmstelegrafi.

En ytterligare ökning av linjeströmmen medför att spänningen över anslutnings- klämmorna 14 och 16 tilltager förhållandevis snabbt till dess den andra transistorn 23 kan övertaga strömmen genom den första transistorns 22 huvudströmbana till svar på en ström som tillföres dess bas via den första dioden 26. Strömmen genom den and- ra transistorns 23 huvudströmbana stabiliseras även denna till “strömkälle-tröskel- anordningen" som i detta fall bildas av den andra transistorn 23, den tredje tran- sistorn 24 och det första motståndet 25. En fördel därmed är att en konstant och en definierad ström flyter genom lysdioden 21, vilken ingår i den andra transistorns 23 huvudströmbana. Arbetspunkten för lysdioden 21 är sålunda stabil, medan lysdiodens 21 livslängd påverkas fördelaktigt genom dess låga matningsström.

En fortsatt ökning av linjeströmmen passerar genom den andra dioden 29 och den tredje transistorn 24. Dioden 29 medför en parallellkoppling för strömstyrkor över- stigande tröskelströmvärdet. Detta har den fördelen att spänningen över strömomkopp- lingsanordningen begränsas.

I beroende av nödvändigt spänningsområde kan en eller flera dioder anordnas i serie med dioden 29.

Det framhålles att strömomkopplingsanordningen 10' (fig 2) även är användbar för andra tillämpningar där denna ström måste tillföras en belastning efter avkän- ning av ett förutbestämt strömvärde.

Det av lysdioden 21 emitterade ljuset kan emitteras mot ett ljuskänsligt ele- ment, t.ex. en fototransistor. Utgångskretsen 30 i fig 1 innefattar en fototransis- tor 31 vars emitter är ansluten till den negativa polen hos en likspänningskälla 32 och vars kollektor är ansluten till den positiva polen hos likspänningskällan 32 via ett fjärde motstånd 33. Fototransistorns kollektor är ansluten till ingången hos en inverterare 34 ("NOT~gate“). När fototransistorn 31 mottager ljuset från lysdioden 21 börjar den leda och inverteraren omkopplas. Ingångskretsen 10, som innefattar strömomkopplingsanordningen 10, är elektriskt isolerad från utgångskretsen 30. Sig- nalen från inverteraren 34 lämpar sig för vidare digitalbehandling.

Om tröskelströmvärdet överskrides långsamt så kommer den andra transistorn 23 att långsamt ta över strömmen från den första transistorn 22. Detta medför att ljus- mängden som emitteras av lysdioden 21 kan bli otillräcklig för aktivering av inver- teraren 34 genom fototransistorn 31. Dessa störningar kan inträffa i fall med hög- gradigt filtrerade telegrafiteckensignaler. Genom införing av ett motstånd i anslut- 7908381-2 6 ningen mellan den första transistorns 22 emitter och sammanbindningspunkten mellan den tredje transistorns 24 bas och den andra transistorns 23 emitter, så kan strömomkopplingsanordningen 10' ges viss hysteres. Därigenom uppnås fördelen att den första transistorn 22 leder ström till dess tröskelströmvärdet uppnåtts och därefter den andra transistorn 23 snabbt övertar strömmen.

Vid enkelströmstelegrafi inträffar situationen att tröskelströmvärdet (20 mA i ovannämnda exempel) är större än önskvärt med hänsyn till bland annat transmis- sionselementets livslängd. Genom inkoppling av ett motstånd mellan den första klämman 11 och utgångsklämman 13 parallellt med strömomkopplingsanordningen 10' kan strömmen genom strömomkopplingsanordningen begränsas och tröskelströmvärdet ges en lägre nivå.

Fig 3 visar ett utföringsexempel på en elektronisk reläanordning lämplig för dubbelströmstelegrafi. Strömomkopplingsanordningen 10' är inkopplad i en diodbrygg- likriktarkrets, varvid den första klämman 11 är ansluten till den första anslut- ningsklämman 14 genom en tredje diod 35 och den andra anslutningsklämman 16 genom en fjärde diod 36. Utgângsklämman 13 är ansluten till den första anslutningsklämman 14 genom en femte diod 37 och till den andra anslutningsklämman 16 genom en sjätte diod 38. Fördelen därmed är att strömomkopplingsanordningen kan utnyttjas för olika pola- ri teter hos li njeströmmen och dessutom att densamma för båda polariteterna reagerar för exakt samma tröskelströmvärde. Transmissionskretsen 18 innefattar i detta fall en andra ingångsklämma 39, vilken är ansluten till styringången 20 genom en serie- koppling av en sjunde diod 40 och en andra lysdiod 41. En åttonde diod 42 är in- kopplad mellan den första lysdioden 21 ioch den första ingångsklämman 19.

Funktionssättet är följande. Om linjeströmmen flyter från den första anslut- ningsklämman 14 till den andra anslutningsklämman 16 och om linjeströmmen överstiger tröskelströmvärdet, så kommer en ström av samma storlek som tröskelströmmen att flyta genom den åttonde dioden 42; den första lysdioden 21 och styringången 20 till den andra klämman 12 hos strömomkopplingsanordningen 10' till svar på aktiveringen av strömomkopplingsanordningen 10'. En fototransistor 43 påverkas av ljuset från den första lysdioden 21.

A Om strömmen flyter från den andra anslutningsklämman 16 till den första an- slutningsklämman 14 och om linjeströmmen överskrider tröskelströmvärdet, så kommer en ström av samma storlek som tröskelströmmen att flyta igenom den sjunde dioden 40, den andra lysdioden 41 och styringângen 20 till den andra klämman 12 hos strömom- kopplingsanordningen 10' till följd av aktiveringen av strömomkopplingsanordningen 10'. En andra fototransistor 44 pâverkas av ljuset från den andra lysdioden 41. Den elektroniska reläanordningen i fig 3 har den fördelen att linjeströmmens polaritet överföres så länge som linjeströmmen överskrider tröskelvärdet. Detta innebär att 1 7908381-2 poïariteten för teiegrafiteckensignaierna kan fastställas otvetydigt efter före- kommande störningar. Detta minskar störningskänsïigheten. En ytteriigare fördeï är att den eïektroniska reläanordningen i fig 3 förutom som överdrag kan utnyttjas även som en 1injeavsökningskrets eftersom man inte bara kan faststäïia att endera av de två poiariteterna saknas utan också avsaknaden av (tiiiräckiig) iinjeström kan fast- stäiïas otvetydigt enär i så fa11 inte någon av ïysdioderna 21 och 41 är aktiverad.

Den sjunde dioden 40 och den åttonde dioden 42 har ti11 uppgift att skydda 1ys- dioderna 21 och 41 från överspänningar i backriktningen.

Utgångskretsen 30 innefattar dessutom en bistabiï vippkrets i viïken den första fototransistorn 43 och den andra fototransistorn 44 ingår. Den första fototransis- torns 43 emitter är ansiuten ti11 den andra fototransistorns 44 emitter och ti11 strömkäïians 45 negativa poï. Den första fototransistorns koïïektor är ansïuten ti11 käïians 45 positiva poi via ett fjärde motstånd 46 och tiil den andra fototransis- torns bas via ett femte motstånd 47. Den andra fototransistorns koiïektor är an- sluten ti11 käïïans 45 positiva poi via ett sjätte motstånd 48 och ti11 den första fototransistorns 43 bas via ett sjunde motstånd 49 och är dessutom ansïuten tiïi utgången 50. Den bistabiia vippkretsen omkastas genom att antingen fototransistorn 43 e11er fototransistorn 44 göres ïedande. En tvåvärd signa1 är såïunda tiïïgängïig på utgången 50. Emeïiertid kan detta även reaiiseras med hjäïp av varje annan ïjus- känsiig, bistabii vippkrets av ändamåïseniigt utförande.

Fig 4 visar ett ytteriigare utföringsexempeï på transmissionskretsen 18 och en utgångskretsd 30 för användning i en eïektronisk reiäanordning enïigt fig 3. I detta utföringsexempei utgöres transmissionseiementen av två transformatorer, varvid ena änden av primäriindningen 51 i en första transformator och ena änden av primär- ïindningen 52 i den andra transfonnatorn är ansiutna ti11 styringången 20. Sekun- däriindningen 53 i den första transformatorn och sekundäriindningen 54 i den andra transfbrmatorn är seriekoppiade och ansiutna ti11 en bistabii vippkrets, viïken ingår i utgångskretsen 40. Den första ingângskiämman 19 hos transmissionskretsen 18 är ansiuten ti11 styringången 20 via en seriekoppiing av dioden 42 och en första resonanskrets. Den första resonanskretsen innefattar en första kondensator 55 paraï- leiikoppiad med en seriekoppïing av en första växeïspänningskäïla 56 och primär- ïindningen 51. Den andra ansiutningskiämman 39 är ansïuten ti11 styringången 20 via en seriekoppïing av dioden 40 och en andra resonanskrets. Den andra resonanskretsen innefattar en andra kondensator 57 para11e11kopp1ad med seriekoppiingen av en andra växeispänningskäïïa 58 och primäriindningen 52'. Den första respektive den andra resonanskretsen antingen aktiveras e11er dämpas i beroende av om ïinjeströmmen f1y- ter genom den första e11er andra ingångskïämman (19 eiïer 39) viiket resuiterar i att en spänning induceras i sekundäriindningen. Resonanskretsarna åstadkommer en 7908381-2 likström-till-växelströmomvandli ng. Växelspänningarna som induceras i sekundärli nd- ningarna 53 och 54 likriktas i beroende av polariteten genom en nionde diod 59 och en tionde diod 60. Diodens 59 katod är ansluten till en fjärde transistors 61 bas och diodens 60 katod är ansluten till en femte transistors 62 bas. Transistorerna 61 och 62 ingår i en bistabil vippkrets. Den fjärde transistorns 61 emitter är ansluten till den femte transistorns 6 emitter och till en gemensam kopplingspunkt för se- kundärlindningarna 53 och 54. Denna kopplingspunkt är dessutom ansluten till den negativa polen hos en matningskälla 63. Den fjärde transistorns 61 kollektor är an- sluten till spänningskällans 63 positiva pol via ett åttonde motstånd 64 och till den femte transistorns 62 bas via ett nionde motstånd 65. Den femte transistorns 62 kollektor är ansluten till matningskällans positiva pol via ett tionde motstånd 66 och till den fjärde transistorns 61 bas via ett elfte motstånd 67. Den fjärde tran- sistorns 61 bas och emitter är sammankopplade genom en tredje kondensator 68 och den femte transistorns 62 bas och emitter är sammankopplade genom en fjärde kondensator 69. Utgângskretsen 30 fungerar enligt följande. Antag att vid en given tidpunkt transistorn 61 leder och transistorn 62 spärrar. Om transistorns 62 basspänning ökas kommer ström att börja flyta genom transistorn 62, varigenom denna transistors kol- lektorspänning avtager. Via motståndet 67 överföres denna minskning till transis- torns 61 bas och medför att strömmen genom transistorn 61 avtager. Detta medför en ytterligare ökning av strömmen genom transistorn 62 eftersom summan av emitterström- marna är konstant. Slutresultatet blir att transistorn 61 blockerar och transistorn 62 leder. Ytterligare spänningspulser härrörande från likriktningen av den induce- rade växelspänningen över sekundärlindningarna 53 och 54 inverkar ej på den bista- bila vippkretsens tillstånd om pulserna har samma polaritet som den spänningspuls med vilken den bistabila vippkretsen omkastats till det sistnämnda tillståndet.

Fig 5 visar ett utföringsexempel på en alternativ utformning av transmissions- kretsen 18 för användning i den elektroniska reläanordningen enligt fig 4. En första aktiv LC-resonanskrets är anordnad mellan den sjunde dioden 42 och styringângen 20 och en andra aktiv LC-resonanskrets är anordnad mellan den åttonde dioden 40 och styringângen 20. Primärlindningen 51 hos den första transformatorn är uppdelad i två delar 51' och 51" i den första, aktiva LC-resonanskretsen. Kollektorn hos en tran- sistor 70 är ansluten till diodens 42 katod via den första lindningsdelen 51'. Tran- sistorns 70 bas är även ansluten till diodens 42 katod via en parallellkoppling av en kondensator 71 och ett motstånd 72. Transistorns 71 emitter är ansluten till styringången 20 via den andra lindningsdelen 51". Styringângen är ansluten till transistorns 70 bas via ett motstånd 73 och till diodens 42 katod via kondensatorn 55.

Primärlindningen 52 i den andra transformatorn ingående i den andra, aktiva

Claims (2)

1. 7908381-2 LC-resonanskretsen är uppdelad i två delar 52' och 52". Diodens 40 katod är an- sluten till kollektorn hos en transistor 74 via den första lindningsdelen 52', till transistorns 74 bas via en parallellkoppling av en kondensator 75 och ett motstånd 76 och till styringången 20 via kondensatorn 57. Transistorns 74 emitter är ansluten till styringângen 20 via den andra lindningsdelen 52". Transistorns 74 bas är an- sluten till styringången 20 via ett motstånd 77. Transmissionskretsen 18 i fig 5 har samma funktionssätt som det ovan beskrivna för transmissionskretsen enligt fig 4. En fördel med resonanskretsen i fig 4 och fig 5 är att oscillatorn dämpas vid ett strömvärde som ligger något under tröskelström- värdet. Detta innebär att överdraget i fig 4 och fig 5 lämpar sig för en linjeav- sökning som reagerar för ungefär samma tröskelströmvärde som strönomkopplingsanord- ningen. Patentkrav. 1. Elektronisk reläanordning innefattande en transmissionskrets (18) kopplad mellan en ingångskrets (10) och en utgångskrets (30) för elektrisk isolering av ingångs- och utgångskretsarna från varandra, varvid ingångskretsen innefattar en första och en andra anslutningsklämma (lü resp. 16) för anslutning av en tele- grafledning, k ä n n e t e c k n a d av att ingångskretsen (10) innefattar en strömomkopplingsanordning (l0') med en första klämma (11) ansluten till den förs- ta anslutningsklämman (lå), en andra klämma (IQ) ansluten till styringång (20) hos transmissionskretsen (18), samt en utgångsklämma (13) ansluten till den and- ra anslutningsklämman (16), och att strömomkoppltngsanordningen(l0') är bringad att reagera då ett förutbestämt tröskelvärde på linjeströmmen överskrides så att strömomkopplingsanordningen intager ett första tillstånd då linjeströmvärdet un- derstiger tröskelströmvärdet, medan i ett andra (svars-) tillstånd för strömom- kopplingsanordningen en styrsignal tillföras den andra klämman (12) för att bringa en ström med ett förutbestämt, konstant värde att flyta genom transmissionkretsen.

2. Elektronisk reläanordníng enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att transmissionskretsen (18) innefattar en första ingångsklämma (19) som är an- sluten till den första anslutningsklämman (lb) hos ledningen (15) för att härleda nämnda ström med förutbestämt konstant värde ur strömmen som flyter i ledningen, varvid strömmen flyter från den första anslutningsklämman (lh) genom transmissions- kretsen (18) och styringången (20) till den andra anslutningsklämman (16). 7908381-2 10 3. Elektronisk reläanordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k-n a d av att värdet av den förutbestämda konstanta strömmen är lika med tröskelström- värdet. Å._ Elektronisk reläanordning enligt patentkravet 2 eller 3, k ä n n e t e c k- n a d av att strömomkopplingsanordningen (10') innefattar en första, en andra och en tredje transistor (22,23,24), varvid den första transístorns emitter är ansluten till den andra transístorns emitter, till den tredje transístorns bas och till utgångsklämman (13) via ett första motstånd (25), varvid den första transístorns (22) kollektor är ansluten till den första klämman (11), till den andra transístorns bas via en första diod (26), som är polvänd i riktningen för den andra transístorns bas-emitterdiod, samt till den första transístorns bas via ett andra motstånd (27), varvid den andra transístorns kollektor är ansluten till den andra klämman (12) och den andra transístorns bas är ansluten till utgångs- klämman (13) via ett tredje motstånd (28), och varvid den tredje transístorns emitter är ansluten till utgångsklämman (13) och den :tredje transístorns kollek- tor är ansluten till den första transistorns bas. 5. Elektronisk reläanordning enligt patentkravet Ä, k ä n n e t e c k n a d av att den andra transitorns (23) bas är ansluten via en andra diod (29), som är polvänd motsatt riktningen för kollektor-basdioden i den tredje transistorn (24), till den tredje transístorns kollektor för att åstadkomma att den del av linjeströmmen som överstiger tröskelströmvärdet flyter från den första klämman (11) till utgångsklämman (13) i strömomkopplingsanordningens andra tillstånd. 6. Elektronisk reläanordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att strömomkopplingsanordningen är anordnad att ingå i en diod-brygglikriktar- krets (35-38). 7. Elektronisk reläanordning enligt patentkravet 6 och något av patentkraven 2-5, k ä n n e t e c k n a d av att transmissionskretsen (18) innefattar en andra ingångsklämma (39) som är ansluten till den andra anslutningsklämman (16) för att härleda nämnda ström med förutbestämt konstant värde ur strömmen som flyter i ledningen, varvid polariteten för denna ström är motsatt polariteten för strömmen genom den första ingångsklämman (19), och varvid nämnda ström fly- ter från den andra anslutningsklämman (16) genom transmissionskretsen och styr- ingången (20) till den första anslutningsklämman (14). n 7908381 -2 8. Elektronisk reläanordning enligt patentkravet 6 eller 7, k ä n n e t e c k- n a d av att diodbrygglikriktarkretsen innefattar en tredje, en fjärde, en femte och en sjätte diod (35-38), och att den första klämman (11) är ansluten -till den första anslutningsklämman (lb) via den tredje dioden (35) och till den andra anslutningsklämman (16) för ledningen via den fjärde dioden (36) och varvid strömomkopplingsanordningens utgångsklämma (13) är ansluten till den första anslutningsklämman (10) via den femte dioden (37) och till den andra anslutningsklämman (16) via den sjätte dioden (38). 9. Elektronisk reläanordning enligt något av de föregående patentkraven, k å n n e t e c k n a d av att transmissionskretsen innefattar åtminstone ett strålningsemitterande element (21), vilket är anslutet till ingångskretsen (10) och åtminstone ett strålningskänsligt element (31) ingående i utgångskretsen (30). 10. Elektronisk reläanordning enligt något av patentkravet 1-8, vilken trans- missionskretsen (18) innefattar en första transformator med en primärlindning (51) ansluten till ingångskretsen (10) och en sekundärlindning (53) ansluten till utgångskretsen (30), k ä n n e t e c k n a d av att transmissionskret- sen innefattar en andra transformator med en primärlindninq (52) ansluten till ingångskretsen (10) och en sekundärlindning (50) ansluten till utgångskretsen (30), och att den första transformatorns primärlindning (51) är anordnad att ingå i en första LC-resonanskrets (5i,55,56) och den andra transformatorns pri- märlindning (52) är anordnad att ingå i en andra LC-resonanskrets (52,57,58). 11, Strömomkopplingsanordning för användning i en elektronisk reläanordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att strömomkopplingsanord- ningen innefattar en första, en andra och en tredje transistor (22-20), att den första transistorns (22) emitter är ansluten till den andra transistorns emit- ter, till den tredje transistorns (20) bas och via ett första motstånd (25) till anordningens utgångsklämma (13), medan den första transistorns (22) kollektor är ansluten till en ingångsklämma (11), till den andra transistorns bas via en förs- ta diod (26), som är polvänd i riktningen för bas-emitterdioden i den andra tran- sistorn, och till den första transistorns bas via ett andra motstånd (27), var- vid den andra transistorns kollektor är ansluten till en styrklämma (20) och den andra transistorns bas är ansluten till utgångsklämman (13) via ett tredje mot- stånd (28) och att den tredje transistorns (20) emitter är ansluten till utgångs- klämman (13) och den tredje transistorns kollektor är ansluten till den första transistorns bas. 7908381-2 12. Strömomkopplingsanordning enligt patentkravet ll, k ä n n e t e c k - n a d av att den andra transistorns (23) bas är ansluten via en andra diod (29), som är polvänd motsatt riktningen för kollektor-basdioden i den tredje transistorn, till den tredje transïstorns kollektor för att bringa den del av linjeströmmen som överskrider tröskelströmmen att flyta från íngångsklämman (ll) till utgångsklämman (l3) i strömcmkopplingsanordningens andra tillstånd.