SE436804B - Sett for indikering av slirning hos ett drivande rotationsorgan - Google Patents

Description

'_15 "-20 25 30 35 8302732-6 |'\1 Ändamålet med uppfinningen är framför allt att möjliggöra ett förenklat utförande av halkvarnare för motorfordon under unnnående av stor tillförlitlighet i indikeringen genom att den nämnda tandskivan elimineras och ersättes med ett enkelt system för framtagning av de nämnda storheterna, men uppfin- ningen är i sin vidaste omfattning inte begränsad till halk- varnare utan kan tillämpas även för indikering av slirning mellan ett drivande hjul eller en drivande vals och ett därav drivet ändlöst organ, såsom en rem, ett transportband eller en materialbana, varvid det medlöpande rotationsorganet kan utgö- ras av ett mot det ändlösa orqanet ansatt och av detta drivet hjul med signalgivare.

I angivet syfte har sättet enligt uppfinningen erhållit kännetecknen enligt patentkravet 1.

För närmare förklaring av uppfinningen med tillämpning på en halkvarnare för motorfordon hänvisas till bifogade ritning, på vilken den enda förekommande figuren är ett blockschema över halkvarnaren.

Pâ ritningen är markerat ett körhjul 10B, som kan antagas vara motorfordonets vänstra drivna bakhjul, och ett körhjul 10F, som kan antagas vara motorfordonets medlöpande vänstra framhjul. Det kan lika gärna vara fråga om bakhjul och fram- hjul pâ fordonets högra sida, och vid en framhjulsdriven bil blir hjulet 10B det medlöpande hjulet, medan hjulet 10F är det drivande hjulet. Vartera körhjulet är kombinerat med en sig- nalgivare,-som i föreliggande fall antages vara en magnetisk isignalgivare och innefattar en stationär spole 11B respektive 11F och en på hjulet monterad magnet 128 resp 12F. Magneten kan vara monterad på hjulets fälg ungefär på samma sätt som en konventionell balansvikt. Varje gång magneten passerar den tillhörande spolen, alstras en elektrisk signalpuls i spolen.

Istället för en magnetisk signalgivare kan en optisk, akus- tisk, mekanisk eller kapacitiv signalgivare vara anordnad. Det väsentliga är, att det erhålles en signalpuls för varje varv som hjulet roterar. Spolen 11B är via en förstärkare 13B an- 01 10 15 20 25 30 35 8302732-6 sluten till en beräkningsenhet (mikroorocessor, analoga kret- sar, digital logik) 14, och på motsvarande sätt är spolen 11F via en förstärkare 13F ansluten till beräkninqsenheten 14. I denna ingår förutom beräkningskretsar ett (P)ROM, vilket inne- håller programmet för de beräkningsoperationer, som skall ut- föras av beräkningsenheten, och ett RAM, som tjänar till tem- porär uoplagring av beräknade storheter. Vidare är till beräk- ningsenheten 14 ansluten en oscillator (klockkrets) 15.

Beräkningsenheten 14 skall vid tillämpning av sättet en- ligt uppfinningen beräkna varvtiden för de respektive körhju- len 10B och l0F i beroende av de signalpulser, som tillföres beräkninqsenheten från de respektive körhjulens signalgivare.

Om det antages, att signalgivaren llß, 128 lämnar en signal- ouls n, när magneten 1?B passerar spolen 11B, och sedan lämnar en ny signalpuls n+1, när magneten 128 äter passerar spo- ler 11B, efter det att körhjulet 108 roterat ett varv, skall beräkningsenheten 14 i beroende av dessa signalpulser beräkna den tid, som förflutit mellan pulsen n och pulsen n+1, d v s varvtiden för hjulet 108. Denna varvtid upplagras i be- räkningsenhetens RAM. Pâ samma sätt erhåller beräkningsenheten tvâ signalpulser från körhjulet 1fiF för att beräkna varvtiden för detta hjul, och även denna varvtid upplagras i beräknings- enhetens 14 RAM. Körhjulens magneter 128 och l2F roterar inte lägessynkront, varför varvtiderna inte kommer att vara till- gängliga i beräkningsenheten 14 samtidigt utan mäste temporärt upplagras i beräkningsenhetens RAM. Beräkningsenheten jämför de båda varvtiderna, och skillnaden mellan dem representeras av en signal, som fortsättningsvis skall betecknas S1. Be- räkningsenheten har tidigare i beroende av en signalpuls n“1 och siqnalpulsen n från det medlöpande framhjulet 10F beräknat och upplagrat en varvtid, som föregått den nu aktuel- la varvtiden, och dessa båda varvtider för det medlöpande framhjulet 10F jämföres i beräkningsenheten för âstadkommande av en skillnadssignal, vilken skall betecknas S3 och repre- senterar förekommande acceleration hos motorfordonet. 10 15 izo 25 30 35 asaziaz-a 4 Till beräkningsenheten 14 är ansluten en krets l6 för in- . hibering av all vidare bearbetning av signalerna, så länge fordonet inte har uppnått en förutbestämd lägsta hastighet, exempelvis 40 km/timme. Anledningen härtill är, att informa- tion under exempelvis 40 km/timme kan vara missvisande och därför är ointressant.

Förutsatt att nu fordonet uppnått minimihastigheten, äs- tadkommer beräkningsenheten 14 jämförelse av den tidigare be- räknade signalen S1, d v s skillnaden mellan de med varandra jämförbara varvtiderna hos körhjulen 10B och IOF, med ett för- utbestämt tröskelvärde S0 (diskriminering), vilket införes i beräkningsenheten 14 med en krets 17 och representerar den slirning hos det drivande körhjulet 108, som man anser sig kunna tillåta utan risk för sladd vid körning med fordonet.

Jämförelsen ästadkommes genom att signalen S0 subtraheras från signalen S1, varigenom det erhålles en signal, som skall betecknas med S2. Är denna signal lika med noll eller mindre än noll, inhiberas fortsatt bearbetning av signalerna i beräkningsenheten. Om signalen S2 däremot är större än noll, kan detta bero på att det drivande körhjulet l0B slirar mot vägbanan men också på att fordonet kan ha accelererat under mätningen av varvtiderna, så att fordonet hade högre hastig- het, när det ena körhjulets varvtid mättes än när det andra körhjulets varvtid mättes. Därför jämföres nu signalen S2 med signalen S3, vilken sistnämnda signal representerar for- donets acceleration. Skillnaden mellan signalen S2 och signalen S3 ger en signal, som skall betecknas med S4 och som med rimlig noggrannhet representerar huvudsakligen enbart den varvtidsskillnad, som förekommer mellan det medlöpande körhjulet 10F och det drivna körhjulet 10B oberoende av före- kommande acceleration hos fordonet. Om signalen S4 är lika med noll eller är mindre än noll, inhiberas fortsatt bearbet- ning av signalerna i beräkningsenheten, men om signalen S4 är större än noll, föreligger halkrisk under de förutsättning- ar som bestämmes av kretsarna 16 och 17, och lämnar beräk- 10 15 20 25 30 35 aaozrsz-s ningsenheten 14 då en signai ti11 en indikerings- och/e11er aiarmrapnarat 18, för att fordonets förare skaii uppmärksammas på de risker som han under föreïiggande förhâïianden har att räkna med vid körningen.

Noggrannheten vid tiïiämpningen av sättet eniigt uppfin- ningen kan drivas iängre än som beskrivits här genom att även acceierationsändringen beräknas, för viiket erfordras att även acceierationen meiian signaïpuïserna n'1 och n'2 för det medïöpande körhjuiet 10F beräknas i beräkningsenheten 14 för erhåïiande av en signai, som representerar skiiinaden i acceieration meïian två på varandra föïjande varv hos det med- ïöpande körhjuiet. På detta sätt kan man ytterïigare driva upp noqqrannheten genom att gä tillbaka ti11 tidigare varv hos det mediöpande körhjuiet 10F. Vidare kan noggrannheten och ti11- förïitiigheten hos haikvarnaren ökas även genom att inte bara varvtiderna hos körhjuien på fordonets ena sida avkännes utan även varvtiderna hos körhjuien på fordonets andra sida.

I utföringsexempïet erhâiies en signaipuïs per varv hos körhjuiet för beräkning av varvtiden, men det är också möjïigt att ïâta beräkningsenheten 14 arbeta med deiar e11er muitipier av en varvtid, innebärande att fiera signaipuiser avges per varv resp att tiden mätes melian pu1ser för vartannat, vart tredje varv etc.

Det väsentiiga i uppfinningen är det sätt, på vi1ket av- känningen av varvtiderna sker för erhåliande av en signai, som är reuresentativ för förekommande sïirning hos det drivande körhjuiet oberoende av förekommande acceieration hos fordonet, medan det däremot torde tigga inom ramen för gängse kunskap hos genomsnittsfackmannen på området eiektronik och datortek- nik att anvisa de kretsar i beräkningsenheten 14, som erford- ras för eiektronisk beräkning av de oiika storheter, som man måste ha tag i för tiiiämpning av sättet enïigt uppfinningen.

Närmare detaïjer i de eïektroniska kretsarna har därför inte visats här.

Claims (4)

l0 15 20 25 30 a3o27a2~a PATENTKRAV

1. l. Sätt för indikering av slirning mellan en yta och ett mot denna med en cirkulär periferiyta ansatt drivande rota- tionsorgan (l0B), varvid storheter, som är relaterade till ro- tationshastigheten hos detta organ resp ett mot ytan med en cirkulär periferiyta ansatt medlöpande rotationsorgan (l0F), avkännes och indikering åstadkommes i beroende av förekommande skillnad mellan de avkända storheterna, k ä n n e t e c k - n a t av att relaterade tider för de båda rotationsorganen (l0B, l0F), utgörande rotationsorganens varvtider eller delar eller multipler därav, avkännes och jämföres för åstadkommande av en första signal (S1), som representerar förekommande skill- nad i de relaterade tiderna, att den för det medlöpande rota- tionsorganet (l0F) avkända relaterade tiden och den närmast föregående relaterade tiden för detta organ jämföres för å- stadkommande av en andra signal (S4), som representerar före- kommande acceleration hos rotationsorganen, och att de första och andra signalerna jämföres och indikeringen åstadkommes i beroende av storleksrelatiohen mellan de båda signalerna.

2. Sätt enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att vid beräkningen reduceras med ett förutbestämt tröskelvärde (S0) och att vid erhållet resultat lika med noll eller mindre än noll åstadkommes inhibering av jämförelsen av de första och andra signalerna.

3. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t den första signalen (S1) reduceras med det förutbestämda tröskelvärdet (S0).

4. Sätt enligt krav 2 eller 3, av att indikeringen åstadkommas vid erhållet resultat, som är av att k ä n n e t e c k n a t större än noll.