SE436454B - Forfarande och anordning for identifiering av dokument - Google Patents

Description

1eovos1-2 ningsanordning kan äktheten hos markeringarna prövas och den kodade informationen avläsas.

Uppfinningen syftar till att vid ett förfarande av den inledningsvis nämnda typen ytterligare höja säkerheten mot för- falskningar samt antalet olika kodningsmöjligheter.

Uppfinningen består i de i den kännetecknande delen av kravet 1 angivna särdragen. En anordning för genomförande av förfarandet enligt kravet 1 definieras i kravet 6.

Nedan beskrivs några utföringsexempel av uppfinningen under hänvisning till ritningarna.

På ritningarna visar fig 1 ett dokument med optiska markeringar, fig Z dokumentet enligt fig 1 med delvis utsläckta mar- keringar, fig 3 informationsinnehållet i ett minne, fig 4 och 5 en principiell vy för optiska delar i en identifieringsapparat, ' fig 6 ett blockschema av en identificringsapparat, fig 7 en del av en identifieringsapparat i sidovy, fig 8 en del av identifieringsapparaten enligt fig 7 sedd uppifrån, fig 9 ytterligare ett dokument, fig 10 dokumentet enligt fig 9 med delvis utsläckta markeringar, och fig 11 ett blockschema av ytterligare en identifierings- apparat.

I fig 1 avser hänvisningsbeteckningen 2 ett dokument, som kan vara ett identitetskort, ett tillträdeskort, ett kre- ditkort, ett värdepapper, en check, ett färdkort osv. På detta dokument 2 anordnas ett flertal maskinellt läsbara markeringar 3, av vilka var och en på dokumentet belägger ett lagringsställe för en informationsbit och åstadkommer en förutbestämd karakte- ristisk modifiering av strålningsgången för en ytterligare nedan beskriven optisk prövningsanordning genom böjning eller brytning av den reflekterade eller transmitterade strålningen och som utgör en svårt förfalskningsbar äkthetsinformation.

Markeringarna 3 är ej alla av samma typ. I det visade exemplet finns fyra olika typer anordnade, vilka på ritningen antyds 78Û7061 - 2 genom de olika streokningarna och betecknas A, B, C och D.

Dessa olika typer av markeringar framkallar olikartade modi- fieringar av infallande ljus. De fyra olika markeringstyperna A, B, C och D är anordnade i en karakteristisk konfiguration på dokumentet 2. I exemplet enligt fig 1 ligger samtliga marke- ringar 3 - härvid ligger alltid fyra markeringar av samma typ efter varandra - i konfigurationen AAAABBBBCCCCDDDD i en rad, som bildar ett dataspår 4. Parallellt till dataspåret 4 befinner sig ett intervallspår 5, som företrädesvis innehåller optiska intervallmarkeringar 6.

Markeringarna 3 och intervallmarkeringarna 6 är före- trädesvis fasstrukturer såsom fasböjningsgitter, fashologram, kinoforms och liknande, vilka genom ett präglingsförlopp kan införas på dokumentet 2, som i detta fall består av termoplastiskt material eller kan vara försett med ett tunt termoplastskikt.

Detta möjliggör en ekonomisk massproduktion av likadana dokument 2, vilka ännu ej innehåller någon individuell information.

Enligt fig 2 införes en kodad information i det i fig 2 med hänvisningsbeteckningen 2' betecknade dokumentet genom att utvalda markeringar 3" åter utaläckes. Med begreppet "ut- släcka" menas här att markeringarna 3" antingen bringas att fullständigt försvinna eller förändras på sådant sätt, att de ej längre framkallar samma karakteristiska modifiering av in- fallande ljus som de kvarvarande markeringarna 3'. Utsläck- ningen av markeringarna 3" kan exempelvis ske genom termisk, kemisk eller mekanisk inverkan. Den härvid använda koden väljes med fördel på sådant sätt, att den kodade informationen ej på meningsfullt sätt kan förändras genom obefogad utsläck- ning av ytterligare markeringar 3'. I det visade exemplet är de kvarvarande markeringarna 3' anordnade i konfigurationen A-ÅA-BBB-C-CD-DD varvid "-" betyder ett genom utsläckning av en markering 3" uppstående mellanrum.

Um man tillordnar en kvarvarande markering 3' ett binärt värde "1" och en utsläckt markering 3" ett binärt värde "Ü" finns ordet 7807361-2 1D11Û111Û1Ü11Ü11 lagrat i dataspåret 4.

I ett minne i identifieringsanordningen lagras, såsom antyds i fig 3, information avseende den konfiguration i vilken de olika markeringstyperna A, B, C och D har blivit anordnade på dokumentet 2. Detta kan exempelvis ske därigenom att ordnings- följden AAAABBBBCCCCDDDD för de olika markeringarna 3 inskrives i seriellt avläsningsbara minnesceller hos minnet.

Vid identifieringen av dokumentet 2' prövas i identi- fieringsanordningen huruvida konfigurationen av de på dokumen- tet 2' kvarvarande markeringarna 3' överensstämmer med den lagrade konfigurationen. I det visade exemplet kan detta ske genom en jämförelse av ordningsföljden av de på dokumentet 2' kvarvarande markeringarna 3' med den i identifieringsapparaten lagrade ordningsföljden. Vid överensstämmelse betraktas doku- mentet 2' såsom äkta och hörande till anläggningen och avläses den kodade informationen för vidare bearbetning. Då överens- stämmelse ej förekommer avvisas däremot dokumentet 2'.

De i exemplet enligt fig 1 direkt mot varandra gränsande 1 markeringarna 3 av samma typ A, B, C eller D kan självfallet : utan gräns övergå i varandra. Detta betyder med andra ord, att exempelvis de bredvid varandra liggande markeringarna 3 av typ A kan bildas av ett enda i dokumentet 2 inpräglat fas- böjningsgitter, varvid varje markering 3 av typ A är tillordnat ett delområde av detta fasböjningsgitter.

Under hänvisning till fig 4 - 6 beskrivs nedan ett ut- föringsexempel av en identifieringsanordning för dokumentet 2', vars markeringar 3' utgöres av reflekterande fasböjningsgitter.

Såsom exempel antages att linjerna hos detta böjningsgitter är vinkelrätt orienterade i förhållande till dataspårets 4 rikt- ning och att de olika typerna A, B, C och D i detta böjnings- V gitter skiljer sig genom sin linjetäthet N. I etttill linjerna ' i böjningsgittret och dokumentets 2' yta vinkelrätt plan är en ljuskälla S och fyra ljusmottagare EA, EB, EC och ED å anordnade (fig 4 och 5). Ljuskällan S utsänder en ljusstrâle, 7807061-2 som genom en på ritningen ej visad mask träffar dokumentet 2' och där belyser ett mot ytterdimensionerna av markeringarna 3' svarande område av dataspåret 4. Dokumentet 2' föres i riktningen för pilen 7 och avläses härvid seriellt. Den under infalls- vinkel Q mot dokumentet 2' infallande ljusstrålen med en i det synliga eller osynliga våglängdsområdet liggande våglängd X uppdelas i de enskilda böjningsordningarna när den infaller mot en markering 3'. För utgångsvinkeln ß i den vid markeringen 3' i den energirika första böjningsordningen reflekterade delstrålen gäller relationen ' sin{b=N'7L-sinv< Ljusmottagarna EA till ED är placerade i de av denna relation fastlagda rumsvinklarna ÜA, ßß, ßt respektive ßu. Vid den optiska avkänningen av en markering 3' av typ A aktiveras sålunda ljus- mottagaren EA, medan vid avkänning av en markering av typ B ljusmottagaren EB avger en signal osv. Om emellertid det för tillfället avsökta området av dokumentet 2' ej uppvisar någon markering 3' av typerna A, B, C eller D mottager ingen av ljus- mottagarna EA till ED en signal, som är tillräckligt stark för aktivering av de till ljusmottagarna anslutna kopplingskretsarna.

Med hjälp av åtminstone en icke visad, exempelvis i den nollte böjningsordningen av nämnda böjningsgitter anordnad ljusmotta- gare kan dessutom även frånvaron av en markering 3* påvisas.

Identifieringsanordningen enligt fig 6 består väsent- ligen av en avkänningsanordning 8, ett elektroniskt minne 9, en prövningsanordning 10 och en utvärderingsanordning 11. Av- känningsanordningen 8 tjänar till att avkänna läget för den vid en given tidpunkt av prövningsanordningen 10 avkända markeringen 3' och att avsöka det mot detta läge svarande min- nesstället i minnet 9. I det visade exemplet består avkännings- anordningen B av en optisk intervallmottagare 12 och en inter- vallräknare 13. Den i fig 4 och 5 för överskådlighets skull ej visade intervallmottagaren 12 avkänner intervallmarkeringarna 6 på dokumentet 2”. Varje intervallmarkering 6 åstadkommer fram- koppling av intervallräknaren 13 med en position och därmed avsökning av nästa minnesställe i det till intervallräknaren 13 anslutna minnet 9. I detta minne lagras i enlighet med fig 3 l1ao7os1-2 information beträffande konfigurationen av de olika markeringe- typerna A - D. .

Prövningsenheten 10 består av den i fig 6 ej visade ljus- källan S, ljusmottagarna EA - ED, en av minnet 9 styrd till- ordnare 14 och enELLER-grind 15.1 motsvarighet till informations- innehållet i den för tillfället av intervallräknaren 13 avsökta minnescellen i minnet 9 kopplar tillordnaren 14 en av ljusmot- tagarna EA till ED till utvärderingsanordningen 11 och de andra tre ljusmottagarna till de tre ingångarna iELLER-grinden 15.I det här betraktade exemplet är ljusmottagaren EA via tillord- naren 14 ansluten till utvärderingsanordningen 11 när de första fyra minnesställena hos dokumentets 2' dataspår 4 avsökes. Vid avsökningen av de därpå kommande fyra minnesställena är ljus- omkopplaren EB kopplad till utvärderingsanordningen 11 osv.

Prövningsanordningen 10 styres sålunda av minnet 9 på sådant sätt, att den avger en signal till utvärderingsanordningen 11 när en av prövningsanordningen 10 avkänd markering 3' fram- kallar en modifiering av det av ljuskällan 5 utstrålade ljuset, vilken modifiering är karakteristisk för typerna A, B, C eller D hos den markering 3, vars lagrade konfiguration överensstäm- mer med konfigurationen hos den avkända markeringen 3'. Vid överensstämmelse inläses den kodade informationen i den av intervallmottagaren 12 klockade utvärderingsanordningen 11.

Um överensstämmelse ej förekommer reagerar ELLER-grinden 15 och avger en felsignal.

Den beskrivna identifieringsanordningen uppvisar för varje markeringstyp A - D en enda i den första böjningsord- ningen anordnad ljusmottagare EA - E Identifikationens säkerhet kan ytterligare ökas om en grupp eller rad av ljus- i mottagare anordnas för varje markeringstyp A - D, vilka ljus- mottagare är anordnade i olika böjningsordningar och är anslut- na till en beslutslogik, som avger en äkthetssignal när energi- andelarna i de med ljusmottagare belagda böjningsordningarna uppvisar ett förutbestämt förhållande till varandra.

I stället för böjningsgitter såsom markeringar 3 kan, såsom redan nämnts, exempelvis även hologram anordnas i doku- mentet 2. Speciellt lämpliga är fashologram, vilka utgör den holografiska upptagningen av ett mönster av ljusfläckar och 7897061-2 vilka i identifieringsanordningen uppspaltar läsljusstrålen i flera delstrålar och avlänkar dessa delstrålar i förutbestämda riktningar, där de detekteras med ljusmottagare.

De enskilda markeringstyperna A - D kan, såsom beskri- vits ovan i exemplet med böjningsgitter, särskiljas genom sin struktur. En annan möjlighet består däri, att de olika marke- ringstyperna A - D uppvisar en identisk men olikartat orienterad struktur. Även i det sistnämnda fallet kan äktheten av de på dokumentet 2' kvarvarande markeringarna 3' prövas i identifie- ringsanordningen med hjälp av ljusmottagare, vilka är anordnade i bestämda vinkelpositioner svarande mot den speciella ljus- modifierande verkan hos de enskilda typerna av markeringar.

Vid användande av böjningsgitter såsom markeringar 3 kan de olika markeringstyperna A - D skilja sig både vad gäller linje- täthet och orientering av linjerna.

De olika markeringstyperna A - D kan även detekteras med en enda ljusmottagare om denna ljusmottagare ej är fast anordnad i identifieringsanordningen utan är rörlig i motsvarig- het till den ljusmodifierande verkan och karakteristiska kon- figurationen av de olika markeringstyperna. Detta är speciellt av fördel om markeringarna 3 utgöres av i en rad anordnade fasböjningsgitter, vars linjetäthet och/eller vars orientering av linjerna varierar kontinuerligt eller kvasi-kontinuerligt (dvs med en mycket ringa ändring av linjetätheten resp av orienteringen från en markering till nästa markering) utmed raden. Fig 7 och 8 visar ett utföringsexempel av en sådan identifieringsanordning.

I fig 7 och 8 avser hänvisningsbeteckningen 16 en kurv- hävarm, som är svängbart lagrad på en lagerbult 17. Det dokument 2' som skall identifieras föres i en icke visad styrbana eller på en släde för hand eller medelst en drivanordning i pilens 18 riktning, varvid den yta av dokumentet som skall prövas och lagerbultens 17 axel ligger i ett gemensamt plan. Kurvhävarmen 16 uppvisar en kurvarm 19, vars kurvformiga kant 20 genom verkan av en fjäder 21 pressas mot framkanten 22 av dokumentet 2'.

Framkanten Z2 glider utmed kanten 2D och manövrerar härvid kurv- hävarmen 16 i enlighet med en genom kantens 20 kurvform bestämd funktion. I enlighet med denna funktion varieras den rumsvinkel i vilken en styvt på en arm av kurvhävarmen 16 fästad ljusmot- 7807061-2 tagare E är anordnad. Den optiska axeln av den i fig 7 och 8 7 med S betecknade ljuskällan, den optiska axeln avljusmottagaren E och lagerbultens 17 axel skär varandra i en punkt på data- spåret 4 (fig 2) på dokumentet 2'. Med en icke visad bländare sörjes härvid för att alltid endast ett mot ytterdimensionerna av markeringarna 3' svarande område av dataspåret 4 belyses och detekteras. Ljusmottagaren E och intervallmottagaren 12 som avkänner intervallspåret 5 (fig 2) är anslutna till utvärderinge- anordningen 11.

Kurvformen av kanten hos kurvhävarmen 16 är så vald, att den av en markering 3' reflekterade ljuestrålen träffar ljusmottagaren E när denna markering framkallar samma modifie- ring av det av ljuskällan S utsända ljuset som motsvarande ursprungligen i dokumentet 2 anordnad markering 3. Det inses att kurvhävarmen 16 arbetar både som minne för lagring av information avseende den karakteristiska konfigurationen och som avkänningsanordning för avkänning av det rumsliga läget av den för tillfället avkända markeringen 3'. ' Minnet kanäven bildas av en kurvplatta, som är anord- nad på en släde som transporterar dokumentet 2'. Härvid av- kännes kurvplattan med en avkännare, exempelvis med ett mot kraften av en fjäder på kurvplattan anliggande avkänningsstift, och ändras ljusmottagarens vinkelläge med hjälp av denna av- kännare. Detta möjliggör i förhållande till anordningen enligt fig 7 och 8 en mera variationsrik utformning av kurvformen.

Självfallet kan medelst kurvhävarmen 16 respektive med nämnda kurvplatta vinkelläget för ljusmottagaren E ej varieras endast i ett i förhållande till dokumentets 2' trans- portriktning parallellt plan, utan exempelvis även i ett i förhållande till transportriktningen vinkelrätt plan. Vid motsvarande utformning av kurvplattan är även en tredimensio- nell positionsändring av ljusmottagaren möjlig. Vidare kan även positionen för flera ljusmottagare förändras på det beskrivna sättet, med vilka mottagare hologram eller kinoforms påvisas, vilka är anordnade i åtminstone en rad och vars struktur eller orientering utmed raden varierar kvasikontinuer- ligt.

Den karakteristiska konfigurationen av do olika typerna 7807061 -2 A, B, C och D av de i dokumentet 2 anordnade markeringarna 3 kan känneteckna ett bestämt identifieringssystem och den genom utsläckta markeringar 3" och kvarvarande markeringar 3' bildade kodade informationen kan känneteckna ett bestämt dokument 2' i detta identifieringssystem. Om exempelvis endast två marke- ringstyper användes och totalt N markeringar anordnas i doku- mentet 2 kan man sålunda skilja mellan 2N olika dokument och därmed även ZN olika identifieringsanordningar. Uppfinningen erbjuder sålunda en enorm mängd system.

Om det är önskvärt att det kodade dokumentet ännu inne- håller hela informationen avseende den karakteristiska konfigu- rationen, í vilken de olika markeríngstyperna anordnats, tillordnas enligt en ytterligare utföringsform varje bit av den kodade informationen två markeringar 3 av samma typ. Vid kodningen av dokumentet utsläckes högst en av dessa båda markeringar. Detta förhållande beskrivas nedan under hänvis- ning till ett exempel.

Fig 9 visar ett dokument 24, vars markeringar 3 av typerna A och B är anordnade i två parallella rader med iden- tisk konfiguration och bildar två dataspår 25, 26. Parallellt med dessa dataspår ligger intervallspâret 5 med intervallmarke- ringarna 6. Varje bit av den i dokumentet 24 inmatade kodade informationen tillordnas två markeringar 3 i ett markeringspar 27. Detta sker alltid med hjälp av en markering i dataspåret 25 och motsvarande under denna liggande markering i dataspåret 26.

Inskrivningen av den kodade informationen sker företrädesvis därigenom att en markering i det aktuella markeringsparet 27 utsläckes, antingen i det övre dataspåret 25 eller i det undre dataspåret 26. Fig 10 visar det sålunda kodade dokumentet 24' med kvarvarande markeringar 3' och utsläckta markeringar 3".

Det inses att det kodade dokumentet 24' fortfarande innehåller hela informationen avseende den karakteristiska konfiguration i vilken markeringstyperna A och B ursprungligen anordnats. En ytterligare fördel hos denna kodningsmetod består däri, att den kodade informationen ej på meningsfullt sätt kan förändras genom utsläckning av ytterligare markeringar 3', eftersom därigenom även den andra markeringen i markeringspa- ret 27 skulle utsläckas. På enkelt sätt kan sålunda en pari- tetsprövning genomföras på dokumentet 24'. vsov0e1-2 Identifieringsanordningen enligt Fig 11 består av ljusmottagare EA, EB och E0 i och för avkänning-av dataspåret , av ljusmottagare EA', EB' och EU' i och för avkänning av dataspåret 26, av intervallmottagaren 12, av varsin till ljus- 5 mottagarna EA, EB och EU respektive till ljusmottagarna EA', i EB' och EU' ansluten detekteringslogik 29 respektive 2B', av_ \ en bearbetningslogik 29 och av en eller flora icke visade ljus-, sändare.

Såsom exempel antages återigen att markeringarna 3' (fig 10) utgöres av fasböjningsgitter och att ljusmottagarna EA och EB resp EA' och EB' är anordnade i en mot den Första böjningsordningen För dessa böjningsgitter svarande vinkel- position. Med ljusmottagarna EU och EU' detektera: strålninge- intensiteten i den nollte böjningsordningen. Detekteringslogi- ken 28 resp 28' innefattar signalförhållandeprövningslänkar och 31 resp 30' och 31', vars utgångar 32 och 33 respektive 32' och 33' är anslutna till utvärderingslogiken 29. Inter- vallmottagaren 12 är ävenledes förbunden med utvärderingslogi- ken 29, vilken i huvudsak består av en mikroprocessor.

Prövningslänken 30 resp 30'bildar signalförhållandet É varvid VA avser signalen från ljusmottagaren EA resp EA', VB avser signalen från ljusmottagaren EB resp EB' och VU avser signalen från ljusmottagaren En resp EÜ'. Vid den seriella avkänningen av dokumentet 24' uppstår signaler på utgångarna 32 och 32', vilka signaler utgör bitföljden av motsvarande data- spår 25 resp 26. Signalen på utgången 33 resp 33' anger om den aktuella biten på dokumentet 24' utgöres av en markering 3' av typ A eller av typ B. Med bearbetningslogiken 29 prövas huruvida den inmatade konfigurationen överensstämmer med kon- figurationen för markeringstyperna A och B och vid överens- stämmelse avgives en signal och bearbetas den kodade informa- 1so1o61-2 11 tionen vidare. j Den beskrivna utvärderingen av signalförhållandena möjliggör även en särskilt tillförlitlig äkthets- och identi- tetsprövning vid litet nyttosignal-till-störsignalförhållande.

På det i samband med fig 9 beskrivna sättet kan med endast två olika markeringstyper ZN olika dokument 24 åstadkommas. I vart och ett av dessa dokument kan i enlighet med fig 10 ZN olika kodade informationer inskrivas.

Antalet särskiljbara kodade informationer kan höjas ytterligare om för ett markeringspar 27 (fig 10) ej endast två utan tre bittillstånd tillåtes, nämligen en kvarvarande marke- ring 3' i dataspåret 25, en kvarvarande markering 3' i data- spåret 26 och slutligen varsin kvarvarande markering i båda dataspåren. Anordningen av de båda markeringarna 3 i ett marke- ringspar 27 på två särskilda dataspår 25, 26 möjliggör en särskilt enkel signalbearbetning. Självfallet är det även möjligt att anordna de båda markeringarna i ett markeringspar på samma dataspår.

Uppfinningens viktigaste fördelar skall nedan ännu en gång sammanfattningsvis omnämnas. Eftersom olika typer av markeringar, vilka framkallar olikartad modifiering av infall- ande ljus, anordnas i en karakteristisk konfiguration i doku- mentet, är säkerheten mot förfalskning utomordentligt stor. Även antalet olika kodningsmöjligheter höjes mycket starkt härigenom. Sålunda är det möjligt att i stora mängder på billigt sätt framställa likadana dokument, hos vilka konfigurationen av de olika markeringstyperna kan känneteckna ett bestämt identi- fieringssystem, och i efterhand genom utsläckning av utvalda markeringar förse dokumenten med individuell information.

I identifieringsanordningen identifieras och prövas på enkelt och tillförlitligt sätt dokumentens äkthet. Därvid avvisas för- falskade dokument eller dokument som ej hör till systemet och vars markeringar ej är anordnade i den förutbestämda karakte- ristiska konfigurationen.

Claims (10)

78070-61 - 2 12 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för identifiering av dokument, varvid ett flertal maskinellt läsbara optiska markeringar, vilka på karakteristiskt sätt genom böjning eller brytning modifierar infallande ljus, anordnas på dokumenten och varvid på varje dokument utvalda markeringar i efterhand åter utsläckes, så att det geometriska läget av de på dokumentet kvarvarande mar- keringarna bildar en kodad information, samt varvid äktheten av de kvarvarande markeringarna prövas i en identifieringsan- ordning och den kodade informationen avläses, k ä n n e - t e c k n a t gav att åtminstone två olika typer (A, B, C, É) av markeringar (3), vilka framkallar olika modifiering av infallande ljus, åtminstone parvis anordnas på de dokument (2 resp. 24) som skall identifieras i en för alla dokumenten (2 resp. 24) likadan karakteristisk konfiguration, att en infor- mation över denna konfiguration lagras i identiiieringsanord- ningen, att vid den efterföljande utsläckningen av utvalda markeringar (3") åtminstone_en markering av var och en av de olika typerna bibehålles och att slutligen i identifierings- anordningen prövas huruvida konfigurationen av de på det aktuella dokumentet (2'resp. 24) kvarvarande_markeringarna (3') överensstämmer med den lagrade konfigurationen.

2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att fasböjningsgitter anordnas såsom markeringar (3) på doku- mentet (2, 24), varvid de enskilda typerna (A, B, C, D) av markeringarna (3) skiljer sig genom olika linjetäthet och resp. eller genom olika orientering av fasböjningsgittrets linjer. I

3. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att hologram eller kinoforms anordnas på dokumentet såsom mar- keringar (3), och att hologrammen eller nämnda kinoforms an- ordnas i åtminstone en rad och att deras struktur eller orien- 7807061 ~ 2 13 tering varierar kvasi-kontinuerligt utmed raden.

4. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda fasböjningsgitter anordnas i åtminstone en rad och att linjetätheten och/eller orienteringen av linjerna varierar kontinuerligt eller kvasi-kontinuerligt utmed raden.

5. Förfarande enligt något av kraven 1 - 4, k ä n n e - t e c k n a t av att varje bit i den kodade informationen tillordnas två markeringar (3) av samma typ (A, B) och att högst en av dessa båda markeringar åter utsläckes.

6. Anordning för genomförande av förfarandet enligt något av kraven 1 - 5, innefattande en av åtminstone en ljuskälla (S) och åtminstone en ljusmottagare (E, EA, EB, EC. ED, EQ) bestående prövningsanordning (10, E, 28, 28fl 29) för seriell äkthetsprövning av de på dokumentet (2', 24') kvarvarande markeringarna (3') och anslutning till en utvärderings- anordning (ll), k ä n n e t e c k n a d av att att information avseende den karakteristiska konfigurationen är lagrad i ett minne (9, 16) och att prövningsanordningen (10, E, 28, 28', 29) styres av minnet (9, 16) så att prövnings- anordningen avger en signal när en av prövningsanordningen (10, E) avkänd markering (3') framkallar en modifiering av det av ljuskällan (S) utstrålade ljuset, vilken modifiering är karakteristisk för den typ av markering (3), vars lagrade konfiguration överensstämmer med konfigurationen för den avkända markeringen (3'L

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att minnet (9, 16) är förbundet med en avkänningsanordning (8) för avkänning av det rumsliga läget av den för tillfället av prövningsanordningen (10, E) avkända markeringen (3'), att minnet utgöres av ett elektroniskt minne, att avkänningsanord- ningen (8) utgöres av en optisk intervallmottagare (12) och en intervallräknare (l3L att prövningsanordningen (10) uppvisar flera ljusmottagare (EA, EB, EC, ED) eller flera grupper av ljusmottagare, vilka är anslutna till utvärderingsanordningen (ll) över en av minnet (9) styrd tillordnare (14), och att en ljusmottagare (EA, EB, EC, ED) för varje typ (A, B, C, D) av 7807061 -2 14 markering (3) är anordnad i ett mot den karakteristiska ljus- modifieringen av den aktuella typen svarande vinkelläge qg).

8. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att minnet (9, 16) är förbundet med en avkänningsanordning (8) för avkänning av det rumsliga läget för den för tillfället av 'prövningsanordningen (lQ, E) avkända markeringen (3'), att avkänningsanordningen och minnet bildas av en kurvhävarm (16) och att det vinkelläge, i vilket ljusmottagaren (E) är anord- nad, kan påverkas av kurvhävarmen.

9. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att minnet (9, 16) är förbundet med en avkänningsanordning (8) för avkänning av det rumsliga läget av den för tillfället av prövningsanordningen (10, E) avkända markeringen (BÛ, att minnet bildas av en kurvplatta, vilken är anordnad på en släde som transporterar dokumentet (2', 24') och vilken kan avkännas med en avkännare, och att det vinkelläge i vilket ljusmottaga- ren (E) är anordnad kan påverkas av avkännaren.

10. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e 0 k n a d av att prövningsanordningen och utvärderingsanordningen bildas av åtminstone en detekteringslogik (28, 28') och en bearbetninga- logik (29), att detekteringslogiken (28, 2B') uppvisar signal- förhållandeprövningslänkar (30, 30fl 31, 3l')i och för pröv- ning av signalförhållanden ur signalerna från ljusmottagarna (EA, EB, EO, EA', EB', E0'), och att bearbetningslogiken (29) innefattar en mikroprocessor.