SE434390B - Herdad glasskiva avsedd att anvendas som sido- eller bakruta for motorfordon samt forfarande for dess framstellning - Google Patents

Description

o 7806962-2 l0 15 20 25 30 35 2 samt ett cirkelrunt område med 7,5 cm radie kring den punkt, från vilken bristningen utgått, bör vara minst 50 och högst 300. Den föreslagna EG-normen innehåller också krav på att den brustna glasskivan icke skall innehålla några lång- sträckta partiklar med taggiga ändar av mer än 6 cm längd; sådana partiklar benämnes "flisor".

Den brittiska normen BS 5282 "Road Vehicle Safety(Hass' är mindre restriktiv än den föreslagna EG-normen, i det att den för glas av mindre tjocklek än 4 mm anger att ett minsta partikelantal av 40 inom en 5 X 5 cm kvadrat kan tillåtas och att det största tillåtna partikelantalet inom en 5 x Scm kvadrat kan uppgå till 400. Den brittiska normen förbjuder också i princip förekomsten av flisor av mer än 6 cm längd i det splittrade provglaset.

Det har visat sig vara svårt att härda tunnare glas- skivor för att uppfylla de föreskrivna kraven på vissa splittringsegenskaper, och denna svårighet är speciellt på~ taglig för glasskivor med dimensioner över ca 110 X 50 cm, som är den ungefärliga storleken på de minsta bakrutor för fordon som för närvarande tillverkas. Många sidorutor har också ungefär denna storlek eller större. I I svenska patentansökan 77 02400-8 anges en problem- lösning, som grundar sig på upptäckten att sådana glasskivor som användes som sido- eller bakrutor för motorfordon och har en tjocklek från 2,5 till 3,5 mm, företrädesvis 3 mm, kan ,härdas på ett sätt som uppfyller officiella krav på vissa splittringsegenskaper, exempelvis de som anges i den föref 'slagna EG-normen, genom kylning av ett antal på visst sätt fördelade områden av glasskivan med maximal hastighet, så att mellanliggande områden av glasskivan samtidigt kyles med- minimal hastighet, reglering av den maximala kylhastigheten samt storleken av och avståndet mellan de områden av glas- ~ skivan, som kyles med maximal hastighet på sådant sätt, att det i glasskivan uppstår en genomsnittlig central dragspän- fning mellan ett maximum av 62 MN/mg för alla glastjocklekar från 2,5 till 3,5 mm och ett minimum, som är 56,6 MN/m för 2,5 mm tjockt glas och varierar omvänt med tjockleken ned till 53 MN/m2 för 3,5 mm tjockt glas, och på sådantsätt, 10 15 20 25 30 35 7806962-2 3 att det i glasskivan uppstår en fördelning av områden, inom vilka de i glasskivans plan verkande huvudspänningarna är olika, varvid huvudspänningsdifferensen i åtminstone något av nämnda områden ligger vid ett maximum mellan 8 och 25 MN/m?, och de största huvudspänningarna inom närliggande områden, inom vilka huvudspänningsdifferensen har maximum, är riktade åt olika håll och avståndet mellan dessa angrän- sande områdens geometriska mittpunkter ligger mellan l5 och 30 mm.

Vid tillämpning av förfarandet enligt denna patent- ansökan utföres kylningen genom att man riktar ett kylmedel mot glasskivan och bibringar kylmedelsstrålarna en vertikal eller cirkulär svängning för att åstadkomma den avsedda för- delningen av de områden av glasskivan, som skall kylas med maximal hastighet. Kylningen kan också utföras genom att stillastående kylmedelsstrålar riktas mot glasskivan för att åstadkomma den avsedda fördelningen av områden av glasskivan, som skall kylas med maximal hastighet.

Glasskivor, i synnerhet för motorfordons sidorutor, är ofta av oregelbunden, icke rektangulär form. Många sidorutor har trapetsoidal form. Härdningen av sådana skivor med konven- tionella metoder, i synnerhet när skivornas tjocklek är inom området 2,5 - 4 mm, har lett till en produkt, som inte alltid tillfredsställer normerna, därföratt &ï1wJdasfhsor i brottet inom lokala områden av skivan. Denna svårighet kan uppstå även med fordonssidorutor av litet format på grund av formen.

Om glasskivan är exempelvis trapetsformig, kommer det område av skivan, som sträcker sig i riktning mot skivans smalnande spetsiga ände, att vara särskilt benäget att bilda flisor, då glasskivan splittras från ett läge ungefär vid glasskivans geometriska mittpunkt.

Huvudsyftet med föreliggande uppfinning är att elimi- nera detta problem genom att modifiera de spänningar, som uppstår i glasskivan under härdningsprocessen, på sådant sätt, att man erhåller ett område med större spänning än i glas- skivan i övrigt och därigenom undviker flisbildningen vid bristning. 7806962-2 10 15 20 25 30 35 4 Ett annat syfte med uppfinningen är att anpassa den nya upptäckten till att åstadkomma flera parallella, lång- sträckta områden med högre spänning i en glasskiva, exempel- vis en bakruta, på sådana ställen, där glasskivan vid brist- ning eljest skulle vara benägen att bilda flisor.

Enligt uppfinningen föreslås i enlighet härmed en för användning som sido- eller bakruta i motorfordon avsedd glas- skiva med en tjocklek av 2,5 till 4 mm, vilken skiva är kyld så att det i skivan har åstadkommits en genomsnittlig central dragspänning inom området från ett maximum av 62 MN/m2 för alla glastjocklekar inom nämnda tjockleksområde till ett mini- mum, som är 56,5 MN/m2 för 2,5 mm tjockt glas och varierar omvänt med tjockleken ned till 44,0 MN/m2 för 4 mm glastjock- lek. Denna glasskiva utmärkes enligt uppfinningen av att den har minst ett bandformigt område, i vilket den centrala drag- spänningen är mellan 2 och 5 MN/m2 större än den genomsnitt- liga centrala dragspänningen i skivan och i vilket de i glas- skivans plan verkande huvudspänningarna är olika med en huvudspänningsdifferens uppgående till mellan 5 och 25 MN/m2.

Uppfinningen har visat sig särskilt fördelaktig för specialhärdning av en trapetsformig glasskiva för användning som sidoruta för motorfordon. Ur denna aspekt avser uppfin- ningen en glasskiva av trapetsformig kontur med ett nära den längre av skivans båda parallella kanter löpande bandformigt område, vilket reglerar sprickbildningen inom skivans konver- genta område vid splittring på sådant sätt att uppkomsten av flisor undvikes.

Ett enda bandformigt område kan räcka, om det område som är benäget att bilda flisor är relativt smalt. Det band- formiga områdets bredd måste dock vara sådan att glaset inom det bandformiga området tillfredsställer de gällande splitt- ringsbestämmelserna med avseende på lägsta och högsta partikelantal och frånvaro av flisor i enlighet med gällande normer, såsom angivits i det föregående.

Vid framställning av trapetsformiga, 3 mm tjocka glas- skivor för sidorutor till bilar har det befunnits, att det bandformiga områdets bredd företrädesvis bör vara mindre än 50 mm. l0 l5 20 25 30 35 7806962-2 5 För att åstadkomma det avsedda modifierade spännings- mönstret inom områden med större bredd än ett enda bandfor- migt område med största praktiskt tillänpliga bredd anordnar man i glasskivan flera parallella bandformiga områden med högre spänning. Ur denna aspekt erbjuder uppfinningen en glasskiva med flera dylika bandformiga områden, varvid av- ståndet mellan mittpunkten av vart och ett av dessa områden och mittpunkten av ett angränsande område av mindre härdat glas uppgår till mellan 15 och 50 mm, och avståndet mellan centra i närliggande bandformiga områden av kraftigare härdat glas uppgår till mellan 30 och 100 mm.

I det ytterlighetsfall, då det befinnes nödvändigt att inställa det lägsta och det högsta antalet partiklar vid splittring samt bildandet av flisor över glasskivans hela yta, sträcker sig de bandformiga områdena över glasskivans hela yta.

Uppfinningen avser också ett förfarande för framställ- ning av den specialhärdade glasskivan, varvid glasskivan leds mellan strömmar av kylgas för att härdas och minst en gas- stråle riktas mot det framlöpande glaset för att förstärka de bildade härdspänningarna inom åtminstone ett bandformigt område av glaset.

Uppfinningen kan tillämpas på en glasskiva under rörel- se av denna i horisontellt liggande läge, antingen på en rull- transportör eller på ett bärande gasformigt underlag. Enligt denna aspekt avser uppfinningen ett förfarande, vid vilket en trapetsformig glasskiva framförs horisontellt mellan strömmar av kylgas och med sina båda parallella kanter liggande i rörelseriktningen och en gasstråle riktas mot åtminstone ena sidan av den framlöpande glasskivan i närheten av dennas läng- re sidokant för att förstärka de bildade härdspänningarna inom ett bandformigt område av glaset i närheten av denna sidokant.

För att åstadkomma flera bandformiga områden med högre spänning föreslås enligt uppfinningen ett förfarande, vid vil- ket glasskivan leds horisontellt genom en kylstation, där gla- set härdas med hjälp av strömmar av kylluft över glasets båda sidor, varjämte man mot åtminstone ena sidan av glaset riktar 7806962-2 l0 l5 20 25 30 35 6 gasstrålar, som fördelas med inbördes avstånd i minst en rad tvärs mot glasets rörelseriktning, samt reglerar glasets has- tighet så, att nämnda sida av glaset utsättes för så lokali- serade gasströmmar, att det bildas en fördelning av parallal- la områden med starkt härdat glas, omväxlande med områden av svagare härdat glas.

Förfarandet enligt uppfinningen är särskilt tillämp- ligt på behandling av en glasskiva under dess rörelse hori- sontellt på en bärande gaskudde, varvid gasstrålen riktas mot skivans översida vid härdningsstationen.

Några utföringsformer av uppfinningen beskrivs med hän- visning till bifogade ritningar.

Fig. 1 visar en trapetsformig glasskiva för en sidoruta för bilar och åskådliggör ett bandformigt område med förhöjd spänning.

Fig. 2 visar en rektangulär glasskiva, som enligt upp- finningen har försetts med ett flertal bandformiga områden som härdats till högre spänning.

Fig. 3 visar i större skala en del av glasskivan enligt fig. 2.

Fig. 4 av glasskivan Fig. 5 visar i vertikalsnitt en kylstation för härdning enligt fig. 2 och 3. är en planvy underifrån av den nedre delen av kylstationen, sedd från linjen V - V i fig. 4.

Fig. 6 är en detaljvy av en del av kylstationen enligt 4 och 5.

Fig. 7 farandet enligt uppfinningen, då glasskivan vilar på en rull- fig. åskådliggör härdning av en glasskiva med för- transportör.

Den i fig. l visade glasskivan är 3 mm tjock och avsedd att användas som sidoruta för motorfordon. Skivan är trapets- formig med två parallella kanter l och 2. Skivans trapetsform kompletteras av en mot kanterna l och 2 vinkelrät kant 3 och en snedkant 4, som lutar från den kortare parallellsidan l till den längre parallellsidan 2. I ett specifikt exempel har den kortare parallellsidan l en längd av 480 mm, den läng- re parallellsidan 2 en längd av 860 mm och sidan 3 en längd av 380 mm. 10 15 20 25 30 35 7806962-2 7 Denna glasskiva är härdad på sådant sätt, att den har ett band- eller remsformigt område 5, som i fig. l antydes med streckade linjer och som har högre central dragspänning än glasskivans övriga delar. Områdets 5 bredd parallellt med sidan 3 kan uppgå till mellan 38 och 50 mm. Området 5 är be- läget i närheten av den längre sidan 2 av de båda parallella sidorna och befinner sig på ett avstånd av 50 till 75 mm från denna sida 2.

Glasskivan härdas med hjälp av kylgasströmmar, såsom 4 - 6, glasets huvuddel erhåller en central dragspänning av 57 MN/m¿ beskrivs nedan i anslutning till fig. så att man i och i det bandformiga området 5 en central dragspänning mel- lan 59 och 62 MN/m2, d.v.s. den centrala dragspänningen i om- rådet 5 är mellan 2 och 5 MN/m2 större än den centrala drag- spänningen i glasets huvuddel.

Idet bandformiga området 5 är de i glasskivans plan verkande huvudspänningarna olika stora med den största drag- spänningen verkande i det remsformiga områdets 5 tvärrikt- ning, såsom antydes med pilen A, och med huvudspänningsdiffe- rensen, d.v.s. differensen mellan den största och den minsta huvudspänningen, uppgående till mellan l2 och l6 MN/m2.

Området 5 sträcker sig över två partier X och Y av glasskivan, inom vilka, i frånvaro av området 5, glasskivorna har befunnits vara särskilt benägna att vid glasskivans brist- ning bilda flisor.

Anordnandet av bandet med starkare härdat glas, vars centrala dragspänning är mellan 2 och 5 MN/m2 större än den centrala dragspänningen i glasets huvuddel, med en huvudspän- ningsdifferens av 12 till l6 MN/m2, säkerställer att vid bristning inga flisor uppstår i detta speciella glas, vilket särskilt gäller partiet X, där glaset smalnar i riktning mot den längre parallellsidan.

Enligt uppfinningen bör den genomsnittliga centrala dragspänningen i glasskivan ligga inom ett område från ett maximum av 62 MN/m2 för alla glastjocklekar mellan 2,5 och 4,0 mm till ett minimum, som är 56,5 MN/m2 för 2,5 mm tjockt glas och varierar omvänt med tjockleken ned till 44,0 MN/m2 för 4 mm tjockt glas. 7806962-2 8 Vidare bör enligt uppfinningen den centrala dragspän- ningen i det bandformiga området vara mellan 2 och 5 MN/m större än den genomsnittliga centrala dragspänningen i glas- skivan och huvudspänningsdifferensen i nämnda område uppgå 5 till mellan 5 och 25 MN/m2.

I vissa fall önskar man att de modifierade härdspän- ningarna skall täcka områden med större bredd än som kan täckas av ett enda bandformigt område med praktiskt lämplig eller möjlig maximibredd, och i detta fall framställes i glas- 10 skivan flera bandformiga områden med högre härdspänning. I ytterlighetsfallet, där bildningen av flisor och största och minsta antalet partiklar vid splittning måste inställas inom varje del av glasskivan, kan parallella bandformiga områden sträcka sig över glasets hela yta, såsom visas i fig. 2 och 15 3. I fig. 2 visas framställningen av sådana parallella områ- den 7 i en rektangulär glasskiva, men ett sådant härdnings- mönster kan framställas även i varje glasskiva för bilars sido- eller bakrutor, som har oregelbunden, icke rektangulär form. 20 Det i fig. 2 och 3 visade testglaset var en rektangu- lär glasskiva, 4 mm tjock och med ytterdimensionerna 450 X ÉOO mm. Nio parallella bandformiga områden 7 med höjd central dragspänning framställdes i glasskivan. Vart och ett av de bandformiga områdena har en bredd av 25 mm, och område- 25 na 7 skiljs från varandra av områden 8 av mindre starkt här- dat glas och med en bredd av 25 mm.

Såsom visas i fig. 3, är avståndet a mellan mittpunkten av vart och ett av områdena 7 och mittpunkten av ett angrän- sande område 8 med mindre starkt härdat glas också 25 mm. 30 Detta avstånd a kan vara mellan 15 och 5 mm.

Ehuru avståndet b mellan närbelägna områdens 7 mitt- punkter är 50 mm i den här beskrivna utföringsformen, kan detta avstånd b variera mellan 30 och 100 mm. Inom de starka- re härdade områdena 7 sträcker sig den större huvuddragspän- 35 ningen tvärsöver det bandformiga området, såsom antydes med pilen A. Inom de svagare härdade områdena 8 sträcker sig den större huvuddragspänningen i områdets längdriktning, såsom antydes med pilen B. De större huvudspänningarna i angränsande l0 15 20 25 30 35 7806962-2 9 områden har sålunda olika riktningar, och avståndet mellan mittpunkterna i angränsande områden 7 och 8, där de större huvudspänníngarna, som har olika riktningar, är störst, är inom området l5 - 50 mm.

Classkivans genomsnittliga centrala dragspänning är medelvärdet längs en godtycklig linje, som sträcker sig paral- lellt med skivans kortare sidor från den ena längre sidan till den andra längre sidan. Värden på den genomsnittliga centrala dragspänningen och huvudspänningsdifferensen för fyra skivor av det slag, som visas i fig. 2 och 3, är samman- ställda i följande tabell.

Genomsnittlig central Huvudspännings- dragspänning differens MN¿m2 MN¿m2 47,7 - 51 6,75 47,2 - 5l 5,25 49,9 - 52,2 6,0 44,4 - 46,8 5,25 Förhandenvaron av det i fig. 2 antydda härdnings- mönstret säkerställer, att det icke bildas några flisor i glasskivan, då denna splittras, särskilt från mittpunkten, genom ett punktformigt slag, vilket helt uppfyller fordring- arna enligt den nämnda EG-normen och den brittiska normen.

Dessa normers fordringar med avseende på minsta och största antal partiklar vid bristning uppfylles likaså av det splitt- rade glaset.

En apparat enligt fig. 4 - 6 användes för härdning av glasskivorna. De plana glasskivorna, som skurits till erfor- derliga format för att användas som sido- eller bakrutor för bilar e.d., leds i serie till en transportbana av asbest- rullar samt transporteras på dessa rullar genom den första delen av en värmugn, varefter de transporteras genom ugnens övriga del på en anordning, som bildar en gaskudde som under- lag för glasskivorna under dessas värmebehandling. Bäddanord- ningen innefattar en bottenplatta l3, som utgöres av en plan plåt av värmebeständigt rostfritt stål och som bildar tak till en med 14 betecknad utloppskammare. Plattan 13 är perfo- rerad med jämnt fördelade hål för genomsläppning av heta 7806962-2 10 15 20 25 30 35 10 gaser från utloppsöppningar 15. Varje öppning 15 för passage av heta gaser uppåt genom bottenplattan 13 bildas av mynning- en till ett tillförselrör 16, som är inpassat i ett hål i bottenplattan. Rörens 16 övre ändar ligger i plan med botten- plattans 13 översida, och rören 16 sträcker sig nedåt från bottenplattan 13 och har sina nedre ändar inpassade i var sitt hål i ett i utloppskammaren l4 anordnat golv 17. Heta gaser ledes genom ledningar 18 till övertryckskamrar 19. Så- som visas i fig. 4, bildar utloppskammarens 14 golv 17 taket i en av övertryckskamrarna 19.

Bottenplattan 13 är också utformad med jämnt fördela- de utloppsöppningar 20, som står i förbindelse med utlopps- kammaren 14. Genom ej visade utloppshål i utloppskammarens 14 väggar kan gaser strömma ut i det fria eller uppsamlas och ledas i omlopp.

Bottenplattans 13 översida är en exakt plan yta, av- sedd för intim ytanliggning med undersidan av en serie bort- tagbara block 21, som är framställda av värmebeständigt rost- íritt stål och har sin undersida planbearbetad, så att block- en kan skjutas in i apparaten från ena sidan till gastät an- liggning mot bottenplattans 13 översida. Varje block 21 har gasavgivningsöppningar 22, som står i förbindelse med utlopps- öppningarna 15, och gasutsugningshål 23, som står i förbindel- se med utloppsöppningarna 20. Heta gaser, som genom ledning- arna l8 införs i övertryckskamrarna 19, ledes genom rören 16 och öppningarna 22 i blocket 21 uppåt och strömmar ut samt expanderar ovanför blockets 21 översida, så att det bildas en bärande gasbädd under de framlöpande glasskivorna, av vilka en är betecknad med 10.

Gas släppes kontinuerligt genom öppningarna 22 in i den bärande gasbädden för varje glasskiva, samtidigt som gas lämnar gasbädden genom hålen 23 och strömmar in i utlopps- kammaren 14 samt därifrån till utloppsöppningarna 15.

Blockens 21 övre ytor lutar i tvärled, så att de bil- dar en liten vinkel, t.ex. 50, med horisontalplanet. Så snart en glasskiva 10 är helt och jämnt buren på gaskudden, tenderar den att glida i sidled nedför det sluttande planet, tills den kommer i ingrepp med (ej visad) roterande runda skivor, som 10 15 20 25 30 35 7806962-2 ll är monterade bredvid blocken 2l på vertikala spindlar, som på känt sätt sträcker sig uppåt från utanför ugnen placerade motorer, vilka driver de runda skivorna med ett reglerat varv- tal motsvarande glasskivornas 10 avsedda hastighet på gas- kudden med hjälp av rullarna.

Glasskivorna placeras på transportörens rullar ände mot ände, så att en serie plana glasskivor 10 leds in i ugnen genom den av rullarna utövade drivkraften och därefter trans- porteras över blocken 21 på den gaskudde, som skapas genom glasskivornas placering ovanför blocken. Glasskivorna värms ytterligare av de heta gaserna i gaskudden samt av strålvärme från värmestrålare, som är monterade i takkonstruktionen ovan- för glasskivornas transportbana.

De roterande runda kantskivorna håller glasskivorna i ugnen i rätt läge i rörelseriktningen och utövar dessutom drivkraft för förflyttning av glasskivorna framåt. Några av de runda, roterande skivorna kan emellertid löpa med i tom- gång och fungera som roterande styrorgan.

I fig. 4 visas konstruktionen av enbart ugnens sista sektion. När en glasskiva 10 anländer till ugnens utgångs- ände, har glaset en temperatur av 630 till 670oC för soda- kalk-silikatgas, som lämpar sig för värmehärdning genom be- handling av glaset med kylande gasströmmar, vanligen ström- mar av luft av omgivningstemperatur.

Framförandet av de heta glasskivorna l0 fortsätter till en kylstation, som är åskådliggjord i fig. 4 - 6. I kyl- stationen bäres glasskivorna på en gaskudde, som alstras ovanpå en bädd av samma konstruktion som den i ugnen, utom att den matas med kylluft av rumstemperatur. När varje glas- skiva förs in i kylstationen från ugnen, alstras en gaskudde mellan glasskivan och översidan av bädden, som både bildar det erforderliga underlaget för glasskivan och ett flöde av kylluft mot glasskivans undersida. Glasskivan införs i kyl- stationen med hjälp av ej visade roterande skivor.

I kylstationen finns ett flöde av kylgas, som står i kontakt med glasskivans översida och på denna utövar en kyl- verkan, som är i huvudsak likadan som den undervarande gas- bädden utövar på glasets undersida. Gasflödena på översidan 7806962-2 10 15 20 25 30 35 l2 åstadkommes med en övre gastillförsel- och utblåsningsanord- ning av samma konstruktion som den gasbäddsanordning, som leder gas till och släpper ut gas från gasbädden.

Såsom visas i fig. 4 innefattar kylstationens övre del en platta 28 av asbestbaserat, värmebeständigt material, vilken är försedd med gastillförselhål 29 och gasutblåsnings- hål 30. Dessa hål är också åskådliggjorda i fig. 5. Plattan 28 är fast förbunden med en perforerad bottenplatta 31 till en gasutloppskammare 32. Motsvarande ytor på plattorna 28 och 31 är planbearbetade för att gastätt ansluta sig till varandra. Utloppskammarens 32 tak bildas av en platta 33, som också bildar bottnen till en tryckkammare 34, som tillföres kylluft av rumstemperatur. Kylluften går genom hål i plattan 33 och ledes nedåt genom rör 35, som sträcker sig genom ut- loppskammaren 32 och vilkas nedre ändar är fästa i botten- plattan 3l till utloppskammaren samt kommunicerar med gas- tillförselhålen 29 i plattan 28. Gasutloppshålen 30 i plat- tan 28 är belägna mitt för utloppshål 36 i plattan 3l, så att gas från rummet ovanför glasskivan kan strömma in i ut- loppskammaren 32, vars väggar är perforerade, så att utlopps- gaserna kan uppsamlas och ledas i omlopp.

Den heta glasskivan utsättes för de på kylstationen rådande kylgasflödena, när den leds in i denna station, och under sin rörelse påverkas den också av ett eller flera loka- la gasflöden på sådant sätt, att de starkare härdade band- formiga områdena 7 enligt fig. l eller de parallella band- formiga områdena 7 enligt fig. 2 och 3 bildas i glaset.

Apparaten enligt fig. 4 - 6 är särskilt anordnad för att bil- da de parallella bandformiga områdena, men den kan, såsom beskrivs i det följande, regleras så, att det bildas endast ett område 7.

Under passagen genom kylstationen enligt fig. 4 - 6 riktas mot glasskivans 10 översida ett rektangulärt system av gasstrålar, som är fördelade med inbördes avstånd i mot glasets löpriktning tvärgående rader, som i sin tur är för- delade med inbördes avstånd i glasets löpriktning. Fördel- ningen av gastillförselöppningarna och bärgasöppningarna i plattorna 2l och 28 bildar rader, som är något snedställda 10 l5 20 25 30 35 7806962-2 13 i förhållande till glasets rörelseriktning, såsom visas i fig. 5. Det rektangulära systemet av gasstrålar, som är an- ordnade i linje med glasets rörelseriktning, åstadkommes med ett system av gastillförselmunstycken 37, vilka radvis är anslvtna till i utloppskammaren 32 befintliga lednings- rör 38. Munstyckena 37 sträcker sig nedåt genom speciella, utvidgade öppningar 30 i plattan 28.

Ena änden av varje rör 38 är ansluten till en luftin- loppsfördelare 39, som är belägen utanför utloppskammaren, längs med kylstationen.

I den visade utföringsformen finns det fyra rader mun- stycken 37, som är fördelade med samma inbördes avstånd i glasets löpriktning som gasutloppshålen 30. I fig. 4 antydes de från gastillförselhålen 29 tillförda kylluftströmmarna med pilar 40, och de lokala gasstràlar, som riktas mot glasets översida, är antydda med pilarna 41. Monteringen av rören 38 med sina munstycken 37 är mera detaljerat åskådliggjord i fig. 6. Lufttillförseln till fördelaren 39 slås till, då gla- set passerar under munstyckena 37, och fördelaren 39 kopplas under förmedling av en tryckregulator till en solenoiddriven slidventil av konventionellt utförande.

I ett som exempel valt fall har den tryckluft som tillföres fördelaren 39 ett tryck av 690 kPa. Håldiametern hos vart och ett av munstyckena 37 är 4,8 mm, och munstyckena är fördelade med ett inbördes avstånd av 50 mm i både längd- och tvärled. Avståndet mellan munstyckenas ändar och det på gasbädden i kylstationen vilande glasets översida är mellan 6 och 12 mm. Då glasskivan passerar genom kylstationen, alst- rar gasströmmarna genom öppningarna 22 och 29 de svagare härdade områdena 8, medan de parallella bandformiga områdena 7 av starkare härdat glas alstras genom den extra inverkan av gasstrålarna 41 på glasets översida. Inverkan av de på varandra i glasets rörelseriktning följande gasmunstyckena är kumulativ, och vid utträde ur kylstationen har glasskivan det avsedda spänningsmönster, som i det föregående beskrivits i anslutning till fig. 2 och 3.

I vissa fall kan det vara tillräckligt med en enda rad av gasstrålar, som avges av en enda rad munstycken 37, anshfima 7806962-2 10 15 20 25 30 35 14 till en enkel fördelare 39.

Vid framställning av ett enda bandformigt område 7 av starkare härdat glas, såsom i den trapetsformiga glasskivan enligt fig. l, orienteras glasskivan med sina båda parallella sidor i rörelseriktningen och med ett munstycke 37 eller en rad av sådana munstycken 37 fördelade med lämpligt inbördes avstånd i rörelseriktningen för att frambringa det enda om- rådet 7, antingen genom en stark kylgasstråle från det enda munstycket eller genom den kumulativa effekten av nämnda rad av munstycken under skivans passage genom kylstationen. Mun- stycket 37 eller munstycksraden är därvid på sådant avstånd från de drivskivor, vilka ligger an mot glasskivans långsida 2, att området 7 blir beläget på önskat avstånd från skivans kant eller sida 2.

I fig. 7 visas härdning av en glasskiva, som framförs buren av en rulltransportör med en serie horisontella trans- portrullar 57.

Transportören transporterar glasskivan genom en värm- ugn till en kylstation, i vilken rullarna medbringar glas- skivan mellan en övre och en undre blästerlåda 58, 59. Lådan 58 har ett system av blåsmunstycken 60, som är riktade nedåt mot rulltransportören för att rikta konstanta kylgasströmmar mot glasskivans 10 översida. Munstyckena 60 är så anordnade, att deras tänkta förbindelselinje bildar en liten vinkel med glasets rörelseriktning, på samma sätt som in- och utlopps- öppningarna i fig. 5.

På motsvarande sätt har den undre blästerlådan 59 ett system av uppåtriktade blåsmunstycken 61, som uppskjuter ge- nom mellanrummen mellan rullarna 57 och likaledes är anord- nade så att deras tänkta förbindelselinje bildar en liten vinkel med glasskivans rörelseriktning.

Flödena av kylgas från munstyckena 60 och 61 komplet- teras av ett eller flera lokala gasflöden från ett enda gas- tillförselmunstycke 37 eller en rad av gastillförselmunstyck- en 37, som är anslutna till ett ledningsrör 38 och monterat mellan närbelägna rader av övre munstycken 60. Munstycket eller munstyckena 37 riktar en eller flera lokala gasstrålar mot glasets översida, på samma sätt som beskrivs i anslutning 7806962-2 15 till fig. 4 - 6, så att glasskivan vid utträdet ur kylsta- tionen på rulltransportören har avsett antal bandformiga områden med starkare härdat glas. Alternativt eller dessutom kan lokala gasstrålar riktas mot glasskivans undersida me- delst gastillförselmunstycken 37, som är riktade uppåt genom mellanrummen mellan rullarna 57. Då lokala gasstrålar riktas mot både över- och undersidan av glasskivan, är de så anord- nade, att de är verksamma på mitt för varandra belägna om- råden av glasskivornas båda sidor.

Claims (11)

7806962-2 10 15 20 25 30 35 16 PATENTKRAV

1. För användning som sido- eller bakruta för motorfordon avsedd glasskiva med en tjocklek mellan 2,5 och 4,0 mm, vilken är härdad på sådant sätt, att skivan har en genomsnittlig central dragspänning mellan ett maximum av 62 MN/m2 för alla glastjocklekar mellan nämnda gränsvärden och ett minimum, som är 56,5 MN/m2 för 2,5 mm tjockt glas och varierar omvänt med tjockleken ned till ett minimum av 44,0 MN/m2 för 4,0 mm tjockt glas, k ä n n e t e c k n a då av att glasskivan har minst ett bandformigt område, inom vilket den genomsnittliga centrala dragspänningen är mellan 2 och 5 MN/m2 större än den genomsnittliga centrala dragspänningen i skivan, och att de i glasskivans plan verkande huvudspänningarna inom nämnda område är lika stora med en huvudspänningsdifferens uppgående till mellan 5 och 25 MN/m2.

2. Glasskiva enligt patentkravet 1, vilken är trapets- formig, k ä n n e t e c k n a d av att ett bandformigt om- råde av angivet slag är anordnat löpande i närheten av den längre av skivans båda parallella sidor, varvid detta område reglerar splittringen inom skivans konvergenta del på sådant sätt, att bildandet av flisor undvikas i samband med skivans bristning.

3. Glasskiva enligt patentkravet l, avsedd att användas som sidoruta för motorfordon och med en tjocklek av 3 mm, k ä n n e t e c k_n a d av att det bandformiga områdets bredd vinkelrätt mot skivans parallella sidor är mindre än 50 mm.

4. Glasskiva enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d av att den har flera bandformiga områden, vilka är parallella med varandra och är skilda åt av mellanliggande områden av mindre starkt härdat glas, att avståndet mellan mittpunkten av vart och ett av nämnda bandformiga områden och mittpunkten av angränsande område av mindre starkt härdat glas är mellan 15 och 50 mm och att avståndet mellan närliggande bandformiga områdens mittpunkter är mellan 30 och 100 mm.

5. S. Glasskiva enligt patentkravet 4, k ä n n e - t e c k n a d av att de bandformiga områdena sträcker sig över glasskivans hela yta. 7806962-2 17

6. Förfarande för härdning av en för användning av sido- eller bakruta för motorfordon avsedd glasskiva med en tjock- lek mellan 2,5 och U,G mm, innefattande framförande av glas- skivan mellan flöden av kylgas för astadkommande i skivan av en genomsnittlig central dragspänning mellan ett maximwn av 62 MNim2 för alla glastjocklekar mellan nämnda gränsvärden och ett minimum, som är 56,5 MN/m? för ?,5 mm tjockt glas och varierar omvänt med tjockleken ned till ett minimum av HU,Û MN/mg för U,0 mm tjockt glas, k ä n n e t e c k n a t av att minst en ytterligare kylande gasstråle riktas rtot den framlöpande glasskivan för att lokalt öka den centrala dragspänningen i skivan och sålunda framställa ett bandformigt område, inom vilket den genomsnittliga centrala dragspänningen är mellan 2 och 5 MN/ml större än den genomsnittliga centrala dragspänningen i skivan, och att de i glasskivans plan verkande huvudspänningarna inom nämnda område är lika stora med en huvudspänningsdifferens uppgående till mellan 5 och 25 MN/m2.

7. Förfarande enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k- n a t av att glasskivan framförs liggande horisontellt på en rulltransportör.

8. förfarande enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k- n a t av att glasskivan framförs liggande horisontellt på ett gasformigt underlag.

9. Förfarande enligt något av patentkraven 6 - 8, där glasskivan är trapetsformig och framförs liggande horisontellt mellan kylgasflöden, k ä n n e t e c k n a t av att glas- skivans parallella sidor anordnas att sträcka sig i rörelse- riktningen och att gasstrålar riktas mot åtminstone ena sidan av den framförda glasskivan, i närheten av dennas längre parallellsida för att framställa ett bandformigt område av angivet slag i närheten av denna längre sida.

10. Pörfarande enligt något av patentkraven 6 - 8, vid vilket glasskivan framförs liggande horisontellt genom en kyl- station, i vilken glasskivan härdas medelst strömmar av kyl- luft mot glasskivans båda sidor, k ä n n e t e c k n a t av att gasstrålar, som fördelas med inbördes avstånd i minst en mot glasskivans rörelseriktning i huvudsak vinkelrät rad, riktas mot åtminstone den ena sidan av glasskivan, och att 7806962-2 18 glasskivans rörelsehastighet regleras så, att denna sida av glasskivan utsättas för lokala gasströmmar för att alstra flera bandformiga områden parallellt med varandra och om- växlande med områden av mindre starkt härdat glas. 5

11. ll. Förfarande enligt patentkravet 10, där glasskivan fram- förs liggande horisontellt på ett gasformigt underlag, k ä n n e t e c k n a t av att gasstrálarna riktas mot gla- sets översida vid kylstationen.