SE430869B - Anordning for vexelvis exponering av enskilda blad fran en bladstapel, i synnerhet betraktningsvexlare for fotografier - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 40 7309728-4 2 anstalt som har framställt de färdiga fotografierna.

De av kopieringsanstalter levererade fotografierna har inte endast olika bildformat, av vilka slutformaten på 9 x 9 cm (nog- grannare 8,9 x 8,9 cm), 9 x 11,5 cm, 9 x ll,7 cm, och 9 X l3 cm är de vanligaste, utan de har också inom dessa nominella slut- format ganska stora dimensionstoleranser; dessa kan uppgå till 5 mm och beror bland annat på att fotografierna ges slutformatet på olika sätt, exempelvis genom utstansning, tillskärning, av- klippning från pappersrullar osv. Vidare kan fotografiernas tjocklek variera ganska kraftigt allt efter fabrikatet. Även om fotografiernas tjocklek i allmänhet ligger mellan 0,25 och 0,3 mm kan sålunda även större och mindre tjocklekar förekomma.

Dessutom kan fotografierna ha rätvinkliga eller runda hörn, och beroende på hur bilden ges slutformatet, kan bildkanterna vara utformade på olika sätt, och de kan eventuellt uppvisa grader från tillskärningen.

Slutligen kan de olika fotografierna vara välvda olika mycket och i olika riktningar, detta beroende på att s.k. fotopapper i själva verket inte består av papper utan av en pappersliknande plastbärare, som är försedd med ett stort antal olika kemikalie- skikt, vilka är inlagrade eller inbäddade i gelatin. Gelatin är en naturprodukt och varierar därför mycket kraftigt med avseende, på sina egenskaper. I synnerhet är gelatin starkt hygroskopiskt, medan plastbäraren är hygroskopisk i betydligt lägre grad, och beroende på luftfuktigheten uppkommer därigenom olika kraftiga spänningar mellan plastbäraren och gelatinskikten, och dessa spänningar leder till att fotografierna böjer sig olika mycket.

Böjningen påverkas även av de nämnda kemikalieskikten, som är in- bäddade i gelatinet och utgörs av åtminstone ett ljusskyddsskikt, ett filterskikt, ett fixeringsskikt, ett skyddsskikt och tre färg- skikt och eventuellt ytterligare skikt, vilket återigen beror på vilken tillverkare som levererar fotopapperet och vilka speciella kemiska processer som används för framkallningen.

Om man här betänker, att det finns minst fem stora tillverkare av fotopapper, nämligen företagen Kodak, Agfa, Fuji, 3M och Sakura, som vart och ett framställer olika fotopapper, och att det finns ett otal kopieringsanstalter, vilka behandlar fotografierna, i synnerhet ger dem slutformatet, med apparater av vitt skilda slag, då blir det också uppenbart, att huvudproblemet när det gäller att åstadkomma en pålitligt funktionerande fotobetraktnings- 10 15 20 25 30 35 40 78097284) växlare ligger i att de fotografier som läggs in i densamma är olika, även om de har samma nominella format. En sådan foto- betraktningsväxlare måste alltså uppfylla kravet att funktionera lika pålitligt för alla dessa olika fotografier. I synnerhet bör den uppfylla följande krav eller åtminstone en del av följande krav. (1) sig starkt från varandra måste de alla kunna växlas lika pålitligt. (2) måste ske med samma säkerhet trots fotografiernas olikhet. (3) ändsidan av stapeln (översidan eller undersidan av stapeln) måste Även om fotografierna i en och samma stapel skiljer Transporten bort från stapeln av de olika fotografierna Återinföringen av ett avskilt fotografi till den andra ske pålitligt. (4) Fotografierna bör anpressas mot en betraktningsskiva, så att de kan betraktas i plant tillstånd. (5) växlaren och under manövreringen av denna får inga fotografier Under betraktningen av ett foto i fotobetraktnings- falla ut, detta oberoende av i vilket läge växlaren hålls och manövreras. (6) i vilket läge som helst, exempelvis även om betraktaren ligger på rygg- (7) växlaren enskilt eller i stapel. (8) helst, således oberoende av om den är fullständigt fylld med Manövreringen av fotobetraktningsväxlaren bör kunna ske Fotografierna skall kunna sättas in i eller tas ut ur Växlaren måste funktionera med vilken fyllnadsgrad som exempelvis 25 fotografier eller om den innehåller endast två eller tre bilder. (9) ellt får fotografierna inte skadas, pressas ihop eller stötas Växlaren måste vara idiotsäkert manövrerbar, och speci- ihop, repas eller på annat sätt försämras om växlarens mekanism skulle pâverkas ofullständigt. (10) Om så önskas skall fotografierna även kunna betraktas varaktigt, vilket kräver att de kan uppställas eller upphängas medelst växlaren. (ll) Växlaren bör vara stapelbar i ordinarie eller lämplig form. (12) Växlaren bör vara "fickvänlig", så att fotografierna tillsammans med växlaren kan stoppas i en ficka, exempelvis en kostymficka eller en handväska; för detta ändamål bör växlaren i möjligaste mån vara platt, avrundad vid hörnen och berörings- 10 15 20 25 30 35 40 psig 78097284! vänligt utformad. (13) Vidare bör växlaren kunna framställas enkelt och pris- mässigt gynnsamt, och närmare bestämt bör den i möjligaste mån kunna framställas och monteras automatiskt; dess delar bör lämpa för framställning av plast genom formsprutning. (14) Växlingsmekanismen måste funktionera så pålitligt, att den alltid tar ut och till stapeln återför precis ett fotografi och således aldrig vid korrekt och fullständig manövrering växlar två fotografier samtidigt eller inte växlar något fotografi alls. (15) växlaren bör skydda fotografierna mot fingersvett och mot damm. (16) Växlaren skall vara kompakt, och den skall således ha ett litet utrymmesbehov och en stor del av dess volym, om möj- ligt den största delen av volymen, skall upptas av fotografierna själva. (17) I största möjliga utsträckning skall hela bildytan på det för tillfället exponerade fotografiet vara synlig, och så- ledes skall ingen eller endast en mycket liten del av'bildytan skymmas. (18) Det skall finnas möjlighet att genom påskrift ange inne- hållet. (19) Insättningen av fotografierna i växlaren måste även kunna ske maskinellt, i synnerhet med automater som genomför insättningen av fotografierna, tillslutning av växlaren och en funktionskontroll. _ (20) Växlarens mekanism skall medge olika utföringsformer, varvid det i en utföringsform bör vara möjligt att ta ut foto- grafierna från stapeln upptill och återföra dem nedtill, medan det vid en annan utföringsform bör vara möjligt att ta ut foto- grafierna nedtill från stapeln och återföra dem upptill; eventuellt skall det finnas en mekanism med vilken det är möjligt att ta ut ett fotografi inom stapeln, exempelvis från stapeln dra ut den översta bilden inte uppifrån utan från dess undersida.

De krav som har angivits ovan med avseende på en fotobetrakt- ningsväxlare gäller även för andra blad- eller kortformiga före- mål, som fortsättningsvis i korthet betecknas "blad", exempelvis för kort med matlagningsrecept, orienteringskort för skidbackar, vandringsleder eller liknande och registerkort för små kort- register, för att nämna endast några exempel. Dessutom gäller de ovan angivna kraven åtminstone delvis även för växlare för kort 10 15 20 25 30 35 40 780972844 på vilka det finns osynliga uppteckningar; det är exempelvis tänk- bart att med en växlare av det inledningsvis nämnda slaget växel- vis presentera magnetkort med språklektioner för en enkel, exempel- vis batteridriven magnethuvudavkännare, som kan vara fast påbyggd på växlingsmekanismen. Även om uppfinningen företrädesvis kan tillämpas på fotogra- fier avser den således inte uteslutande en fotobetraktningsväxlare, utan den avser allmänt en anordning för växelvis exponering av enskilda blad i en bladstapel. Närmare bestämt skall genom upp- finningen åstadkommas en anordning av detta slag med vilken åt- minstone några och företrädesvis alla de ovan angivna kraven upp- fylls och nackdelarna med den ovan angivna teknikens ståndpunkt övervinns.

Den uppfinningsenliga anordningen, som är uppbyggd på det in- ledningsvis angivna sättet, kännetecknas av att bladkantanligg- ningsytan åtminstone vid den del som ligger intill bladkanten på det ena ändbladet i bladstapeln bildar en spetsig vinkel med den mot bladstapeln vända ytan på detta ändblad och där, åtminstone på ett eller flera ställen och företrädesvis längs hela blad- kanten, har en förlängning, vilken sträcker sig åtminstone till den vid stapelns yttersida liggande randen av bladkanten, och företrädesvis sträcker sig utåt från stapeln förbi denna rand.

Med denna utformning uppnås i synnerhet en säker avskiljning av för varje tillfälle ett enda blad från bladstapeln utan att det finns risk för att antingen inget blad alls avskiljs från stapeln eller flera blad avskiljs samtidigt från stapeln. Denna anordning funktionerar pålitligt även om bladen har relativt stora ytdimensioner och tjocklekstoleranser.

Härvid kan den uppfinningsenliga anordningen vara så utformad, att på den yttre sidan av ändbladet finns intill förlängningen på avstånd från denna ett skiljeanslag, som är så anordnat eller inställbart, att projektionen av anslagsytan parallellt med den i området av skiljeanslaget och förlängningen liggande ytan av ändbladet ligger innanför förlängningen, varvid det inom området mellan skiljeanslaget och förlängningen finns ett skiljerum, i vilket ändbladet kan böja in sig med sin kant och därigenom skilja sig från det närliggande bladet.

Vidare kan den uppfinningsenliga anordningen vara så uppbyggd, att avståndet mellan förlängningen och den mot denna vända änden av anslagsytan är liten i förhållande till den i rät vinkel mot 10 15 20 25 30 35 40 780972844 bladkantanliggningsytan liggande bladlängden eller bladbredden eller att den mellan det uttagna bladet och det till detta an- slutande bladet överförda friktionskraften är liten i förhållande till den för böjning av bladkanterna vid bladkantanliggningsytan erforderliga böjningskraften för inböjningen av bladkanten i skiljerummet. _ Företrädesvis är anordningen så utformad, att förlängningen övergår i en uttagningsöppning, i synnerhet i en uttagningsslits, vars bredd är något större än tjockleken på ett blad och vars längd är något större än längden på de parallellt med densamma förlöpande bladkanterna.

Vid en förenklad men trots detta pålitligt funktionerande ut- föringsform kan det i området av eller istället för skiljean- slaget finnas ett fritt tillträde, genom vilket ett tryck, i syn- nerhet ett fingertryck, kan utövas på det vid uttagningsslitsen belägna ändbladet, varvid bladet kan skjutas ut ur uttagnings- slitsen under inverkan av den i bladplanet liggande tryckkomposan- ten.l Den uppfinningsenliga anordningen kan dessutom ha en bladin- föringsanordning för införing av ett blad i stapeln, i synnerhet för återinföring av ett från stapeln uttaget blad. Därvid kan anordningen vara så beskaffad, att bladkantanliggningsytan åt- minstone vid den del som ligger intill bladkanten på det andra ändbladet i bladstapeln, vid ett eller flera ställen och före- trädesvis längs hela bladkanten, har en förlängning, vilken sträcker sig till den vid stapelns yttersida liggande randen av denna bladkant och företrädesvis sträcker sig utåt från blad- stapeln förbi denna rand, varvid det intill denna rand och den intill denna liggande utsidan på bladstapeln finns ett införings- rum, genom vilket kanten på ett i stapeln inträdande blad kan inskjutas i stapeln utan störning från kanterna på de i stapeln befintliga bladen. Anordningen kan härvid vara så utformad, att på den yttre sidan av det andra ändbladet finns intill den där befintliga förlängningen på avstånd från denna minst ett införings- anslag, som är så anordnat och inställbart, att projektionen av dess anslagsyta parallellt med den i området mellan införings- anslaget och den denna närliggande förlängningen liggande ytan av det andra ändbladet ligger innanför denna förlängning. Vid denna utformning är företrädesvis avståndet mellan den intill det andra ändbladet befintliga förlängningen och den mot denna 10 15 20 25 30 35 40 780972841 vända änden av anslagsytan på införingsanslaget liten i förhål- lande till den i rät vinkel mot bladkantanliggningsytan liggande bladlängden eller bladbredden. I synnerhet är uppbyggnaden sådan, att den intill ett andra ändblad liggande förlängningen övergår i en införingsöppning, i synnerhet i en införingsslits, vars bredd är något större än tjockleken på ett blad och vars längd är något större än längden på de parallellt med densamma för- löpande bladkanterna.

Bladkantanliggningsytan bildar företrädesvis i omrâdet av sin mot slitsen vända förlängning en spetsig vinkel med den från stapeln vända ytan på det andra ändbladet. Företrädesvis finns vidare på den sida av bladstapeln, som är vänd från bladkant- anliggningsytan, en mot-bladkantanliggningsyta, som bildar en spetsig vinkel med den inåt mot stapeln vända ytan på det vid införingsslitsen liggande bladet.

De ovan nämnda spetsiga vinklarna kan ligga mellan 300 och 600 företrädesvis mellan 450 och 600, varvid det är särskilt lämpligt att de ligger mellan 400 och 450, och företrädesvis är de 420.

Bladkantanliggningsytan med dess förlängning och/eller mot- bladkantanliggningsytan är företrädesvis plana, och i synnerhet är bladkantanliggningsytan och mot-bladkantanliggningsytan komple- mentära till varandra, så att bladen i stapeln vid tvâ motsatta kanter är anordnade mellan två parallella anliggningsytor.

För insättning och uttagning av bladstapeln kan mot-blad- kantanliggningsytan vara anordnad på en vridbar byggdel, företrädes- vis en väsentligen kilformig byggdel, som är svängbar kring en med bladkanterna parallell axellinje och vars mot mot-bladkant- anliggningsytan ställda yta företrädesvis bildar en sidvägg till ett bladen inrymmande hus. Uttagningen av bladstapeln underlättas om den kilformiga byggdelen vid sin spetsade ände har en under bladstapeln gripande näsa, som vid svängningen lyfter upp blad- stapeln från normalläget.

Vidare kan det finnas en snäppanordning för insnäppning av den kilformiga byggdelen i dess normalläge. I en föredragen ut- föringsform omfattar snäppanordningen dels en planyta, som före- trädesvis är en yta på bottnen till ett bladstapeln inrymmande hus, dels en på den motstående sidan av den vridbara byggdelen anordnad mot-planyta, som i den vridningsriktning som är motsatt bygg- delens svängning från dess normalläge övergår i en bågformig yta, vars krökningsradie avtar till ett värde lika med avståndet mellan 10 15 20 25 30 35 40 78997284; byggdelens vridningsaxellinje och planytan. Mot-planytan kan i den riktning, i vilken byggdelen svängs från sitt normalläge, övergå-i den nämnda näsan.

Dessutom kan den vridbara byggdelen ha ett eller flera ut- språng, som i normalläget för byggdelen griper över den intill- liggande randen på bladstapeln.

Skiljeanslaget kan vara utfört som rulle eller vals, i synnerhet som gummirulle eller gummivals, i förskjutningsanord- ningen för förskjutning av det vid uttagningsslitsen liggande bladet, eller en sådan rulle eller vals kan vara anordnad vid sidan av ett eller flera skiljeanslag enbart för förskjutningen av det nämnda bladet. I en särskilt enkel utföringsform kan rullen eller valsen vara åtkomlig för vridning för hand vid sin från bladstapeln vända sida. För att rullen eller valsen skall kunna anpassas till olika fyllnadsgrader för den uppfinningsenliga an- ordningen ligger dess parallellt med uttagningsslitsen förlöpande axellinje vinkelrätt eller snett mot bladstapeln och är den till och med vid tömd anordning rörlig fram till upplagsytan för bladen.

Materialet i rullen eller valsen är så valt, att friktions- koefficienten mellan dess yta och den mot densamma vända blad- sidan är stor i förhållande till friktionskoefficienten mellan närliggande blad. Detta kan för övrigt vara fallet även vid andra, längre fram nämnda rullar eller valsar.

Rullen eller valsen är företrädesvis lagrad på en bygel, som är svängbar kring en parallellt med uttagningsslitsen förlöpande vridningsaxellinje och anordnad infällbar i bottnen på ett blad- stapeln inrymmande hus. Denna bygel inte endast möjliggör den ovan nämnda anpassningen av rullen eller valsen till fyllnads- graden för den uppfinningsenliga anordningen, utan den kan också tjäna till uppställning av det bladstapeln inrymmande huset, så att den uppfinningsenliga anordningen kan uppställas som en bild- ram på ett bord. För att den skall kunna uppställas såväl i liggande som i stående läge är den som.snedställningselement tjänande bygeln svängbar till och insnäppbar i ett första och ett andra läge, varvid den i det första läget ligger i spetsig vinkel och i det andra läget ligger i rät vinkel mot bladstapeln.

Den uppfinningsenliga anordningen kan i synnerhet utformas så, att det finns ett eller flera skiljeanslag vid uppläggsytan för bladstapeln och ett eller flera införingsanslag på en mot- uppläggsyta, som är anordnad på den uppläggsytan motsatta sidan 10 15 20 25 30 35 40 780972844 av bladstapeln, eller omvänt.

Uppläggsytan för bladstapeln kan i synnerhet vara anordnad på insidan av det i huvudsak genomsynliga locket på huset eller i huvudsak bildas av denna insida, medan mot-uppläggsytan är anordnad på husets botten eller i huvudsak bildas av denna.

Det är att föredra att mot-uppläggsytan är anordnad på en anpressningsplatta, som fjädrande trycker bladstapeln mot dess uppläggsyta. Om det för anpressningen av anpressningsplattan finns en på plattans från bladstapeln vända sida anordnad konisk spiral- fjäder, erhålls en särskilt utrymmessparande konstruktion, efter- som spiralfjädern kan sammanpressas till sin materialtjocklek.

Det är emellertid också möjligt att låta mot-uppläggsytan bildas av en, två eller flera rullar eller valsar, i synnerhet gummi- rullar eller gummivalsar, som fjädrande trycker bladstapeln mot dess uppläggsyta. Mot-uppläggsytan kan också bildas av en fjäder- platta av fjäderstål eller fjädrande plast, varvid den ovan nämnda koniska spiralfjädern är ersatt av en eller flera företrädesvis i ett stycke med fjäderplattan gjorda fjäderdelar, i synnerhet fjädrande tungor, och varvid vidare införingsanslaget är en fjädrande del, som likaledes företrädesvis är gjord i ett stycke med fjäderplattan. Denna fjädrande del kan vara en fjädertunga och ha större elastisk eftergivlighet än den övriga fjäderplattan, vilket kan uppnås exempelvis genom att den har mindre tjocklek än den övriga fjäderplattan.

Skiljeanslagen och/eller införingsanslagen kan med fördel vara fjädrande.

För halvautomatisk eller helautomatisk återinföring av ett ut- taget blad har den uppfinningsenliga anordningen en slid, som är rörlig vinkelrätt mot uttagningsslitsen så långt, att den full- ständigt upptar det för varje tillfälle ut ur uttagningsslitsen kommande bladet på för ändamålet anordnade uttagningstransport- ytor, varvid den vidare har införingstransportytor för upplägg- ning av bladet i och för dess införing i införingsslitsen. Sliden är lagrad och styrd för fram- och återgående rörelse på blad- stapelhållaranordningen eller på ett av denna bildat eller på den- samma anbringat hus. Sliden har en ram, som sträcker sig längs i slidens rörelseriktning förlöpande sidkanter på bladstapeln.

I området av sidkanterna på det uttagna bladet finns det på sliden fjädrar, i synnerhet bladfjädrar, som sträcker sig i slidens rörelseriktning och som trycker det för varje tillfälle 10 15 20 25 30 35 40 '?8Û9728~l| 10 ut ur uttagningsslitsen kommande bladet till planet för införings- transportytorna på sliden. Dessa på sliden anordnade fjädrar är i närheten av uttagningsslitsen utformade som skiljeanslag, före- trädesvis så, att de bildar ett bågformigt utsprång, som vart- dera utgör ett fjädrande skiljeanslag. Dessa fjädrar är styrda i var sitt urtag, som är upptaget i en begränsningsyta för uttag- ningsslitsen, vilken begränsningyta i sin tur är anordnad på bladstapelhållaranordningen eller ett bladstapeln inrymmande hus.

Uttagningsslitsen och/eller införingsslitsen kan vara anordna- de mellan en på huset anordnad första uttagningsslits~ resp. införingsslitsbegränsningsdel och en på sliden anordnad andra uttagningsslits- resp. införingsslitsbegränsningsdel. Närmare bestämt kan den första uttagningsslits- resp. införingsslits- begränsningsdelen uppvisa bladkantanliggningsytan och för detta ändamål vara kilformig. Den andra uttagningsslitsbegränsnings- delen kan vara en på sliden anordnad platta, i synnerhet en genom- synlig täckplatta, som bildar husets lock när sliden ej är ut- dragen, medan den andra införingsslitsbegränsningsdelen kan bildas av en eller flera i slidens rörelseriktning sig sträckande slid- delar, eller omvänt.

I en särskilt föredragen utföringsform finns det på sliden en gripare, som medbringar det vid uttagningsslitsen liggande änd- bladet av bladstapeln.-Griparen kan vara utformad på vitt skilda sätt. Den kan exempelvis uppvisa en suganordning, som är ansluten till en av slidrörelsen manövrer- och styrbar sugpump. En sär- skilt enkel konstruktion erhålls emellertid, om griparen är ut- förd som ett utsprång, som kommer i ingrepp med den i området av mot-bladkantanliggningsytan befintliga bakkanten på det vid ut- tagningsslitsen liggande ändbladet av stapeln.

För försortering eller förskiljning av det blad som skall medbringas från det närmast innanför liggande bladet har mot- bladkantanliggningsytan i området av bakkanten på det vid uttag- ningsslitsen liggande ändbladet två trappformiga avsatser med en steghöjd som är något större än tjockleken på ett blad. De trapp- formiga avsatserna kan vara anordnade på den ovan nämnda, vridbara, i synnerhet kílformiga byggdelen.

Förskjutningsanordningen för förskjutning av det blad som skall tas ut och/eller införas kan också vara så uppbyggd, att den har en eller flera friktionsrullar, som angriper på de vid sidan av uttagnings- eller införingsslitsen liggande bladkanterna. 21.. 10 15 20 25 30 35 40 780972841 ll Det bladstapeln inrymmande huset har ett uppfällbart eller uppskjutbart lock eller överstycke, som är helt eller åtminstone till övervägande delen genomsynligt för att medge betraktning och/eller läsning av bladen. Detta hus kan vara försett med en eller flera staplingsanordningar för stapling av flera likartade hus, varvid i och för sig kända staplingsanordningar av vitt skilda slag kan användas. Särskilt enkelt och fördelaktigt har det dock visat sig vara att huset är försett med staplingsspår och staplingsutsprång.

Vid vissa utföringsformer av den uppfinningsenliga anordningen är sliden så utformad, att husets lock är anbringat på sliden och tillsammans med denna utdragbar så långt ur huset vid en sida på detta parallellt med bladytorna, att den i sitt mest utdragna läge fortfarande är kvar i huset och med en förutbestämd längd griper över bladstapeln.

Denna övergripande del tjänar i en av de föredragna utförings- formerna som bas för ett s.k. införingsanslag, vars funktion har diskuterats närmare ovan. Samtidigt tjänar den övergripande delen till att hindra bladstapeln från att falla ut vid den ena sidan när sliden är som mest utdragen ur huset och husets öppning är vänd nedåt, vilket kan förekomma exempelvis om bladen, t.ex. fotografier, betraktas av en på rygg liggande person. I de fall då den övergripande delen inte skall ha endast den förstnämnda av de båda ovan angivna funktionerna, finns på den sliden motstående sidväggen en eller flera bladstapeln övergripande utsprång, efter- som bladstapeln är verksamt säkrad mot utfall endast om den över- grips från två motsatta sidor. Den sistnämnda sidväggen kan även själv gripa över bladstapeln. Även om det i princip är att föredra att sliden själv i sitt mest utdragna läge griper över bladstapeln vid den sida där sliden är utdragbar ur huset, emedan sliden i allmänhet, för att varaktigt sammanhänga med huset, i vilket fall som helst inte skall vara fullständigt utdragbar från huset, är det principiellt även möjligt att göra sliden utdragbar så mycket, att den i sitt mest utdragna läge inte längre griper över bladstapeln, varvid blad- stapeln vid utdragen slid istället övergrips av huset självt eller av ett eller flera på huset anordnade utsprång från den sida av huset där sliden är utdragbar.

I alla dessa fall uppkommer genom de övergripande delarna problem med att ta ut bladstapeln ur huset eller lägga in en blad- 10 15 20 25 30 35 40 7879972844 12 stapel i ett tomt hus, detta även om sliden är utdragen så långt som möjligt ur huset.

Genom en nedan närmare förklarad vidareutveckling kan den upp- finningsenliga anordningen utformas så, att vid maximalt utdragen slid kan trots de övergripande delarna en bladstapel lätt tas ut ur eller läggas in i huset.

Detta uppnås genom att den sliden motstående sidväggen på huset är anbringad på en ytterligare slid, som fasthålls på huset av en spärranordning och vid påverkan av denna är utdragbar ur huset något längre än den förutbestämda längd med vilken blad- stapeln övergrips på slidsidan när sliden är maximalt utdragen.

På detta sätt kan bladstapeln på slidsidan lyftas ut och av- lägsnas ur eller inläggas i huset förbi den övergripande delen, varvid den i det senare fallet skjuts under de på den sliden mot- stående hussidan, således företrädesvis på den ytterligare sliden, anordnade övergripande delarna.

Spärranordningen kan vara så utformad, att den uppvisar en på den ytterligare sliden anbringad och i ett spärranslag på huset ingripande hållarklinka. Denna hållarklinka kan vara anbringad på en tunga, närmare bestämt så, att den genom svängning av tungan kan föras ur ingrepp med spärranslaget på huset. Utform- ningen och manövreringen av en på detta sätt utformad spärran- ordning blir särskilt enkla om hållarklinkan fjädrande, i synner- het genom tungans egen elasticitet, hålls i ingrepp med spärr- anslaget på huset, så att den kommer ur ingrepp med spärranslaget genom ett in i huset riktat tryck mot tungan.

Denna anordning kan vidare utformas så, att en bladstapel som skall tas ut vid sin frigivning automatiskt även lyfts ut så mycket ur huset, att man kan gripa den utan svårigheter. Detta kan uppnås genom att den mot bladstapeln vända sidan av tungan vid den senares svängning för undanföring av hållarklinkan ur dess in- grepp med spärranslaget kommer i ingrepp med bladstapeln och är svängbar så långt inåt i huset, att bladstapeln företrädesvis fullständigt trycks ut ur huset vid en sida.

För att bladstapeln vid utdragningen av den ytterligare sliden samtidigt skall dras fram under den vid slidsidan belägna, övergripande delen, kan tungan vid det ställe där den kommer i ingrepp med bladstapeln ha en ingreppsyta med stor friktion, och denna ingreppsyta med stor friktion kan bildas av ett på tungan anbringat friktionselement, i synnerhet ett gummiblad. En sådan 10 15 20 25 30 35 40 7899728-4 13 ingreppsyta med stor friktion har dessutom till ändamål att i sitt mot undersidan på bladstapeln anpressade läge även fasthålla det blad på bladstapeln som annars skulle dras ut av slidens grip- element vid utdragningen av sliden. Dessa gripelement kan vara exempelvis_griptungor eller av material med stor friktion bestå- ende frihjulsrullar eller frihjulsvalsar, vilkas vridning hämmas vid uttagning av ett blad ur stapeln, så att de genom det mellan desamma och bladet föreliggande friktionsingreppet skjuter ut det blad som skall uttas ur huset. Den stora friktion som för uttagning av blad ur bladstapeln utövas på detta blad av dessa gripelement kan övervinnas genom en lämpligt kraftig anpressning av den på tungan befintliga ingreppsytan med stor friktion mot bladstapeln, så att griparna glider längs det med tämligen stor kraft tillbakahållna bladet, som annars skulle tas med vid ut- dragningen av sliden.

För att tungan skall kunna påverkas bättre och säkrare, kan den ha en fingeringreppsfördjupning, genom vilken trycket för svängning av tungan och för gripning av bladstapeln med tungan utövas. Eftersom tungan i allmänhet påverkas från husets botten, under det att användaren har husets översida i sitt blickfält och således över huvud taget ej ser på vilket ställe han måste påverka tungan, är det genom denna fördjupning lätt för användaren att känna sig fram till tungan för att påverka denna, och samtidigt undviks en oavsiktlig påverkan av tungan, eftersom användaren utan svårighet kan undvika att hans finger kommer in i fördjup- ningen när han ej skall påverka tungan; han märker naturligtvis genast om hans finger oavsiktligt skulle komma i området av för- djupningen.

Eftersom.tungan lämpligen är anordnad innanför en gripyta, som tjänar till fasthållning av huset under manövreringen av sliden, är det mycket viktigt att automatiskt kunna skilja mellan gripytan och den bredvid denna befintliga fingeringreppsfördjupningen genom fingerkänsel, i synnerhet om fingeringreppsfördjupningen är anordnad omedelbart intill gripytan, vilket är mycket praktiskt av hanteringsskäl, eftersom användaren i sådant fall vid övergång från en växling av bladen till uttagning av bladstapeln endast behöver flytta sitt finger,som vilar på gripytan vid sidan av fingeringreppsfördjupningen, ett helt kort stycke inåt på hus- bottnens yta.

För att bladstapeln skall tryckas ut på den rätta sidan av 10 15 20 25 30 35 40 780972842 14 huset, dvs. på den sida där den av tungan har dragits fram under den övergripande delen av sliden eller eventuellt på huset vid manövreringen av den ytterligare sliden, kan tungan med sin fria ände, på vilken den ingreppsyta med vilken den anpressas mot blad- stapeln är anordnad sträcka sig i riktning mot sliden förbi husets mitt. Härigenom verkar det med tungan utövade trycket på den sida av bladstapeln, som är vänd mot den till omlagring av bladen i bladstapeln tjänande sliden.

En särskilt enkel konstruktion kan erhållas genom att tungan anordnas i en företrädesvis likaså tungformig styrningsdel på den ytterligare sliden, vilken styrningsdel är förskjutbar i den ytterligare slidens rörelseriktning längs styrningsytor i huset, i synnerhet i husets botten. Denna styrningsdel och styrnings- ytorna kan därigenom redan ensamma vara tillräckliga som styrning för den ytterligare sliden, för vilken några andra styrningar således ej behöver anordnas.

Slutligen finns lämpligen på styrningsdelen ett anslag, som tjänar till att begränsa den ytterligare slidens rörelse ut ur huset genom att det samverkar med ett motanslag på huset, i synnerhet på.husets botten.

Det skall här framhållas att den ovan beskrivna vidareutveck- lingen är användbar i princip i alla de fall där anordningen har ett bladstapeln inrymmande hus, vars botten är parallell med blad- ytorna och vars sidväggar omsluter bladstapeln vid sidorna, och där vidare husets överstycke eller lock är anbringat på en slid och vid en sida på huset utdragbart parallellt med bladytorna så långt ur huset tillsammans med sliden, att det i sitt maximalt utdragna läge fortfarande sitter kvar på huset och griper över stapeln med en förutbestämd längd eller bladstapeln vid utdragen slid övergrips med en förutbestämd längd från den hussida, från vilken sliden är utdragbar, varvid det slutligen vid den sliden motsatta husväggen företrädesvis finns ett eller flera bladstapeln övergripande utsprång och/eller denna sidvägg själv griper över bladet.

I princip kan vidareutvecklingen rent av framgångsrikt an- vändas vid alla anordningar som vid två motsatta sidor håller en' bladstapel eller ett enskilt blad med övergripande utsprång, kan- ter eller liknande, av vilka ett utsprång, en kant eller liknande är stationär, medan den andra enligt uppfinningen är anbringad på en slid, vilken motsvarar den slid som i det föregående har be- 10 15 20 25 30 35 40 7809728-4 15 nämnts "ytterligare slid".

Ytterligare fördelar med och kännetecken på uppfinningen är angivna i det följande och i patentkraven.

Uppfinningen kommer nu att förklaras närmare i anslutning till några på de bifogade ritningarna i princip framställda, särskilt fördelaktiga exempel på utföringsformer.

Fig. la är en perspektivbild, delvis i snitt, av en första ut- föringsform av den uppfinningsenliga anordningen, sedd snett uppifrån; Fig. lb är en annan perspektivvy av anordningen i fig. la, här med undersidan vänd uppåt; Fig. lc är en perspektivbild som motsvarar fig. lb men visar en modifierad anordning för uttagning av bladen; Fig. ld visar i tvärsnitt en särskilt fördelaktig utförings- form av en transportrulle som kan användas vid anordningarna enligt fig. lb, lc och lf liksom även vid andra utföringsformer där transportrullar eller transportvalsar förekommer; Fig. le visar principiellt ytterligare en möjlighet till modifiering av anordningen för uttagning av bladen ur den i fig. la visade anordningen; Fig. lf är en schematisk snittbild, som visar en tänkbar modi- fikation av anordningen enligt fig. lc; Fig. 2a, 2b och 2c är schematiska snittbilder, som tjänar till förklaring av funktionssättet för den i fig. la visade utförings- formen, varvid bladen i bladstapeln för tydlighetens skull har visats med överdrivet tjockt tvärsnitt; Fig. 3a är en perspektivbild av en andra utföringsform, var- vid figuren i huvudsak endast visar avvikelserna i förhållande till fig. la; Fig. 3b och 3c visar modifikationer av utföringsformen enligt fig. 3a, vilka möjliggör en âterinföring av ett uttaget blad utan de bladet lyftande fjädrarna i utföringsformen enligt fig. 3a; Fig. 4a visar i längdsnitt en tredje utföringsform, som möj- liggör en helautomatisk uttagning och âterinföring av ett blad; Fig. 4b är en perspektivbild, delvis i snitt, av utförings- formen enligt fig. 4a sedd snett uppifrån; Fig. 4c visar en i förhållande till fig. 4a förstorad bild av den vridbara, kilformiga byggdelen i utföringsformen enligt fig. 4a och 4b; Fig. 4d visar i större skala en gripare i utföringsformen enligt 10 l5 20 25 30 35 40 7809728-4 16 fig. 4a och 4b; Fig. 4e visar i längdsnitt ett modifierat utförande av det på sliden befintliga husöverstycket i utföringsformen enligt fig. 4a och 4b; Fig. 4f är en perspektivbild, delvis i snitt, som i större skala visar detaljer i utföringsformen enligt fig. 4a; Fig. 4g är en perspektivbild av ett av tråd framställt an- pressningselement, som i utföringsformen enligt fig. 4a kan er- sätta anpressningsplattan med den koniska spiralfjädern och in- föringsanslaget; Fig. Sa och 5b är schematiska delbilder av en fjärde ut- föringsform, där avskiljningen av det blad som för tillfället skall tas ut sker medelst en suganordning, varvid fig. 5a är en perspektivbild, delvis i snitt, medan fig. Sh är en schematisk längdsnittbild; Fig. 6 visar i längdsnitt en bladväxlings- och betraktnings- anordning, där det för varje tillfälle översta bladet i en blad- stapel medelst en suganordning fasthålls på en slid och medelst den senare dras ut ur det bladstapeln inrymmande huset för att sedan vid inskjutningen av sliden som understa blad återföras. till bladstapeln, varvid suganordningen manövreras genom slidens rörelse; Fig. 7a visar i längdsnitt, taget längs linjen I-I i fig. 7b, en slid med en spärranordning, varvid figuren även visar en del av ett hus som kan inrymma en bladstapel och varvid spärranord- ningen befinner sig i det läge, i vilket den förhindrar utdragning av sliden ur huset; Fig. 7b är en bild uppifrån av den i fig. 7a visade sliden med spärranordningen och en del av huset, varvid även i detta fall bladstapeln är utelämnad och sliden befinner sig i samma läge som i fig. 7a; Fig. 7c är en bild underifrån av sliden och en del av huset, varvid sliden även i detta fall visas i sitt spärrade läge; Fig. 7d visar ett mot fig. 7a svarande längdsnitt, taget längs linjen II-II i fig. 7e, varvid dock sliden är i det närmaste maximalt udragen ur huset; Fig. 7e är en bild uppifrån med sliden i det i fig. 7d visade läget; Fig. 8a - 8f visar en i enlighet med uppfinningen utförd an- ordning som liknar den i fig. lb visade anordningen men är modi- 10 15 20 25 30 35 40 78097284: 17 fierad i förhållande till denna bland annat genom att den har en utdragslåda för uttagning av hela bladstapeln, och närmare be- stämt visar fig.8a denna anordning i sidvy, medan fig. 8b visar anordningen i längdsnitt med utdragslådan utdragen och en till transport av bladen tjänande vals eller rulle utelämnad, fig. 8c visar anordningen i tvärsnitt, fig. 8d visar anordningen i längdsnitt med utdragslådan inskjuten och den till transport av bladen tjänande rullen eller valsen medtagen, fig. 8e visar anordningen från undersidan och fig. 8f visar anordningen från översidan; Fig. 9a - 9d visar en modifikation av anordningen enligt fig. 4a - 4g, där en hake är anordnad som medbringarelement, vilken emellertid ej befinner sig på sliden utan i husets lock eller överstycke och där det vidare finns en utdragslåda för uttagning av hela bladstapeln, och närmare bestämt visar fig. 9a anordningen i längdsnitt, medan fig. 9b visar anordningen uppi- från utan husöverstycke, fig. 9c visar ett längdsnitt genom det hakformiga medbringarelementet i större skala än fig. 9a och fig. 9d visar ett tvärsnitt genom det hakformiga medbringarelemen- tet; Fig. l0a - l0c visar olika lägen hos ett rörligt medbringar- element, som medbringar det översta bladet i en bladstapeln, i ett första moment uteslutande medelst ett häftelement och i efter- följande moment medelst en hake; Fig. lla och llb visar en utföringsform där uttagningen av hela bladstapeln möjliggörs genom uppfällning av ett lock, och närmare bestämt visar fig. lla denna utföringsform i längdsnitt, varvid locket visas i uppfällt läge med punktstreckade linjer, medan fig. llb visar utföringsformen i en vy uppifrån; Fig. l2a och l2b visar en utföringsform som särskilt väl kan framställas i ett stycke, och närmare bestämt visar fig. l2a denna utföringsform i längdsnitt med ett lock i uppfällt läge, medan fig. l2b är en planvy svarande mot fig. l2a; Fig. l3 är en perspektivbild av en första utföringsform av en på ett plant underlag uppställd bildbärare sedd snett frami- frân; Fig. l4 är en perspektivbild av bildbäraren i fig. l3 sedd snett bakifrån; Fig. 15 är en planvy, delvis i snitt, av ett på bakväggen på en bildbärare anbringbart stöd; 10 15 20 25 30 35 40 7809-728-'4 18 Fig. l6 visar samma stöd sett i snitt längs linjen I-I i fig. 15; ' Fig. 17 visar framifrån en till spärrning av stödet i fig. 15 och 16 tjänande tandring; Fig. 18 visar i längdsnitt en andra utföringsform av en i enlighet med uppfinningen utförd bildbärare; Fig. l9 visar samma bildbärare sedd i snitt längs linjen II-II 1 fig. is; Fig. 20 slid; Fig. 21 visar i längdsnitt en tredje utföringsform av en i är en perspektivvy av en utföringsform av en transport- enlighet med uppfinningen utförd bildbärare, som har en behållare för ytterligare bilder. _ Den i fig. l visade anordningen för växelvis exponering av enskilda blad i en bladstapel l, vilken i synnerhet kan vara en stapel av fotografier, har en bladstapelhållaranordning, som i detta fall bildas av ett hus 2. Denna anordning har vidare en uppläggsyta 3, vilken är parallell med bladytorna och mot vilken bladstapeln l kan anpressas. Anpressningen av bladstapeln l mot uppläggsytan 3 sker under inverkan av trycket från en drivrulle 4, som är vridbart anordnad på en av metall eller plast utförd bygel 5, vilken i sin tur är svängbar kring en axellinje 6. Denna driv- rulle befinner sig i ett urtag 7 i husets botten 8 och kan däri- genom för hand tryckas mot bladstapeln 1, varvid den kan föras in i det inre av huset 2, så att den kan anpassas till en varierande fyllnadsgrad hos anordningen, dvs. till en varierande tjocklek eller höjd på bladstapeln l. Drivrullen 4 har även till uppgift att förskjuta det understa bladet i bladstapeln l i och för ut- tagning av detta blad, och för detta behövs endast att användaren med ett eller flera fingrar vrider rullen i den av en pil 9 marke- rade riktningen och samtidigt trycker rullen mot bladstapeln l.

I en ännu enklare utföringsform kan till och med denna driv- rulle utelämnas, varvid urtaget 7 görs så stort, att användaren med fingret kan utöva ett tryck på bladäapeln l genom urtaget och därvid samtidigt överföra en åt höger i fig. l riktad kraft på det understa bladet, så att detta förskjuts genom uttagnings- slitsen 10. För detta ändamål kan urtaget 7 exempelvis bildas av en slits i den del av husets botten ll som ligger intill uttag- ningsslitsen 10. Denna något mer än fingerbreda slits, som ej är visad i fig. l, sträcker sig i husets längdriktning. 10 15 20 25 30 35 40 7809728-4 19 Anordningen i fig. l har en bladuttagningsanordning för ut- tagning av ett blad från bladstapeln l, och denna bladuttagnings- anordning har en bladkantanliggningsyta vid en sida på blad- stapeln 1. Bladkantanliggningsytan ll bildar åtminstone vid den del som ligger intill bladkanten l2 på det understa ändbladet l3 en spetsig vinkel N.med den mot bladstapeln vända ytan på detta ändblad. Företrädesvis är den spetsiga vinkeln W densamma över hela bladstapelhöjden, och bladkantanliggningsytan ll är således företrädesvis en plan, mot bladstapelns l tvärriktning sned yta, såsom framgår av fig. l.

Under bladkanten 12 på det understa ändbladet 13 övergår blad- kantanliggningsytan ll i uttagningsslitsen 10, vars bredd är något större än tjockleken på ett blad och vars längd är något större än längden på de parallellt med slitsen förlöpande kanterna på bladen i bladstapeln l. Något ovanför bladkanten 14 på det övre ändbladet l5 i bladstapeln l övergår bladkantanliggningsytan ll i en införingsslits 16, genom vilken ett genom uttagningsslitsen uttaget blad kan âterföras till bladstapeln 1.

Ett viktigt kännetecken på den uppfinningsenliga anordningen, vilket har berörts i korthet ovan och i det följande kommer att förklaras närmare med hänvisning till fig. 2a - 2c,ligger i att bladkantanliggningsytan ll inte endast täcker kanten 35 på det näst understa bladet 33 utan har en förlängning 18, som sträcker sig åtminstone till den från stapeln vända, dvs. understa randen l2a på det understa ändbladets 13 kant 12, så att detta blad normalt, dvs. när det inte påverkas av någon förskjutningskraft, ej kan gå ut genom uttagningsslitsen 10. Företrädesvis skjuter emellertid förlängningen 18 på det i fig. l visade sättet ut från bladstapeln l förbi denna understa rand l2a på kanten l2. Vid det ställe som ligger intill förlängningen 18 och den denna närliggan- de undersidan på bladstapeln l finns ett skiljerum l9, i vilket kanten l2 på det understa ändbladet 13 kan skiljas från den parallellt med densamma liggande kanten 35 på det intilliggande, näst understa bladet, såsom förklaras närmare nedan.

Vidare finns det ett anslag 20, som här benämns skiljean- slag på grund av att det understöder den ovan nämnda avskiljningen av bladkanten 12 från bladstapeln l. Skiljeanslaget 20 är så an- ordnat, att det kommer i ingrepp med det undre ändbladet på ett ställe som ligger på ett förutbestämt avstånd A från uttagnings- slitsen 10. Detta avstånd A är litet i förhållande till avståndet B 10 15 20 25 30 35 40 7809728-4 20 mellan den intill uttagningsslitsen liggande bladkanten l2 och den denna motstående bladkanten 21 på det undre ändbladet 13, dvs. mer allmänt i förhållande till den dimension som bladen i blad- stapeln har i den riktning i vilken bladen måste förskjutas vid uttagningen.

Skiljeanslaget 20 är vidare så anordnat, att den med blad- ytorna parallella projektionen 22 (se fig. 2a) av anslagsytan 23 ligger inom förlängningen 18 av bladkantanliggningsytan ll. Üäri- genom säkerställs att det undre ändbladet 13 inte av sig självt, dvs. utan inverkan av en förskjutningskraft, kan röra sig genom uttagningsslitsen 10, detta oberoende av i vilket läge huset 2 för tillfället hålls. Även i området av den övre, vid införingsslitsen belägna kan- ten på bladstapeln 1 har bladkantanliggningsytan ll en förläng- ning 24, som innan den övergår i införingsslitsen 16 sträcker sig åtminstone till den yttre, i fig. l således övre randen av blad- kanten 14 på det andra ändbladet 15, så att även bladkanten 14 på det översta bladet täcks och inte hindrar införingen av ett blad genom införingsslitsen 16. Förlängningen 24 är företrädesvis så stor, att den skjuter ut förbi den övre randen_l4a på blad- kanten 14. Intill denna del av förlängningen 24 och intill den förlängningen närliggande översidan av ändbladet 15 finns ett in- föringsrum 25, genom vilket kanten 26 (se fig. 2c) på ett genom införingsslitsen 16 inkommande blad 27 kan inskjutas i stapeln l utan att störas av kanterna på de i denna redan befintliga bladen.

För att även bladkanten 14 på det övre ändbladet 15 skall fasthållas säkert inom området av bladkantanliggningsytans ll förlängning 24 och för att införingen av bladet 27 skall under- stödas, finns ett anslag 28, som här benämns införingsanslag. Detta införingsanslag 28 kommer i ingrepp med ändbladet 15 pâ ett ställe som ligger på ett förutbestämt avstånd C från införingsslitsen 16, vilket avstånd är litet i förhållande till avståndet D mellan den intill införingsslitsen liggande bladkanten 14 och den denna motstående bladkanten l5a. Mer allmänt är avståndet D lika med den dimension som bladen i bladstapeln 1 har i den riktning, i vilken bladen måste förskjutas vid uttagningen från bladstapeln och vid införingen i bladstapeln.

Anslaget 28 är så anordnat, att den med bladytorna parallella projektionen 29 (se fig. 2c) av införingsanslagets 28 anslagsyta 28a ligger inom den vid införingsslitsen belägna förlängningen 24 10 l5 20 25 30 35 40 78097284; 21 av bladkantanliggningsytan ll. Därigenom säkerställs att blad- kanten 14 på det övre ändbladet 15 inte i något läge hos huset 2 kan komma in i införingsslitsen 16, detta inte ens på grund av ett tryck med vilket bladstapeln l belastas underifrån, exempel- vis av drivrullen 4.

Bladkantanliggningsytan ll bildar åtminstone i området av den vid införingsslitsen belägna förlängningen 24 en spetsig vinkel,G med den utåt, dvs. uppåt vända ytan på ändbladet 15.

Denna vinkel är i föreliggande fall lika med vinkeln CL, emedan bladkantanliggningsytan ll och dess förlängningar är en obruten planyta. Principiellt är det dock inte nödvändigt att vinkeln/6 M.

Den spetsiga vinkeln äiresp. ;2 300 och 600, företrädesvis mellan 450 och 600, och särskilt är vinkelområdet 400 - 459 att föredra. I en mycket väl funktione- är lika med vinkeln ligger i allmänhet mellan rande utföringsform av den uppfinningsenliga anordningen är de spetsiga vinklarna LX och ß 420.

På den sida av bladstapeln l som är vänd från kantanliggnings- ytan ll finns en mot-bladkantanliggningsyta 30, som bildar en spetsig vinkel ¿f med den inåt mot stapeln vända ytan på det övre ändbladet l5 och vars avstånd från bladkantanliggningsytan ll är något större än bladens längdmått i förskjutningsriktningen. Som redan kommer till uttryck genom dess benämning utgör mot-bladkant- anliggningsytan 30 en motyta till bladkantanliggningsytan ll.

Dessa båda ytor ll och 30 är därför företrädesvis komplementära till varandra, så att mot-bladkantanliggningsytan 30 i utförings- formen enligt fig. l likaledes är plan och den spetsiga vinkeln /3.

Den allmänt till grund för uppfinningen liggande principen för Ä' är lika med vinkeln 06 resp. avskiljningen av ett blad från en bladstapel och principen för införingen av ett blad i en bladstapel kommer nu att förklaras närmare med hänvisning till fig. 2a - 2c i anslutning till funk- tionssättet för den i fig. l âskådliggjorda utföringsformen av en fotobetraktningsväxlare.

Till att börja med hänvisas till fig. Za och 2b. I fig. 2a visas det undre ändbladet l3 i sitt viloläge, dvs. i det till- stånd som det normalt har i stapeln innan det belastas med en mot uttagningsslitsen l0 riktad förskjutningskraft. I detta läge ligger dess intill uttagningsslitsen belägna bladkant 12 framför blad- kantanliggningsytans ll förlängning 18. Det fasthâlls därvid av 10 l5 20 25 30 35 40 1809723-4 22 anslaget 20. Om nu den exempelvis av gummi bestående drivrullen 4 i området av urtaget 7 trycks mot undersidan på det undre änd- bladet 13 och samtidigt vrids i den av en pil 31 markerade rikt- ningen, inverkar på det undre ändbladet l3 en förskjutningskraft i den av en pil 32 markerade riktningen, så att bladkanten 12 trycks mot bladkantanliggningsytans ll förlängning 18. Då det undre ändbladet l3 av bladstapelns l närmast ovanför liggande blad, av vilka endast de båda närmaste bladen 33 och 34 är visade, hindras från att vika undan uppåt i området av bladkanten 12, böjer sig bladet 13 in i skiljerummet l9, och genom att det av den av pilen 32 symboliserade förskjutningskraften trycks åt höger i fig. 2a, kommer det slutligen in i uttagningsslitsen 10, ur vil- ken det går ut vid fortsatt påverkan av drivrullen 4 på det ovan beskrivna sättet. ' Bladkantens 12 inböjning i skiljerummet 19 och dess rörelse in i uttagningsslitsen 10 understöds genom lutningen (vinkeln GL) hos bladkantanliggningsytan ll, som i viss mån verkar som en led- yta eller avlänkningsyta, vilken leder eller styr bladkanten l2 på sådant sätt, att den rör sig in i skiljerummet 19 och uttag- ningsslitsen 10. Det skall här nämnas, att bladkantanliggnings- ytans ll lutning i riktning mot bladstapeln är precis den omvända, varigenom bladkanten l2 således hindras från att vika undan inåt mot stapeln, således uppåt, inte endast av de ovanför liggande bladen utan även genom bladkantanliggningsytans ll lutning.

Det bör beaktas att den friktionskraft,som vid förskjutningen av det undre ändbladet 13 verkar mellan det senare och det närmast ovanför liggande bladet 33 och som medför en förskjutning av änd- bladet l3 i riktning mot bladkantanliggningsytan ll, är mindre än den friktions- och avböjningskraft som skulle behöva påföras på den främre kanten 35 av bladet 33 för att leda in även denna kant i skiljerummet 19 och uttagningsslitsen 10, varigenom det för- hindras att två blad samtidigt kan komma in i den inre ingången till uttagningsslitsen 10. På grund därav är avståndet A mellan bladkantanliggningsytan resp. mot denna anliggande bladkanten l2 och den i bladens utdragsriktning främre kanten på uttagnings- anslaget 20 fysikaliskt uttryckt så valt, att den mellan å ena sidan det blad 13 som skall tas ut och å andra sidan det därtill anslutande bladet 33 överförda friktionskraften är liten i för- hållande till den för nedböjning av bladkanterna vid anliggnings- ytan ll erforderliga böjningskraften. 10 15 20 25 30 35 40 78097284; 23 De nämnda kraftförhållandena säkerställs framför allt genom att man väljer lutningsvinkeln för bladkantanliggningsytan ll, så- ledes den spetsiga vinkeln du på sådant sätt, att den ligger inom de ovan angivna områdena, och dessutom genom att friktions- koefficienten mellan drivrullens 4 yta och undersidan på det undre ändbladet 13 tack vare lämpligt val av materialet i driv- rullens 4 yta är väsentligt större än friktionskoefficienten mel- lan de mot varandra vända ytorna på bladen 13 och 33.

Då dessa kraftförhâllanden är verksamma oberoende av om det blad 33, mot vilket bladet 13 som skall tas ut anligger,är något' kortare eller längre än eller lika långt som bladet 13, komer det inte an på att det ovanför liggande bladet 33 vid början av förskjutningsrörelsen på grund av friktionskrafterna mellan de båda bladen kommer till kontakt med bladkantanliggningsytan ll med sin kant 35 samtidigt som eller tidigare eller senare än blad- kanten 12, ty den kraft som överförs till bladet 33 på grund av friktionen är till följd av de ovan angivna förhållandena inte tillräcklig för att åstadkomma att bladkanten 35 böjs nedåt.

Det är naturligtvis gynnsammast att bladkanten 12 tidigare stöter mot bladkantanliggningsytan ll, eftersom den då i omrâdet av an- slagets 20 övergång till skiljerummet 19, således i området av den böjning l3a (se fig. Zb) som uppstår när bladkanten 12 kommer in i skiljerummet l9, trycker bladet 33 uppåt. Något mindre gynnsamt är detfallet då båda bladkanterna 12 och 35 samtidigt kommer fram till bladkantanliggningsytan ll, eftersom böjningen l3a då ännu inte finns. I detta fall verkar emellertid bladkanten 12 i viss mån som "anslag" som motverkar inböjning av bladkanten 35 i skiljerummet l9. Denna verkan uppkommen om också i mindre grad,till och med om bladkanten 35 tidigare än bladkanten 12 träffar bladkantanliggningsytan ll. Återinföringen av ett blad 27 i bladstapeln l kommer nu att förklaras närmare med särskild hänvisning till fig. 2c.

För att bladet 37 utan hinder av kanten 14 på det överst i stapeln 1 liggande bladet 15 skall kunna skjutas in på översidan av stapeln, finns det redan nämnda införingsrummet 25, som bildas av införingsanslaget 28 i förening med förlängningen 24 av blad- kantanliggningsytan ll. Införingsanslaget 28 håller eller trycker nämligen ned det närmast detsamma liggande bladet 15 före in- föringen av bladet 27 (se fig. 2aL så att kanten 14 på detta blad 15 ligger klart lägre än införingsslitsen 16. Av en sned yta 36 på 10 15 20 25 30 35 40 78097284» 24 den mot införingsslitsen vända sidan av anslaget 28 avleds den främre kanten 26 på bladet 27 efter införingen i införingsslitsen 16 nedåt, dvs. mot stapeln, och den främre bladkanten 26 kan utan att möta något större motstånd glida längs översidan på det övre ändbladet 15 åt vänster i fig. 2c tills den kommer in i området av mot-bladkantanliggningsytan 30, då bladet 27 är fullständigt in- fört i stapeln.

Det skall här särskilt framhållas, att genom lutningen (vinkeln /6 ) hos förlängningen 24 förhindras att inskjutningen av bladet 27 störs av kanten 14 även om kanten 26 på bladet 27 kommer i ingrepp med bladet 15 i närheten av anslagsytan 30 och exempel- vis på grund av dimensionstoleranser förskjuter bladet 15 något i riktning mot bladkantanliggningsytan 30. Vinkeln,6 är nämligen så vald i förening med längden på förlängningen 24, att bladkanten 14 inte ens om bladet 15 har sin inom ramen för dimensionstole- ranserna minsta möjliga längd kan förskjutas eller böjas upp in i området av införingsslitsen. ' Slutligen skall med hänvisning till införingsutrymmet anmärkas, att detta möjliggör införing av ett blad 27 i alla lägen och fyllnadsgrader hos huset 2. Denna âterinföring genomförs för hand vid den enkla utföringsformen enligt fig. l, då denna ut- föringsform är skapad med ändamålet att ställa en möjligast enkel och utan särskild mekanik funktionerande anordning till förfogande.

Uttagningsslitsen 10 kan förlöpa med en böjning eller svag lutning uppåt, dvs. bilda en spetsig vinkel Ä med förlängningen 37 av den mot bladstapeln vända sidan på det i viloläget liggande undre ändbladet 13. Denna spetsiga vinkel 5 ligger företrädesvis mellan lo och 100, i synnerhet mellan 20 och 40.

Bygeln 5, som ligger försänkt eller infälld i husets botten 8, kan tjäna som snedställningselement för uppställning av huset 2 på ett bord, och för detta kan den utsvängas helt från husets botten 8, nämligen minst så mycket, att den bildar en spetsig och/eller rät vinkel med husets botten. I dessa båda lägen kan bygeln dessutom vara spärrbar genom snäppverkan. Härigenom kan huset 2 i viss utsträckning användas som uppställbar bildram, varvid det närmare bestämt kan ställas såväl på en kortsida som på en långsida. Allt efter önskan kan då med vissa tidsmellanrum på dagar, veckor eller månader en ny bild från stapeln l anordnas under det i huvudsak genomsynliga husöverstycket som översta blad i stapeln 1. 10 15 20 25 30 35 40 '?809?28-4 25 Det skall även framhållas, att drivrullen 4 inte skall vara anordnad alltför nära uttagningsslitsen, eftersom den annars skulle motverka inböjningen av kanten l2 i skiljerummet 19. Den skall emellertid inte heller anordnas alltför långt bort från uttagnings- slitsen, eftersom den annars istället för att trycka den främre kanten 35 på det på det undre ändbladet 13 liggande bladet 33 uppåt skulle belasta bladet 33 med ett sådant tryck, att bladets främre kant 35 snarare skulle tryckas nedåt. Sålunda löses med anpressningsrullen 4 samtidigt tre problem, eftersom denna sam- tidigt kan anpassa sig till fyllnadsgraden, såsom framgår av det föregående.

Det skall även nämnas, att driv- eller transportrullen 4 vid utföringsformen enligt fig. la och lb även kan vara anordnad vid den motsatta kanten pâ huset 2 i ett motsvarande urtag och genom fingertryck rörlig i riktning mot bladstapeln l med sin axel, så att den kan påverkas med den ena handen, samtidigt som ett blad tas ut ur huset 2 med den andra handen; härigenom erhålls en naturlig arbetsställning för användarens händer.

Fig. lc visar husbottnen 8 på en i förhållande till fig. la och lb modifierad utföringsform, där drivrullen 4 är anordnad i ett urtag 7, som är bredare än längden på drivrullen 4 och som utgående från husets mitt sträcker sig mot uttagningsslitsen till närheten av den där belägna kanten på husbottnen 8.

Drivrullen 4 i fig. lc är anbringad på en bygel 5, som är för- skjutbar längs husets botten i förskjutningsriktningen för bladen i bladstapeln l och som med sina ändar Sa styrs i ett par i husets botten utformade urtag 7a, vilka är täckta mot utsidan på hus- bottnen, så att bygeländarna Sa inte kan gå ut ur planet för hus- bottnen 8. Bygeln 5 hålls av en returfjäder 5b i det i fig. lc visade viloläget. Den vid den andra änden av bygeln 5 anbringade transportrullen är utförd som frihjulsrulle, och närmare bestämt är den spärrad mot vridning när den av användarens hand trycks mot baksidan på det intilliggande bladet och dras i den av en pil 5c markerade riktningen, varigenom den verkar som medbringare och skjuter bladet genom uttagningsslitsen 10; den är utförd av ett sådant material, exempelvis gummi eller plast, att en relativt stor friktionskoefficient föreligger mellan undersidan på bladet och transportrullen 4. När bladet har kommit ut ur uttagnings- slitsen kan användaren gripa och fullständigt dra ut bladet sedan han har släppt transportrullen 4, som är roterbar i riktningen 10 l5 20 25 30 35 40 78097284; 26 motsatt den av pilen 5c markerade riktningen och av returfjädern 5b dras tillbaka till det i fig. lc visade viloläget, varvid den kan rulla på undersidan av det blad som nu ligger underst i stapeln. Fördelen med utföringsformen enligt fig. lc jämfört med utföringsformen enligt fig. la och lb ligger i att rörelserikt- ningen för användarens finger överensstämmer med rörelseriktningen för det blad som skall tas ut.

Tillverkningstekniskt är det lämpligt att bygeln 5 i utfö- ringsformerna enligt fig. la - lc böjs innan transportrullen 4 anordnas på densamma. Detta är normalt inte möjligt men kan för- verkligas med en i fig. ld i tvärsnitt visad rulle eller vals, som har en tangentiellt från dess axiella öppning 4a mot vridnings- riktningen 4b gående, i bâgform fram.till omkretsytan 4c för- löpande slits 4d, vilken i detta fall, då materialet i rullen eller valsen 4 företrädesvis är elastiskt, har något mindre tjocklek eller bredd än den av tråd eller plast bestående bygeln 5.

I fig. le visas en modifikation av transportanordningen enligt fig. lc. I detta fall finns istället för bygeln 5 en platta 5f, på vilken det finns ett häftelement 4e, exempelvis av gummi, i form av en liten platta, som ersätter transportrullen 4. Plattan 5f är förskjutbart lagrad i husets botten 8, närmare bestämt så, att häftelementet 4e angriper på det för tillfället understa bladet i bladstapeln, således det undre ändbladet l3 i fig. 2a - 2c.

På den sida som i fig. le utgör undersidan på plattan 5f kan det finnas en kant eller räffling som är åtkomlig med användarens finger, så att användaren endast behöver förflytta plattan i ut- dragningsriktningen för bladet och sedan kan släppa plattan när han har gripit bladet. I I fig. lf visas ett täckelement 5g, som har ett steg 5h, på vilket användaren kan angripa med ett finger. Täckelementet är antingen anbringat på bygeln 5 eller anordnat istället för bygeln 5, varvid i det senare fallet transportrullen 4 är lagrad på täck- elementet och detta självt är förskjutbart anordnat i husets bot- ten 8.

I fig. 3a visas en modifierad utföringsform av anordningen enligt fig. 2, vid vilken det finns en slid 39, som är nästan helt, med undantag för ett kort stycke, utdragbar ur huset 40, som i övrigt är uppbyggt på samma sätt som huset 2. Sliden har vid båda sidorna en bladfjäder 41, som trycker det uttagna bladet uppåt mot anliggningsytor på sliden. Fördelen med denna utförings- 10 15 20 25 30 35 40 7809728-4 27 form består i att man vid återinföringen av det uttagna bladet inte behöver "sikta", således att återinföringsläget för bladet är säkerställt och återinföringen sker halvautomatiskt.

Fig. 3b och 3c visar en modifikation som gör fjädrarna 41 överflödiga. Här finns på den ände av sliden, som befinner sig baktill i slidens utdragsriktning, således vid de ställen som är betecknade 39b i fig. 3a, en nockliknande upphöjning 39a på slidens botten vid varje sida på sliden, och den del, på vilken bladkantanliggningsytan ll befinner sig och som här är betecknad med 39c och är triangulär i tvärsnitt men även kan ha ett annat tvärsnitt, är vridbar kring en axellinje 39d i den av en pil 39e markerade riktningen, nämligen mot verkan av den elastiska kraf- ten från en fjäder, exempelvis en vridfjäder.

När de nockformiga upphöjningarna 39a vid återinföringen stöter mot den i fig. 3b undre kanten på den vridbara kildelen 39c, då vrider de kildelen i den av pilen 39e markerade riktningen, varvid det blad 39f som skall införas omlänkas uppåt längs den mot bladet vända ytan på kildelen (se fig. 30), så att bladet vid fortsatt inskjutning av sliden 39 i huset förs in i den här ej visade införingsslitsen 16.

I fig. 4a - 4f visas en ytterligare utföringsform, med vilken en helautomatisk uttagning av bladen från bladstapeln och en hel- automatisk återinföring av bladen till bladstapeln är möjlig; ut- tagningen och införingen sker genom att man drar ut en slid 43 ur huset 42 och sedan åter skjuter in sliden i huset.

Sliden 43 är rörlig så långt i rät vinkel mot den i detta fall upptill anordnade uttagningsslitsen 10, att den fullständigt upp- tar det för varje tillfälle ut ur uttagningsslitsen 10 kommande bladet 44 på för ändamålet anordnade transportytor 45, på vilka bladet åter inskjuts i införingsslitsen 16. Sliden är dock med lämpliga anslag säkrad mot fullständig utdragning ur huset.

Sliden 43 är styrd i huset för sin fram- och återgående rörelse, och för detta har den en ram 46 (se fig. 4d och 4f) med i slidens rörelseriktning förlöpande sliddelar 47, vilka är glid- förskjutbara i motsvarande urtag 48 på insidan av huset 42 och/eller i husets botten. Sliden kan vara styrd i huset på många olika sätt och även utformad på vitt skilda sätt; den kan exempel- vis vara teleskopiskt utdragbar.

Företrädesvis är sliden 43 delvis styrd mot sidväggarna på huset 42, så att de mot det inre av sliden riktade ytorna på slidens l0 15 20 25 30 35 40 7809728-4 28 styrningsdelar har anliggningsytor, med vilka det ur huset ut- dragna bladet säkras i sidled så att det hindras från att falla ut ur sliden.

I den i fig. 4a - 4g visade utföringsformen omfattar sliden 43 dessutom ett i huvudsak genomsynligt husöverstycke eller hus- lock 49, som.kan bestå av en klarsiktplatta 50 infäst i en ram 51 (se fig. 4f). För att inte bladen skall falla ut ur sliden när denna är utdragen och bladen ligger praktiskt taget fritt på sliden, kan sliden dras ut ur huset 42 endast så mycket, att den i utdragsriktningen bakre kanten på ramen 51 fortfarande täcker den intilliggande kanten på bladstapeln l. Vid den andra! änden av huset finns tungformiga delar 52, som även benämns nedhållningstungor, eftersom de griper över kanten på det översta bladet och håller ned detta med en bildanliggningsyta, så att de hindrar bladet från att fjädra eller falla ut ur huset 42 när sliden 43 är utdragen.

Vid betjäningssidan är sliden 43 nedtill förlängd i riktning mot huset 42 med en tunga 53. När sliden är inskjuten skjuter den- na tunga 53 in en lämplig sträcka, exempelvis 10-14 mm, i husets botten, som på detta ställe har ett motsvarande urtag 54. Tungan 53 tjänar som greppyta.

Principen för uttagningen av ett blad och återinföringen av bladet överensstämmer med den princip som redan har förklarats i anslutning till fig, 2a - 2c, varvid bladkantanliggningsytan ll är anordnad på en med huset 42 fast förbunden byggdel 55, som även benämns skiljekil eller separator och som begränsar en sida av uttagningsslitsen l0 och en sida av införingsslitsen 16. Den andra sidan av uttagningsslitsen l0 bildas av insidan på slidöverstycket 49, och den andra sidan av införingsslitsen l6 bildas helt eller delvis av de sliddelar 47, som sträcker sig i slidens rörelse- riktning. Skiljeanslaget bildas av vid vardera sidan av sliden anordnade fjädrar 56 (av vilka endast den ena är synlig i fig. 4a), närmare bestämt av en i slidens utdragsriktning främre ut- böjning 57 på fjädrarna. Dessa fjädrar, som även benämns nedhåll- ningsfjädrar, har även till uppgift att överföra det ut ur uttag- ningsslitsen 10 kommande bladet 44 till de på sliden anordnade transportytorna 45, på vilka bladet inskjuts i införingsslitsen 16, vars införingsanslag 58 bildas av en eller flera fjädrande tungor på en anpressningsplatta, vilken står under tryck från en'fjäder 60 och därigenom trycker bladstapeln 1 mot insidan på slidöver- 10 15 20 25 30 35 40 7809728-4 29 stycket 49.

Utskjutningen av ett blad genom uttagningsslitsen 10 sker me- delst en gripare 61, som är anordnad på den bakre änden av slid- överstycket 49 och väsentligen har formen av en klack eller näsa, till vilken det i slidens utdragsriktning ansluter sig ett gripar- hålrum 62, som har till uppgift att göra det möjligt för den i ingrepp med griparen kommande kanten på det blad som skall tas ut att säkert haka in under inverkan av anpressningsplattan 59.

Griparhålrummet 62 kan exempelvis vara ett urtag med en bredd på ca. 3 mm och ett djup på 0,5 mm. Härigenom kommer griparkanten att i viss mån förlängas åt den “oskadliga" sidan, dvs. uppåt, där den näst översta bilden ej skulle kunna beröras.

Detta är framför allt av fördel om den i ingrepp med griparen kommande kanten på bladet är skadad genom stukning, dvs. breddad.

Därigenom förhindras att bladet skadas ytterligare.

Den säkra funktioneringen hos detta system baserar sig på det allmänt föreliggande faktum, att de som blad företrädesvis an- vända bilderna har en spetsig snittvinkel vid den kantrand som ligger på bildsidan och har en trubbig snittvinkel vid den mot- satta kantranden.

En kildel 63 är vridbar kring en axel 64, så att de på den- samma befintliga nedhållningstungorna 52 fullständigt friger blad- stapeln l i området av den i fig. 4a vänstra kanten när kildelen vrids undan från sitt viloläge. Härigenom kan bladstapeln l tas ut ur huset 42 när sliden 43 är utdragen. I synnerhet möjliggörs därigenom en enkel och automatiskt genomförbar fyllning av huset 42 med en bladstapel l.

För att vridkilen skall hållas säkert i sitt normalläge, som är det i fig. 4a visade läget, finns en spärranordning. Denna bildas väsentligen av en på insidan av husets botten anordnad plan- yta 66 och av en på den motstående sidan av den vridbara kildelen 63 anordnad mot-planyta 67, varvid planytan 66 och mot-planytan 67 anligger elastiskt mot varandra, vilket kan uppnås genom egen- elasticiteten hos den på lämpligt sätt utformade husbottnen. Mot- planytan 67 övergår i riktning mot utsidan på huset i en bågformig yta 68, vars krökningsradie r ökar till en radie r-+ Ar, varvid r betecknar avståndet mellan vridningsaxeln 64 och planytan 66.

På den andra sidan av den vridbara kildelen ansluter sig till mot- planytan 67 en näsa 65, som griper under den närliggande kanten på bladstapeln l och vid utvridning av kildelen 63 från dess normal- 10 15 20 25 30 35 40 780-9728-'Å 30 läge lyfter upp bladstapeln vid kanten, så att bladstapeln lät- tare kan tas ut.

Vid den övre änden har den vridbara kildelen 63 två trapp- formiga avsatser 99 och 100, vilkas höjd är ungefär lika med bladtjockleken. Dessa trappformiga avsatser åstadkommer en för- sortering på så sätt, att griparen 61 kan gripa praktiskt taget endast kanten på det översta bladet, detta av följande skäl: När sliden 43 efter uttagningen av ett blad åter skjuts till- baka för att inskjuta det uttagna bladet nedtill på stapeln genom införingsslitsen 10, utövar det på sliden 43 anbringade husöver- stycket 49 med sin insida en friktionskraft på det översta bladet i stapeln, vilken friktionskraft delvis överförs till de under- liggande bladen. Denna friktionskraft medför att det översta bla- det, som vid uttagningen av det föregående bladet genom friktion har medbringats av det senare i riktning mot bladkantanliggnings- ytan ll, nu åter skjuts tillbaka. Eftersom det av anpressnings- plattan 59 trycks uppåt, kan det skjutas tillbaka endast till den första trappavsatsen 100, som ju hindrar bladet från att röra sig ytterligare i riktning mot mot-bladkantanliggningsytan 30. Däre- mot kommer det näst översta bladet att skjutas tillbaka ytter- ligare fram till den andra trappavsatsen 99, eftersom det om det över huvud taget kommer i beröring med den i fig. 4a och 4c undre kanten på den första avsatsen 100 kan glida förbi denna kant, som är avfasad eller rundad. ' Denna försortering funktionerar även vid motsvarande dimen- sionstoleranser för vilka bladen är utsatta och på grund av vilka det kan förekoma, att det översta bladet är kortare eller längre än eller lika långt som det näst översta bladet. Detta förklaras närmare nedan. (a) Om det översta bladet är kortare än det näst översta bladet, kan det visserligen inträffa, att den första trappav- satsen 100 kommer i beröring med kanten på det näst översta bla- det innan det översta bladet har kommit fram till denna avsats.

Då emellertid den genom friktionskraften mellan slidöverstycket 49 och det översta bladet överförda rörelsen är väsentligt större än rörelsen mellan det översta och det näst översta bladet, kommer det senare slutligen att trängas undan av det översta bladet och skjutas ytterligare tillbaka förbi den rundade kanten på den första trappavsatsen 100 tillbaka till den andra trappavsatsen 99. (b) Om det översta och det näst översta bladet är lika långa, 10 15 20 25 30 35 40 7809728-4 31 kommer vid utdragningen av sliden under uttagningen av det före- gående bladet den i fig. 4a bakersta kanten av det översta bladet vid början av den upprepade inskjutningen av sliden att ligga längre till höger än den motsvarande kanten på det näst översta bladet, så att kanten på det näst översta bladet först kommer i beröring med den första trappavsatsen lOO och därefter undanträngs av kanten på det översta bladet för att slutligen skjutas tillbaka fram till den andra trappavsatsen 99. (c) Om slutligen det översta bladet är längre än det näst översta bladet, kommer dess bladkant först i ingrepp med den första trappavsatsen 100, medan den motsvarande kanten på det näst översta bladet kommer att ligga längre till höger. Även i detta fall är den bladkant på det översta bladet, som griparen skall gripa, säkert skild från kanten på det näst översta bladet.

En pålitlig funktion hos griparkanten 6l och de till för- skiljning tjänande trappavsatserna 99 och 100 säkerställs genom att nedhållningstungorna 52, på vilka de båda trappformiga av- satserna är anordnade, är dubbelt säkrade på den exakt rätta höj- den, nämligen dels genom den ovannämnda spärranordningen, genom vilken den vridbara kildelen säkert hålls i sitt normalläge, dels genom i slidöverstycket 49 anordnade urtag 84.

Den koniska spiralfjädern 60 är så utformad eller anordnad, att den utövar ett kraftigare tryck på den i fig. 4a vänstra delen av anpressningsplattan 59 än på den högra delen. Därigenom uppnås dels att bladkanten säkert trycks in i griparhålrummet 62 vid den bakre änden av sliden, dels att ett hindrande av de särskilj- ningen understödjande främre böjningarna 57 på nedhållningsfjädrar- na 56 undviks.

Det skall framhållas, att anpressningsplattan 59 och det fjädrande införingsanslaget 58 kan bestå av en enda del av fjädran- de metall eller plast, som dessutom i sitt inre kan ha utstansade tungor, vilka kan utöva fjädrarnas 60 verkan. Det fjädrande in- föringsanslaget 58 bör vara så brett som möjligt, så att inte ens över hela sin längd böjda blad kan fastna vid återinföringen. Dess- utom är dess elasticitet sådan, att det även om inga eller endast få blad finns i huset 42 sträcker sig till husets botten eller i det närmaste fram till denna, så att ett blad som skall införas vid låg fyllnadsgrad hos huset inte skjuts under anpressningsplattan.

Som visas i fig. 4g kan anpressningsplattan 59 även utgöras av ett av fjäderstål eller fjädrande plastrundmaterial framställt 10 15 20 25 30 35 40 78097284: 32 "trâdställ“. En sådan del kan vara tillbockad av ett enda tråd- stycke, och närmare bestämt är detta så bockat, att det i varje hörn på en tänkt fyrsiding finns en spiralfjäder 60a, som er- sätter spiralfjädern 60 och eventuellt också kan vara konisk.

Spiralfjädrarna 60a är förenade med varandra av bryggor 59a, som utgör förlängningar av spiralfjädrarna, och dessa bryggor befin- ner sig i höjd med de över ändarna av spiralfjädrarna 60a, vari- genom de i viss mån bildar de anliggningsytor för bladstapeln l som i fig. 4a_representeras av anpressningsplattan 59. De båda i fig. 4g främre spiralfjädrarna 60a är förbundna med varandra under förmedling av en mellanbrygga 58a, som likaledes utgör en förlängning av spiralfjädrarna och sträcker sig snett nedåt från spiralfjädrarnas övre ände, så att den fyller införingsanslagets 58 funktion och samtidigt genom sin lutning avböjer eller leder det för tillfället i införingsslitsen 16 inkommande bladet uppåt, närmare bestämt på samma sätt som införingsanslagets 58 främre ände, som är obetecknad i fig. 4a men som likaså sträcker sig ned till husets botten och stiger snett uppåt mot det inre av huset.

Fig. 4d visar ett snitt genom den griparsidiga änden av det på sliden 43 anbringade överstycket 49. I detta fall finns i griparhålrummet 62 en remsa 62a av ett material med relativt hög friktionskoefficient, exempelvis gummi, vars företrädesvis plana fria yta 62 är förskjuten mot det inre av urtaget 62 i förhållande till griparens underkant 49b, nämligen med höjden h, vilken före~ trädesvis uppgår till 0,1 mm.

Istället för remsan 62a kan man även använda en magnetstav eller magnetremsa om varje blad i bladstapeln l vid sin gripar- sidiga kant har ett eller flera platta element, exempelvis remsor, av järn eller ett annat magnetiskt attraherbart material; dessa element kan finnas exempelvis på undersidan av bladen. Härvid är magnetkraften så tilltagen, att den i huvudsak endast räcker till för att medbringa det översta bladet. Även om nästa blad i viss utsträckning tas med av magnetkraften, som dock är betydligt svagare vid detta blad, hålls bladet kvar av skiljekilen 55.

Slutligen visäs i fig. 4e ett snitt genom överstycket 49 i ett utförande där fjädrarna 56 är ersätta med en fjädrande och genomsynlig platta 56a, som i obelastat tillstånd har en böjning 56b svarande mot införingsanslaget 58. Tillverkningstekniskt är detta av stor fördel, eftersom överstycket 49 och den fjädrande l0 15 20 25 30 35 40 78097284; 33 plattan 56a kan sprutas dubbelt av genomsynlig plast, närmare bestämt företrädesvis av samma material i en arbetsoperation.

Plattan 56 har vid 56b (i likhet med fjädern 56 i området 57) ett relativt lågt, utböjt parti 56c, så att bladet utsätts för tryck över ett tämligen stort längdområde. Därtill är plattan relativt kraftigt böjd såväl vid 56d som vid 56e.

I fig. Sa och Sb visas en anordning där avskiljningen och utskjutningen av det blad som skall tas ut ombesörjs av en sug- anordning 90, som är ansluten till en sugpump 91. Denna sugpump manövreras och styrs av en slid.

I fig. 6 visas i längdsnitt en särskilt fördelaktig utförings- form av en anordning där det för varje tillfälle översta bladet i en bladstapel medtas medelst en suganordning. Liksom anord- ningen i fig. 4a omfattar denna anordning ett hus 42 med en slid 43. Sliden består av tvâ delar, nämligen en första del 43a, som utgör slidens huvuddel, och en andra del 43b, som befinner sig vid den i slidens utdragsriktning främre änden av den första delen 43a. Den andra delen 43b är förskjutbar en sträcka E i slidens 43 utdrags- och inskjutningsriktning, som är markerad med en dubbelpil 70. Vid utdragning och inskjutning av sliden 43 griper användaren sliden vid greppytor på sliddelen 43b. Befinner sig delarna i det i fig. 6 visade läget kommer sliddelen 43b vid en senare inskjutning av sliden 43 i huset 42 först att med sin anslagsyta 71 komma fram till en på den första sliddelen 43a an- ordnad anslagsyta 72, innan sliddelarna 43a och 43b gemensamt skjuts in i huset. Vid utdragning av sliden är förhållandet det omvända, dvs. först förflyttas sliddelen 43b, medan sliddelen 43a hålls kvar i huset på grund av det friktionsmotstånd som den på- verkas av från huset. Sliddelen 43b förflyttas till dess att an- slaget 7la ligger på avståndet E från anslaget 72, och därefter kan sliddelen 43b inte fjärma sig ytterligare från sliddelen 43a, utan den för med sig den senare.

Skälet till att relativrörelserna hos sliddelarna 43a och 43b är begränsade till sträckan E är som följer: Sliddelen 43b är under förmedling av en stång 73 fastsatt på en kolv 74, vilken är rörlig i en cylinder 75, som är anordnad vid den i slidens 43 utdragsriktning bakre änden av sliddelen 43a och vars axel är parallell med slidens utdrags- och inskjutnings- riktning. Om nu sliden 43 är fullständigt inskjuten i huset, be- finner sig kolven 74 i sitt längst åt vänster belägna läge, i 10 15 20 25 30 35 40 7809728-4 34 vilket dess framkant 76 befinner sig i det läge som markeras av en streckad linje 77. Om nu användaren drar i sliddelen 43b, för- skjuts kolven 74 till att börja med åt höger från detta läge till dess att dess rörelse hejdas av änden på cylindern 75, så att slid- delen 43a därefter tvångsmässigt tas med.

Vid denna förskjutning av kolven 74 uppkommer ett undertryck i cylindern 75, och genom detta undertryck sugs det översta bla- det 15 mot en i cylindern 75 mynnande sugöppning 78, kring vars kant en tätning 79 är anordnad. Denna tätning 79, som exempelvis kan vara en O-ring av gummi, är så anordnad, att dess mot blad- stapeln l vända sida ligger i jämnhöjd med undersidan på slid- överstycket 49, detta för att så små friktionskrafter som möjligt skall utövas på det översta bladet vid återinskjutningen av sli- den 43 i huset 42. Eventuellt kan en bred, grund fördjupning 80 vara anordnad kring sugöppningen 78 och tätningen 79, varvid tätningen 79 rent av kan vara något försänkt i slidöverstycket 49, eftersom översidan på bladet 15 då kan bukta in sig något i för- djupningen 80.

Såsom redan har antytts ovan är friktionsmotstånden så till- tagna, att relativrörelsen hos sliddelarna 43a och 43b möter ett mindre friktionsmotstånd än utdrags- och inskjutningsrörelserna hos sliden 43, ett villkor som är en förutsättning för en riktig funktionering. I övrigt kan anordningen i fig. 6 i stor utsträck- ning vara uppbyggd på samma sätt som anordningen i fig. 4b, och en hänvisning görs därför till beskrivningen av den sistnämnda anordningen ifråga om ytterligare detaljer, exempelvis anpress- ningsplattan 59 och fjädern 60, vilken senare i detta fall bil- das av de båda fjädrande ändarna på anpressningsplattan.

Med hänvisning till fig. 7a - 7e kommer nu en anordning för uttagning av hela bladstapeln att beskrivas närmare; i dessa figurer visas endast den slid som även kan benämnas utdragslåda och här nedan benämns så och som med det ovan och i patentkraven använda beteckningssättet är den "ytterligare" sliden, dvs. den slid som påverkas enbart för uttagning av en bladstapel ur det endast delvis visade huset. För omlagringen av de'i huset befint- liga bladen kan en slid vara anordnad vid den ej visade vänstra sidan av huset, vilken sida kan vara utformad exempelvis som den högra sidan i fig. 4a och 4b med sliden 43 för omlagring av bladen; fig. 7a - 7e är således sidomkastade i förhållande till de nyss- nämnda figurerna. Finns en sådan ytterligare slid i anordningen 10 15 20 25 30 35 40 7809728-4 35 enligt fig. 4a och 4b, behöver kildelen 63 naturligtvis inte vara vridbar.

I den i fig. 7a visade bilden av ett snitt längs linjen I-I i fig. 7b visas en del av ett hus l0l, och närmare bestämt syns i fig. 7a en del av den ena av husets l0l båda sidväggar 102 och 103, medan denna figur av husets botten l04 endast visar några speciel- la delar, som kommer att diskuteras närmare längre fram.

I huset 101 kan en ej visad bladstapel inrymmas, som läggs på husets l0l botten 104, så att bladytorna kommer att ligga parallellt med bottnen och bladstapeln på sidorna omsluts av sid- väggarna 102 och 103 och den ytterligare sidväggen 105 samt en ej synlig, den sistnämnda sidväggen motstående sidvägg. På sidväggen 105 finns hållarfingrar 106, som griper över bladstapeln. Vid den sidväggen 105 motstående sidan finns på huset 101 och/eller på en till omlagring av bladen i bladstapeln tjänande slid anordnade utsprång, vilka med en förutbestämd längd griper över bladstapeln när den sistnämnda sliden för omlagring av bladen är maximalt ut- dragen ur huset. Bladstapeln kan därför inte utan vidare uppifrån tas ut ur huset, och det är inte heller utan vidare möjligt att uppifrån inlägga en bladstapel i det tomma huset.

För att denna möjlighet skall föreligga är husets 101 sid- vägg 105 anbringad på en slid 107, som fasthålls på huset l0l av en spärranordning.

Spärranordningen omfattar en på sliden 107 anordnad hållar- klinka 108, som i spärrat tillstånd hos sliden 107 ingriper i ett på huset l0l eller mer bestämt på dettas botten 104 anordnat spärranslag 109, så att sliden 107 i detta läge inte kan föras ut ur huset 101 åt höger, sett som i fig. 7a - 7e.

Hållarklinkan 108 är anbringad på en tunga 110 och kan genom svängning av tungan i den av en pil lll angivna riktningen, så- ledes inåt mot det inre av huset 101, föras ur ingrepp med spärr- anslaget 109. För att ingreppet mellan hâllarklinkan 108 och spärranslaget 109 inte skall lösas oavsiktligt är tungan ll0 så anordnad eller anbringad på sliden l07, att den genom sin egen elasticitet håller hâllarklinkan 108 i ingrepp med spärranslaget 109, såvida inte ett tryck i den av pilen lll markerade riktningen utövas underifrån på tungan.

När tungan 110 svängs uppåt i den av pilen lll markerade rikt- ningen kommer översidan på tungan i ingrepp med den ej visade bladstapeln, och för att tungan vid utdragningen av sliden l07 åt 10 15 20 25 30 35 40 780972841, 36 höger skall föra med bladstapeln är en ingreppsyta 112 med stor friktion anordnad på tungan, och närmare bestämt är i föreliggande utföringsform för detta ändamål ett friktionselement 113, exempel- vis en gummiplatta, anbringat på översidan av tungan.

För att tungan 110 lätt skall kunna återfinnas med fingrarna och för att den inte skall påverkas oavsiktligt finns på tungans undersida en fingeringreppsfördjupning 114, se särskilt fig. 7c.

Denna fingeringreppsfördjupning 114 befinner sig i den visade ut- föringsformen på ett kort avstånd från en greppyta 115, som före- trädesvis är räfflad och tjänar till fasthållning av huset 101 när man inte vill dra ut sliden 107. För att användaren snabbt skall kunna flytta de fingrar med vilka han håller huset från greppytan 115 till fingeringreppsfördjupningen 114 kan den senare också ligga omedelbart intill greppytan 115.

I den visade utföringsformen omfattar sliden 107 en tungformig styrningsdel 116, vilken såsom framgår av fig. 7d och 7e sträcker sig till greppytan och där är fastsatt på resten av sliden 107 eller är gjord i ett stycke med denna. Tungan 110 ligger således i ett längsgående urtag ll7 i styrningsdelen 116, och den senare är förskjutbar i slidens 107 rörelseriktning i husets botten 104 genom att den vid sina sidkanter är lagrad i styrningsytor 118 i husets botten 104. Dessa styrningsytor 118 kan bilda exempelvis en laxstjärtstyrning, som i övrigt kan vara så anordnad och ut- formad, att styrningsdelen 116 vid sina sidkanter 119 varken i riktning mot det inre av huset eller utåt kan komma ur ingrepp med styrningsytorna 118.

På styrningsdelen 116 finns ett anslag 120, som kan vara ut- format på sama sätt som hållarklinkan 108 men som också kan ha annan form. Detta anslag samverkar med ett motanslag 121 på eller i husets botten 104. Därigenom begränsas slidens 107 rörelse ut ur huset 101, således i den av en pil 122 (se fig. 7a) markerade riktningen, nämligen till en sträcka något längre än den ovan nämnda förutbestämda längd med vilken bladstapeln övergrips vid den sliden 107 motsatta sidan av huset 101. Om därför ett till- räckligt tryck utövas på tungan 110 i den av en pil lll markerade riktningen, tas bladstapeln medelst friktionselementet 113 med av sliden 107 vid dennas utdragning, varvid bladstapeln vid den i fig. 7a - 7e ej visade vänstra sidan av huset 101 dras fram under de utsprång eller andra övergripande delar som där är anordnade på huset och/eller på en till omlagring av bladen i bladstapeln 10 15 20 25 30 35 40 78097284: 37 c tjänande slid. Då a andra sidan bladstapeln i området av den mot- satta sidväggen 105 fortfarande fasthålls av hållarfingrarna 106 och således här inte kan röra sig uppåt, trots trycket mot tungan ll0, medför detta tryck att endast den i fig. 7d vänstra sidan av bladstapeln lyfts, vilket emellertid är helt tillräckligt och för övrigt rent av fördelaktigt, eftersom det därigenom förhindras att bladstapeln genom alltför starkt tryck mot tungan 110 okontrol- lerat trycks ut ur huset 101 och faller ned på golvet eller på annat sätt upplöses i enskilda blad, som sedan åter måste läggas Sämman .

Sedan bladstapeln, som dittills har befunnit sig i huset 101, har tagits ut, friges tungan 110 åter, och eventuellt inläggs en ny bladstapel i huset 101, varefter sliden 107 åter skjuts in i huset tills hållarklinkan 108 på grund av sin egen elasticitet kommer i spärrande ingrepp med spärranslaget 109.

Som kommer att framgå av den här nedan följande beskrivningen av den i fig. 8a - 8f visade utföringsformen kan man använda en slid liknande eller överensstämmande med sliden 107, eventuellt inklusive de enskilda konstruktionselementen, såsom exempelvis anslaget 120, motanslaget 121, urtaget 117 osv., även i det fall då man för bladväxlingen inte använder någon slid, såsom är fallet exempelvis i utföringsformerna enligt fig. la - lc och 2a - 2c.

I dessa fall, där huset inte kan öppnas i stor utsträckning upp- till medelst en för bladbytet anordnad slid, är det naturligtvis nödvändigt att den till uttagning av hela bladstapeln tjänande sliden, som fortsättningsvis benämns utdragslåda, har en större utdragssträcka, som är åtminstone så stor, att bladstapeln utan besvär kan tas ut när utdragslådan är utdragen så mycket som möjligt.

Den i fig. 8a - 8f visade anordningen utgör en modifikation av anordningen enligt fig. lb, och nedan kommer därför endast de väsentliga avvikelserna att förklaras.

I huset 2 finns en utdragslâda 201, vilken såsom visas i fig. 8b vid behov kan dras ut så långt, att den däri befintliga, ej visade bladstapeln kan tas ut i sin helhet. För att anpressnings- rullen 4 principiellt skall funktionera på samma sätt som i ut- föringsformen enligt fig. lb finns på undersidan av utdragslådan 201 ett motsvarande urtag 202', som är så stort, att det kring axeln 6 svängbara stödet 202, vilket motsvarar bygeln 5 i fig. lb eller kan ersättas av en sådan bygel, i och för anpassning till olika tjocka bladstaplar kan röra sig in i det inre av huset 2, 10 15 20 25 30 35 40 7809728-4 38 såsom har markerats med streckade linjer i fig. 8d. Vid de fria ändarna av stödets 202 sidor finns utsprång 203, som på grund av utformningen av de främre fria ändpartierna av stödets 202 sido- delar kan vika undan elastiskt för de intilliggande kanterna 204 på husets botten när dessa utövar ett tryck på stödet 202. Dessa utsprång tjänar till att sedan stödet 202 har tryckts in i huset 2 vid sin fria ände hindra stödet från att av sig självt åter röra sig ut ur huset. Härigenom kan stödet 202 snäppas in i huset, vilket är viktigt exempelvis för en fickvänlig förvaring. Genom denna insnäppning förhindras nämligen att stödet 202 skjuter ut och fastnar, exempelvis på en bröstficka i vilken huset 2 skall stoppas in.

På det i utdragsriktningen främre partiet av utdragslådan 201 finns mitt för varandra liggande sidurtag 205, som uppifrån sett är exempelvis halvcirkulära. Den i utdragslådan 201 liggande blad- stapeln kan genom dessa urtag 205 gripas direkt mellan tummen och pekfingret och tas ut ur utdragslådan 201, som framtill har grepp- ytor 206 på sidorna för att lätt kunna dras ut ur huset 2.

Ett i utdragslådans 201 botten anordnat anslag 210, som sam- verkar med ett motsvarande motanslag i huset 2, spärrar utdrags- lådan 201 i dess i huset 2 inskjutna läge och förhindrar full- ständig utdragning av utdragslådan.

På sin framsida har sliden vidare vid varje sida ett spår för inskjutning av en etikett 207, som kan förses med en inne- hållsuppgift. Slutligen finns första staplingsutsprâng 208 på översidan av huset 2 och andra staplingsutsprâng 209 på under- sidan av huset. Dessa utsprång är så anordnade, att när flera hus placeras det ena på det andra omgrips de övre stapelutsprången 208 praktiskt taget allsidigt av de undre staplingsutsprången 209, så att man kan dra ut utdragslådan ur ett av de staplade husen utan att detta hus måste tas ut ur stapeln.

Den i fig. 9a - 9d visade anordningen är en modifikation av anordningen enligt fig. 4a, och i dessa figurer visas endast de väsentliga avvikelserna i förhållande till fig. 4a. _ Inuti sliden 43, som för omlagring av bladen i bladstapeln l dras ut ur huset 42 i den av pilen 2ll angivna riktningen och sedan åter skjuts in i huset, finns en utdragslåda 212, som förblir stilla i förhållande till sliden 43 vid denna rörelse. För denna bladväxlingsmanövrering av anordningen finns greppytor 213 på si- dorna av slidens 43 främre ände, och vid den motsatta änden av 10 15 20 25 30 35 40 78997284» 39 huset 42 finns övre och undre greppytor 214.

Vill man ta ut hela bladstapeln 1, drar man utdragslådan 212 ut ur huset 42 och sliden 43 i den av en pil 215 angivna rikt- ningen, varvid en skiljekil 216, som är anbringad på utdragslådan 212, dras med ut, medan anpressningsplattan 59 och fjädrarna 60 stannar kvar i huset 42 tillsammans med sliden 43. Utdragslådans 212 botten har för detta ändamål ett urtag 217, så att utdrags- lådan 212 sedd uppifrån är U-formig, såsom framgår bäst av fig. 9b.

För utdragning av utdragslådan 212 ur sliden 43 tar man tag dels i sidgripytorna 218, som är anordnade på utdragslådan vid dennas i utdragsriktningen främre ände, dels i slidens 43 greppytor 213.

Till skillnad från vad som gäller vid utföringsformen enligt fig. 4a är delen 219, medelst vilken det översta bladet 15 tas ut från bladstapeln genom utskjutning åt sidan, inte anbringad på sliden 43 utan på huset 42, så att det översta bladet 15 fasthålls i huset av delen 219, medan resten av bladstapeln 1 förs ut ur huset med sliden 43. A Delen 219 är svängbar en förutbestämd, liten vinkel i ett i husets överstycke utformat urtag 220, som har i huvudsak samma form som delen 219. Vid sin i fig. 9a och 9c högra ände har delen 219 en cylinderyta 221, som anligger mot en motsvarande cylinder- yta 222 i urtaget 220, varigenom delen 219 kan vrida sig genom relativförskjutning av cylinderytorna kring cylinderaxeln. Den motsatta änden 223 av delen 219 kan därigenom röra sig uppåt och nedåt mellan två anslag 224 och 225 i urtaget 220. På översidan av delen 219 finns ett urtag 226, i vilket det finns en bladfjäder 227, som stöder dels mot delen 219 och dels mot urtagets 220 övre vägg och därigenom trycker delen 219 nedåt, så att änden 223 trycks mot anslaget 225 när den inte pâverkas av en motriktad kraft.

På sin mot bladstapeln 1 vända sida har delen 219 ett häftelement 228, som består exempelvis av gummi och är anbringat i ett urtag 229 i delen 219. Häftelementet 228 skjuter ut något från delen 219, så att det med säkerhet kommer i ingrepp med det översta bladet 15 i bladstapeln 1. I bladstapelns 1 rörelseriktning (pilen 230) efter häftelementet 228 finns ett hakformigt utsprång 231, som skjuter förbi häftelementet i riktning mot bladstapeln 1, nämli- gen ett stycke som är något mindre än tjockleken på ett blad i bladstapeln 1.

Funktionssättet för den stationära delen 219, som även kan be- 10 , l5_ 20 25 30 35 40 78097284: 40 tecknas som ett stationärt medbringarelement, är som följer: När sliden 43 är inskjuten ligger den i slidens utdrags- riktning främre änden 23l' på bladstapeln 1 alltid under häft- elementet 228, såsom framgår av fig. 9a och 9c. När sliden 43 dras ut ur huset i den av pilen 211 angivna riktningen, fast- håller häftelementet 228 det översta bladet 15 genom sitt frik- tionsingrepp med detta blad. Om friktionen av någon anledning inte räcker till, kan bladet 15 röra sig i förhållande till delen 219 endast till dess att det kommer i ingrepp med det hak- formiga utsprånget 231, som emellertid inte kan gripa nästa blad i bladstapeln. Genom det beskrivna arrangemanget erhålls en säker fasthållning av det översta bladet 15, som dras av från blad- stapeln l. Bladfjädern 227 har till uppgift att om bladen ej är helt plana alltid säkerställa ett säkert ingrepp mellan å ena si- dan häftelementet 228 och det hakformiga utsprånget 231 och å andra sidan det översta bladet 15. När sliden 43 åter skjuts in i huset 42 åstadkommer det hakformiga utsprânget 231 att det översta bladet inte berörs av häftelementet 228, så att bladstapeln 1 utan större motstånd kan föras förbi under delen 219.

En annan utföringsform av ett medbringarelement 233, som lika- så har ett hakformigt utsprång 234 och ett exempelvis av gummi bestående häftelement 235, visas i fig. l0a - l0c. Häftelementet 235 och det hakformiga utsprånget 234 är anordnade på omkretsen till en rulle 236 med det ena liggande efter det andra i omkrets- riktningen. Rullen 236 är vridbar kring sin axellinje 237, som är parallell med bladstapeln 1. Rullens 236 vridning kring axel- linjen 237 styrs av en på rullen 236 fast anbringad nock 238 och en nockstyrdel 239, som i sin tur är stationär med avseende på rullen 236. I anordningen enligt fig. 4a kan exempelvis rull- axeln 237 vara lagrad på sliden 43 istället för griparen 61, var- vid nockstyrdelen 239 är anordnad på huset 42.

Funktionssättet för medbringarelementet 233 framgår direkt av de tre lägen som visas i fig. l0a - l0c. Medbringarelementet 233 styrs nämligen så, att vid avdragningen av det översta bla- det 15 från bladstapeln 1 i den av en pil 240 markerade riktning- en är till att börja med endast häftelementet 235 i ingrepp med detta blad. Detta läge, som visas i fig. l0a, tjänar till att åstadkomma en avsatsbildning mellan det översta bladet 15 och de underliggande bladen i bladstapeln 1, i det att det översta bladet 15 genom vidhäftningsverkan mellan detta blad och häft- 10 15 20 25 30 35 40 780972841 41 elementet 235 förskjuts ett stycke åt sidan. Efter denna för- skjutning kommer nocken 238 i ingrepp med nockstyrdelen 239, vari- genom medbringarelementet 233 vrids en förutbestämd vinkel i motursriktningen, närmare bestämt så, att det hakformiga utsprånget 234 kommer i ingrepp med den bakre kanten på bladet 15 och där- efter för med sig detta blad. Under hela transporten av bladet 15 hålls det hakformiga utsprånget 234 av den raka, plattformiga nockstyrdelen 239 i ett och samma läge, som är sådant, att den i ingrepp med bakkanten på bladet 15 liggande hakytan på utsprång- et 236 är vinkelrät mot bladkanten. Som direkt framgår kan höjden h på hakytan utan vidare vara större än tjockleken på ett blad, eftersom det hakformiga utsprånget 234 kommer i ingrepp med bak- kanten på bladet 15 först när bladet redan har förskjutits ett stycke i förhållande till bladstapeln l, varigenom utsprånget 234 alldeles saknar möjlighet att gripa en ytterligare bladkant.

Det hakformiga utsprånget 234 kan därigenom gripa det översta bladet mycket pålitligt.

Vid medbringarelementets 233 återgång, som visas i fig. l0c, vrids medbringarelementet av nocken 238 och nockstyrdelen 239 i den motsatta riktningen, således i medursriktningen, kring axeln 237, så att såväl det hakformiga utsprånget 234 som häftelementet 235 är verkningslösa och rullen 236 med en slät, exempelvis av plast bildad glidyta 241 kan glida över bladstapeln i den av en pil 242 markerade riktningen.

Det skall även framhållas, att ett fjädrande kontakttryck ständigt upprätthålls mellan stapeln l och medbringarelementet 233.

Vidare skall framhållas att medbringarelementet inte nödvändigt- vis måste ha formen av en rulle utan att man i princip kan an- vända vilken som helst på lämpligt sätt vridbar del, som har en mot bladstapeln l vänd konvex yta, på vilken det hakformiga ut- språnget 234, häftelementet 235 och glidytan 241 är anordnade i följd i omkretsriktningen.

I fig. lla och llb visas en i förhållande till anordningen i fig. 4a modifierad anordning. Anordningen i fig. lla och llb skiljer sig från anordningen i fig. 4a framför allt genom att för uttagning av den ej visade bladstapeln kan överstycket 49, som är anbringat på sliden 43, fällas upp som ett lock, såsom är markerat med punktstreckade linjer i fig. lla. Locket 49 kan spärras i stängt läge medelst ett på detsamma anordnat utsprång 243, som kan snäppa in elastiskt i ett urtag 244 i sliden 43. För manövre- l0 l5 20 25 30 35 40 7809728-4 42 ring av sliden 43 finns vid dennas främre ände greppytor 245 upp- till och nedtill, och vid den motsatta sidan av huset finns på sidorna motsvarande greppytor 246.

Den i fig. l2a och l2b visade anordningen utgör en modifika- tion av anordningen i fig. la, och närmare bestämt är anordningen i fig. l2a och l2b så utformad, att den i sin helhet kan fram- ställas i ett stycke av genomskinlig plast. Detta innebär att huset 2 med sitt överstycke eller lock 2a och med sin del 2b, som uppvisar bladkantanliggningsytan ll och som vid en sida begränsar uttagningsslitsen 10 och vid den andra sidan begränsar införings- slitsen l6, är gjorda i ett stycke, varvid det i pilens 2c rikt- ning nedfällbara locket är förbundet med den övriga delen av huset 2 under förmedling av en plastled 2d. Uttagningsslitsen l0 bildas här av ett i husets botten 2 utformat urtag, som i mitt- partiet av huset har en längre in mot huset gående förlängning 2e, genom vilken det undre bladet kan gripas med ett finger och för- skjutas i riktning mot uttagningsslitsen 10, så att det sedan kan tas ut ur huset. Detta är antytt i fig. l2a.

Det skall här framhållas, att enskilda kännetecken på vilken som helst av de ovan beskrivna utföringsformerna kan överföras till andra av de beskrivna utföringsformerna, om detta är tekniskt meningsfullt ifråga om det fritt valbara bladväxlingsförloppet eller i annat avseende, exempelvis ifråga om utformningen av den vridbara kildelen eller anordningen av husets lock eller över- stycke på sliden eller på huset. I detta avseende utgör de i de osjälvständiga patentkraven förekommande hänvisningarna till föregående patentkrav ingen begränsning, utan de osjälvständiga patentkraven kan inom ramen för det tekniskt meningsfulla även anslutas till andra föregående patentkrav än dem som är uttryck- ligen angivna.

I synnerhet är det exempelvis möjligt att ersätta de för lö- sande av transportproblemet (utdragning av ett blad) använda transportelementen, såsom exempelvis griparkanten eller liknande, mot varandra eller mot andra element som verkar genom att angripa på eller fasthålla eller utöva friktion mot det blad som skall tas ut. Sålunda kan man exempelvis som på bladet angripande element istället för en griparkant eller en sugmedbringare använda en borstrad med frihjulsverkan, således med borstar som i utdrags- riktningen står snett och vid utdragningen av bladet tar spjärn mot bladets undersida, medan de vid inskjutningen av bladet 10 15 20 25 30 35 40 7809728-4 43 “kraft1öst" glider på bladets undersida. Istället för borstarna kan man också använda en av metall eller ett annat vasst material bestående rad av sågtandartade utsprång, vilkas sågtandkanter pe- kar snett i slidens utdragsriktning, så att de i viss mån tränger in i undersidan på bladet, medan de vid âterinskjutningen av sliden i huset glider utmed undersidan på bladet.

I fig. 13 och 14 visas en i sin helhet med 301 betecknad bild- bärare i tvärformat, vilken är uppställd på ett underlag. Denna bildbärare består väsentligen av en ram 302, en med denna för- bunden och företrädesvis i ett stycke med densamma utförd bak- vägg 303 och ett stöd 304, som då den tjänar till uppställning av bildbäraren även kan benämnas ställdel.

Stödet 304 är svängbart lagrat i bakväggen 303, närmare bestämt så, att den vid icke uppställd bildbärare kan vara insvängd i bakväggen, varvid dess baksida 305 ligger i jämnhöjd med baksidan 306 på bakväggen och/eller dess framsida 307 ligger i jämnhöjd med framsidan 308 på bakväggen 303. På stödet 304 är en transport- rulle eller transportvals 342 lagrad, vilken förklaras närmare nedan.

Bildbäraren 301 har dessutom två hål 309 och 310, av vilka hålet 309 ligger utmed den ena lângkanten på bildbäraren ungefär mitt emellan dennas kortsidor, medan det andra hålet 310 ligger intill en av kortsidorna på bíldbäraren ungefär mitt emellan den- nas långsidor. Dessa båda hål 309 och 310, som är utformade i bildbärarens bakvägg 303, tjänar till upphängning av bildbäraren på ett lämpligt utsprång i väggen, exempelvis ett spikhuvud, en skruvskalle eller liknande.

Bildbäraren 301 kan sålunda uppställas och upphängas såväl stående som liggande. Bilden, som ej är visad i fig. 13 och 14, fasthålls i en till bildtjockleken anpassad spalt 313. Denna spalt 313 ligger mellan bakväggens 303 framsida 308 och den ej betecknade baksidan på ramen 302 inom det område som ligger mellan den i fig. 13 inritade streckade linjen 311 och innerkanten 312 på ramen 302. I omrâdet av den ena kanten, nämligen den ena bred- sidan 317 på bildbäraren 301, fortsätter spalten 313 i full bredd hela vägen ut, så att bilden från denna sida på bildbäraren 301 kan inskjutas i den senare och i inskjutet läge stöds av bakväg- gens 303 framsida 308 och den av innerkanten 312 på ramen 302 om- slutna ytan. - Tjockleken på spalten 313 rättar sig efter tjockleken på bilden 10 15 20 25 30 35 40 78097284» 44 och i förekommande fall, i synnerhet när det är fråga om mycket stora format, tjockleken på en genomskinlig täckplatta och/eller bakre stödplatta eller stödfolie. För de vanliga ändamålen kan spalttjockleken ligga mellan 0,1 och l mm, företrädesvis mellan 0,25 och 0,75 mm, varvid området 0,4 - 0,6 mm är särskilt att föredra.

Vid det ställe där spalten 313 mynnar i bildbärarens ytteryta kan spalten vara trattformigt utvidgad i tvärsnitt över hela spaltlängden, detta för att införingen av bilden skall underlättas.

Det är dock att särskilt föredra att på detta ställe utforma spalten 313 så, att bakväggens 303 sidkant 314, som i fig. 13 är markerad med en punktstreckad linje, utmed mynningen på spalten 313 är förskjuten inåt i förhållande till sidkanten 315 på ramen 302, så att den ena väggen 316 (ej direkt synlig i fig. 13 och 14, jämför dock fig. 17 och 21) på den obrutna spalten 313 vid yttersidan på bildbäraren är förkortad i förhållande till den andra väggen 318. Den del av väggen 318 som skjuter förbi väggen 316 bildar därigenom ett sidanslag för en bild som skall införas i spalten 313, varigenom inskjutningen underlättas. En tratt- formig utvidgning i likhet med vad som visas i fig. 21 kan dess- utom bildas genom en över hela bredden på spalten 313 gående av- fasning 321 på väggen 316.

Bakväggen 303 har vidare ett företrädesvis rektangulärt ur- tag 329, i vilket stödet 304, som visas närmare i fig. 15-17, kan vara infällbart_anordnat. För detta ändamål kan stödet 302 vara svängbart lagrat i bakväggen 303, nämligen så, att den kan svängas bakåt från bakväggen 303 kring en av sina sidkanter, företrädesvis kring.den tvärs mot dess längdriktning liggande sid- kanten 330. I utföringsformen enligt fig. 15-17 övergår sidkanten 330 för detta ändamål vid sina ändar i företrädesvis kulformiga tappar 331, som skjuter ut över de längsgående sidkanterna 332 på stödet 304 och ingriper i motsvarande urtag, vilka är utfor- made i urtagets 329 sidkanter och i vilka tapparna kan infogas elastiskt.

För att stödet 304 skall stanna kvar eller kunna låsas i olika vinkellägen, kan,.ehuru i vissa fall inklämningen av stödet i bakväggen i området av tapparna 331 kan vara tillräcklig, en friktions- och/eller spärryta 334 vara anordnad kring den ena av eller, såsom visas i fig. 15, båda tapparna 331. I detta fall är denna yta utförd i form av en tandad yta, som visas i större 10 15 20 25 30 35 40 78097284! 45 skala i fig. 17. Tänderna 335 på ytan ligger radiellt mot sväng- ningsaxellinjen 336 för stödet 304 och skjuter ut något över sid- kanterna 334 på stödet, såsom framgår av fig. 15. Även om det i princip är möjligt att på den yta av bakväggen, mot vilken spärr- ytan 334 anligger, utforma motsvarande tänder 335, behöver detta inte nödvändigtvis göras i den visade utföringsformen, eftersom de spärrytan 334 berörande kanterna på bakväggen redan i förening med den klämverkan som utövas av bakväggen i viss mån verkar som motspärrtand.

Ehuru stödet 304 i övrigt kan vara en platt, i synnerhet rektangulär och till urtaget 329 anpassad del, som är utformad med ett urtag 337 för att lätt kunna gripas och svängas ut ur bakväggen 303, kan den i materialsparande syfte istället utformas med två längsgående sidstycken 338, som sträcker sig radiellt från navstället 336 och företrädesvis smalnar av vid de på avstånd från navstället liggande ändarna 339 (se fig. 13, 14, 16 och 18) och är förbundna med varandra under förmedling av ett eller flera tvär- stycken 340, vilka i detta fall är skiv- eller plattformiga. Tjock- leken på tvärstycket 340 är mindre än tjockleken på sidstyckena 338, och även i detta fall finns ett urtag 337, som dels tjänar till att underlätta gripningen och utsvängningen av stödet ur bakväggen 333 och till att uppta en transportrulle eller transport- vals 342.

För lagring av transportrullen eller transportvalsen 342 finns i området av den på avstånd från svängningsaxellinjen 336 vända änden av stödet 304 ett hål 341 i vart och ett av sidstyckena 338.

Dessa hål tjänar som lager för transportrullens eller transport- valsens 342 axel 320.

Urtaget 329 i bakväggen 303 sträcker sig mot kanten på bild- bäraren och något förbi ramens 302 innerkant 3l2 (se fig. l4).

Härigenom bildar baksidan på ramen 302 ett anslag för transport- rullen eller transportvalsen 342. Detta anslag är vid tom bild- bärare 301 ett direkt anslag, medan det vid insatt bild är ett indirekt anslag, eftersom i sådant fall bildkantpartiet ligger mellan anslaget och stödets ändar 339. Tack vare detta anslag kan den i bildbäraren insatta bilden inte skadas vid insvängningen av stödet 304 i bakväggen ens om en genomskinlig täckplatta för bil- dens framsida saknas, eftersom stödet hindras från att trycka bilden utåt eller rent av tränga igenom bilden, och framför allt bildar detta anslag ett stöd för framsidan på bilden i det område, 10 15 20 25 30 35 40 780972844 46 där bilden kommer i kontakt med transportrullen eller transport- valsen 342.

I den i fig. 18 och 19 visade utföringsformen av en bild- bärare finns likaså en fritt vridbart lagrad transportrulle eller transportvals 342, som är anordnad i närheten av den fram till yttersidan på bildbärarens sidkant 317 gående spalten 313 mitt för en stödyta för framsidan eller en del av framsidan på bilden.

Stödytan bildas i detta fall av den mot bilden vända baksidan på en genomsynlig täckplatta 343.

Rullen eller valsen 342 är anordnad i omrâdet av den från stö- dets svängningsaxellinje 336 vända änden av stödet, nämligen an- tingen i bakväggsurtaget 337 (se fig. l3-15) eller i ett separat urtag 344, som visas i fig. 18. Rullen eller valsen 342 består av företrädesvis korrugerat, räfflat eller på annat sätt ruggat material, i synnerhet av gummi, så att omkretsytan på rullen eller valsen får ett friktionsmässigt gott grepp på baksidan av den i fig. 18, l9 och 21 närmare visade bilden, som ligger mellan den genomskinliga täckplattan 343 och bakväggen 303.

Med rullen eller valsen 342 kan bilden på mycket enkelt sätt och utan risk för att skrynklingsställen bildas transporteras in i bildbäraren genom att man angriper på den utifrån åtkomliga om- kretsytan på rullen eller valsen för att vrida denna. På mot- svarande sätt kan bilden utan besvär tas ut ur bildbäraren. Då rullen eller valsen genom sin lagring på den fria änden av det svängbara stödet 304 kan föras mot bilden och därigenom vid sin hantering alltid trycks mot baksidan på bilden, säkerställs ett gott ingrepp mellan Omkretsen på rullen eller valsen och baksidan på bilden.

Den genomskinliga täckplattan 343, som täcker framsidan på bilden, är så anbringad, att dess sidkanter 345 ligger i och fast- hålls av spalten 313 mellan bakväggen 303 och ramen 302. I bild- bäraren enligt fig. 18 och 19 liksom även vid den längre fram be- skrivna bildbäraren i fig. 2l tjänar spalten 313 således inte endast till att uppta bilden, utan den upptar även den genom- skinliga täckplattan 343. För att täckplattan skall stanna kvar i bildbäraren vid byte av bilden är tjockleken på den utåt genom- gående spalten 313 mindre än tjockleken på täckplattan. Den genom- skinliga täckplattan 343 kan på enkelt sätt bytas genom att man lösgör ramen 302 och bakväggen 303 från varandra, om dessa delar är förbundna med varandra exempelvis genom en insticksförbindning, 10 15 20 25 30 35 40 '7809728-'4 47 som bildas av cylindriska utsprång och mot dessa svarande hål.

Täckplattan 343 består företrädesvis av mineraliskt glas, men den kan även bestå av genomsynlig plast, och den kan vidare vara tonad, i synnerhet ha blåton, rosaton, guldton, silverton eller rökton. Vidare kan täckplattan bestå av ett bländfritt eller speglingsfritt material eller av material som har gjorts bländfritt eller speglingsfritt.

I området av urtaget 329, som är utformat i bakväggen 303 för infällning av stödet 304, är en ej genomsynlig täckplatta 346 anordnad. Denna täckplatta är förskjutbar mellan minst ett första och minst ett andra läge, av vilka det första läget visas i fig. 18. I detta läge frihåller täckplattan 346 en del av bak- sidan på bilden, så att denna kan angripas direkt eller på det i fig. 18 visade sättet angripas medelst rullen eller valsen 342, dvs. täckplattan 346 lämnar en del av urtaget 329 fritt i området av urtaget 337 eller urtaget 344, så att den i bildbäraren in- satta bilden med valsen eller rullen 342 eller med handen kan gripas genom urtaget 329 och förskjutas i sidled ut ur bildbära- ren eller, om bilden skall införas, inskjutas fullständigt i bild- bäraren. I det andra läget, som ej är visat, är täckplattan 346 förskjuten så långt åt höger i fig. 18, att dess högra ände ligger under ramen 302, så att den därigenom fullständigt täcker den del av baksidan på bilden som frihålls av urtaget 329 och ej befinner sig under baksidan på ramen.

Därigenom förhindras att en i bildbäraren insatt bild får "ljusfläckar", som annars skulle kunna uppkomma, i synnerhet vid ur bakväggen 303 utfällt stöd 304, om bildbäraren bakifrån belyses starkare än framifrån, vilket exempelvis kan vara fallet om bild- bäraren är uppställd på ett skrivbord vars baksida är vänd mot ett fönster.

En fördjupning 347 i den mot bilden vända framsidan av bak- väggen 303 tjänar till att glidförskjutbart styra och inrymma den ogenomsynliga täckplattan 346. Djupet på denna fördjupning är företrädesvis lika med tjockleken på den ogenomsynliga täckplattan 346. Som delvis framgår av fig. 19 sträcker sig fördjupningen 347 företrädesvis vid alla sidor förbi kanterna på urtaget 329, så att täckplattan, vars bredd är lika med bredden på fördjupningen 347 i fig. 19 och vars längd är lika med eller företrädesvis något större än längden L på urtaget 329, i det andra läget säkert hindrar allt ljustillträde till baksidan på bilden. 10 15 20 25 30 35 40 7809728-4 48 Den ogenomsynliga täckplattan 346 kan även vara utförd som transportslid 322 (se fig. 20), varvid naturligtvis rullen eller valsen 342 utelämnas, eftersom transportsliden 322 har samma funktion. Transportsliden består väsentligen av en platta 323, en tunga eller en annan i bildens inskjutningsriktning förskjutbart lagrad del, på vilken det finns till dess lagring tjänande styr- ningar 324, vilka ingriper i motsvarande, ej visade styrningar i bakväggen 303 eller i stödet 304 eller, om hela bakväggen är utformad som transportslid, i ramen 302. På sin mot bildens bak- sida vända sida har transportsliden 322 ett häftelement 325, exempelvis en gummiplatta, som tar med sig bilden. I fig. 20 är tjockleken av illustrationsskäl starkt överdriven; häftelementet 325 kan naturligtvis vara mycket tunt och exempelvis utgöras av ett pålagt tunt gummi- eller plastskikt.

För att inte häftelementet 325 skall åstadkomma medbringnings- verkan i den ej önskade riktningen, är transportsliden så ut- formad eller förskjutbart lagrad, att det behövs ett visst minsta tryck för att bringa häftelementet 325 i fast ingrepp med bild- baksidan, så att användaren genom att omväxlande utöva ett något hårdare och ett tämligen svagt tryck på transportsliden 322 kan transportera bilden i den önskade riktningen.

I utföringsformen enligt fig. 21 finns på bildbärarens 301 bakvägg 303 en behållare 326, som kan vara gjord i ett stycke med bakväggen 303 och i vars inre 327 ytterligare bilder kan förvaras.

Urtaget 329 är även här anordnat i bakväggen 303, medan stödet 304 med transportrullen eller transportvalsen 342 är anordnat i ett urtag 329 i ett lock 333, som är svängbart kring en axel 328.

Detta lock 333, som nu bildar den egentliga bakväggen på bild- bäraren 301, hålls normalt stängt av en snäppförbindning 348. När rullen 342 skall påverkas tas de ytterligare bilderna ut ur be- hållaren 326, och sedan locket 333 har stängts svängs stödet 304 mot bakväggen 303 tills rullen 342 angriper på bilden. Härigenom kan användaren med vissa tidsmellanrum byta en i spalten 313 in- satt bild mot en annan bild som tas ur behållaren 326.

Den uppfinningsenliga bildbäraren har beroende på utförings- form alla eller åtminstone några av följande fördelar: (a) Bildbäraren har enkel konstruktion och ett tilltalande utseende, varvid i den föredragna utföringsformen slitsen gör in- föringen av en bild i bildbäraren besvärsfri och särskilt enkel. (b) Bildbäraren är funktionssäker och pålitlig, och särskilt 10 15 20 25 7809728-4 49 är bilden anordnad självhållande i bildbäraren, och den kan medelst transportrullen eller transportvalsen eller transportsliden lätt skjutas in och tas ut. (c) Bildbäraren kan hanteras lätt och på enkelt sätt; bil- den behöver endast införas i sidled genom en slits, och den kan lätt bytas av vem som helst. (d) Bildbäraren är mångsidigt användbar, ty den gör det möj- ligt att visa bilden såväl liggande som stående, och detta både i upphängt eller uppställt läge. För uppställning har bildbäraren ett självlåsande stöd, som är helt infällbart i bakväggen, vari- genom upphängning på en vägg underlättas. För upphängning på en vägg finns hål, i vilka ett spikhuvud kan införas både vid upp- hängning i liggande läge och vid upphängning i stående läge.

Mångsidig användbarhet föreligger även genom att bildbäraren väl lämpar sig för framställning för alla bildstorlekar. (e) Bildbäraren kan framställas prismässigt förmånligt, och i synnerhet behöver den inte nödvändigtvis ha ett täckglas, och den kan framställas billigt som en enda del eller, när stödet framställs separat, som två delar, och vidare kräver den mycket litet material. Även tidsåtgången är ringa, och vid sammansätt- .ningen fjädrar stödet med sina tappar lätt in i de motsvarande ur- tagen i bakväggen. Ramen kan över hela eller en del av sin yta vara försedd med påtryck, så att en utsirnings- eller prydnads- effekt kan uppnås. U (f) Slutligen kan bildbäraren transporteras på enkelt sätt, och i sin utföringsform för normala fotografier kan den försändas som brev eller i brev, varvid risken för brott på det ej nödvän- diga täckglaset bortfaller och stödets fullständiga infällbarhet i bakväggen främjar brevförsändning.

Claims (1)

1. '?809728-læ 50 PATENTKRAV

   1. Anordning för växelvis exponering av enskilda blad i en bladstapel, i synnerhet en fotobetraktningsväxlare, vilken an- ordning har dels en bladkantanliggningsyta vid en sida av en bladstapel och dels ett tillträde eller en förskjutningsanordning för förskjutning av det ena ändbladet i stapeln parallellt med bladytan, k ä n n e t e c k n a d av att bladkantanliggnings- ytan (ll) åtminstone vid den del som ligger intill bladkanten (12) på det ena ändbladet (13) i bladstapeln (l) bildar en spet- sig vinkel (MJ ned den mot bladstapeln vända ytan på detta änd- blad och där, åtminstone på ett eller flera ställen och före- trädesvis längs hela bladkanten (12), har en förlängning (18), vilken sträcker sig åtminstone till den vid stapelns yttersida liggande randen (l2a) av bladkanten (12) och företrädesvis sträck- er sig utåt från stapeln (l) förbi denna rand.

   2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att på den yttre sidan av ändbladet (13) finns intill för- längningen (18) på avstånd från denna ett skiljeanslag (20), som är så anordnat eller inställbart, att projektionen av anslagsytan (23) parallellt med den i området av skiljeanslaget (20) och för- längningen liggande ytan av ändbladet (13) ligger innanför för- längningen (18), varvid det inom området mellan skiljeanslaget (20) och förlängningen (18) finns ett skiljerum (19), i vilket ändbladet (13) kan böja in sig med sin kant (12) och därigenom skilja sig från det närliggande bladet.

   3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att avståndet mellan förlängningen (18) och den mot denna vända änden av anslagsytan (23) är litet i förhållande till den i rät vinkel mot bladkantanliggningsytan liggande bladlängden eller blad- bredden eller att den mellan det uttagna bladet (13) och det till detta anslutande bladet (33) överförda friktionskraften är liten i förhållande till den för böjning av bladkanterna vid bladkant- anliggningsytan (ll) erforderliga böjningskraften för inböjningen av bladkanten (12) i skiljerummet (19).

   4. Anordning enligt något av krav 1-3, k ä n n e t e c k - n a d av att förlängningen (18) övergår i en uttagningsöppning, i synnerhet en uttagningsslits (10), vars bredd är något större än tjockleken på ett blad och vars längd är något större än längden på de parallellt med densamma förlöpande bladkanterna (l2,35). 780972844 51

   5. Anordning enligt något av krav l-4, k ä n n e t e c k - n a d av att det finns en parallellt med bladytorna förlöpande uppläggsyta (3), mot vilken bladstapeln (1) är anpressbar,

   6. Anordning enligt något av krav l-5, k ä n n e t e c k - n a d av att det i området av eller istället för skiljeanslaget finns ett fritt tillträde (7), genom vilket ett tryck, i synner- het ett fingertryck, kan utövas på ändbladet.

   7. Anordning enligt något av krav l-6, k ä n n e t e c k - n a d av att den har en bladinföringsanordning för införing av ett blad i stapeln (l), i synnerhet för återinföring av ett från stapeln uttaget blad.

   8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att bladkantanliggningsytan (ll) åtminstone vid den del som ligger intill bladkanten (14) på det andra ändbladet (15) i bladstapeln (l), vid ett eller flera ställen och företrädesvis längs hela bladkanten (14), har en förlängning (24), vilken sträcker sig till den vid stapelns yttersida liggande randen (l4a) av denna bladkant (14) och företrädesvis sträcker sig utåt från bladstapeln förbi denna rand, varvid det intill denna rand (l4a) och den in- till denna liggande utsidan på bladstapeln (1) finns ett införings- rum (25), genom vilket kanten (26) på ett i stapeln inträdande blad kan inskjutas i stapeln utan störning från kanterna på de i stapeln befintliga bladen.

   9. Anordning för växelvis exponering av enskilda blad i en bladstapel, i synnerhet fotobetraktningsväxlare, enligt något av krav l-8, vilken har ett bladstapeln inrymmande hus, vars botten sträcker sig parallellt med bladytorna och vars sidväggar på sidorna omsluter bladstapeln, varvid husets överstycke är an- bringat på en slid och tillsammans med denna utdragbart så långt ur huset vid en sida på detta, att det i sitt maximalt utdragna läge fortfarande sitter kvar på huset och med en förutbestämd längd griper över bladstapeln eller bladstapeln vid utdragen slid övergrips med en förutbestämd längd från den sida av huset där sliden är utdragbar, varvid det dessutom på den sliden mot- satta sidväggen finns ett eller flera bladstapeln övergripande utsprång och/eller denna sidvägg själv griper över bladstapeln, k ä n n e t e c k n a d av att den sliden motstående sidväggen (105) på huset (101) är anbringad på en ytterligare slid (107), som fasthålls på huset (101) av en spärranordning (l08,l09) och vid påverkan av denna är utdragbar ur huset något längre än den 7809728-4 52 förutbestämda längd med vilken bladstapeln övergrips på slid- sidan när sliden är maximalt utdragen. l0. Bildbärare med en ram, som begränsar en betraktnings- öppning för bilden, och med en bakvägg, som uppvisar en stödyta för bildens baksida, k ä n n e t e c k n a d av att mellan bak- väggen (303) och en därmed förbunden ram (302) finns en åtminstone delvis och företrädesvis fullständigt kring ramen gående spalt (313), vilken vid en sida på bildbäraren (301) fortsätter till yttersidan på den senare, varvid det i närheten av den genom- gående spalten finns en transportrulle eller transportvals (342) eller en transportslid (322) med häftbeläggning (325), vilken genom ett urtag (329) i bakväggen (303,333) på bildbäraren kan bringas i ingrepp med bildens baksida vid ett ställe på bilden där bildens framsida är stöda.

   11. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att på den yttre sidan av det andra ändbladet (15) finns intill den där befintliga förlängningen (24) på avstånd från denna minst ett införingsanslag, som är så anordnat och inställbart, att projektionen (29) av dess anslagsyta (28a) parallellt med den i omrâdet mellan införingsanslaget (28) och den denna närlig- gande förlängningen (24) liggande ytan av det andra ändbladet (15) ligger innanför denna förlängning (24).

   12. Anordning enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a d av att avståndet mellan den intill det andra ändbladet (15) be- fintliga förlängningen (24) och den mot denna vända änden av anslagsytan (28a) på införingsanslaget (28) är liten i förhållande till den i rät vinkel mot bladkantanliggningsytan liggande blad- längden eller bladbredden.

   13. Anordning enligt krav 8, 11 eller 12, k ä n n e - t e c k n a d av att den intill det andra ändbladet (15) lig- gande förlängningen (24) övergår i en införingsöppning, i synner- het i en införingsslits (16), vars bredd är något större än tjock- leken på ett blad och vars längd är något större än längden på de parallellt med densamma förlöpande bladkanterna.

   14. Anordning enligt något av krav 8 och 11-13, k ä n n e - t e c k n a d av att bladkantanliggningsytan (11) åtminstone i området av sin mot slitsen vända förlängning (24) bildar en spetsig vinkel (6) med den från stapeln vända ytan på det andra bladet (15).

   15. Anordning enligt något av krav 1-8 och 11-14, k ä n n e - 7809728-4 53 t e c k n a d av att på den sida av bladstapeln (1), som är vänd från bladkantanliggningsytan (11), finns en mot-bladkant- anliggningsyta (30), som bildar en spetsig vinkel (Y) med den inåt mot stapeln vända ytan på det vid införingsslitsen liggande bladet (15).

   16. Anordning enligt något av krav 1-8 och 11-15, k ä n n e - t e c k n a d av att den spetsiga vinkeln (u,ß,y) ligger mellan 300 och 600, företrädesvis mellan 450 och 600.

   17. Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d av att den spetsiga vinkeln (d, ß, Y) ligger mellan 400 och 45° och företrädesvis uppgår till 420.

   18. Anordning enligt något av krav 1-8 och 11-17, k ä n n e - t e c k n a d av att längden på den vid uttagningsslitsen och/ eller den vid införingsslitsen belägna förlängningen (18,24) är inställbar.

   19. Anordning enligt något av krav 1-8 och 11-18, k ä n n e - t e c k n a d av att en eller flera av de spetsiga vinklarna (d,ß,Y), i synnerhet den spetsiga vinkeln (u) för bladkantanligg- ningsytan (11) vid uttagningsslitsen, kan varieras.

   20. Anordning enligt något av krav 1-8 och 11-19, k ä n n e ~ t e c k n a d av att bladkantanliggningsytan (11) med sina för- längningar (18,24) och/eller mot-bladkantanliggningsytan (30) är plan(a).

   21. Anordning enligt något av krav 15-20, k ä n n e - t e c k n a d av att bladkantanliggningsytan (11) och mot-blad- kantanliggningsytan (30) är komplementära till varandra.

   22. Anordning enligt något av krav 15-21, k ä n n e - t e c k n a d av att mot-bladkantanliggningsytan (30) är an- ordnad på en vridbar byggdel (63), företrädesvis en väsentligen kilformig byggdel, som är svängbar kring en med bladkanterna parallell axellinje (64) och vars mot mot-bladkantanliggningsytan (30) ställda yta företrädesvis bildar en sidvägg till ett bladen inrymmande hus (42).

   23. Anordning enligt krav 22, k ä n n e t e c k n a d av att den kilformiga byggdelen (63) vid sin spetsade ände har en under bladstapeln (1) gripande näsa (65), som vid svängningen från normalläget lyfter upp bladstapeln.

   24. Anordning enligt krav 22 eller 23, k ä n n e t e c k - n a d av en snäppanordning för insnäppning av den kilformiga byggdelen i dess normalläge. 7809728-4 54

   25. Anordning enligt krav 24, k ä n n e t e c k n a d av att snäppanordningen omfattar dels en planyta (66), som före- trädesvis är en yta på bottnen till ett bladstapeln (1) inrym- mande hus (42), dels en på den motstâende sidan av den vridbara byggdelen anordnad mot-planyta (67), som i den vridningsriktning som är motsatt byggdelens svängning från dess normalläge övergår i en bågformig yta (68), vars krökningsradie avtar till ett värde (r) lika med avståndet mellan byggdelens vridningsaxellinje (64) och planytan (66). 262 Anordning enligt krav 23 och 25, k ä n n e t e c k n a d av att mot-planytan (67) övergår i den nämnda näsan (65) i den riktning, i vilken byggdelen svängs från sitt normalläge.

   27. Anordning enligt något av krav 22-25, k ä n n e - t e c k n a d av att den vridbara byggdelen (63) har ett eller flera utsprång (52), som i normalläget för byggdelen griper över den intilliggande randen på bladstapeln.

   28. Anordning enligt något av krav 1-8 och 11-27, k ä n n e - t e c k n a d av att skiljeanslaget (20) är utfört som rulle eller vals, i synnerhet som gummirulle eller gummivals, i för- skjutningsanordningen för förskjutning av det vid uttagningsslit- sen liggande bladet (13).

   29. Anordning enligt krav 28, k ä n n e t e c k n a d av att rullen eller valsen (4) är åtkomlig för vridning för hand vid sin från bladstapeln (1) vända sida.

   30. Anordning enligt krav 28 eller 29, k ä n n e t e c k - n a d av att den parallellt med uttagningsslitsen (10) för- löpande axellinjen för rullen eller valsen (4)'är rörlig vinkel- rätt eller snett mot bladstapeln.

   31. Anordning enligt krav 28, 29 eller 30, k ä n n e - t e c k n a d rullen eller valsen (4) och den mot densamma vända bladsidan är av att friktionskoefficienten mellan ytan på stor i förhållande till friktionskoefficienten mellan närliggande blad (13,33,34). 2

   32. Anordning enligt krav 30 eller 31, k ä n n e t e c k - n a d av att rullen eller valsen (4) är lagrad på en bygel (5), som företrädesvis är svängbar kring en parallellt med uttagnings- slitsen förlöpande vridningsaxellinje (6).

   33. Anordning enligt krav 32, k ä n n e t e c k n a d av att bygeln (5) är anordnad infällbar i bottnen på ett bladstapeln (1) inrymmande hus (2). 7809728-4 55

   34. Anordning enligt något av krav 28-33, k ä n n e - t e c k n a d av att rullen eller valsen (4) är rörlig fram och åter i resp. mot förskjutningsriktningen för de blad som skall tas ut och utformad som frihjulsrulle eller frihjulsvals, som är vridbar i den sistnämnda riktningen och hämmad mot vrid- ning i den första riktningen, varvid denna rulle eller vals, som eventuellt ej bildar ett skiljeanslag, av en returfjäder återförs till sitt viloläge efter uttagning av ett blad.

   35. Anordning enligt något av krav 28-33, k ä n n e - t e c k n a d av att det i stället för rullen eller valsen (4) finns ett eller flera skiljeanslag och rullen eller valsen (4) är anordnad vid.det parti av det blad som skall tas ut vilket utgör det i bladets förskjutningsriktning bakre bladpartiet.

   36. Anordning enligt något av krav 32-35, k ä n n e - t e c k n a d av att bygeln (5) såsom snedställningselement för bladstapeln eller ett denna inrymmande hus (22) är svängbar till och företrädesvis spärrbar i ett första och ett andra läge, i vilka den bildar en spetsig resp. rät vinkel med bladstapeln (1).

   37. Anordning enligt något av krav 1-8 och 11-36, k ä n n e - t e c k n a d av att det finns ett eller flera skiljeanslag (20) vid uppläggsytan för bladstapeln och ett eller flera infö- ringsanslag (28) på en mot-uppläggsyta, som är anordnad på den uppläggsytan motsatta sidan av bladstapeln (1), eller omvänt.

   38. Anordning enligt något av krav 1-8 och 11-37, k ä n - n e t e c k n a d av att uppläggsytan (3) är anordnad på in- sidan av ett i huvudsak genomsynligt överstycke eller lock (38) på ett bladstapeln inrymmande hus eller väsentligen bildas av denna insida eller är anordnad på en slid.

   39. Anordning enligt krav 38, k ä n n e t e c k n a d av att mot-uppläggsytan är anordnad på husets botten (8) eller väsentligen bildas av denna.

   40. Anordning enligt krav 38, k ä n n e t e c k n a d av att mot-uppläggsytan är anordnad på en anpressningsplatta (59), som fjädrande trycker bladstapeln (1) mot dess uppläggsyta (3), varvid företrädesvis en konisk spiralfjäder (60) är anordnad på den från bladstapeln (1) vända sidan av anpressningsplattan (59).

   41. Anordning enligt krav 38, k ä n n e t e c k n a d av att mot-uppläggsytan och/eller införingsanslaget och/eller en därtill anslutande införingstunga (58) bildas av ett fjädrande ställ, i synnerhet ett i ett stycke av tråd eller fjädrande plast '7809728-4 56 utformat ställ (58,59a,60a).

   42. Anordning enligt något av krav 1-8 och 11-41, k ä n n e - t e c k n a d av att ett eller flera skiljeanslag (20) och/eller ett eller flera införingsanslag (28,58) är fjädrande.

   43. Anordning enligt något av krav 1-8 och 11-42, k ä n n e - t e c k n a d vinkelrätt mot uttagningsslitsen så långt, att den fullständigt av att det finns en slid (39,43), som är rörlig upptar det för varje tillfälle ut ur uttagningsslitsen kommande bladet på för ändamålet anordnade transportytor (45).

   44. »Anordning enligt krav 43, k ä n n e t e c k n a d av att sliden (39,43) är lagrad och styrd för fram- och återgå- ende rörelse på bladstapelhållaranordningen eller på ett av denna bildat eller på densamma anbringat hus för bladstapeln (1).

   45. Anordning enligt krav 44, k ä n n e t e c k n a d av att sliden har en ram, som sträcker sig längs i slidens rö- relseriktning förlöpande.sidkanter på det vid uttagningsslitsen och/eller införingsslitsen belägna ändbladet i bladstapeln (1).

   46. Anordning enligt krav 45, k ä n n e t e c k n a d av att sliden i området av sidkanterna på det uttagna bladet har fjädrar (41,56), i synnerhet bladfjädrar, som sträcker sig i slidens rörelseriktning och som trycker det för varje tillfälle ut ur uttagningsslitsen kommande bladet till planet för transport- ytorna (45) på sliden.

   47. Anordning enligt krav 46, k ä n n e t e c k n a d av att de på sliden (43) anordnade fjädrarna (56) i närheten av uttagningsslitsen är utformade som skiljeanslag, företrädesvis så, att de uppvisar ett bågformigt utsprång (57), som bildar ett fjädrande skiljeanslag.

   48. Anordning enligt krav 46 eller 47, k ä n n e t e c k n a d av att fjädrarna (56) är styrda i var sitt urtag, som är upp- taget i en begränsningsyta för uttagningsslitsen (10).

   49. Anordning enligt något av krav 45-48, k ä n n e ~ t e c k n a d slitsen (16) är anordnade mellan en på bladstapelhâllaranordningen av att uttagningsslitsen (10) och/eller införings- eller ett bladstapeln inrymmande hus (42) anordnad uttagningsslits- eller införingsslitsbegränsningsdel (55) och en på sliden (43) anordnad andra uttagningsslits- eller införingsslitsbegränsnings- del (49,47).

   50. Anordning enligt krav 49, k ä n n e t e c k n a d av att den första uttagningsslits- eller införingsslitsbegräns- 780972841 57 ningsdelen (55;2b,216) uppvisar bladkantanliggningsytan (11) och i synnerhet är kilformig.

   51. Anordning enligt krav 49 eller 50, k ä n n e t e c k - n a d av att den andra uttagningsslitsbegränsningsdelen (49) är en på sliden anordnad platta, i synnerhet en genomsynlig täck- platta, som bildar överstycket eller locket på ett bladstapeln inrymmande hus (42) när sliden ej är utdragen, medan den andra införingsslitsbegränsningsdelen (47) bildas av en eller flera i slidens rörelseriktning sig sträckande sliddelar, eller omvänt.

   52. Anordning enligt något av krav 43-51, k ä n n e - t e c k n a d bringar det vid uttagningsslitsen liggande ändbladet i blad- av att sliden (43) har en gripare (61), som med- stapeln (1).

   53. Anordning enligt krav 52, k ä n n e t e c k n a d av att griparen uppvisar en suganordning, som är ansluten till en av slidrörelsen manövrer- och styrbar sugpump (91).

   54. Anordning enligt krav 52, k ä n n e t e c k n a d av att griparen är utförd som ett utsprâng (61), som kommer i ingrepp med den i området av mot-bladkantanliggningsytan (30) befintliga bakkanten på det vid uttagningsslitsen liggande änd- bladet i stapeln, varvid det företrädesvis i anslutning till gri- paren i slidens utdragsriktning finns ett urtag (62) i bladupp- läggsytan (49b), vars utsträckning i rörelseriktningen är så liten, att det näst närmast griparen liggande bladet ej kan böja in sig i urtaget, varjämte företrädesvis ett häftelement (62a) är anordnat i urtaget (62), förbi vilket griparkanten sträcker sig endast ett stycke som är mindre än bladtjockleken.

   55. Anordning enligt krav 54, k ä n n e t e c k n a d av att mot-bladkantanliggningsytan (30) i området av bakkanten på det vid uttagningsslitsen liggande ändbladet har två trapp- formiga avsatser (100,99) med en steghöjd som är ungefär lika med tjockleken på ett blad.

   56. Anordning enligt något av krav 5 och 14-19, k ä n n e - t e c k n a d anordnade på den vridbara, i synnerhet kilformiga byggdelen (63).

   57. Anordning enligt krav 41 taget tillsammans med något av att den koniska spiral- av att de trappformiga avsatserna (100,99) är av krav 1-5, k ä n n e t e c k n a d fjädern (00) är så anordnad och/eller utformad, att trycket på den mot mot-bladkantanliggningsytan (30) vända änden av anpress- ningsplattan (59) är större än trycket mot den andra, motsatta änden. __ ___, 780972841 . 58

   58. Anordning enligt något av krav 1-8 eller 11-57, k ä n n e t e c k n a d av ett bladstapeln (1) inrymmande hus (2,40,42).

   59. Anordning enligt krav 58, k ä n n e t e c k n a d av att husets överstycke eller lock (38,49) är uppfällbart eller uppskjutbart i och för påfyllning med bladstapeln.

   60. Anordning enligt krav 58 eller 59, k ä n n e t e c k - n a d av att husets (2,40) lock eller överstycke är helt eller åtminstone till övervägande delen genomsynligt för att medge be- traktning och/eller läsning av bladen.

   61. Anordning enligt något av krav 58-60, k ä n n e - t e c k n a d av att huset (2,40,42) har en eller flera stap- lingsanordningar för stapling av flera likartade hus.

   62. Anordning enligt krav 61, k ä n n e t e c k n a d av att huset (2,40,42) är försett med staplingsspâr och stap- lingsutsprång. 3

   63. Anordning enligt något av krav 1-8 eller 11-62, k ä n n e t e c k n a d av att uttagningsslitsen (10) är lu- tande eller böjd och sträcker sig i spetsig vinkel mot förläng- ningen av den mot bladstapeln (1) vända sidan av det vid uttag- ningsslitsen belägna ändbladet (13). 64.1 Anordning enligt krav 63, k ä n n elt e c k n a d av att den spetsiga vinkeln (6) ligger mellan 1° och 100, företrädesvis mellan 20 och 40.

   65. Anordning enligt krav 58 och något av krav 43-55, k ä n n e t e c k n a d av att sliden (39,43) på den i utdrage- riktningen främre delen av sin översida och/eller undersida har en greppyta, som eventuellt är utförd som en tunga (53), vilken i slidens inskjutna läge inryms av ett komplementärt format ur- tag (53) i huset, och att sliden eventuellt har greppytor på sidorna. H66. Anordning enligt något av krav 58-65, k ä n n e - t e c k n a d av att huset (2,40,42) är försett med en eller flera upphängningsanordningar och/eller med ett eller flera hål för upphängning vid dess baksida.

   67. Anordning enligt något av krav 58-66, k ä n n e - t e c k n a d av att det på sliden (39,43) och/eller huset (2,40,42) finns anliggningsytor för bladen och/eller det uttagna bladet, vilka.i varje läge hindrar bladen och/eller det uttagna bladet från att falla, tryckas, glida eller på annat sätt komma __......____...._*. _. 78Û9?28-¿+ 59 ut ur sliden och/eller huset. 68. t e c k n a d en parallellt med dess axel förlöpande slits (4d) över hela längden, vilken slits förlöper i huvudsak tangentiellt i vrid- ningsriktningen från ett axiellt hål (4a) till mantelytan (4c) och genom vilken en axel är införbar i det axiella hålet.

   69. Anordning enligt något av krav 1-8 eller 11-68, k ä n n e - t e c k n a d av att bladkantanliggningsytan (11) är anordnad på en mot en återföringskraft elastiskt vridbar, i synnerhet i tvärsnitt kil- eller triangelformig byggdel (§9c), som medelst ett på sliden anordnat påverkningselement, i synnerhet medelst ett nockliknande utsprång (39) är så vridbart före inträdet hos ett blad (39f) som skall införas, att en på byggdelen befintlig och efter vridningen mot bladet vänd styrningsyta (39g) avböjer framkanten på bladet från området av uttagningsslitsen till om- Anordning enligt något av krav 28-67, k ä n n e - av att en eller flera rullar eller valsar (4) har rådet av införingsslitsen.

   70. Anordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att spärranordningen uppvisar en på den ytterligare sliden (107) anbringad och i ett spärranslag (109) ingripande hâllarklinka (108).

   71. Anordning enligt krav 70, k ä n n e t e c k n a d av att hållarklinkan (108) är anbringad på en tunga (110) och genom svängning av tungan kan föras ur ingrepp med spärranslaget (109) på huset (101).

   72. Anordning enligt krav 71, k ä n n e t e c k n a d av att hållarklinkan (108) fjädrande, i synnerhet genom tungans (110) egen elasticitet hålls i ingrepp med spärranslaget (109) på huset när den ytterligare sliden (107) är fullständigt in- skjuten i huset, och att hållarklinkan (108) genom ett inåt mot huset riktat tryck mot tungan (110) kan bringas ur ingrepp med spärranslaget (109).

   73. Anordning enligt krav 71 eller 72, k ä n n e - t e c k n a d (110) vid den senares svängning kommer i ingrepp med bladstapeln.

   74. Anordning enligt krav 73, k ä n n e t e c k n a d av att tungan (110) vid det.ställe där den kommer i ingrepp med av att den mot bladstapeln vända sidan på tungan bladstapeln har en ingreppsyta (112) med stor friktion.

   75. Anordning enligt krav 74, k ä n n e t e c k n a d av att ingreppsytan (112) med stor friktion bildas av ett på 780972841 60 tungan (110) anbringat friktionselement (113), i synnerhet en gummiplatta.

   76. Anordning enligt något av krav 71-75, k ä n n e - t e c k n a d av att det i tungan (110) finns en fingeringrepps- fördjupning (114) för svängning av tungan.

   77. Anordning enligt något av krav 71-76, k ä n n e - t e c k n a d av att tungan (110) befinner sig i riktning mot det inre av huset innanför en greppyta (115), som är anordnade för fasthâllning av huset (101) under manövreringen av sliden.

   178. Anordning enligt krav 76 och 77, k ä n n e t e c k - n a d av att fingeringreppsfördjupningen (114) är anordnad bredvid, företrädesvis omedelbart intill greppytan (115).

   79. Anordning enligt något av krav 74-78, k ä n n e - t e c k n a d av att tungan (110) med sin fria ände, på vilken ingreppsytan (112) är anordnad, i riktning mot sliden sträcker sig förbi husets mitt.

   80. Anordning enligt.något av krav 71-79, k ä n n e - t e c k n a d av att tungan (110) är anordnad i en företrädes- vis likasâ tungformig styrningsdel (116) på den ytterligare sliden (107), vilken styrningsdel är förskjutbar längs styrnings- ytor (118) i huset (101), i synnerhet i husets botten (104), i den ytterligare slidens (107) rörelseriktning.

   81. Anordning enligt krav 80, k ä n n e t e c k n a d av att på styrningsdelen (116) är anordnat ett anslag (120), som begränsar den ytterligare slidens (107) rörelse ut ur huset (101) och som samverkar med ett motanslag på huset (101), i synner- het i husets botten (104),

   82. Anordning enligt krav 53, k ä n n e t e c k n a d av att suganordningen (73-79) är anordnad i en första del (43a) av sliden (43), medan pâverkningselementet (73) för suganordningen är kopplat till en andra.sliddel (43b), som i utdragsriktningen för sliden (43) är förskjutbar en förutbestämd sträcka (E) i den första delen (43a) av sliden (43).

   83. Anordning enligt krav 82, k ä n n e t e c k n a d av att påverkningselementet är en kolvstång (73), vars ena_ände är fastsatt i den andra delen (43b) av sliden (43) och på vars andra ände det sitter en kolv (74), som är rörlig fram och åter i en i den första delen (43a) av sliden (43) utformad cylindrisk borrning (75), vilken har en omedelbart intill det översta bladet (15) i bladstapeln (1) liggande sugöppning (78). 780972841 61

   84. Anordning enligt krav 83, k ä n n e t e c k n a d av att kring sugöppningen (78) finns ett grunt urtag (80), i vilket en kring sugöppningen gående tätning (79) är försänkt anordnad.

   85. Anordning enligt krav 83 eller 84, k ä n n e - t e c k n a d av att rörelsen hos den andra delen (43b) av sliden (43) bort från den första delen (43a) begränsas av ett anslag för kolven (74) i suganordningen, medan rörelsen hos den andra delen (43b) i riktning mot den första delen (43a) av sliden (43) be- gränsas av ett på den andra delen (43b) anordnat anslag (71) och ett med detta samverkande, på den första delen (43a) befint- ligt motanslag (72).

   86. Anordning enligt minst ett av krav 1-8 eller 11-81, k ä n n e t e c k n a d av att en gripare (219) är anordnad i ett i husets (42) överstycke anordnat urtag (220) och kan röra sig vinkelrätt mot planet för bladen i bladstapeln (1), varvid den av en fjäder (227) trycks i riktning mot bladstapeln (1), så att ett i ett urtag (229) i griparen (219) anordnat häftelement (228) är i ingrepp med det översta bladet i bladstapeln när sliden (43) befinner sig i inskjutet läge eller dras ut ur huset (42).

   87. Anordning enligt krav 86, k ä n n e t e c k n a d av att i slidens (43) utdragsriktning efter häftelementet (228) är ett förbi häftelementet i riktning mot bladstapeln (1) ut- skjutande hakformigt utsprång (231) anordnat på griparen (219).

   88. Anordning enligt krav 86 eller 87, k ä n n e - t e c k n a d av att i sliden (43) är en utdragslåda (212) lagrad, vilken för uttagning av hela bladstapeln (1) är utdrag- bar i den slidens utdragsriktning motsatta riktningen ur den i huset (42) kvarvarande sliden (43).

   89. Anordning enligt minst ett av krav 1-8 eller 11-81, i synnerhet enligt krav 52, k ä n n e t e c k n a d av att griparen är ett medbringarelement (233), som har en mot blad- suqæln(1) vänd konvex yta, i eller på vilken ett hakformigt ut- språng (234), ett häftelement (235) och en glidyta (241) är an- ordnade efter varandra i slidens utdragsriktning, varvid med- bringarelementet (233) är vridbart lagrat kring en axel (237) i sliden och uppvisar en nock (238), vilken samverkar med en på huset anordnad nockstyrdel (239), så att det översta bladet (15) i bladstapeln (1) vid utdragning av sliden först medtas av häft- elementet (235) en första sträcka, varefter medbringarelementet vsoavza-4 62 (233) utför en svängningsrörelse kring axeln (237), genom vilken det hakformiga utsprånget (234) kommer i ingrepp med den i slidens rörelseriktning bakre kanten på det översta bladet (15), medan medbringarelementet vid inskjutning av sliden i huset vrids i motsatt riktning kring axeln (237), så att det med sin glidyta (241) kommer i ingrepp med bladstapeln (1).

   90. Anordning enligt krav 89, k ä n n'e t,e c k n a d av att medbringarelementet (233) anligger fjädrande mot blad- stapeln (1).

   91. Anordning enligt minst ett av krav 1-8 eller 11-81, i synnerhet enligt krav 28, 29 eller 30, k ä n n e t e c k n a d av att rullen eller valsen (4), som eventuellt är anordnad en- bart för förskjutningen av bladen, således förutom ett eller flera skiljeanslag, är anbringad på ett från husets (2) botten utsväng- bart stöd (202), som i sin tur är spärrbart i sitt i husets (2) botten försänkta läge, vartill stödet (202) företrädesvis har utsprång (203), som elastiskt samverkar med kanter (204) på husets botten.

   92. Anordning enligt minst ett av krav 1-8 eller 11-91, i synnerhet enligt något av krav 1-8 eller 11-42, k ä n n e - t e c k n a d av att det finns en utdragslåda (201) som är rör- lig ut ur huset (2) i och för uttagning av hela bladstapeln.

   93. Anordning enligt krav 92, k ä n n e t e c k n a d av att det i utdragslådans (201) sidor och botten finns urtag (205) som gör det möjligt att gripa bladstapeln från sidorna.

   94. Anordning enligt krav 93, k ä n n e t e c k n a d av att urtagen är anordnade i den i utdragslådans (201) utdrags- riktning främre delen av utdragslådan.

   95. Anordning enligt krav 93 eller 94, k ä n n e t e c k - n a d av att på1ndragslådan (201) finns ett som utsprâng utfor- mat anslag (210), som samverkar så med motanslag på huset, dels att-utdragslådan är elastiskt spärrad i förhållande till huset i sitt i huset fullständigt inskjutna läge, dels att utdragslådan (201) ej kan dras ut helt ur huset (2).

   96. Anordning enligt något av krav 1-8 eller 11-95, k ä n - n e t e c k n a d av att slidens (43) eller husets (2) lock eller överstycke (2a,49) är utfört som ett fällbart lock.

   97. Anordning enligt krav 96, k ä n n e t e c k n a d av att på det fällbara överstycket eller locket (49) finns för dess spärrning i dess normala läge ett utsprång (243), som elastiskt 7809728-4 63 snäpper in i ett urtag (244) på sliden (43) eller på huset (2), eller omvänt.

   98. Anordning enligt krav 96 eller 97, k ä n n e t e c k - n a d av att det fällbara locket eller överstycket är förbundet med huset (2) eller med sliden under förmedling av en i ett stycke med detsamma och med huset (2) eller sliden gjord plastgångled (2d).

   99. Anordning enligt krav 98, k ä n n e t e c k n a d av att den i sin helhet är gjord i ett stycke av plast, så att i synnerhet det fällbara överstycket eller locket (2a), huset (2) och den bladkantanliggningsytan (11) uppvisande delen (2b) be- står av ett stycke.

   100. Anordning enligt minst ett av krav 1-8 eller 11-99, i synnerhet enligt krav 99, k ä n n e t e c k n a d av att ut- tagningsslitsen (10) är utförd som en öppning i husets (2) botten.

   101. Anordning enligt krav 100, k ä n n e t e c k n a d av att uttagningsslitsen övergår i ett i husets (2) botten ut- format urtag (2e), som från slitsen sträcker sig inåt mot huset och genom vilken undersidan på bladstapeln (1) är âtkomlig för ut- tagning av det understa bladet i bladstapeln med handen.

   102. Bildbärare enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att transportrullen eller transportvalsen (342) eller transport- sliden (322) är anbringad på ett stöd (304), som för uppställ- ning av bildbäraren (301) är anordnat på bakväggen och företrädes- vis infällbart i den senare och utfällbart ur bakväggens (303, 333) plan, varvid transportrullen eller transportvalsen (342) eller transportsliden (322) företrädesvis är anordnad i området av den fria änden av stödet (304).

   103. Bildbärare enligt krav 10 eller 102, k ä n n e t e c k - n a d av att bakväggens (303) sidkant (314) är förskjuten i för- hållande till sidkanten (315) på bildbärarens ram (302) längs den till utsidan (317) på bildbäraren (301) gående spalten (313), så att den genomgående spaltens (313) ena vägg är förkortad i för- hållande till den andra vid bildbärarens utsida.

   104. Bildbärare enligt krav 102 eller 103, k ä n n e - t e c k n a d av att stödet (304) i alla eller i förutbestämda svängningslägen är arreterbart genom klämverkan eller på annat sätt, företrädesvis genom att stödet (304) har tappar (331), i synnerhet kulformigt utformade tappar, som sträcker sig i sväng- ningsaxellinjens (336) riktning och är elastiskt insättbara i '7809728-1-1 64 urtag i bakväggen (303), eller omvänt, varvid en eller flera tvärs eller vinkelrätt mot svängningsaxellinjen (336) förlöpande, ringformiga friktions- och/eller spärrytor (334) är anordnade på stödet (304), vilka står i ingrepp med var sin motyta på bak- väggen, och varvid spärrytan (334) och eventuellt motytan är en tandad yta, vilken uppvisar radiellt med avseende på svängnings- axellinjen förlöpande tänder, varjämte friktions- och/eller spärrytan (334) och eventuellt motytan är anordnade kring tap- parna (331) och/eller de till dessa hörande urtagen. 105.3 Bildbärare enligt krav 10 eller något av krav 102-104, k ä n n e t e c k n a d av att i det.område av det för infäll- ning av stödet (304) i bakväggen (303) anordnade urtaget finns en ogenomsynlig täckplatta (346), som är förskjutbar mellan minst ett första läge, i vilket den friger en del av baksidan på bil- den för direkt angrepp på densamma eller för angrepp medelst transportrullen eller transportvalsen (342), och ett andra läge, i vilket den fullständigt täcker den del av bildens baksida, som är frilämnad av urtaget (329) och befinner sig utanför baksidan på ramen (302), varvid täckplattan (346) företrädesvis är an- ordnad i en fördjupning (347) i framsidan på bakväggen (303).

   106. Bildbärare enligt krav 10 eller något av krav 102-104, k ä n n e t e c k n a d av att transportsliden (322) är utförd såsom ogenomsynlig täckplatta (346) i området av urtaget för stödet (304) och åtminstone i sitt ena läge fullständigt täcker den del av baksidan på bilden som är frilämnad av urtaget (329) och befinner sig utanför baksidan av ramen (302).

   107. Bildbärare enligt krav 10 eller något av krav 102-106,' k ä n n e t e c k n aed av att på baksidan av bildbäraren (301) är en behållare (326) för ytterligare bilder anbringad, eller att baksidan av bildbäraren är utformad som behållare (326) för ytterligare bilder.

   108. Bildbärare enligt krav 10, 103, 104 eller 107, k ä n - n e t e c k n a d av att hela bakväggen (303) på bildbäraren (301) är utformad som transportslid (322), varvid företrädesvis styrningar för bakväggen är utformade i ramen (302).