SE419993B - Symaskin for somnad av monstersommar - Google Patents

Description

12995423-5 De tidigare systemen har dock den nackdelen, att-Ndi antalet mönstersönmxar blir stort blir också mínnesenheten stor. Antag att en hynotet-isk symaskin är försedd med 100 olika mönstersömmar, vardera i :nedeltul omfattande 15 stygn. Antag också att matningsrörelsen kräver digitala stygndata om 5 bitar, och att zig-zag-rörelsen kräver h bitar. Varje stygnord blir då i tidigare system 5 + 14 = 9 bitar. Om varje stygnord i varje söm lagras separat kräver den bypotetiska symaskinen ett minne omfattande 100 x_ lS x 9 = 13500 bitar. Till detta .kommer en mindre mängd kod för att styra adresseringen i minnet osv. Ett minne med så många bitar blir stort och kostnadskråvande. Det måste därför anses angeläget attfinna vågar för reducering av antalet bitar, utan att I därför maskinens Iirogramval minskas. _ Ett sätt att spara minnesutrynnnet år att dela »upp mönstersömmarna. i sömelement, så att varje mönstersöm består av ett eller flera sömelement. Ett och samma-sömelement ingår i flera olika. mönstersönunar, 'så att minnesomfånget minimeras. Antag t.ex. att två olika sömelement A och B-har utseende enligt bifogad fíg. l. Då. kan bl.a. mönster- sörmnarna enligt fig. 2 bildas genom kombination av sömelementen A och B.

En symaskin som utnyttjar sömelementprincipen i mínneslagringen behöver två. olika nxinnen. Dels erfordras ett minneysom beskriver utseendet av varje sömelement stygn för stygn. Detta minne kallas här stygnminne. Dels erfordras ett minne, som för varje mönstersöm beskriver den sekvens av sömelement, som bildar den aktuella mönster- sömnen. Detta minne kallas här söminstruktionslista. Genom följande exemplifierande beräkning kan man få en uppfattning om, vad som kan vinnas med sömelementprincipen.

En symaskin med de hundra olika mönstersömmarna skulle enligt .sömelementsprincipen kunna utföra sina hundra olika mönstersömnnar med hjälp av exempelvis femtio olika sömelefment, vardera med i medeltal fem stygn. För identifiering av sömelementen er- fordrasü bitar (26> 50). Varje mönstersöm består av i medeltal -ëí = 3 sömelement.

Söminstnzktionslistan kräver då. 100 x 3 x 6 = 1800 bitar. Stygnminnet kräver S0 x 5 x 9 = 2250 bitar. Saxmnanlagt erfordras ett minnesomfång om MOSO bitar, dvs. den ' beräknade symaskinen kan lagra sina sömmar på mindre än en tredjedel av minnesutryznmet ”som erfordras i utförande med konventionell mönsterlagring enligt tidigare känd teknik. . . ._ . . ; . . . . \ Det är ocksa mojligt, att med olika varianter av adressering 1 en minnesenhet av här avsett slag framställa godtyckliga sömelement av varierande utseende. På samma sätt som då ett och samma stygnkodord ingår i ett flertal sömelement, kan också. ett och samma sömelement ingå i ett flertal sinsemellan olika mönstersömmar. Härigenom dppnas en möjlighet* att med olika varianter av adresser-ing i ett adressregister framställa godtyckliga mönster-sömmar av varierande utseende. Möjligheten att komponera nya godtyckliga mönstersöxmnar är genom införandet av sömelementkod i systemet väsent- ligt mycket större än i ett system med en minnesenhet, där varje mönster lagras för _sig. 7995423-5 *___ En symaskin, försedd med elektroniska mönsterdatakretsar§%dâr nämnda egenskaper framträder, beskrivs i det följande med hänvisning till bifogade rítningar,som visar i fig. l exempel på sömelement, fig. 2 exempel på annat sömelement, fig. 3-jkopplingsschema över elektroníkdelen i symaskínen, fig. b kopplingsschema över en kodare, _ fig. 5 kopplingsschema över ett startadressminne, fig. 5 kopplingsschema över en adressväljare, fig. T kopplingsschema över en adressräknare, fig. 8 kopplingsschema över en söminstruktionslista, fig. 9 kopplingsschema för monovippa, fíg. 10 kopplingsschema över ett adressregister, fig. ll kopplingsschema över logisk eller-grind, fig. 12 kopplingsschema för NAND-grindar, fig. 13 kopplingssehema för inverterare. _ Ett detaljerat schema över elektroniksystemet enligt uppfinningen visas i rig. 3, vilken upptar en förenklad bild av en symaskin 20, med en mönstervalsanordning.

Denna upptar 8 st sömvalstangenter 22 och en förväljare 23 i form av en plug-in enhet.

Antalet möjliga sömval blir 8 gånger antalet plug-in enheter, som i exemplet valts till h st, dvs. 8 x Ä = 32 sömval. På maskinens överarmsaxel finns en lägesgívare 21, som med elektriska pulser anger axelns vinkelläge under varje maskinvarv och inför dessa på en grind. Funktionsblocken i schemat utgörs av standardkretsar i TTL~teknik (transistor-transistor logic) och år åsatta typnummer, som.hânför sig till vedertaget numreringssystem för TTL-kretsar. Varje standardkrets med sådant nummer visas separat i de följande figurerna. Funktionsbeskrivningen för var och en av dessa standardkret~ sar lyder som följer: 7 krets nr Yh lbö (fig. h) Kodare. Ger en unik 3 bitskod ut för var och en av de 8 inmñnßnr, som jordns. Dessutom ger den en signal ut på en separat utgång, då någon ingång ßordats.

Kreta nr TW S 278 (fiß- 5). Läsmínne. 5 bitar in utgör M x 8 = 32 olika adresser.

Varje adress ger ett 8 bits ord på utgången.

Kreta nr Th 157 (fig. 61. Adressväljare: Väljer endera av ingångsgrupperna A oc: B och matar den till väljarutgången. Om ej B väljs matas A ut. Varje Th 157 kan hantera h bitar.

Kreta nr 7% 191 (fig. Y). Ä bits räknare. Den kan förställas till önskad h bits kod .

Krets nr Th S h71 (fig. 81. Läsminne. 8 bitar utgör 256 olika adresser. Varje adress ger ett 8 bits ord på utgången. ,z9ßs4gz?s 1 L Krets nr Th l2l (fig. 9). líonøvippa. 'Den ger en-püls insnignalen blir en, iegisk "1". . : _ - Krets nr 71! 371» (fig. 10). 8 bits registerf Då. en grindsigxxel går positiv grindss ä bits data på. ingångarna till registrets utgånger._ krets nr 7I:32i(fig. 11). Logisk eller-grina. krets nr ¿r1+3o (sig. 12).. Legisk 8 bits HAND-gina..

Krets nr TROR (fig. 13). Inverterare.

I elektroniksystemet är fnnktionsenheterna sammankopplade, såsom visas-i fig." 3” och sfifstemet kommer då ett arbete på. följande sätt. Då. operatören trycker in en i tangent 22 gjordes en av íngångarna. till kodaren 214 (fíg. 1:) och en 'unik 3 bits kodff ä' mntes till ett stertadressminne 25 (fig. S). Detta har även en 2 bits ingångjrån I “för-välj aren 23, vilken tillsammans med den unika 3 bits koden bilder en s.k. sämre-Is?- kod. I startadressminnet utlöser' denna kod ett adressord, som på. ett ledningsknippe_ A (T bitar) ledes till A-ingångsrna. av en adressväljare 26 (fig. 6). .Om ingen skift-- - signal föreligger på. skíftingången 27 hos vâljaren genomgår koden på. A-ingången välje- ren till utgången och går via. ett knippe V28 till en edressrâknere 29 (figr 7). Denne. år förinställbsr, så att koden på knippet 28 vid 'närvaro av signal på. en tríggingång. 30 inställer räknaren på. det digitala tal, som koden representerar. Adresskoden går videre över ett knippe 31 till söminstnzlctionslista 32 (tig. "8), där adressordet. pekar ut en minnescell innehållsnde sömelementkod för den valde. .sönunens första. sön-f.

I element. _ A _ I i V _ I Sömelementkoden förspå. ett ledarknippe 33 till B-ingångarna av ännu en adress- väljare 31+ (fig. 6) försedd med skiftingång 35, som aktiveras från en vâljerkrets 36 (fig. 12) med styrning från en utgång 37 på kodaren 21%. Väljaren skiftar då. på. ett lmippe 38 in sömelementkoden till ett edressregister 39 (fig. 10). Dette register verken- sorn en zaluss, som håller koden kvar, så att den matas in på. ett styßnminne 110 (fig. 8) och ett stygnedressminne 1+l (dig. 8), där stygnkod respektive stygnadresser finns lagrade. En f-.riggingång ha och tillhörande styrkrets 1:3, .hu (rig. 10,12) ge:- signal för låsning av koden i edressregistret, vilken låsning upphör, då. en puls från lågesgivaren 21 omstdller styrkretsenfElementkoden är således en adress till en minnescell i sty-ginzrínnet och en liknande celli stygnedressminnet. Från stygnminnetf går ett knippe 1r5 med 1+- titar till omformere förrinstâllning av' nålens sidorörelse h :och ett knippe 1+6.1l1ed'5 Bítâr omformare för drivning av matere. Det första stvgnet i ett velt stjgnelement' utfdrs, dä. minnescellen med koden- för den förste 'nålgenomtrângningen utpekes avnännda sömelementkodfl stygnadress och stygnkoden. dëzmned matas~ ut på. kníppena 145, 146, Sömelementkoden pekar även nt en minnescell i' __ I 5 r 7¶~0S423ñ 5 .._..__,________ _,._...,....,..._..__._......-.._.. -..W .._......-.-....-.----- stygnadressminnet, vilken innehåller -stygnadress för nästa stygn i aömeleuentet. .Denna _ adress förs på ett knippe h? till A-íngångarna av vüjaren 31:, vars skiftingâng 35 nu igenom väljarkretsen 36 bryts, varmed koden på. A-ingångarna förs vidare till adressre- _ gistret 39, då. styr-kretsen M3, hl; ger genomföringssignal. Adresskoden pekar nt 'celler med stygnkoder i minnet ILO respektive ny adress i minnet hl, varefter nästa nålgenozn- trängning förestår. _ * Alle stygnen i ett sömelement sys med hjälpen funktionsenheterna 31%, 39, 140 och hl. Efter sista stygnet utgår en kod av enbart nollor på. kníppet #7, som år avgrenat till en slutkodare H8 (fig. 1.31, vilken kod inverteras till 1 knd, som i en grupp av NAND-grindar 149 (fig. 121 ger upphov till en utsignal på. en ledare 50 till en ingång till en ny :Inverter-ere 51 (fig. 13). Utsignal från denna förs in på ingång till en ny NAND-grind 52 med koppling till väljarkretsen 36. Sammanfallande insignaler på. denna grind aktiverar skift-ingången 35, varvid ingångar-na B på. väljaren 31+ bereds för mottagning av ny- sömelementkod. Utsignalen förs även på. en annan ledare 53 till en framrälmíngsfunktion på. råknaren 29 (fig. T). Till det digitala tal, på. vilket rälknaren förut förinställdes, adderas nu en logisk "l". Den nya adresskod, som därefter utgår på. knippet 31, är summan av den tidigare koden och "l". I' sömínstruktionslistan pekar denna nya. adreaskod ut en ny cell, vars kodinnehåll utmatas till ingångar-n; ' B i adressväljaren 314. Därefter föreligger en ny' stygnadress för knippet 38, som i utpekar celler i stygn- och atygnadressminnena BO, hl. Innehållet i dessa celler 7 * bildar kod för första stygnet i det andra sömelementet av en vald sön samt adress för nästa stygn i detta sömelement., I fortsättningen sys alla stygn i detta andra. aömele- ment med hjälp av funktionseneheterna 31+, 39, 140 och hl, såsom förut var fallet i det första sömelementet. Slutet av sömeltementet markeras av slntkod på. knippet H7, såsom förut beskrivits.

På analogt sätt som vid sömelementslut indikerar en rapportslutsinstruktion att en rapport är fullbordad, då. dess sista sömelement är sytt. Rapportslutet indikeras med en logisk "l" på en utgångsledare Sh i söminstnllctionslistan. De andra utgångarna avger samtidigt adresskod till adressväljaren, ingång B, vilken skiftas in medelst ledaren Sh. Denna har en avgrening till en eller-grind 55, varmed förställningssignal till rälcnaren 29, utges, så. att denna instålls på det tal, som B-ingången mottnrï. Med- elst denna anordning kan således räknaren bringas att "hoppa" från ett tal till ett annat. Flfter sådant "hopp" stegar räknaren åter ett steg framåt efter varje sömelenent.

Claims (1)

1. _~.,1s=øs42z-"s e _ 6 __'- ____ >'“~.¶~-_ "Patenfiskrav l. Symaskin för sömnad av mönstersömmar, vilken har mekanismer för,mekanisk posiß tionering av maskinens nål och/eller matare för varje stygn samt en dessa mekaniSmer'j kontrollerande minnesenhet, ur vilken till åtminstone en specifik, på en mönstervals- anordning inställd mönstersöm.hörande stygnkodord utväljes och framföras i takt med en pulsgivare, driven av maskinens drivorgan, till mekanismerna, k ä n n e t e c k n a d därav, att minnesenheten innehåller stygnminne (#0) för lagring_av stygnkod till . grupper av stygn, s,k. sömelement, om vardera minst ett stygn, varvid mönstersömmen_ bildas av en bestämd ordning av sådana sömelement, och.att en söminstruktionslista' I (32) är anordnad att lagra söminstruktionskod för den för mönstersömmen bestämda ordningen av sömelement och successivt överföra startord för vart och ett av sömele- menten i stygmnIÄnnet. i _ ,2. Symaskin enligt patentkravet 1, k å n n e t e o k n a d därav, att en räknare (29) âr anordnad i anslutning till söminstruktionslistan och instâllbar på godtyckligt tal medelst sömvalsanordningen (22) och bringas att stega, när åtminstone ett sömele- ment är fullbordat, och adressera fram ny instruktionskod i listan i den nämnda, 7 I förutbestämda ordningen, samt att hoppa tillbaka efter en sekvens av ntförda_sömele4 ment, en s.k. rapport, i beroende av en rapportslutavkodare (Sh, 55), som avkënner en förutbestämd slutkod och inställer räknaren på ett tal, bestämt av söminstruktionse listan. A

   3. Symaskin enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att rapportslut- avkodaren medelst adressväljare (26) inställer räknaren på ett tal, som år skilt från det ursprungligen inställda godtyckliga talet. _ K ' 'h. Symaskin enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d 'dârav, att ett instruk- tionsadressregíster (26) är anordnat i anslutning till söminstruktíonslistan ooh i beroende av sömvalsanordningen anger adresser i listan, och att ett instruktionsadress- minne (25) är anordnat i anslutning till adressregistret (26) och efter åtminstone ett avslutat sömelement avger ny adress i listan i beroende av adressregistrets föregående, avgivna adress. _ 4 I I

   5. Symaskin enligt patentkravet Ä, k ä n n e t e c k n a d därav, att de adresser i adressminnet, som ger en s.k. rapport av sömelement, bildar en sluten kedja i adressmínnet, så att efter ett antal utmatade adresser en tidigare adress i kedjan åter utmatas för upprepning av rapporten. 7

   6. Symaskin enligt patentkravet 5, k.ä n n e t e c k n a d därav, att i den slutna kedjan av adresser sådan tidigare adress utgör den andra eller därefter liggande¿ 7 adress i kedjan. 7905425-5

   7. Symaskin enligt något av patentkraven 2 eller 3, k ä n n e t e c k n u d därav, att en sömelementslutavkodare (hö) är anordnad vid stygnminnet och evkännande en förutbestämd slutkod, då sömelementet är avslutat, och tílldelar räknaren en framsteg- ningspuls, som i sömlnstruktionslístan adresserar fram nästa söminstruktionskod.

   8. Symaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att styrmínnets adressingångar före utförandet av ett sömelement förställs med en startadress i beroende av koden ut från söminstruktíonsltlstdn.

   9. Symaskin enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att stygnminnet är försett med ett stygnadressminne (hl), som matas med samma adress- koder som stygnminnet och på sin utgång avger adresskod för påföljande stygn.

   10. Symaskin enligt patentkravet 9, K ä n n e t e c k n a d därav, att stygnmínnet år kopplat till ett adressregister (39), som före utförandet av ett sömelement för- ställes med ett stertadressord från söminstruktionslistan och i beroende av pulsgive- ren (21) avger ordet till stygnminnet och stygnadressmínnet. ll. Symaskin enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k n a d därav, att startadress- ordet ledes till motsvarande minnescell i adressminnet och där utlöser edresskod för påföljande stygn, vilken adresskod lades vie adressregistret till stygnminnet res- pektíve edressminnet.