SE438984B - Raderingsanordning vid elektroniska skrivare - Google Patents

Description

79044104 därför möjligt att tryckanordningen söker korrigera en bokstav där ingen bokstav finns, speciellt mellan den punkt där tabuleringsordern initierades och den punkt som represen- terar tabulatorstoppet. Följaktligen kan tecknen ej korri- geras automatiskt när de är belägna före ett tabulatorstopp och en tabuleringsorder utnyttjades för att placera bäraren vid detta tabulatorstopp. , På grund härav kommer den automatiska korrigerings- sekvensen och skrivmaskinens prestanda att skilja sig från vad som önskas, vilket nödvändiggör en alternativ korrige- ringsteknik för att få korrigeringen att utföras korrekt. Ändamålet med föreliggande uppfinning är därför att automatiskt korrigera fel på en maskinskriven sida, när felen är belägna före en plats, där en tabuleringsorder har införts via tangentbordet.

'Ett annat ändamål med uppfinningen är att korrigera maskinskrivna fel på samma skrivrad oberoende av läget för felen på skrivraden. _ Ännu ett ändamål med uppfinningen är att göra det lättare för operatören att korrigera fel i maskinskrivet material. _ För att åstadkomma korrigering av information på en skrivrad vid en skrivmaskin, där ett fel har gjorts och där en tabulatorkod har införts efter felet, är det nödvändigt att på nytt placera tryckbäraren över de felaktigt skrivna tecknen. När ett elektroniskt minne är inbyggt i skriv- maskinen för dennas funktion och styrning, är det också fördelaktigt att utnyttja ett automatiskt raderingsarrange- 'mang liknande det som beskrivs i det amerikanska patentet 3 780 846. När -vid en dylik tillämpning - raderstyrtangenten trycks ned, backstegas skrivarens bärare, och till skrivar- styrminnet går en förfrågan beträffande det tidigare tryckta tecknet. Denna data från minnet tillsammans med raderordern förbereder skrivaren att i en radermod placera korrigerings- mediet mellan skrivelementet och den tryckta sidan och att utföra en tryckoperation med användning av det tidigare skrivna tecknet. Detta åstadkommer radering på inom tekniken välkänt sätt. 7904410-5 Den förbättring relativt den tidigare kända tekniken, vilken är föremål för föreliggande uppfinning, tillåter radering eller korrigering av fel, som föregår en tabule- ringsorder. När en tabuleringsorder införes i skrivmaskinens styrorgan genom nedtryckning av korrekt knapp på tangent- bordet, blir platsen för tryckbäraren eller tryckpunkten i förhållande till den yttersta gränsen för dennas rörelse åt vänster, vilken upprätthålles av stegmatningslogiken, lagrad i radminnet inom den elektroniska skrivarens styrorgan, så att registrering sker av tryckpunktens läge vid den tid då en tabuleringsorder initieras. Efter lagringen av denna tabuleringsstartplatskod i skrivarstyrningens radminne sker införing av en speciell tabuleringsfunktion eller flaggkod, som kan läsas i den motsatta riktningen, när-bäraren senare backas av backmatningsorderna, och följaktligen påverkar stegmatningslogiken i skrivmaskinen att åstadkomma en jäm- förelse mellan bärarens tryckpunktläge och den punkt, vid vilken tabuleringsordern alstrades.

Under korrigeringscykeln får stegmatningslogiken via stegmatningsräknaren magnetdrivkretsarna att utföra en backmatning av standardbredd, och om sträckan mellan dessa båda platser överskrider ett backmatningssteg, upprepas cykeln för varje korrigeringscykelorder, som mottagits från skrivmaskinens tangentbord.

Efter bestämningen att den plats, vid vilken tabulator- ordern mottogs från tangentbordet, och tryckpunkten separeras en sträcka mindre än eller lika med ett standardbaokmatnings- steg, beordras skrivmaskinen via stegmatningslogiken att backtabulera det nödvändiga antalet matningssteg för att på nytt placera tryckpunkten direkt över den plats på skrivraden, vid vilken tabuleringsordern alstrades. En påföljande nedtryck- ning av korrigeringstangenten för alstring av en korrigerings- order åstadkommer då avkänning av radminnet, läsning av den korrekta alfanumeriska eller matningskoden samt påverkan av skrivaren att utföra en raderoperation enligt vad som be- skrivits ovan.

Ovannämnda och andra ändamål, egenskaper och fördelar med uppfinningen, som definieras i nedanstående patentkrav, 7904410-3 1I> framgår av följande mera detaljerade beskrivning av en utföringsform, som illustreras på bifogade ritningar.

Figur l är ett blockschema över elektroniken för att utföra skrivmaskinsfunktionerna.

Figur 2 är en delillustration av skrivmaskinen.

Figurerna 3 - 6 är logikflödesdiagram över de logik- funktioner som utförs av elektroniken i figur l.

Figur 7 är ett diagram, som visar instruktionsflödet mellan olika register, minnen och ackumulatorer.

I figur l visas en skrivmaskin 10, som styrs av elektro- niken på sådant sätt, att de vid huvudtangentbordet alstrade signalerna behandlas elektroniskt, varefter de ingående elektroniska styrkretsarna avger elektroniska order till skrivaren för att utläsa korrekt funktioner hos skrivarens element för att åstadkomma tryckning, stegmatning, backmat- ning, tabulering, korrigering och andra normala skrivarfunk- tioner. När en tangentarm på tangentbordet 12 trycks ner för att åstadkomma utväljning av ett tecken för tryckning, får tangentbordsapparaturen omkopplarna 14 att slutas i ett förutbestämt mönster, varigenom signaler överförs från tangentbordet till tangentbordstyrenheten 16. Enheten 16 fångar upp elektronikinföringarna från koderna Bl - B7 och alstrar en korrekt strob-eller styrsignal, som därefter får de totala datasignalerna att överföras till tecken- och hastighetsavkodarlogiken 18. Logikkretsen 18 omvandlar därefter signalerna från styrenheten l6 till signaler som representerar läget på typelementet för det tecken som valts genom tangentnedtryckningen.-Detta sker genom att styrenhetens l6 signal omvandlas till signaler till magnetdrivkretsen 20, som därefter åstadkommer vridningen och lutningen av det enda typelementet ll - eller genom annan konventionell utväljningsteknik - för att placera den önskade typen vid tryckpunkten. Sedan sker utväljning av andra styrparametrar, t ex den hastighet varmed denna typ drivs mot trycksidan.

Signalerna från tangentbordstyrenheten 16 blir samtidigt inlästa i stegmatningslogiken 22, som därefter genom konven- tionell tabelluppslagning fastställer de tilldelade steg- matningsvärdena för vart och ett av tecknen, som representeras 7904410-3 av utsignalen från tangentbordstyrenheten l6. Dessa stegmat- ningsvärden eller bredder kan ha standardbredd, t ex l/60 tum per enhet, sex enheter för en 10-delningsstegmatning eller fem enheter för en 12-delningsstegmatning. När tecknens stegmatning definieras såsom enheter om l/60 tum är det vidare möjligt att tilldela stegmatningsvärden till tecken i proportion till dessas verkliga tryckbredd, vilket förfarings- sätt är känt såsom proportionellt stegmatade tecken. Häri- genom blir det möjligt att stegmata skrivmaskinen l0 såsom gensvar på tangentbordstyrsignalerna och att åstadkomma proportionellt stegmatad teckentryckning.

Läget hos bäraren 13 eller de tryckpunktdefinierande medlen inom skrivmaskinen 10 blir fortlöpande lagrat i stegmatningsregistret 24, som utgör en del av stegmatnings- logiken 22, varigenom man åstadkommer en aktuell plats mätt från den yttersta punkten för tryckbärarens 13 vänsterför~ flyttning, och detta värde uppdateras när tryckbäraren 13 förflyttas åt vänster eller höger under styrning från någon av tanqentbordsignalerna. Stegmatningslogiken 22 utmatar bredden på tecken, som har valts vid tangentbordet, till stegmatningsräknaren 26. Detta är nödvändigt för att åstad~ komma styrning av skrivarens stegmatningsfunktioner. Räknaren 26 lagrar därefter på temporär basis den information, som är nödvändig för att styra tryckbärarens 13 förflyttning över en förutbestämd eller i förväg vald sträcka. Räknaren 26 styrs i sin operation av signaler från integreringskretsen 28, vars insignaler representerar utsignalerna från delnings- valomkopplaren l5 och fotoemittern/avkännaren 17, som hör samman med ledarskruven 19 och stegmatningssignal- eller emitterhjulet 21, som indikerar vilken del av en vridning som ledarskruven 19 genomgått. De pulser, som alstras av fotoemittern/avkännaren 17 och hjulet 21 vid änden på skriv- maskinens l0 vridbara ledarskruv 19, åstadkommer nedräkning i stegmatningsräknaren 26. Så länge som stegmatningsräknaren 26 innehåller ett numeriskt värde kommer fotoemittern/av- kännaren 17 att via integreringskretsen 28 pulsa stegmat- ningsräknaren och få denna att leverera en utsignal till 7904410-3 korrekta magnetdrivkretsar 30 för att åstadkomma förflyttning av tryckbäraren. « Stegmatningen eller förflyttningen av tryckbäraren är ett resultat av signaler härrörande från magnetdrivkretsarna 30, vilka erhåller sina insignaler från stegmatningsräknaren 26. Stegmatningesignalen, riktningssignalen, drivsignalen och radersignalen härrör alla från magnetdrivkretsarna, vilka sist och slutligen styrs från huvudtangentbordet 14.

Stegmatningsmagnetdrivkretsen 30 åstadkommer frigöring av ledarskruven 19 och tillåter sålunda dennas rotation till- sammans med emitterhjulet 21, som samverkar med fotoemittern/av- kännaren 17 för att därigenom alstra de ovan beskrivna signalerna. Riktningsmagnetdrivkretsen styr kopplingarnas 31 ingrepp med drivenheten 33 för att bestämma bärarens framåt- eller bakåtriktning genom styrning av ledarskruvens 19 rotationsriktning. Drivmagnetdrivkretsen åstadkommer ingrepp eller koppling mellan huvuddrivmotorn 35 inom skrivmaskinen 10 och ledarskruven 19 via kraftöverföringen eller driven- heten 33.

Radermagnetdrivkretsen 30 styr upplyftningen av rader- bandet från sitt tillbakadragna läge, så att senare, av typelementet utförd tryckning gör att raderbandet träffar sidan i och för radering, om det anslagna tecknet är det- samma som det tidigare mot tryckbandet vid denna tryckpunkt anslagna tecknet.

Tryckstyrenheten 32 innehåller tecken- och hastighetsav- kodarlogiken 18, stegmatningslogiken 22, stegmatningsregistret 24 och stegmatningsräknaren 26 samt radminnet 34. Allteftersom signaler avkodas av tecken- och hastighetsavkodarlogiken 18 för att senare utnyttjas av magnetdrivkretsarna 20 för utväljning blir samma information temporärt lagrad i det minne, som betecknas radminnet 34. Detta minne är i stånd att mottaga den lagringsbara datan och placera den i sådan ordningföljd, vari den mottagits. Radminnet 34 kan läsa i motsatta riktningen för att bestämma tecken, som har tryckts tidigare, och maskinfunktioner, vilka har utförts under denna särskilda operationsrad, t ex initieringen av en tabulerings- eller matningsorder. 7904410-3 Skrivmaskinens l0 funktioner styrs från funktionsdelen 36 av tangentbordet. De funktioner, som kan inrymmas i en sådan skrivmaskin 10, är tabulering, matning, bärareretur, skiftning och indexering. Av särskilt intresse är i detta fall tabuleringsfunktionen. Tabuleringsordern sänds från specialfunktionsdelen 36 av tangentbordet 12 som en serie elektroniska signaler från de i tangentbordet 12 ingående omkopplarna till funktionsavkodarlogiken 38. Avkodarlogiken 38 bestämmer vilken signal som har mottagits och inmatar därefter sin utsignal i stegmatningslogiken 22. Logiken 22 mottager de avkodade funktionssignalerna och avgör om någon stegmatningsfunktion är aktuell. När det är fråga om tabu~ lering, bestämmer stegmatningslogiken 22 både om en stegmat- ningsfunktion är aktuell och om det är nödvändigt att i radminnet 34 införa den tabuleringsstartplatskod, som mot- svarar läget för tryckpunkten vid tidpunkten för tabulerings~ funktionens initierande. Detta läge är det värde, som lagras i stegmatningsregistret 24 och som representerar bärarens förflyttning från sin yttersta vänsterposition inom skriv- maskinen 10. Efter mottagningen av signalerna från funktions- avkodarlogiken 38 avgör stegmatningslogiken 22 vidare att det är nödvändigt att i radminnet 34 också lagra en speciell tabuleringsfunktions- eller flaggkod, som kan läsas från radminnet 34 vid en senare tidpunkt. Under styrning från funktionsavkodarlogiken 38 avsöker stegmatningslogiken 22 dessutom tabulatorminnesregistret 40 för att få reda på nästa tabulatorstoppositionsvärde till höger om den existerande tryckpunkten. Detta värde blir sedan inmatat i stegmatnings- logiken 22, och värdet i stegmatningsregistret 24 - den existerande tryckpunkten - subtraheras därifrån. Skillnaden, som representerar den sträcka som skall tillryggaläggas under stegmatningsoperationen, lagras i stegmatningsräknaren 26. Såsom ett resultat av det däri införda värdet initierar stegmatningsräknaren 26 en stegmatningsfunktion i riktning framåt genom att få stegmatnings- framåtriktnings- och drivmagnetdrivkretsarna 30 att aktiveras för förflyttning av bäraren åt höger. 7904410-5 Sedan en raderorder initierats från specialfunktions- delen 36 av tangentbordet 12 passerar den genom tangentned- tryckningen alstrade signalen genom funktionsavkodarlogiken 38 och blir avkodad. Utsignalen från funktionsavkodarlogiken inmatas därefter i stegmatningslogiken 22, som i sin tur identifierar funktionen såsom en raderoperation. Stegmatnings- logiken 22 gör access till radminnet 34 för att bestämma det tecken som tidigare tryckts i teckenpositionen närmast till vänster om den nuvarande tryckpunkten. Om radminnet 34 har en kod lagrad i denna position, som är utmärkt såsom en specialtabulatorfunktion eller flaggkod, får detta stegmat- ningslogiken 22 att göra access till närmast föregående lagringsposition i radminnet, varigenom från radminnet uttages den tabuleringsstartplatskod, som har lagrats däri.

Denna lagrade kod representerar värdet i stegmatningsregistret 24 vid tidpunkten för den ursprungliga tabuleringsorderns införande. Under styrning från radering-genom-tabulering- logiken 72 i samverkan med stegmatningslogiken 22 blir den i radminnet 34 lagrade tabuleringsstartplatskoden jämförd med det i stegmatningsregistret 24 lagrade värdet. Om de båda platsvärdena skiljer sig med mer än ett standardbackmatnings- steg - sex enheter för 10-delning, fem enheter för 12- delning och fyra enheter för proportionell stegmatning - lagrar stegmatningslogiken 22 antalet enheter, som represen- terar ett standardbackmatningssteg, i stegmatningsräknaren '26 och påverkar därför magnetdrivkretsarna 30 att utföra stegmatning och drivning i bakåtriktningen. När stegmatning_ i riktning bakåt och backmatning utföres av skrivmaskinen 10, roterar ledarskruven, och fotoemittern/avkännaren levererar via integreringskretsen_28 en serie pulser till stegmatnings- räknaren 26, vilket backstegar denna till noll och stoppar förflyttningen i bakâtriktningen. Stegmatningsregistret representerar den position som bäraren upptager vid slutet av backmatningsoperationen. Om radertangenten antingen nedtryckes på nytt eller hålles nedtryckt från föregående cykel, upprepas hela cykeln och fortsätter att upprepas till dess antingen radertangenten släpps eller skillnaden mellan 7904410-3 värdet i stegmatningsregistret och den från radminnet 34 uthämtade platsen är mindre eller lika med standardbackmat- ningssteget för detta särskilda delningsval.

När skillnaden mellan den i radminnet 34 lagrade platsen och platsvärdet i stegmatningsregistret 24 är mindre än eller lika med ett standardbackmatningssteg för den valda delningen, blir skillnaden mellan de båda positionerna lagrad i_stegmatningsräknaren 26, och under styrning från logiken 42 tillsammans med stegmatningslogiken 22 blir stegmatnings-, riktnings- och drivmagneterna 30 samtliga aktiverade, vilket ger en bakåtstegning motsvarande skillnaden.

Vad ovan sagts kan karakteriseras såsom en bakåttabulerings- funktion.

Efter den förnyade placeringen av tryckbäraren 13 vid den i radminnet 34 lagrade tabulatorstartplatsen, som är den position vid vilken den ursprungliga tabuleringsordern initierades, kommer en ytterligare nedtryckning av rader- tangenten att få logiken 42 att påverka stegmatningslogiken 22 att åstadkomma en ytterligare backstegning av bäraren l3 i och för placering av tryckpunkten över närmast föregående tecken på den tryckta sidan. Detta sker genom access till radminnet 34 för att bestämma det däri lagrade tecknet, och denna information levereras till stegmatningslogiken 22 för att man därigenom skall få fram antalet matningssteg av bakåtförflyttning för sådan förnyad placering. Samtidigt överförs också denna information via tecken- och hastighets- avkodarlogiken 18 så att korrekt tecken kan väljas på typ- elementet ll och slås an mot den tryckta sidan via rader- bandet, varigenom radering utföres.

Rader- eller korrigeringsbandet styrs av radermagnet- drivkretsen under inverkan från utsignalerna från stegmatnings- räknaren 26.

Den för skrivmaskinens styrning nödvändiga styrutrustningen, som har illustrcrats i blockschematisk form, tillämpas företrädesvis i form av funktionssekvenser i dun elektroniska logiken och anordningarna, vilka sekvenser kan representeras av flödesdiagrammen i figurerna 3 - 6. Nedan följer en 7904410-3 10 beskrivning med hänvisning till dessa figurer av de opera- tionssekvenser och de logikkonfigurationer, vilka utgör en del av det i figur l visade blockschemat.

Under normala skrivoperationer är det nödvändigt att då och då utföra tabulering för att därigenom spara en väsentlig del av den tid som upprepade matningsoperationer kräver. Med hänvisning till figurerna l och 3 och den däri visade start- punkten antages, att skrivning pågår. Logiken ställer en fråga huruvida en tangentbordinföring har mottagits, och om så ej är fallet sker återgång till start upprepade gånger _ enligt vad som visas vid 43. Tecken- och hastighetsavkodar- logiken inom skrivarens styrenhet 32 fattar ett beslut vid 44 huruvida ett tecken har införts via tangentbordet. Om beslutet är "ja", lagras teckenkoden i radminnet 34, och tecken- och hastighetsavkodarlogiken l8 utför korrekt vrid- nings-, lutnings-, hastighetsval- och stegmatningsstyrning för att åstadkomma tryckning av tecknet. Om något tecken ej *mottagits vid 44, fastställer skrivarens styrenhet 32 huru-_ vida en radersignal har mottagits vid 44 och åstadkommer förgrening till raderrutinen, om så är fallet. Vid "nej" går- flödet till block 48, där skrivarens styrenhet 32 härnäst_ fastställer huruvida en tabulatorsignal har mottagits. Om ingen tabulatorsignal mottagits, förgrenas flödet till andra, ej besläktade rutiner. Om en tabulatorsignal har mottagits enligt bestämning av skrivarens styrenhet 32,. kommer stegmatningslogiken 22 under styrning från radering- genom-tabulering-logiken 42 att lagra värdet i radminnets 34 stegmatningsregister 24 såsom tabuleringsstartplatskoden.

Efter lagringen av stegmatningsregistrets 24 värde i rad- minnet 34 blir en speciell tabulator- eller flaggkod, som alstrats av logiken 42 och befordrats genom stegmatnings- logiken 22, lagrad sekvensiellt i radminnet 34. Vid denna punkt förgrenas styrsignalflödet till en rutin, som därefter styr skrivmaskinens 10 tabulering under övervakning från d stegmatningslogiken 22. Denna tabuleringsrutin är väsentligen identisk med vad som gäller för stegmatningsrutinen i figur ;ß med undantag av att de aktuella sträckorna normalt är 'längre för tabulering. 7904410-3 ll Huvudflödet för den logik, som är inrymd i radering- genom-tabulering-logikblocket 42 i figur l visas i konven- tionell flödesdiagramform i figur 4. Efter logikfunktionens start mottager raderinggenom-tabulering-logiken en signal.

Logiken avgör vid block 52 huruvida den mottagna signalen var en radersignal. En sådan signal skulle flyta från tangent- bordfunktionsdelen 36 via funktionsavkodarlogiken 38 och längs korrekta vägar till radering~genom-tabulering-logiken 42.

Logikblocket 42 bestämmer därefter huruvida de avkodade signaler, som mottagits, är en radersignal. Om svaret är "nej", dirigerar den av logiken 42 utövade styrningen sig- nalen till annan styrlogik i stegmatningslogiksektionen 22 inom skrivarstyrenheten 32 för utförande av andra funktioner.

Om svaret på beslutsfrågan "har en radersignal mottagits?" vid 52 är "ja“, får logiken 42 stegmatningslogiken att göra access till radminnet 34 (se block 54). Om radminnet 34 innehåller ett tecken i den omedelbart föregående tryckposi- tionen, åstadkommer logiken 42 vid block 56 ett teckenrader- flöde eller en sekvens, som representeras av flödesdiagrammet i figur 5. Detta beskrivs mera detaljerat nedan.

Om tecknet ej föreligger vid 56 vid den radminnesposition som omedelbart föregår den, vilken representerar skrivarens tryckpunkt, avsökes koden från radminnet 34 vid block 58 för bestämning av om en specialtabulator- eller flaggkod finns representerad. Om ingen specialtabulatorkod vid 58 finns, förgrenas flödet till andra delar av skrivarens styrenhet 32 för andra rutiner, vilka ej är aktuella i samband med före- liggande uppfinning. I Om en speciell tabulator- eller flaggkod finns i den omedelbart föregående minnespositionen, sker access till radminnet 34 på nytt för bestämning (vid 60) av det tabule~ ringsstartplatskodvärde, som omedelbart föregår den i rad~ minnet 34 lagrade speciella tabulator- eller flaggkoden.

Denna platskod, som är lagrad i radminnet 34, representerar platsen för tryckpunkten vid den tid då en tabuleringsorder nlstrades av tangcntbordcts 12 spccíalftnktionsdul ån. Hltor 7904410-3 12 uthämtningen från radminnet 34 av detta platsvärde sker en jämförelse vid 62 enligt konventionella logikmetoder genom addering av ett matningssteg till den från radminnet uthäm- tade positionen och jämföring av denna summa med bärarposi- tionen i och för bestämning av om den aktuella tryckpunkten befinner sig mer än ett backmatningssteg från den position, vid vilken tabuleringsordern alstrades. Om de båda värdena överensstämmer, blir svaret att de båda platserna ej ligger mer än ett teckensteg ifrån varandra, och bestämningen resulterar i svaret "nej". Efter detta svar förgrenas flödes- vägen till den vid 64 i figur 6 illustrerade specialstegmat- ningsflödesrutinen, vilket resulterar i en bakåttabulering av bäraren till den position, vid vilken tabuleringsordern alstrades vid tangentbordet. _ Om de båda värdena ej överensstämmer, blir svaret på frågan huruvida de båda platserna ligger mer än ett backmat- ningssteg ifrån varandra “ja", och flödet förgrenas till den rutin, som i sin tur förbereder stegmatningslogiken på att utföra en backmatning, figur 6.

Med hänvisning till figurerna l och 6 påverkas stegmat- ningsflödet av radering-genom-tabulering-logiken 42 att aktivera stegmatningslogiken 22 i skrivarens styrenhet 32 för alstring av korrekta signaler via stegmatningsräknaren 26 för att åstadkomma styrning av de magnetdrivkretsar 30, som i sin tur styr bakåtstegmatningen. Aktiveringen av stegmatningslogiken för utförandet av denna bakåtstegmatning vid 70 är beroende av delningsutväljningsåterkopplingen, som i sin tur påverkar logiken att säkerställa att det korrekta antalet stegmatningsenheter blir inmatade i steg- matningsräknaren 72, så att den stegvisa matningen blir utförd i enlighet med delningsvalet. Sedan inmatning skett i stegmatningsräknaren 26 i figur l, aktiveras magnetdriv- kretsarna 30 vid block 74 av signaler, som härrör från stegmatningslogiken 22 via stegmatningsräknaren 26. Back- riktningsmagneten aktiveras härvid. När ledarskruven 19 i skrivmaskinen l0 roterar och fotoemittern/avkännaren 17 7904410-3 13 alstrar återkopplingspulser, som indikerar ledarskruvvrid- ning, blir stegmatningsräknaren 26 backstegad. Under varje cykel ställs frågan till stegmatningsräknaren av stegmatnings- logiken 22 huruvida stegmatningsräknarvärdet är lika med noll (vid 76), vilket indikerar att stegmatningsräknaren 26 har fullbordat sin nedräkning såsom gensvar på den korrekta förflyttningen av tryckbäraren 13. Om stegmatningsräknarens 26 värde är större än noll, kommer stegmatningsräknaren och därmed stegmatningslogiken 22 att fortsätta att invänta ytterligare pulser - vid 78 - från fotoemittern/avkännaren och fortsätta att backstega stegmatningsräknaren 26. Lika- med-noll-jämförelsen vid 76 för stegmatningsräknaren 26 kommer sålunda att fortsätta till dess stegmatningsräknar- värdet är lika med noll. Efter bestämningen att räknarvärdet är noll blir drivmagneterna 30, som tidigare aktiverades för att åstadkomma backstegningen, frånkopplade.

Vid denna punkt går flödet tillbaka till raderrutinens start i början av figur 4. Vad ovan sagts representerar det generaliserade flödet av signaler och order under styrning från radering-genom-tabulering-logiken 42, som är nödvändigt för att åstadkomma en backmatning. Med hänvisning till figur 4 innebär "nej"-beslutsvägen, som härrör från beslutsblock 62, som har bestämt att de båda positionerna, å ena sidan tryckpunktens position och å andra sidan den, vid vilken tabuleringsordern alstrades, i själva verket ej ligger mer än ett backmatningssteg ifrån varandra, att en förgrening av flödet sker till det specialstegmatningsflöde, som represen- teras i figur 6. Efter förgreningen blir det verkliga antalet stegmatningsenheter mellan de båda positionerna beräknade vid 66, varefter flödet förgrenas tillbaka till den i figur 6 visade stegmatningsrutinen. Det under den speciella stegmat~ ningsberäkningen ovan fastställda värdet blir sedan inmatat i stegmatningsräknaren vid 72, och korrekta drivmagneter 30 kopplas till vid 74 under styrning från stegmatningslogiken 22 och radering-genom-tabulering-logiken 42. Stegmatnings- rutinen utföres därefter enligt vad som tidigare beskrivits 7904410-3 14 med avseende på backmatningsoperationen, och efter det att stegmatningsräknarvärdet blivit lika med noll kopplas driv- magneterna från och flödet återgår till starten i figur 3L Det antages att raderrutinen har utförts ett tillräckligt antal gånger för att tryckpunkten skall ställas in över den plats, vid vilken tabuleringsordern tidigare har alstrats, och att radersignalen har mottagits på nytt samt access till radminnet 34-ägt rum. Det nu beskrivna förhållandet resulterar i att ett tecken hämtas ur radminnet 34 från den omedelbart föregående minnespositionen. Efter konstaterandet att ett tecken föreligger blir rutinen förgrenad till teckenrader- subrutinen. Denna rutin visas i flödesdiagrammet på figur 5.

Efter förgreningen av styrsignalflödet till teckenraderrutinen och beroende på den delning, som har valts av operatören, blir därefter den från radminnet 34 hämtade teckenkoden utnyttjad (vid 80) av tecken- och hastighetsavkodarlogiken 18 inom skrivarens styrenhet 32 för att bestämma antalet nödvändiga stegmatningsenheter för att placera tryckpunkten över det tidigare tryckta tecknet. Detta antal stegmatnings- enheter blir därefter placerat i stegmatningsräknaren 26, och stegmatningslogiken 22 förbereder stegmatningsräknaren vid 82 och magnetdrivkretsarna vid 84. När sålunda magnetdriv- kretsarna aktiveras, utföres backstegmatning. Härefter avsökes stegmatningsräknaren för bestämning av om värdet däri är lika med noll (vid 86) på exakt samma sätt som beskrivits i samband med figur 6 och stegmatningsrutinen.

Efter bestämningen att stegmatningsräknarens värde är lika med noll passiveras drivmagneterna vid 88. Därefter påverkas tecken- och hastighetsavkodarlogiken via radminnet 34 att styra radermagneten 30 och lutnings- och vridnings-magnet- drivkretsarna 20 att utföra lyftning av raderbandet och korrekt vridning och lutning av typelementet och att till- sammans med korrekt hastighetsdrivkrets 20 välja den nödvän- diga hastigheten för anslag mot det tidigare skrivna och felaktiga tecknet mot korrigeringsbandet och därmed mot sidan för möjliggörande av korrigering av det felaktigt

Claims (4)

1. 7904410-3 15 skrivna tecknet. Fullföljandet av denna funktion resulterar därefter i förgrening av flödet tillbaka till startrutinen i figur 3. Härefter kan skrivmaskinen antingen radera ytter- ligare tecken genom att följa ovan beskrivna flöde eller övergå till andra rutiner. Föreliggande uppfinning kan tillämpas på ett flertal alternativa sätt. Ett sätt beskrivs ovan och illustreras av blockscheman och flödesdiagram. En alternativ utföringsform kan vara ett elektroniskt behandlingsenhetsstyrorgan, som kan arbeta i anslutning till ett permanent utformat utläs- ningsminne, i vilket serier av instruktioner och/eller koder kan lagras. Denna elektroniska apparatur skulle motsvara det i samband med figurerna l - 6 visade arrangemanget. I ett dylikt fall skulle ett alternativ_till de i figurerna 3 - 6 visade flödesdiagrammen vara att lagra koder 'eller order i utläsningsminnet för att få elektroniken att behandla informationen från tangentbordet på ett särskilt sätt och att styra skrivaren genom en förutbestämd sekvens av steg. PATENTKRAV. l. Raderingsanordning vid elektroniska skrivare inne-' fattande ett tangentbord, en tryckenhet, ett tryckpunkt- definierande organ, ett backmatningsorgan, elektroniska styrorgan för mottagning av tangentborddata och påverkan av tryckenheten att trycka tangentbordsinförda tecken, ett minne för lagring av data, som motsvarar via tangenterna i skrivmaskinen inmatad data, tabuleringsmedel för tabulering framåt och bakåt och tryckpunktpositionsstyrorgan, som inkluderar medel för att indikera den relativa position som en tryckpunkt upptager på en tryckrad, k ä n n e t e c k- n a d av elektroniska medel (22, 24) för mottagning av tabuleringsstyrsignaler från tangentbordet och lagring av ett värde i nämnda minne (t ex 40), som motsvarar tryckpunkt- positionen vid tiden för mottagningen av tabuleringsstyr- signalen, felkorrigeringsorgan (42), vilka hör samman med nämnda minne, nämnda backmatningsorgan och nämnda elektroniska 7904419-3 16 styrorgan, för att åstadkomma backstegning av nämnda tryck- punkt, utläsning av minnet för att bestäma däri upptecknad data i motsatt ordningsföljd relativt införingen och korri- gering av fel genom radering av felet från sidan, medel, hörande till felkorrigeringsorganen, för detektering av värdet i minnet och jämföring av detta värde med den indika- tion, som alstras av tryckpunktpositionsstyrorganen, samt en styrenhet (32) för att hindra bestämningen av data i och funktion hos felkorrigeringsorganen i avsikt att radera fel till dess nämnda tryckpunkt på nytt har placerats över den punkt, som nämnda lagrade värde representerar.

2. Raderingsanordning enligt patentkravet l, k ä n,n e -_ t e c k n a d därav, att nämnda styrenhet (32) vidare- innefattar ett stegmatningsstyrorgan (26), som är påverkbart att backstega tryckpunkten såsom gensvar på en felkorrige- ringsoperation, när nämnda värde och nämnda tryckpunktplats befinner sig mer än en tryckposition ifrån varandra.

3. Raderingsanordning enligt patentkravet 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att nämnda stegmatningsstyrorgan (26) har till uppgift att tabulera bakåt till en tryckposition, som motsvarar nämnda värde, såsom gensvar på en felkorrige- ringsoperation när tryckpositionen är förskjuten högst en tryckposition till höger om den tryckposition, som motsvarar nämnda värde.

4. Raderingsanordning enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d därav, att nämnda elektroniska medel (22, 24) för mottagning av tabuleringsstyrsignaler vidare lagrar en speciell tabuleringskod i minnet efter nämnda värde_samt att nämnda medel, som hör samman med nämnda felkorrigerings-I organ, för detektering av värdet, vidare detekterar nämnda speciella tabuleringskod för initiering av backmatnings- operationerna. . ___._._.. _