SE418308B - Forfarande och anordning for trimning av fibrer i lugg - Google Patents

Description

7714185-1f 10 15 20 25 30 55 H0 förfarande varvid bindemedel anbringas enbart på områden varifrån luggen ej skall avlägsnas.

Föreliggande uppfinning avser ett förfarande för avlägsnande av luggen från utvalda områden av ett luggmaterial utan att fibrer- na i andra områden förstöres.

Det har visat sig att det är möjligt att uppnå detta genom att ett förstyvningsmedel anbringas på sådana områden varifrån det är önskvärt att luggen avlägsnas. Förstyvningsmedlet kan därefter bringas att hårdna och tyget drages förbi en kniv som medger att fibrerna i obehandlade områden böjs ut ur knivens väg under det att fibrerna i områdena varpå förstyvningsmedlet har anbringats skäres av. Kvarstående förstyvningsmedel avlägsnas därefter genom kokning, tvättning eller andra lämpliga metoder.

Detta förfarande medför ej nedbrytning av fibrerna i de obe- handlade områdena, fordrar ej mekaniska anordningar för sammanpress- ning av luggen på tyget och är ekonomiskt med avseende på förstyv- ningsmedel.

Föreliggande uppfinning förklaras närmare med hänvisning till de bifogade ritningarna varpå: fig. 1 visar ett schematiskt tvär- snitt av det obehandlade luggmaterialet; fig. 2 belyser skärning av ett luggmaterial genom att det föres över en vals som är anordnad intill en kniv. Endast luggfibrerna som är inbäddade i fast förstyv- ningsmedel avskäres. Fig. 3 belyser skärningen av ett luggmaterial vari utvalda fibrer har förstyvats genom anbringande av ett förstyv- ningsmedel. Fig. U visar avskärning av ett luggmaterial då detta passerar över en stavspets. §ig¿_§ visar ett schematiskt flödesdia- gram för ett förfarande för automatisk skärning av ett material i enlighet med föreliggande uppfinning. Fig. 6 visar en frontvy av en skärmaskin för skärning av luggmaterial. Fig. 7 visar en tvärsnitts- vy tagen längs linjen 7-7 i fig. 6. Fig. 8 visar en tvärsnittsvy ta- gen längs linjen 8-8 i fig. 6. Fig. 9 visar en tvärsnittsvy tagen längs linjen 9-9 i fig. 6. Fig. 10 visar en frontvy av en pålägg- ningsstav. Fig. ll visar en förstorad tvärsnittsvy vari gängorna på en påläggningsstav visas. Fig. 12 visar en förstorad frontvy av kniven i fig. 6 vari knivens krökning visas mer ingående. Fig. 13 visar en förstorad vy av valslagret.

På ritningarna visas i fig. l ett luggmaterial 22. Materialet 22 innefattar ett underlag H1 och lugg H2. I fig. 2 visas materia- let 22 när det passerar över en vals 30 som är anordnad intill en kniv H3. Förstyvningsmedel anbringas på utvalda områden av luggen 10 15 20 25 30 35 H0 7714185-1 H2' och bringas att hårdna så att fasta skikt bildas vari fibrerna i luggen har bäddats in. När materialet 22 drages över valsen 30 förbi kniven H3 är fibrerna i de obehandlade områdena 42" fria så _ att de kan böjas bort från kniven 30 och skäres ej av då däremot de n inbäddade fibrerna 1 områden H2' hindras av förstyvningsmedlet och skäres av med kniven. I fig. 3 är mängden förstyvningsmedel som har anbringats på tyget mindre än den mängd som har anbringats i fig. 2.

I detta fall förstyvas fibrerna i de behandlade områdena H2' och fö- renas till små fiberbuntar. När dessa buntar passerar över valsen 30 är de ej fria så att de kan böjas bort från kniven H3 och skäres följaktligen av. Såsom i föregående fall skäres fibrerna i obehand- lade områden H2" ej av. I fig. U visas valsen 30 ersatt med en spet- sig stav 31.

Förfarandet enligt föreliggande uppfinning kan tillämpas på vilka som helst lämpliga luggmaterial, såsom sammet, bomullsplysch eller t.o.m. mattor. Förfarandet kan tillämpas på vilken som helst metod för materialuppbyggnad, vare sig detta innefattar tofsar, är vävt, stickat eller bundet. Ett material som lämpar sig speciellt väl att användas vid tillämpning av föreliggande förfarande är en sammet uppbyggd av skuren lugg och tofsar. Lugg- eller ytfibern upp- visar l3 enstaka akrylgarn. Det finns 25 ändar i väftriktningen och 40 ändar i varpriktningen. Lugghöjden är 2}lmm. Substratet utgöres av vävd polyester med drällkonstruktion uppvisande 38 slag per 2,5U om och 68 ändar per 2,5U cm. Tofsarna hålls kvar med en latex-under- lagsbeläggning. Materialets slutliga vikt är 0,62 kg/m2. För att maximal böjlighet av luggfibrerna skall garanteras kan materialet upphettas genom ångkokning i varmt vatten eller någon likartad me- tod före tryckning.

Materialet kan färgas antingen före eller efter skärning. Om det skall färgas efteråt måste speciell omsorg iakttagas så att all mängd kvarvarande förstyvningsmedel avlägsnas för att felaktigheter skall undvikas.

Vid tillämpning av föreliggande uppfinning omfattar lämpliga förstyvningsmedel vilka som helst material, vilka vid hårdnande har tendens att göra fibrerna i luggen styva eller att sammanbinda dem eller att hårdna till en film vari fibrerna bäddas in. Sådana för- styvningsmedel innefattar klistermaterial, bindemedel, blandningar av vatten och förtjockningsmedel och varmsmältlimmer. När en bland- ning av vatten och förtjockningsmedel användes kan hårdnande åstad- kommas genom frysning av vattnet. När eüzvarmsmältlim användes 10 15 20 25 30 35 H0 771l+185-1 U åstadkommes hårdnande genom att bindemedlet får svalna. Föredragna förstyvningsmedel utgöres av flytande blandningar av vatten och po- lyvinylacetat, polyvinylam0h0l, akrylmonomerer, klistermaterial av typ sulfonerad polyester eller metylcellulosa, fastän många andra t lösningsmedeloch bindemedel kan användas. Typiska blandningar inne- håller cirka 9-100 % fast substans. Föredragen halt fast substans är cirka 50 % fast substans. Föredragna förstyvningsmedel uppvisar en viskositet av 800-Ä0 000 cP beroende på vilket förfarande för på- föring som utväljes. Speciellt föredragna förstyvningsmedel är al- kalilösliga emulsioner av polymerer av akrylmonomerer i vatten upp- visande en halt fast substans av cirka 50 %. Lämpligen utgöres den fasta substansen i förstyvningsmedlen av 25-50 % etylakrylat, 25-50 % metylakrylat, 20-H0 % metylmetakrylat och 5-15 % akryl- eller met- akrylsyra, varvid den totala mängden är 100 2. Butylakrylat, 2-etyl- -hexylakrylat och olika akrylestrar kan också användas. Speciellt föredragna förstyvningsmedel uppvisar tillräcklig böjlighet för att det skall garanteras att filmen som erhålles efter härdning kommer att passera över valsarna i utrustningen utan att spricka eller brytas sönder. Om det är önskvärt att anbringa förstyvningsmedlen genom roterande schablontryck är det lämpligt att inbegripa ett anti-torkningsmedel och att justera viskositeten till omkring 30 000 cP. Lämpliga anti-torkningsmedel inbegriper vilken som helst icke-flyktig polyglykol uppvisande hygroskopiska egenskaper såsom etylenglykol, propylenglykol eller glycerol. Många andra anti-tork- ningsmedel är uppenbara för fackmannen. Viskositeten kan justeras genom att pH-värdet varieras. En flytande blandning av vatten och förtjockningsmedel kan också användas såsom förstyvningsmedel. I detta fall kan bårdnandet åstadkommas genom frysning av vattnet.

Efter skärning kan det kvarvarande förstyvningsmedlet avlägsnas ge- nom smältning av vattnet. Såväl naturliga som syntetiska förtjock- ningsmedel kan användas. Natríum- eller ammoniumsalter av polyakryl- syror utgör exempel på lämpliga syntetiska förtjockningsmedel. Na- turliga förtjockningsmedel innefattar, men är ej begränsade till, gummin och alginater. Lämpliga gummin innefattar arabiskt gummi, Karaya-gummi, dragantgummi och gummi som erhållits från Johannis- brödträdsfrukter.

Olika varmsmältlimmer är lämpliga för olika material. Före- trädesvis utgöres limmet av ett material som smälter vid lägre tem- peratur än smältpunkten för luggfibrerna men som är en fast sub- stans vid omgivníngstemperatur. 10 15 20 25 30 35 H0 7714185-1 Mängden förstyvningsmedel som fordras beror på arten av fib- rerna i luggen och på klistermaterialet. Tillräckligt mycket för- styvningsmedel måste anbringas för att fibrerna i de behandlade om- rådena ej skall kunna böjas ut ur knivens väg. Mängden förstyvnings- medel som vanligen är effektiv är cirka 25-200 viktprocent av luggen i området som skall behandlas. För bestämning av mängden förstyv- ningsmedel som skall användas är vikten av luggen i sådana områden som ej skall behandlas oväsentlig. Det har visat sig att högre pro- centvärden inom detta intervall föredrages och att det speciellt föredrages att tillräckligt mycket förstyvningsmedel anbringas för att ett kontinuerligt skikt skall bildas vari spetsarna av fibrerna i luggen blir insänkta. Om förstyvningsmedlet anbringas så att ett kontinuerligt skikt bildas är det ofta lämpligt att.ett jäsmedel ingår så att fibrerna i luggen erhåller upprätt ställning vid hård- nande. Lämpliga jäsmedel innefattar vilka som helst substanser som kan bringas att expandera höggradigt eller utveckla gas när förstyv- ningsmedlet bringas att hårdna.

Förstyvningsmedlet kan anbringas med vilken som helst metod som begränsar påförandet till sådana områden vari luggen skall trim- mas. Lämpligen bibringas fibrerna i luggen en upprätt ställning in- nan klistermaterialet anbringas. Lämpliga metoder innefattar rote- rande schablontryckning, duktryckning, valstryckning, gravyrtryck- ning, stråltryckning och många andra vilket är uppenbart för fack- mannen. Lämpligen bibehålles fibrerna i luggen i upprätt ställning under det att materialet härdas.

Efter pâförande av förstyvningsmedlet bringas det att hårdna.

Hårdnandet innefattar vilket som helst steg som medför att klister- materialet stelnar eller medför att fibrerna bindes samman eller blir styva. Om relativt små mängder förstyvningsmedel har anbring- ats är effekten av hårdnandet huvudsakligen att individuella fibrer bringas att styvna genom att beläggningen av klistermaterial på var- je individuell fiber stelnar. Hårdnande har också till uppgift att binda fibrerna samman till små buntar. Om större mängder förstyv- ningsmedel har använts är effekten av hårdnandet att fibrerna in- bäddas i en film av fast förstyvningsmedel. I vilket fall som helst reduceras de behandlade fibrernas förmåga att föras ut ur en knivs väg under det att sådana fibrer som befinner sig i de obehandlade områdena förblir fria så att de kan böjas ut ur knivens väg. För lös- ningsmedelsburet förstyvníngsmedel kan härdning innefatta vilket som helst steg som medför avlägsnande av lösningsmedlet eller bäraren. 10 15 20 25 35 H0 7714185-1 ' .

Om ett lämpligt lösningsmedel användes som avdunstar mycket snabbt kan detta steg till och med innefatta självhärdning genom att mate- rialet utsättes för omgivningsbetingelser. Såsom påpekats tidigare kan hårdnandet för det fall en blandning av vatten och förtjock- ningsmedel användes såsom förstyvningsmedel åstadkommas genom frys- ning av vattnet och om varmsmältlim användes kan hårdnandet åstad- kommas genom att límmet får svalna.

För föredragna förstyvningsmedel enligt föreliggande uppfin- ning åstadkommas hårdnandet principiellt genom avlägsnande av lös- ningsmedlet, vanligen vatten, från förstyvningsmedlet. Placering av materialet i en ugn vid cirka 15000 under 5 minuter är vanligen tillräckligt. En upphettningsanordning med direkt luftinverkan kan också användas. Det har visat sig att om upphettningsanordningen avger luft av 19000 med en hastighet av ZHOO m/min kan hårdnande åstadkommas på ungefär 2 minuter. Det har också visat sig att värme från infrarödlampor kan användas för âstadkommande av härdning. Om enbart infrarödlampor användes för härdning av bindemedlet är van- ligen 6-8 rader av kvartsytupphettare anordnade på en yta av 0,25 m x 2,0 m vinkelrätt mot materialet och på ett avstånd av 23 om från ytan av materialet tillräckligt om ytorna av upphettarna hâlles vid UBOOC. För varje kombination av förstyvningsmedel och material måste individuella betingelser för hârdnande bestämmas för att bränning av materialet skall undvikas. Fackmannen känner till metoder för âstadkommande av maximal torkning utan att materia- let brännes. Sådana justeringar är ej svåra att genomföra eftersom de kan genomföras när upphettningsanordningarna arbetar och därvid baseras på utseendet av materialet när det lämnar upphettningsan- ordningen. Det har visat sig vara speciellt fördelaktigt att utsät- ta materialet i följd för infraröd-upphettning och därefter för en upphettningsanordning med direkt luftinvcrkan. Om materialhastig- heten är 2,7 m/min uppnås detta bäst genom att materialet först får passera under R rader av infrarödupphettningsanordningar vid 43000 såsom ovan. Materialet utsättes därefter för utströmsöppningen till en tork med direkt luftinverkan som avger luft med en temperatur av cirka 7500 med en hastighet av cirka 2U00 m/min under cirka 1 minut.

Efter det att förstyvningsmedlet har hårdnat trimmas fibrerna i-de behandlade områdena genom att materialet får passera under en kniv som medger att fibrerna i icke behandlade områden böjes undan men skär av fibrerna i de behandlade områdena. Alternativt kan kni- ven dragas över materialet. Lämpligen drages materialet över en Vals 10 15 20 25 30 35 H0 7714185-1 eller en spetsig stav som är anordnad intill en skäranordning. En- ligt en speciellt föredragen utföringsform drages materialet över en vals. I fig. 8 drages materialet 22 över en vals 30 anordnad in- till en klinga H5, varvid klingans rörelse är parallell med ytan av bärvalsen 30. När fibrerna i de obehandlade områdena passerar över valsen 30 är de fria så att de kan böjas bort från klingan 43 och ej skäres av. Fibrerna i de behandlade områdena skäres av genom klingan H5 när de passerar över valsen 30. Det har visat sig att om den mellanliggande vinkeln av klingan är cirka 600 och om materia- lets hastighet är cirka 0,9-6 m/min och om klingans hastighet är lägre än cirka 90 m/min kommer fibrerna i de icke behandlade områ- dena att ej skäras av men fibrerna i de behandlade områdena kommer att skäras av. För varje materialhastighet tycks det finnas en opti- mal hastighet för kniven. Om materialhastigheten är 1,5 m/min har det visat sig att bästa resultat erhålles när knivens hastighet är cirka 15-30 m/min. Det optimala läget av knivkanten med avseende på den spetsiga staven eller valsen varierar med typen av materialet som behandlas. Det optimala läget bestämmas genom att skäranordning- en justeras under drift av anordningen. Då är det möjligt att visu- ellt bestämma när godtagbar avskärning äger rum.

Efter avskärning kan materialet kokas för avlägsnande av even- tuellt kvarvarande förstyvníngsmedel. Om förstyvningsmedlet innehål- ler akrylmonomerer är det fördelaktigt om koklösningen är svagt al- kalisk. “ Föreliggande förfarande kan genomföras kontinuerligt på den apparat som visas i fig. 5. Fig. 5 visar en förrådsrulle 20, rote- rande schablontryckvalsar ZN, en förhårdningskammare 27, påläggnings- stavar 29, 29', en bärvals 30, ett kokbad BU, pressvalsar 36, 36', en torkugn 38, en förrådsvals NO och en motor för matning av mate- rialet. Vid drift av anordningen lagras material 22 som antingen är färgat eller ofärgat på valsen 20. Materialet 22 bringas i kontakt med rastret på en roterande schablontryckvals 2N. Rastret är slutet i sådana områden som svarar mot de områden av materialet i vilka det är önskvärt att fiberlängden bibehålles i luggen. Förstyvnings- medlet passerar genom de öppna delarna i rastret och anbringas på materialet i sådana områden varifrån det är önskvärt att luggen av- lägsnas. Efter det att materialet har passerat igenom förhårdnings- kammaren 27, där det upphettas medelst infrarödlampor 26 och genom en upphettningsanordning 28 med direkt luftinverkan, passerar det över påläggningsstavar 29, 29', därefter över valsen 30 förbi kniven 7714185-1 10 15 20 30 35 H0 H3 där fibrerna i de behandlade områdena avlägsnas. Materialet pas- serar därefter genom kokningsbadet 35, ett par pressvalsar 36, }6', torkugnen 38 och matas därefter upp på förrådsvalsen H0.

Skärningssteget enligt föreliggande uppfinning kan genomföras med vilken som helst skärningsanordning som medger att de obehandla- de fibrerna förblir ej avskurna men att de behandlade fibrerna skärs av. Det är endast nödvändigt att skäranordningen arbetar på samma sätt som en kniv eller en rakkniv i motsatt förhållande till Skär- ning medelst en sax eller liknande. En sådan skärningsanordning vi- sas i fig. 6, 7, 8 och 9. När materialet passerar över valsen anord- nad intill knivbladet är det önskvärt att det drages likformigt Och är fritt från rynkor. Konventionellt bibehålles likformig dragning genom undermatning av materialet och drivning av upptaget material genom en glidhake. Det har visat sig att bättre resultat har erhål- lits om materialet undermatas i en sådan mängd att den önskvärda dragníngen åstadkommas genom töjning av materialet. I fig. 7 och 8 visas en motor 68 som driver en kedja 66 som i sin tur driver ett kedjehjul 59 fastsatt vid ett drivhjul 58 och drivhjul 60 och 60'.

Drivhjulet 58 driver drivhjulen 57, 56, SU och 52. Drivhjulet 52 dri- ver matarvalsen 45 och drivhjulet SU driver matarvalsen 45'. Driv- hjulen 60 och 60' driver upptagningsvalsarna H6 och ü6'. Genom lämp- ligt val av drivhjulen 56, 57 och 58 kan man bringa upptagningsval- sarna üö och 46' att ta upp materialet snabbare än det tillföres via matarvalsarna H5 och 45'. Fastän det ej alltid är möjligt att erhål- la exakt mängd undermatning som är önskvärt med användning av denna anordning är det i allmänhet möjligt att erhålla en undermatnings- grad som endast avviker med en bråkdel av en procent av önskvärd mängd undermatning. Drivhjulen 56 och 57 är fixerade till varandra och är monterade påen axel 61 som är justerbart anordnad i ett spår 62 på en arm 70. Armen 70 är vridbart lagrad i axeln 63 varpå driv- hjulet BH också är monterat. När drivhjulen 56, 57 och 58 ändras kan läget av axeln 61 ändras så att drivhjulen 57 och SH griper in i var- andra. Armen 70 roteras därefter kring axeln 63 så att drivhjulen 56 och 58 bringas till ingrepp i varandra. På detta sätt kan ett stort antal olika drivhjul regleras så att önskvärd undermatning uppnås.

Strax före avskärning passerar materialet 22 över ett par av påläggningsstavar 29, 29' som garanterar att materialet ej är ryn- kigt när det passerar över bärvalsen 30. Pâläggningsstaven 29 visas närmare i fig. 10 och ll. Stnvun 29 är i allmänhet ett cylíndriskt 10 15 20 25 30 35 HO 9 771u1ss~@ organ uppvisande ett flertal gängade delar 92, 9U, 96, 98 ......

Stigvinkeln för var och en av de gängade delarna är sådan att mate- rialet sträckes från centrum när materialet 22 passerar över pålägg- ningsstaven 29. Stigvinkeln för varje gängad del 92; 94, 96, 98.... bort från centrum av påläggningsstaven är större än stigvinkeln för någon gängad del 92, 9ü, 96, 98 .... som är belägen närmare centrum av påläggningsstaven. Såsom visas i fig. 12 är varje gänga utformad med en vertikal vägg l0O på den sida som är belägen längst bort från centrum av staven och en lutande vägg 101 på den sida som är anord- nad närmast centrum av staven. När materialet passerar över pålägg- ningsstavarna 29, 29' passerar det över bärvalsen 30 anordnad intill kniven H3. Företrädesvis är bärvalsens 30 läge justerbart med avse- ende på kniven. Fig. 13 visar bärvalsen 30 monterad på en utliggar- arm BU som är fastsatt på en roterande hävarm 86. Genom vridning av den roterande hävarmen 86 omkring ledtappen 88 kan bärvalsen 30 flyt- tas så att den kommer mycket nära kniven H3 och kan flyttas bort.

Företrädesvis är utliggararmen 8N glidbart fixerad till den roteran- de hävarmen H6 och kan justeras radiellt så att bärvalsen 50 kan an- ordnas i lämpligt läge. Om så är önskvärt kan knivens ÄB läge också justeras med avseende på bärvalsen 50.

Kniven H3 kan utgöras av vilket som helst lämpligt organ som skär av fibrerna i de behandlade områdena men medger att fibrerna i de obehandlade områdena böjs bort från kniven. Företrädesvis utgöres kniven H3 av bladet i en roterande bandsåg. I detta fall rör sig kniven H3 parallellt med ytan av bärvalsen 30. Pâ detta sätt är det möjligt att inbegripa självskärpningsanordningar (ej visade) på stäl- len där kniven ej kommer i kontakt med fibern. De flesta kommersiella bandsågarna uppvisar emellertid blad som är lätt böjda såsom visas i fig. 13. Företrädesvis är avståndet mellan bärvalsen 30 och kniven H3 likformigt längs valsens hela längd. Enligt en föredragen utfö- ringsform stödes bärvalsen 30 av ett flertal par av justerbara bär- valsar 80 och 80'.

Följande exempel belyser föreliggande uppfinning närmare.

Variationer och modifikationer av de däri beskrivna utföringsformer- na är dock möjliga.

Exempel l. Förstyvningsmedel framställdes genom tillsats av etylen- glykol, vattenfri ammoniak och obeständig färg till en vattenhaltig emulsion som bildats av akrylmonomerer. Den speciella vattenhaltiga emulsionen som användes utgjordes av GLO-REZ 816 HV som är tillgäng- lig från Glo-Tex Chemicals, Roebuck, South Carolina. Denna emulsion 7714185-1 10 15 20 25 S0 35 H0 10 uppvisar en ungefärlig halt fast substans av 50 %. Den fasta substan- sen utgöres av polymerer som bildats av mellan 25 och 50 % etylakryl- at, av mellan 25 och 50 % metylakrylat, mellan 20 och Ä0 % metylmet- akrylat och mellan 5 och 15 % akrylsyra till en total mängd av 100 %.

Därtill sattes 10 viktprocent etylenglykol. l,5 g av 28-procentig vattenfri ammoniak och 6 g av en obeständig färg tillsattes per 0,fl5H kg emulsion. En emulsion erhölls med en viskositet av 18 000 cP. Den- na emulsion trycktes i ett mönster på ett sammetsmaterial med använd- ning av en roterande schablontryckmaskin. Maskantalet var 30 och tryckhastigheten var 2,7 m/min. _ gSammetsmaterialet var uppbyggt av skuren lugg och tofsar.

Lugg- eller ytfibrerna utgjordes av 13 enstaka akrylgarner. Materia- let uppvisade»25 ändar i väftriktningen och Ä0 ändar i varpriktning~ en. Lugghöjden var 2,U mm. Substratet utgjordes av vävd polyester med drällkonstruktion uppvisande 38 slag per 25,N mm och 68 ändar per 25,4 mm. Tofsarna hölls kvar med en latexunderlagsbeläggning.

Materialets slutliga vikt var 0,62 kg/m2. För att maximal böjlighet av luggfibrerna skall garanteras kokades materialet i varmt vatten före tryckning.

Det speciella mönstret som användes vid tryckning uppvisade linjer med en bredd av cirka 1,6 mm med en total öppen yta av unge- får 5 %. Vikten av förstyvningsmedel som anbringades på materialet var ungefär lika med 50 viktprocent av det behandlade materialet.

Förstyvningsmedlet förhärdades genom att materialet utsattes för en uppsättning av infrarödupphettningsanordningar inställda på en temperatur av U80°C och anordnade på ett avstånd av cirka 25 cm från materialet. Slutligt hårdnande åstadkoms genom att materialet utsattes för luft vid 7500 i en direktverkande tork under cirka 1,5 minuter.

Efter hårdnande bearbetades materialet genom en bandkniv, var- vid fibrerna i de tryckta områdena skars av och fibrerna i de icke tryckta områdena förblev opåverkade.Bandkniven är väsentligen den- samma som den mer kända bandsågen förutom att bladet ej uppvisar tänder. Luggfibrerna bringades i kontakt med knivbladet genom att materialet drogs över en spetsig stav på ett lämpligt avstånd rela- tivt skäreggen. Den spetsiga staven uppvisade en radie av ungefär 5 mm. Bladet flyttade sig parallellt med den spetsiga staven i ver- tikalplanet med skäreggen överst. Materialet flyttades nedåt mot skäreggen, inträdde i skärzonen vid en vinkel av 600 relativt verti- kalplanet och lämnade zonen vid en vinkel av 50° relativt vertikal- 10 15 7714185-1 ll planet. Läget av skäreggen justerades under driften av maskinen så att optimal skärning uppnåddes och ingen exakt uppmätning av geomet- rin genomfördes. Skäreggen var emellertid belägen i en zon definie- rad av en cirkel med en radie av 3 mm med centrum i den spetsiga änden av den spetsiga staven. Bladhastígheten var ungefär 30 m/min under det att materialhastigheten var 3 m/min. Skäreggens mellanlig- gande vinkel var 600 och var symmetrisk med avseende på en vertikal linje genom centrum av bladet.

En avskärningseffekt uppnåddes när fibrer i tryckta områden avlägsnades och fibrerna i icke tryckta områden kvarlämnades opå~ verkade. ' Exemgel 2. Samma förfarande användes som i exempel 1 förutom att förstyvningsmedlet hade framställts på följande sätt: 18 viktdelar av fast poly(vinylalkohol) blandades med 82 delar kokande vatten i en högskjuvningsblandare. 1 del av en obeständig färg tillsattes.

Detta gav en emulsion med en viskositet av ungefär 6000 cP. -__..--_------

Claims (2)

1. 7714185-1 12 Patentkrav - 1. Förfarande för trimning av fibrer i lugg (ÄB) i utvalda områden (U2') av luggmaterial (22) och innefattande att före ett fiberskärningssteg anbringas ett förstyvningsmedel på vissa om- råden av fibrerna, k ä n n e 2 e c k n a ti därav, att förstyv- ningsmedlet anbringas enbart på sådana områden (U3') av materia-, let (22) vari luggen (H2) skall trimmas; att förstyvningsmedlet bringas att hårdna; och att materialet föres förbi en kniv (H3) som skär av enbart fibrerna i de områden varpå förstyvningsmed- let har anbringats men som medger att fibrer i sådana områden (H2") varpå förstyvningsmedel ej bar anbringats böjes bort från kniven.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att fibrernas upprättstâende ställning i luggen (H2) bi- behâlles under det att förstyvningsmedlet bringas att hårdna. 5. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att fibrerna i luggen (42) bibringas en upprättstående ställning innan förstyvningsmedlet anbringas. 4. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att materialet (22) kokas innan förstyvningsmedlet an- bringas på luggen (H2)., 5. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att förstyvningsmedlet utgöres av en flytande blandning av vatten och ett bindemedel som utgöres av polyvinylalkohol, akrylmonomerer, polyvinylacetat, sulfonerat polyesterklister- _material eller metylcellulosa. 6. Förfarande enligt krav 1,_ k ä n n e t e c k n a t därav, att förstyvningsmedlet anbringas i ett mönster genom _tryckning. " 7. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att förstyvningsmedlet anbringas på områden (N2') av materialet (22) vari fibrerna skall trimmas så att ett kontinuer- ligt skikt bildas vari fibrerna inbäddas. 8. Förfarande enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t därav, att förstyvningsmedlet anbringas genom tryckning och att förstyvningsmedlet utgöres av en flytande blandning av vatten och ett bindemedel som utgöres av polyvinylalkohol, po- lymerer av akrylmonomerer, polyvinylacetat eller metylcellulosa. 9. Förfarande enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att materialet (22) bibehålles i ett jämnt spänt och ej 7714185-1 13 rynkigt tillstånd då det föres förbi kniven (A3). 10. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att fibrerna i luggen (A2) skäres av i områden (#2') var- på förstyvningsmedel har anbringats genom att en kniv (H5) drages förbi materialet (22), vilken kniv skär av fibrerna i områden - (U2') varpå förstyvningsmedel har anbringats men medger att fibrer i sådana områden (U2") varpå förstyvningsmedel ej har anbringats böjs ut ur knivens väg. _ 11. Förfarande enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t därav, att förstyvningsmedlet anbringas på sådana områden (ü2') av materialet (22) vari fibrerna skall trimmas så att ett kon- tinuerligt skikt bildas vari fibrerna inbäddas. I 12. Anordning för genomförande av förfarandet enligt krav 1, varvid fibrer trimmas i områden (U2') av lugg (H2) på ett luggmaterial (22) varpå förstyvningsmedel har anbringats och bringats att hârdna, k ä n n e t e c k n a d av en stomme; en anordning (H5,H5') monterad på stommen för framflyttning av lugg- materialet (22); ett bärorgan (30) varöver materialet kan föras; anordningar (8A,86,88) för montering av bärorganet på stommen; en kniv (H5) monterad på stommen tätt intill bärorganet och som kan inställas så att fibrer i områden (fi2') varpå ett förstyvnings~ medel har anbringats trimmas under det att fibrer i områden (N2") varpå förstyvningsmedel ej har anbringats kan böjas bort från kniven (H3). . '13. Anordning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar ett organ (29,29') för bibehållande 'av materialet (22) i icke rynkat tillstånd. 1A. Anordning enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d därav, att organet för bibehållande av materialet (22) i icke rynkat tillstånd utgöres av en påläggningsstav (29) uppvisande ett flertal uppsättningar gängor (92,9U,96,98...), varvid varje nppsättning av gängor från centrum av staven mot ändarna av sta- ven uppvisar en stigvinkel som är större än stigvinkeln för upp- sättningen av gängor som är belägna närmare stavens centrum. 15. Anordning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar organ (U5,U5',52,5H,56,57,58,H6,H6') för dragning av materialet (22) då detta passerar över bäpgrganèt (30). _ 16. Anordning enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d därav, att organet för dragning av materialet (22) innefattar organ (56,57,58) för undermatning av materialet. 7714185-1 14 17. Anordning enligt krav 16, k ü n n e t e c k n a d därav, att organet för undermatning av materialet (22) innefat- tar en förrådsvals (ü5,H5') monterad på stommen; en upptagnings~ vals monterad på stommen; drivorgan för drivning av upptagnings~ valsen (46,46') och förrådsvalsen (ü5,U5') med olika hastigheter, vilket drivorgan innefattar växelhjul (52,5H,56,57,58). 18. Anordning enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar en pâläggningsstav (29) uppvisande ett flertal uppsättningar gängor (92,9H,96,98...), varvid varje uppsättning gängor från centrum av staven mot stavens ändar upp- visar en stigvinkel som är större än stigvinkeln för uppsätt- ningarna av gängor närmare centrum av staven. 19. Anordning enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a d därav, att bärorganet utgöres av en vals (30). 20. Anordning enligt krav 19, K ä n n e t e c k n a d därav, att kniven (H3) utgöres av ett överförande ändlöst böj- ligt band och att organet för montering av bärvalsen innefattar organ (8ë,86) för justering av krökningen av bärvalsen för an- passning av denna till krökningen av det överförande ändlösa böjliga bandet. I 21. Anordning enligt krav 20, Énä n n e t e c k n a d därav, att organet för justering av krökningen av bärvalsen innefattar ett flertal justerbara bärvalsar (80,80'). ___._.._....._._............_..._...;._......_ ANFURDA PuBLiKAT1oNER= us 84 483/1868, 1 294 516, 2 594 846, 3 422 512 ~ _