SE413573B - Elektronisk apparat - Google Patents

Description

- '7711298-'5 vid service. En stor del av de fel som uppstår på moderna apparater är också av mekanisk natur och detta är givetvis en för användaren mycket irriterande och kostsam konsekvens av hittillsvarande konstruktioner. Ändamålet med apparaten enligt föreliggande uppfinning är att möjliggöra konstruktioner, där de mekaniska komponenterna har i stort sett elimínerats, var- igenom nackdelarna med hittillsvarande konstruktioner undviks.

Detta ändamål realiseras enligt uppfinningen i huvudsak därigenom, att inställningsorganen innefattar dels åtminstone en för de variabla funktionerna gemensam nivåväljare, dels åtminstone en adressväljare, som vid påverkan är anord- nad att avge mot antalet variabla funktioner svarande funktionsadresser, varvid varje avgiven funktionsadress är införbar på styrelement, som i sin tur påverkar de elektrisk styrbara medlen, varigenom var och en av de variabla funktionerna blir valbar medelst adressväljaren och varje funktionsnivå blir inställbar med den gemen- samma nivåväljaren.

Några som exempel valda utföringsformer av uppfinningen beskrivs närmare nedan med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. l visar ett blockschema för en kombinerad radiomottagare och stereoför- stärkare enligt uppfinningen, fig. 2 visar en frontpanel för en apparat enligt fig. 1,' fig. 3 visar en elektriskt styrbar Volymkontroll, fig. 4 visar en elektriskt styrbar bas/diskantkontroll, fig. 5 visar ett detaljerat blockschema för minnesavkodning och drivning av en elektriskt styrbar stationsinställningj fig. 6a-6e visar olika nivåväljare för en apparat enligt uppfinningen, samt tillhörande avkodningskretsar, fig. 7 visar ett exempel på adressväljarenhet för en apparat enligt upp- finningen, fig. 8 visar en alternativ typ av nívåväljare, fig. 9 visar uppbackning av ett RAM-minne, « fig. 10 visar en nivåindikator med LED-indikatorer, fig. ll visar ett blockschema av en utgångsavkodare.

Blockschemati fig. 1 visar två högtalare l och 2 som drivs av ett effektför- stärkarsteg 3, vilket matas med signaler via en volymkontroll Ä, en stereobalans- justering 5, ett baskorrektionsnät 6 och ett diskantkorrektionsnät 7 på konventionellt sätt. _ ingången till volymkontrollen Å kan anslutas antingen till en radiomotlagardel 8 iradíotunor), en skivspelare 9, via ull innängsslog l0 för förstärkning och frek- venskorrektion, eller en bandspelare ll. önskad ingångssignal inkopplas medelst en '7711298-5 sígnalväljare 12 med metalliska kontakter, som manövreras med reläspolar. Lämpligen kan dessa utgöras av reedreläer. Bandspelaren 11 mottar också en signal från för- stärkarsteget 3 på sin inspelningsingång. Även denna signal kan inkopplas med ett reedrelä.

I exempelvis en konventionell radiomottagare/stereoförstärkare har varje funktion, såsom volymkontroll, stereobalans, baskontroll, diskantkontroll sin egen ratt för inställning av den önskade funktionsnivån.

I en motsvarande apparat enligt uppfinningen förekommer inga individuella nivåinställningsorgan, utan varje variabel funktion är elektriskt styrbar medelst ett enda och för de variabla funktionerna gemensamt nivåinställningsorgan. Styrningen sker via en utgångsavkodare 13 med drivsteg, vilken också väljer ingångar till volymkontrolldelen.

Utgångsavkodaren 13 styrs av ett minnesorgan 14 som i sin tur får signaler från en nivåväljare 15 och en adressväljare 16 via avkodningskretsar 17 för nivå och adress. Minnesorganet styr också en nivåindikator 18 med drivsteg, som visar vilken funktionsnivå som är inställd.

Fig. 2 visar ett exempel på hur en frontpanel 19 för en radiomottagare/stereo- förstärkare enligt fig. 1 kan se ut. Nivåväljaren 15 utgörs av en vridbar ratt 20 utan stopp och panelen har pilar som visar åt vilket håll man skall vrida ratten för ökning resp. minskning av funktionsnivån.

Adressväljaren 16 består i detta fall av en knappsats med ett antal knappar, ordnade i tre rader. Knapparna kan exempelvis ha följande funktioner och vara märkta på motsvarande sätt: övre raden 22: Av/På, Skivspelare, Bandspelare, FM, AM Mellersta raden 23: Loudness, Rumble filter, Hiss filter, Newting/ABC Understa raden ZÅ: Volym, Balans, Bas, Diskant, Station.

En indikator av termometertyp 25 visar med procentmarkering vilken nivå som har inställts. För att visa vilken variabel funktion som är inställd har 1 det visade exemplet förutsatts att man har en display-panel 26 med siffror som visar . exempelvis om FM-radio, AM-radio, skivspelare är inkopplad och en annan display- panel 27, som visar vilken frekvens som är inställd när radiofunktionen används. 1 stället kan naturligtvis varje knapp på panelen vara försedd med motsvarande lampa, som indikerar när respektive funktion är inställd.

Som synes är frontpanelen mycket enklare och mer överskådlig än på en konven- rionell radiomottagare/stereoförsiärkarc. Betjäningen är också synnerligen enkel.

Ett exempel på hur apparaten manövreras skall här beskrivas helt kortfattat.

När apparaten slås på fungerar den exakt som när den sist var påslagen.

Exempelvis lyser siffrorna FM 98,5 och indikerar att 98,5 MHz FM-station är in- kopplad. Volymnivå, baskorrektion etc är samma som tidigare inställts. _77'l'l298-5- Om man önskar byta till skivspelaringång trycks adressknappen märkt “Skiv- spelare" in och sifforna 98,5 försvinner samt bokstäverna FM utbyts mot SKIV. Om man nu önskar ändra volymnivån, behöver man bara vrida nivåväljarratten 20 åt öka- eller minskahållet. lndikatorskalan 25 visar omedelbart motsvarande ändring i utstyrningsgraden på förstärkaren. ' Önskar man i stället variera dískantkorrektionen trycker man på adressknappen märkt "Diskant" och indikatorskalan 25 visar omedelbart diskantinställningen. Om den är i neutralläget visar skalan 50%. Genom att vrida ratten 20 påverkar man nu diskantkorrektionen och indikatorskalan 25 visar varje förändring. Önskar man sedan ändra balansinställningen, trycker man på adressknappen "Balans" och förfar som vid diskantinställningen.

Lämnar man både adressväljaren 21 och nivåväljaren 20 orörd under ett antal sekunder växlar adressordern automatiskt till volymkontroll, så att man när som helst genom vridning av ratten kan ändra volymen utan att behöva trycka in knappar på adressväljaren. Indikatorskalan 25 visar alltså normalt volyminställningen.

Det torde vara uppenbart av ovanstående att manövreringen och betjäningen av en apparat enligt uppfinningen är synnerligen enkel, och inte kräver mer instruk- tioner än inställningen av en konventionell apparat, trots frontpanelens synnerliga enkelhet. K Fig. 3 visar uppbyggnaden av volymkontrollenheten Ä som ingår i apparaten I enligt Fig. l. Signalen kommer in på enhetens ingång 28, går igenom en ingångs- resistor 29, och matas in på en operationsförstärkare 30, vars utgång är ansluten till enhetens utgång 31. Mellan ingången på operationsförstärkaren 30 och jord ligger ett antal resistorer 32-35, vilka kan anslutas till jord via switchar 36-39, vilka i sin tur styrs av drivsteget 13. Switcharna har visats som metalliska kon- takter, och kan t ex utgöres av reedreläer. l detta fall matar drivsteget 13 spolarna på reedreläerna. En billigare lösning är dock att använda transistorswitchar, som i dag finns tillgängliga på marknaden i s k large scale integrated circuits (LSI).

Kompletta, elektriskt styrda yolymkontrollenheter enligt Fig. 3 finns i dag kommer-- siellt tillgängliga som byggelement på elektronikmarknaden.

I fig. 3 har endast fyra motståndselement och fyra switchar visats. I prak- tiken använder man åtta element, vilket ger 28 - 1 = 255 : l i volymområdet. Detta motsvarar exempelvis 48 dB volymomrâde, vilket är fullt tillräckligt i denna till- lämpning. Givetvis manövreras switcharna i binär kod, så att man inte endast har åtta steg på volyminställningen, utan stegen är mycket fina, mindre än l dB per steg i en åtta-stegs väljare.

Fig. ß visar en elektriskt styrbar diskantkontroll, vilken kan användas i apparaten enligt Fig. l. Signalen inkommer på ingången H0, går igenom en ingångs- resistor Ål och matas in på en operationsförstärkare 42, vars utgång är kopplad 7711298-5 UI till kontrollens utgång #3. Operationsförstärkaren har två återkopplingsutgångar, en övre Åh för positiv återkoppling och en nedre H5 för negativ återkoppling. Ett antal RC-kretsar H6-ÅS är inkopplade mellan förstärkaringången och återkopplings- utgångarna via switchar 50-53, och switcharna styrs i sin tur från drivsteget l3.

Switcharna kan antingen vara reedreläer eller transistortypswitchar såsom beskrivits ovan i samband med fig. 3.

RC-kretsarna med udda hänvisningssiffra är anslutna till utgången h5 för negativ återkoppling och vid deras inkoppling fås fallande frekvenskarakteristik.

Kretsarna med jämna nummer har anslutits till utgången hä för positiv återkoppling och vid deras inkoppling fås stigande frekvenskarakteristik i basregistret. När alla switcharna är öppna fås rak frekvensgång och nivåindikatorn 25 på frontpanelen enligt fig. 2 skall alltså visa 50%. Önskas fallande frekvenskarakteristik inkopplas först RC-kretsen 47, önskas mer fallande karakteristik inkopplas i stället kretsen #9 och önskas maximalt fallande karakteristik inkopplas båda kretsarna parallellt.

På samma sätt kan man få tre nivåer av ökande frekvenskarakteristik genom att in- koppla antingen switchen 51 eller switchen 50 eller båda.

Ett baskontrollnät ser i princip likadant ut som fig. Å, men RC-kretsarna är seriekretsar i stället för parallellkretsar. Både diskantkontrollenheter och bas- kontrollenheter i princip enligt fig. Ä finns i dag kommersiellt tillgängliga som byggdement.

Fig. 5 visar ett detaljerat blockdiagram för en elektriskt styrbar stations- väljare för radiomottagardelen 8 i apparaten enligt fig. l. Frekvensinställningen sker med en av en kapacitansdiod styrd tuner Sh, vilket betyder att inställd frekvens bestäms av en likspänning, som läggs på kapacitansdioden. Sådana dioder har länge varit kommersiellt tillgängliga och ett antal kommersiella radiomottagare använder denna typ av styrning av frekvensdelen i stället för den konventionella typen med gangade kondensatorer.

Likspänníngen som styr den spänníngsstyrda tunern SÅ levereras i detta fall av en digital/analog omvandlare 55, som är matad med en välreglerad likspänning, och vars digitalingångar 56 styrs av minnet 14 i förstärkaren enligt fig. l, via ett register 57 och en latch 58. Minnet ih inkopplas endast helt kortvarig: till registret, som lagrar minnesdata tills minnet nästa gång inkopplas via latchen 58.

Varje gång latchen 58 är inkopplad ändras innehållet i registret till att överens- stämma med minnets innehåll. Både register 57 och digitalomvandlare 55 är välkända, konventionella byggelement, som länge har funnits i handeln, så det torde vara onödigt att gå närmare in i detalj på hur de fungerar.

En vital enhet i apparaten enligt uppfinningen är nivåväljaren 15 enligt fig. l, och några synnerligen lämpliga utföringsformer av denna visas i fig. 6a~6e. -?71129eš5 Enligt fig. 6a har nivåväljarratten 20 på baksidan en serie med lika breda oreflekterande 59 och reflekterande 60 segment, exempelvis svarta och vita segment.

I fig. 6a visas endast åtta vita och åtta svarta segment, men ett mer praktiskt antal är 32 vita och 32 svarta segment. Såsom illustreras bättre i fig. 6b är två fototransistorer 61 och 62 anordnade nära-intill undersidan av nivåinställnings- ratten 20 på sådant sätt att de påverkas av de vita och svarta fälten. Till varje fototransistor hör en ljuskälla 63, 6Ä som exempelvis kan vara lysdioder. De två fototransistorerna med tillhörande ljuskällor har placerats fasförskjutet 900 gentemot de svarta och ljusa fälten såsom visas i fig. 6b. Signalerna från foto- transistorerna 61 och 62 varierar mellan 0 och exempelvis +10 V när man går från mörkt till ljust eller omvänt. När nivåratten 20 vrids i minska-riktning, kommer därför signalen från fototransistor 61, vilken kallas V 61 och signalen från foto- transistor 62, vilken kallas V 62 att ändras med tiden såsom visas i fig. 6c. Vrids knappen i stället i öka-riktningen kommer signalerna att variera med tiden såsom visas i fig. 6d.

En lämplig avkodningskrets, som sorterar signaler för öka och minska visas 1 fig. 6e. Signalen V 61 från fototransistor 61 kopplas in som visats mellan jord och två dioder 65 och 66, under det att signalen från fototransistor 62 kopplas in mellan två dioder 67 och 68. En öka-utgång 69 och en minska-utgång 70 finns, och dessa kopplas till dioderna som visas på figuren och dessutom till kondensatorer 71, 72 och motstånd 73, 74.

Om man antar att spänningen V 61 är noll kan ingen positiv puls matas in till minska-utgången 70, därför att varje sådan puls skulle kortslutas av dioden 66 och fototransistorn 61 via utgången V 61. Däremot kan en positiv puls avges till minska- utgången 70 om spänningen V 61 är +10 V, därför att dioden 66 i detta fall är spärrad av spänningen V 61. En positiv puls kan inmatas till minska-utgången via dioden 68 och kondensatorn 72 endast när spänningen V 62 ökar från 0 till +10 V.

Genom att studera fig.'6c och 6d ser man att kombinationen diod 66 spärrad/spänning V 61 positiv inträffar endast när nivåväljarratten 20 vrids i minska-riktningen. il detta fall går alltså ett antal pulser ut på minska-utgången motsvarande antalet övergångar vita/svartafält, som passerar förbi fototransistorn 62. På motsvarande sätt kan man se, att då nivåväljarratten 20 vrids i öka-riktningen, går ett mot- svarande antal pulser ut på öka~utgången 69 medan minska-utgången förblir orörd. öka-utgången och minska-utgången är anslutna till de två ingångarna på en reversibel räknare 75 av konventionellt slag, och denna i sin tur är kopplad till minnet ih via latchar, som endast indikerats i princip. När minnet 14 inkopplas till räknaren 75, får räknaren först signal att kopiera minnesinnehållet, därefter kopplas minnet bort större delen av tiden, men det testar den reversibla räknaren från tid till annan och kopierar genom skrivlatchen innehållet i räknaren varje 7711298-5 gång den testar. Om nivåväljarratten 20 har rörts sedan förra gången minnet testades kommer alltså minneslnnehâllet att ändras nästa gång minnet testar, och en ny nivåinställning har registrerats.

En annan vital enhet i apparaten enligt uppfinningen är adressväljaren 16 och en lämplig utföringsform visas i fig. 7.

Adressväljaren, som visas i fig. 2, består av ett antal tryckknappar med olika funktioner. I den utföringsform som illustreras i Fig. 7, påverkar tryckknapparna switchar, som kopplar ihop två ledningsset ABC och abcde, vilka har ordnats i matrismönster, varigenom varje knapp motsvarar en koordinat i matrismönstret. Det ena setets ledningar (a-e) går parallellt in i en avkodare 76, medan det andra paret ledningar matas cykliskt av en trestegs latch 77, vilken också matar ingångar A, B, C på avkodaren 76¿ Vid intryckning av t ex andra knappen 78 i mellersta raden 23 kommer en signal att utgå på ledning b endast då latchen är i läge B. En koinci- denskrets i avkodaren l7 noterar detta, och ger en motsvarande signal till minnet lä.

Om minnet är binärt, räcker ett 8-bits minne för att ta hand om alla 15 knappar, som visas i fig. 7 och i fig. 2. Endast åtta ledningar existerar mellan tryckknapps- satsen och resten av apparaten, trots att 15 knappar ingår.

Om vi återgår till fig. 1, inses nu att de variabla funktionerna, volym, stereobalans, baskontroll, diskantkorrektion kan realiseras i elektriskt styrbart utförande. I de utföringsformer som beskrivits ovan, är de variabla funktionerna digitalt styrdaäör allt utom radiotunerdelen, som är likspänningsstyrd. Det är givetvis möjligt att i stället använda en digitalt styrd frekvensinställning, på sätt som beskrivits för volymkontrollen, men med varíabla kondensatorer i stället för motstånd. Det är också möjligt att använda spänningsstyrda volymkontroller etc, genom att använda olinjära element för förstärkningskontrollen. Sådana spännings- styrda volymkontrollelement och också bas- och diskantkontrollelement finns kommer- siellt tillgänliga. Om sådana, likspänningsstyrda element väljes, inkopplas enbart en digital/analogomvandlare mellan det spänningsstyrda elementet och minnesfunk- tionen, på sätt som visats för frekvensstyrningen enligt fig. 5. Även andra former_ av elektriskt styrda variabla funktioner kan givetvis användas, utan att detta in- verkar på uppfinningen.

Såsom nivåväljare har ovan illustrerats en ratt med pulsmarkeringar och optisk avläsning. I stället kan en alternativ form av nivåväljare enligt fig. 8 användas.

Nivåväljaren består här av två tryckknappar 77 och 78 med tillhörande kontakter 79 och 80, som inkopplar öka- resp. minska-ingången till räknaren 75 enligt fig. 6e.

I stället för en ratt med pulsavkännande organ används en oscillator 81 med lämplig oscillationsfrekvens, och en pulsformare 82. Oscillatorn och pulsformaren är kon- tinuerligt inkopplade, och allt man gör med tryckknapparna 77 och 78 är att bestämma om de skall anslutas till öka- eller minska-ingången samt hur länge. Genom att hålla 7711298-5 öka-knappen intryckt en viss tid kommer ett antal pulser att registreræi öka- riktningen och ju längre knappen hålls intryckt desto fler pulser registreras.

Anordningen enligt fig. 8 är alltså i alla delar ekvivalent med anordningen enligt fig. 6a-6d, med den enda skillnaden att det är varaktigheten av intryckningen, som bestämmer ändringen av inställt värde, i stället för storleken av vridningsrörelsen.

Det torde vara självklart att även andra former av nivåinställningsorgan kan an- - vändas, t ex en potentíometer, som matas med likspänníng, vilken i sin tur avkodas medelst en analog/digitalomvandlare innan signalen lagras i minnet. Uppfinningen påverkas inte i något avseende av vilken typ av nivåväljare som används.

I det Funktionella blockschemat enligt fig. l anges diskreta blockfunktioner såsom avkodningsorgan, minnesorgan, etc. Dessa funktioner kan erhållas antingen analogt, dvs genom att man drar trådar mellan de olika elementen, eller också kan man använda en mikroprocessor för kontroll av alla logiska funktioner, minnesstyr- ning etc. I detta senare fall kommer instruktionerna för hur logiken skall skötas att inrymmas i ett read-only-memory (ROM), som ersätter större delen av lednings- dragningen i det diskreta systemet. Denna lösning har fördelen, att programmet kan lätt ändras utan lödningar, och i dag är både pris och tillförlitlighet i en mikro- processor fördelaktiga jämfört med hårdvara. Det funktionella blockdiagrammet enligt fig. l är dock detsamma, antingen man använder hårdvara eller mikroprocessor. Det är endast det elektriska kopplingsschemat som ändras.

Flertalet minnesorgan av läs- och skrivtyp (RAM) är i dag beroende av kontinuer- lig matningsspänning. Om sådana minnesorgan, som förlorar minnesfunktionen vid spänningsbortfall, används, bör de matas via en liten laddningsbar ackumulator, som laddas så länge nätspänning är ansluten till apparaten. På detta sätt kommer appara- ten automatiskt att återgâ till sist inställd ställning vid påslag, såsom beskrivits i samband med fig. 2. Används i stället ett kärnminne eller ett bubbelminne, behövs ingen kontinuerlig matningsspänning.

Flertalet minnesorgan av läs- och skrivtyp (RAM-minnen) är beroende av en kontinuerlig matningsspänning. Om man använder sådana minnesorgan som vid spännings» bortfall förlorar minnesfunktionen bör de matas via en laddningsbar ackumulator, som laddas så länge nätspänningen är ansluten till apparaten. På så sätt kommer apparaten automatiskt att återgå till den inställning som rådde då apparaten sist slogs ifrån.

Om man istället använder ett kärnminne eller ett bubbelminne behöver man dock icke någon kontinuerlig matningsspänning.

På fig. 9 visas inkopplingen av ett RAM-minne i blockschemat enligt fig¿ 1.

Om RAM-minnet lä är aviativt uppbackas det lämpligen med en ackumulator 83. Nivå- och adressavkodarna aktiverar en viss position i minnet lä. Det lagrade minnesvärdet kan antingen utläsas eller skrivas om och ändras i beroende av den önskade funktionen. 7711298-5 Om minnet utföres med CMOS-teknik införes alltså ackumulatorn 83 ett motstånd 8h och en diod 85 varigenom minnesinformationen icke går förlorad vid spänningsbortfall.

Nivåindíkatorn kan, såsom tidigare nämnts, vara av termometertyp och såsom Framgår av fig. 10 bestå av ett antal indikatorer 86, lämpligen i form av lysdioder (LED), som är kopplade i matris för att man skall erhålla minsta antalet förbind- ningar. Från avkodaren 17 erhålles en avkodad och via en latch-krets statiskt låst funktion, vilken genom en anoddrivare 87 och en katoddrivare 88 påverkar LED-indi- katorerna 86. l kretsarna ingår även motstånd 89 för strömbegränsning.

På fig. 11 visas en möjlig utformning av utgångsavkodaren 13 enligt fig. 1, som alltså kan bestå av en logik, vilken för en viss adress aktiverar en viss utgång.

Avkodningen kan ske med en binäravkodare 90, exempelvis en 4:10 avkodare där de avkodade adresserna fungerar som klocka för de olika latch-kretsarna 91-95, vilka avger låsta statiska ut-data. Dataflödet till latch-kretsarna är gemensamt eftersom endast en latch-krets åt gången aktiveras.

Vid utföringsformen enligt fig. 2 är volymkontrollfunktionen ständigt inkopp- lad, med en viss tidsfördröjning efter att den senaste andra nivåfunktionen har använts. De visade kretsarna visar inte i detalj hur detta âstadkommes, men det torde vara självklart för fackmannen, att allt som behövs är en tidsfördröjnings- krets, som momentant sluter en kontakt parallellt med volyminställníngsadressen.

Tidsfördröjningsorganet kan lätt startas ånyo varje gång en adressknapp intrycks, och speciellt i fallet då en mikroprocessor används, kan tidsfördröjningen lätt startas varje gång en aktiv nivåinställning görs. På detta sätt kan man använda hur mycket tid som helst för att söka mellan olika stationer, t ex utan att riskera automatisk återgång till Volymkontroll. Apparaten återgår dock automatiskt till Volymkontroll några sekunder efter det att man slutat välja bland stationerna.

Claims (7)

7711298-så l0 Patentkrav

1. Elektronisk apparat, företrädesvis av typen radiomottagare, bandspelare, radioförstärkare, TV-mottagare etc, innefattande organ för individuell inställning av ett antal variabla funktioner genom påverkan av vissa bestämda och för varje funktion svarande elektriskt styrbara medel (4-7), k ä n n e t e c k n a d därav, att inställningsorganen innefattar dels åtminstone en för de variabla funktionerna gemensam nivåväljare (15), dels åtminstone en adressväljare (16), som vid påverkan är anordnad att avge mot antalet variabla funktioner svarande funktionsadresser, varvid varje avqiven funktionsadress är införbar på styr- element (13,lÅ,17,18), som i sin tur påverkar de elektriskt styrbara medlen, var- igenom var och en av de variabla funktionerna blir valbar medelst adressväljaren (16) och varje funktionsnivå blir inställbar med den gemensamma nivåväljaren (15).

2. Apparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att styrelementen innefattar ett minne (lå) som är avsett dels att lagra funktionsadresserna samt de därtill hörande nivåvärdena, dels att påverka de elektriskt styrbara medlen (ü~7) för inställning av önskad funktion och nivå.

3. Apparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att organ (18) är anordnade att åtminstone vid påverkan av adressväljaren (16) indikera den mot- svarande,funktionsnivån.

4. Apparat enligt krav 1 och 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att minnet (lä) är avsett att efter viss tid avge funktionsadressen för en utvald variabel funktion. _

5. Apparat enligt krav 1 och 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nivå- väljaren (15) är anordnad att vid påverkan alstra pulser till ett antal som moi* svarar den önskade förändringen av funktionsnivån.

6. Apparat enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att nívåväljafën (15) innefattar en vridbar ratt (20), som är avsedd att påverka en pulsmottaqare med riktningsberoende pulsavkodning, varjämte en reversibel räknare (75) är an- ordnad att påverkas av pulserna från pulsmottagaren.

7. Apparat enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att nivåväljaren (15) innefattar ett manöverorgan (77,78) med åtminstone två lägen jämte en oscillator (81) och en reversibel räknare, varvid manöverorganet i ett första läge är anordnat att ansluta oscillatorn till en första ingång på räknaren och i ett andra läge att ansluta oscillatorn till en andra ingång på räknaren. ÅNFÖRDA PUBLIKATIONER: