SE1150753A1 - Förfarande för att förse en yta med en syrgasbarriär och framställning av ett substrat enligt förfarandet - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 När det gäller flytande produkter och/eller feta ytor kan barriärer mot vätskor och/eller fett användas för att öka förpackningens motståndskraft mot den förpackade produkten.

Barriärer skapas vanligen genom att fiberbaserade substrat beläggs med en sammansättning som ger substratet barriäregenskaper. Olika beläggningar kan appliceras, beroende på vilka egenskaper som behövs hos barriären. De vanligaste materialen som används för att skapa en barriär på en fiberbaserad produkt är polyetylen (PE), polypropylen (PP), polyetylentereftalat (PET), etylenvinylalkohol (EVOH) eller etylenvinylacetat (EVA). EVOH används vanligtvis för att skapa syrebarriärer och PE eller PET används vanligtvis för att skapa barriärer mot vätska och/eller ångor. Normalt används laminering eller extrusionsbeläggning för att fästa polymererna på den fiberbaserade produkten. Ett polymerskikt som ger en produkt barriäregenskaper måste emellertid i normala fall vara relativt tjockt och det är alltså tämligen dyrt att framställa en sådan barriär.

Det vanligaste sättet att hantera reduktion av syreöverföring (oxygen transmission, OTR) genom papper eller kartong är att använda flera polymerskikt. På så sätt kan ett skikt ge låg OTR medan andra skikt kan vara vattenavvisande och/eller ha låg grad av genomsläpplighet för vattenånga. En annan möjlighet är att tillsätta nanopartiklar till barriärer för att skapa en såkallad tortuositetseffekt.

Ett annat vanligt material som används för att skapa barriärer är aluminium. Ett skikt som innehåller aluminium används framför allt för att förbättra barriären mot syre och ljus hos en pappers- eller kartongprodukt. Tjockleken på aluminiumskiktet är normalt ganska liten, ofta runt 7-9 um.

Aluminium ger utmärkta barriäregenskaper, men ökar kraftigt produktens koldioxidbelastning på miljön (koldioxidfotavtrycket). Dessutom minskar aluminium 10 15 20 25 30 35 möjligheten att återvinna produkten och påverkar den biologiska nedbrytningen. Därför kräver tillverkare, bearbetningsindustri och slutanvändare att man undviker användning av aluminiumskikt i pappers- eller kartongprodukter för att minska produktens koldioxidbelastning på miljön. En annan nackdel med användning av aluminium är att förfarandet för att applicera aluminium på en pappers- eller kartongprodukt är mycket komplicerat. Förfarandet äger ofta rum i lågvakuumkammare, vilket kräver mycket torra substrat och specifika förutsättningar. Ett exempel på en lösning för att ersätta aluminiumskiktet beskrivs i WO2008076033.

Det är också möjligt att använda andra tekniker, som bladbestrykning, filmpressbeläggning, ridåbeläggning, sprejbeläggning och rakling för att skapa barriärer på fiberhaltiga ytor. De flesta av dessa tekniker kan skapa en barriär, särskilt om beläggningstjockleken överstiger lO g/m2 (torrt). Vissa av dessa förfaranden, som ridåbeläggning, kräver att man tillsätter ytaktiva ämnen till beläggningsblandningen för att kontrollera de dynamiska ytspänningarna och kunna forma en barriär på papper eller kartong. Tillsats av ytaktiva ämnen är inte alltid lämpligt, eftersom de ytaktiva ämnena kan förhindra bildandet av barriärer. Sprejbeläggning är ett annat alternativ, men detta begränsas ofta av lösningens viskositet och ytspänning och passar därför inte.

Tunnfilmsbeläggningar som atomskiktsdeponering (ALD) eller kemisk ångdeponering (CVD) kan skapa mycket tunna beläggningsskikt på papper eller kartong. Dessa tekniker kräver emellertid oftast vakuummiljö och begränsas oftast av hastigheten eller bredden på papperet eller kartongen samt investeringskostnaderna. 10 15 20 25 30 35 Det är också möjligt att skapa ett barriärskikt genom att på ett substrats yta använda rotogravyrtryckning eller omvänd rotogravyrtryckning av ett beläggningsskikt som innefattar en polymer och nanolera, och på detta sätt förse substratet med en barriär mot syre. Rotogravyrtryckning är emellertid ett tämligen långsamt förfarande och passar inte för pigmenterade dispergeringsvätskor och det är inte möjligt att förse ett substrat med en barriär vid hög hastighet och/eller i breda maskiner. En annan nackdel med användning av rotogravyrtryckning är underhåll och dygnet-runt-drift av en sådan enhet.

Därför behövs ett förbättrat förfarande för att före ett substrat med en barriär.

Sammanfattning av uppfinningen Syftet med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla ett förfarande som på ett snabbt och enkelt sätt kan förse ett substrat med en barriär.

Ett annat syfte med den föreliggande uppfinningen är att tillhandahålla en pappers- eller kartongprodukt med en barriär.

Dessa syften, liksom andra syften och fördelar, uppnås genom förfarandet enligt patentkrav l och patentkrav 2. Den föreliggande uppfinningen avser ett förfarande för att förse ett substrat med en barriär, varvid förfarandet innefattar stegen att applicera en beläggningsblandning på substratets yta, att åtminstone delvis torka det belagda substratets yta och att applicera en barriäraktiverande lösning till den torra belagda ytan för att skapa en barriär på substratets yta, varvid beläggningsblandningen innefattar minst en vattenlöslig polymer och minst en typ av nanopartiklar. Den föreliggande uppfinningen avser också ett förfarande för att skapa en film med barriäregenskaper, varvid förfarandet 10 15 20 25 30 35 innefattar följande steg: att applicera en beläggningsblandning på en yta, att åtminstone delvis torka den belagda ytan och att applicera en barriäraktiverande lösning till den åtminstone delvis torra belagda ytan för att skapa en film med barriäregenskaper, varvid beläggningen innefattar minst en vattenlöslig polymer och minst en typ av nanopartiklar. Genom att kombinera beläggning med nämnda beläggningsblandning av en yta på ett substrat, eller beläggning av ett substrat för att skapa en film med påföljande aktivering av barriären, kommer substratets yta eller filmen att mycket snabbt och effektivt få barriäregenskaper.

Det är att föredra att den skapade filmen fästs vid ett substrats yta, föredraget genom att filmen lamineras vid substratets yta.

Det är att föredra att den vattenlösliga polymeren som används i beläggningsblandningen är polyvinylalkohol (PVA).

PVA har fördelen att bilda en barriär under gynnsamma omständigheter, vilka är mycket lämpliga för förfarandet enligt uppfinningen.

Det är att föredra att nanopartiklarna i beläggningsblandningen är nanoleror som bentonit eller vermikulit, mikrofibrillär cellulosa, aluminumsilikater, nano-utfällt kalciumkarbonat, nanotalk, nanotitandioxid, xylan, karboximetylcellulosa (CMC) och/eller kisel. Det är möjligt att blanda olika nanopartiklar eller att tillsätta en typ av nanopartiklar till beläggningsblandningen.

Det är att föredra att den barriäraktiverande lösning som appliceras innefattar minst 80 viktprocent vatten. Andra lösningar, som blandningar av vatten och alkohol, kan emellertid också användas. Lösningen kan tillsättas i 10 15 20 25 30 35 flytande form, men det är också möjligt att lösningen appliceras i form av vattenånga eller ånga.

Det är att föredra att beläggningsblandningen appliceras i en sådan mängd att mängden torr beläggning ligger under 10 g/må, än mer att föredra att den ligger under 5 g/m2 och ytterligare att föredra att den ligger under 2 g/m2. Det är en fördel med den föreliggande uppfinningen att det enbart behövs små mängder av beläggningen för att förse ytan med en barriär.

Det är att föredra att beläggningsblandningen appliceras med skumbeläggning. Det är att föredra att beläggningsblandningen inte innefattar några ytaktiva ämnen, dvs. att den är fri från ytaktiva ämnen. Eftersom beläggningen innefattar nanopartiklar som fungerar som ett stabiliseringsmedel i beläggningsblandningen är det inte nödvändigt att tillsätta några ytaktiva ämnen. Eftersom inga ytaktiva ämnen finns, är det möjligt att skapa en beläggning med ett tunt barriärskikt.

Det är att föredra att den barriäraktiverande lösningen appliceras genom sprejning. Det kan också vara möjligt att kombinera sprejning av lösningen med en rakel, en vals eller ett blad som används på ytan för att jämna till ytan under eller efter appliceringen av den barriäraktiverande lösningen på ytan.

Det är att föredra att beläggningen appliceras i ett enda steg. I normala fall är det tillräckligt att applicera ett beläggningsskikt för att uppnå nödvändiga egenskaper hos barriären.

Det är att föredra att förfarandet är en löpande process, föredraget i en pappers- eller kartongmaskins löpande prOCeSS . 10 15 20 25 30 35 Förfarandet kan vidare innefatta tillägg av ett polymerskikt till det barriärskikt som bildats. På detta sätt är det möjligt att kombinera barriärskiktet enligt uppfinningen med ytterligare barriärskikt. Det är att föredra att polymerskiktet är polyetylen (PE) eller polyetylentereftalat (PET).

Uppfinningen avser också ett pappers- eller kartongsubstrat som behandlats enligt det ovan beskrivna förfarandet.

Det är att föredra att det substrat som ska behandlas har en slät och icke-porös yta. Ytan på det substrat som ska behandlas har föredraget en släthet (Bendtsen) under 1 OOO ml/min.

Det är att föredra att kartongprodukten som behandlas innefattar en polymer och att den är en kartong för förpackning av vätska. Kartongprodukten innefattar föredraget ett beläggningsskikt med en mängd som ligger under l0g/m2 (torrt), mer föredraget under 5g/m2 (torrt).

Detaljerad beskrivning av uppfinningsg Den föreliggande uppfinningen avser ett förfarande för att förse ytan av ett substrat med ett barriärskikt eller ett förfarande för att skapa en film med barriäregenskaper, på ett mycket snabbt och effektivt sätt.

Det har visats att det är möjligt att förse ytan hos ett substrat med en barriär eller att framställa en film med barriäregenskaper genom att applicera en beläggningsblandning som innefattar minst en vattenlöslig polymer och minst en typ av nanopartiklar på en yta, följt av att den belagda ytan åtminstone delvis torkas och av att det appliceras en barriäraktiverande lösning till den torra, belagda ytan, varigenom ett substrat respektive en film med 10 15 20 25 30 35 barriäregenskaper bildas. Kombinationen av den specifika beläggningen som följs av aktivering av beläggningen skapar en barriär på ytan. En stor fördel med den föreliggande uppfinningen är att förfarandet kan utföras i en löpande process vid höga hastigheter, i breda pappers- eller kartongmaskiner, och att inga större investeringar krävs, dvs. utrustning som normalt finns tillgänglig kan användas.

Dessutom kan beläggningsskiktet vara mycket tunt och ändå utgöra en mycket god barriär.

Det är alltså möjligt att förse en yta med ett barriärskikt i en löpande process, i ett snabbt förfarande och i en bred pappers- eller kartongmaskin, dvs. förfarandet är mycket lämpligt för kommersiell användning. Det är möjligt att utföra förfarandet enligt uppfinningen vid maskinhastigheter på över 100 m/min, föredraget vid över 400 m/min. Det är att föredra att bredden på substratet eller på den yta som ska behandlas är större än 2 meter, mer att föredra att den är större än 3 meter och ytterligare att föredra att den är större än 4 meter.

Eftersom beläggningens vikt enligt den föreliggande uppfinningen är lägre än vad som tidigare använts, blir mikroytojämnheten eller de små hålen i den applicerade beläggningen, inklusive beläggningens uppbärningsförmåga, en mycket kritisk faktor när låga OTR-värden uppnås. Små defekter eller variationer i beläggningsskiktet kan ha allvarliga effekter på barriärskiktets funktion. Applicering av en barriäraktiverande lösning minskar emellertid sannolikheten för att dessa ytdefekter ska uppstå.

Det är att föredra att den vattenlösliga polymeren är polyvinylalkohol (PVA) eller modifierade produkter eller blandningar därav. Det har visats att PVA är särskilt lämpligt för skapandet av barriärer enligt detta förfarande.

Detta beror på att PVA har förmågan att skapa bra filmer och 10 15 20 25 30 att det löser sig på ett karakteristiskt sätt som har visat sig fungera mycket väl i detta förfarande. Den vattenlösliga polymeren kan också vara karboximetylcellulosa (CMC) eller hemicellulosor, och det är även möjligt att kombinera CMC och/eller hemicellulosor med andra vattenlösliga polymerer som PVA.

Det är att föredra att nanopartiklarna är nanolera, t.ex. bentonit eller vermikulit, mikrofibrillär cellulosa inklusive cellulosafilament eller cellulosananokristaller, aluminumsilikater, nano-utfällt kalciumkarbonat, nanotalk, nanotitandioxid, xylan, karboximetylcellulosa (CMC) och/eller kisel. Nämnda barriär kan också skapas av kommersiella sammansättningar.

Närvaron av nanopartiklar kan förbättra beläggningens fysiska och mekaniska egenskaper. Närvaron av nanopartiklar stabiliserar också beläggningsblandningen och ger vidare beläggningen förbättrade OTR-egenskaper. Därigenom är ytaktiva ämnen onödiga och det är följaktligen möjligt att skapa en barriär av beläggningsblandningen enligt den föreliggande uppfinningen. Närvaro av ytaktiva ämnen i en beläggningsblandning gör det svårt att skapa en barriär, eftersom ytaktiva ämnen förflyttar sig till ytan och avbryter polymerens filmbildning. De ytaktiva ämnena kan också bilda klumpar vid ytan eller i gränssnitt, och båda dessa skeenden försämrar barriäregenskaperna och barriärens mekaniska egenskaper, och de kan också reducera vidhäftning i gränssnittet med det yttre täckskiktet (om sådant finns). De ytaktiva ämnena fungerar vidare som små partiklar, och under torkningen förflyttar de sig tillsammans med vätskan mot ytan, vilket skapar avbrott i beläggningen och därför förstör beläggningsskiktets barriäregenskaper. 10 15 20 25 30 35 l0 Det är att föredra att förhållandet mellan polymeren och nanopartiklarna i beläggningsblandningen ligger mellan l:lOO och l:lO (polymerznanopartiklar).

Det är att föredra att den aktiverande lösning som appliceras på den belagda ytan på substratet är en vattenbaserad lösning. Genom att applicera en vattenbaserad lösning till beläggningen som innefattar vattenlösliga polymerer och nanopartiklar är det möjligt att aktivera och jämna till ytan och därmed att reducera eventuella små hål eller andra oregelbundenheter i beläggningsskiktet och säkerställa att en bra barriär bildas. Det är att föredra att den barriäraktiverande lösningen appliceras genom att den sprejas på substrattes yta. Det kan vara att föredra att appliceringen av lösningen genom sprejning kombineras med ett blad eller vals som används på ytan för att jämna till beläggningen under eller efter att lösningen applicerats på ytan. Bladet eller valsen kommer följaktligen att vara i kontakt med ytan och därmed även med det aktiverade barriärskiktet. Detta görs för att säkerställa att ytan är jämn och plan efter det att lösningen har applicerats på ytan. Valsen kan vara en kalandervals/kalandervalsar. Det är också möjligt att applicera lösningen i form av skum, vattenånga eller ånga, föredraget i samband med kalandrering av den belagda ytan. Vilket som helst annat konventionellt förfarande för att applicera lösningen på ytan kan emellertid användas. Den nödvändiga mängden av aktiveringslösning beror på många olika parametrar, t.ex. torrsubstansen och typen av beläggningsblandning.

Det är att föredra att den aktiveringslösning som används innefattar minst 80 viktprocent vatten, mer att föredra att den innefattar mer än 95 viktprocent vatten, ytterligare att föredra att den innefattar mer än 98 viktprocent vatten och allra mest att föredra att den innefattar mer än 99,5 viktprocent vatten. Det är också möjligt att lösningen 10 15 20 25 30 35 H innefattar enbart vatten, dvs. 100 viktprocent vatten.

Aktiveringslösningen påverkar komponenterna i beläggningsblandningen, endera den vattenlösliga polymeren och/eller nanopartiklarna, så att det skapas en barriär. Det finns många olika sätt för lösningen att påverka komponenterna, t.ex. kan polymererna och/eller nanopartiklarna svälla vid kontakt med lösningen eller partiklarna och/eller polymererna i beläggningsblandningen kan förflytta sig inuti beläggningsskiktet och på så sätt bilda en barriär. Lösningen kan också innefatta alkohol.

Vidare kan lösningen innefatta funktionella additiv som polymerer, nanopartiklar, en primer, ett lösningsmedel och/eller ett flervärt metallsalt. Syftet med funktionella additiv kan vara att förbättra barriäregenskaperna, förbättra substratets egenskaper vid tryckning, förändra ytans friktionsegenskaper och/eller förbättra vidhäftningen till ett yttre täckskikt, som t.ex. ett PE-skikt.

Den belagda ytan har åtminstone delvis torkats innan den barriäraktiverande lösningen appliceras. Det är att föredra att den fasta torrsubstansen hos det åtminstone delvis torkade substratet ligger över 75 viktprocent. Det är möjligt att torka det belagda substratet helt och hållet innan den barriäraktiverande lösningen appliceras.

Det är att föredra att beläggningsblandningen appliceras i en tillräcklig mängd för att den efter torkning ska bilda ett kontinuerligt tunt beläggningsskikt över hela ytans bredd.

Det är att föredra att beläggningsskiktet som bildar barriären är mycket tunt, men fortfarande möjligt att applicera på fiberbaserade substrat. Det har visats att en bra barriär kan skapas även om beläggningsskiktet är tunt.

Det är att föredra att beläggningsmängden ligger under 10 g/m2 (torrt), mer att föredra att den ligger under 5 g/m2 (torrt) och än mer att föredra att den ligger under 2 g/m2 (torrt). Om skumbeläggning med PVA och en nanopartikel 10 15 20 25 30 35 12 används, är det möjligt att reducera beläggningsmängden till mellan 0,5 och 2 g/m2 (torrt) och fortfarande kunna skapa en bra barriär.

Det är att föredra att beläggningsblandningen appliceras med skumbeläggning. För att skumbeläggning ska kunna användas måste beläggningsblandningen vara mycket stabil.

Beläggningsblandningens stabilitet åstadkoms vanligen genom tillsats av ytaktiva ämnen. I diskussionen ovan visades det emellertid att närvaron av ytaktiva ämnen gör det omöjligt att skapa en barriär. Eftersom beläggningsblandningen enligt den föreliggande uppfinningen innefattar nanopartiklar som stabiliserar beläggningen, är det inte nödvändigt att tillsätta några ytaktiva ämnen och det är därför möjligt att använda skumbeläggning vid skapandet av en barriär enligt uppfinningen på ytan av ett substrat, eller i form av en film.

Det är också möjligt att använda andra beläggningstekniker som bladbestrykning eller en filmpress för att forma ett beläggningsskikt på ytan av ett substrat eller för att skapa en barriär.

Det är att föredra att beläggningsblandningen appliceras på substratet i ett enda steg. Det är följaktligen inte nödvändigt att förse substratets yta med fler än ett beläggningsskikt. Eftersom den nödvändiga mängden beläggningsblandning i beläggningsskiktet kan vara mycket liten, är det tillräckligt att applicera beläggningen i ett steg och fortfarande skapa en bra barriär.

Den mikrofibrillära cellulosa (MFC) som omnämnts som en nanopartikel är även känd som nanocellulosa. Den är ett material som i typfallet tillverkas av fibrer från träcellulosa, både av fibrer från hårda och mjuka träslag.

Den kan också framställas från mikrobiska källor, 10 15 20 25 30 35 13 agrikulturella fibrer som vetestråmassa, bambu eller andra fiberkällor som inte utgörs av trä. I mikrofibrillär cellulosa har de individuella mikrofibrillerna helt eller delvis lösts från varandra. En fiber i mikrofibrillär cellulosa är normalt mycket tunn (~2O nm) och längden ligger ofta mellan 100 nm och 10 um. Mikrofibrillerna kan emellertid också vara längre, exempelvis mellan l0 och 200 um, men längder upp till 2 000 um kan hittas, på grund av stor längdspridning. Fibrer som har fibrillerats och som har mikrofibriller på ytan och mikrofibriller som separerats och hamnat i vattenfasen i en uppslamning inkluderas i definitionen av MFC. Vidare inkluderas filament i definitionen av MFC.

Det är att föredra att barriären är en barriär mot syre, gaser, aromämnen, fett och/eller alkohol. Det är möjligt att kombinera barriären enligt uppfinningen med andra barriärskikt, som ett barriärskikt mot vätska. Detta är särskilt lämpligt om en kartong som används som förpackning för vätska framställs. Det är då att föredra att kartongsubstratet förses med ett beläggningsskikt enligt uppfinningen och att det därefter appliceras ett skikt med barriäregenskaper mot vätskor, som ett PE- eller ett PET- skikt, ovanpå barriären enligt uppfinningen. På så sätt får kartongen barriäregenskaper både mot syre och mot vätska. Det är också möjligt att kombinera barriären enligt uppfinningen med en annan barriärstruktur, baserad på en biologisk barriär som PLA, PGA, bio-PE, stärkelse, protein eller med polysackaridbaserade barriärer. På detta sätt kan en mera biologiskt nedbrytbar produkt framställas.

Det är att föredra att substratet enligt den föreliggande uppfinningen är ett substrat som innefattar cellulosafibrer, såsom papper eller kartong. Andra substrat, som plaster, laminat, tapeter och textilier kan emellertid också användas. 10 15 20 25 30 35 14 Det är att föredra att substratets yta är jämn och icke- porös. En jämn och icke-porös yta gör det lättare att förse ytan med ett tunt beläggningsskikt som fungerar som en barriär. Det är att föredra att ytan på det substrat som ska behandlas enligt uppfinningen har en ytjämnhet (Bendtsen) på minst l OOO ml/min.

För att en barriär ska bildas på ytan är det viktigt att ytan är jämn och framför allt att inga hål uppstår i barriären. För att skapa en bra barriär genom beläggning är det också viktigt att beläggningen fördelas jämnt, dvs. att inga variationer i tjocklek eller ytvikt uppstår i beläggningsskiktet. Det är även viktigt att skiktet är kemiskt jämnt, dvs. att beläggningen är kemiskt jämnt fördelad. Beläggningsskiktet som bildar barriären måste också stanna kvar på den yta som det applicerats på. Vidare måste barriärskiktet ha goda vidhäftningsegenskaper i förhållande till substratet som belagts och också i förhållande till ett yttre täckskikt om ett sådant lagts på. Barriärbeläggningen ska också ha goda mekaniska egenskaper som gör det möjligt att omforma substratet på vilket den applicerats, utan att bryta sönder barriärskiktet under omformning eller annan mekanisk hantering.

Den föreliggande uppfinningen avser också en pappers- eller kartongprodukt framställd enligt förfarandet. Det är att föredra att den kartongprodukt som förses med barriären enligt föreliggande uppfinning tillsammans med ett skikt som har barriäregenskaper mot vätska, används som en förpackningskartong för vätska. Pappers- eller kartongprodukten som framställs kan också användas för livsmedelförpackningar, t.ex. för djupfrysta eller torra livsmedel. Pappers- eller kartongprodukten som framställts enligt förfarandet är försedd med en tunn, men ändå mycket effektiv barriär. 15 Mot bakgrund av den detaljerade beskrivningen ovan av den föreliggande uppfinningen, kommer andra modifieringar och variationer att tydligt framgå för yrkeskunniga personer. Det bör emellertid stå klart att sådana andra modifieringar och variationer kan utföras utan att man går utanför uppfinningens andemening och omfattning.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 Patentkrav 1. Förfarande för att förse en yta hos ett substrat innefattande cellulosafibrer med en barriär mot syrgas, varvid förfarandet innefattar följande steg: -att applicera en beläggningsblandning på substratets yta_i en sådan mängd att mängden torr beläggning är under lO g/nF,vilken beläggningsblanding appliceras vid ett, enda, bestrykningssteg, -att åtminstone delvis torka det belagda substratets yta och -att applicera en barriäraktiverande lösning, innefattande åtminstone 95 w% vatten, till den åtminstone delvis torra belagda ytan för att skapa en barriär på substratets yta, varvid beläggningsblandningen innefattar minst en vattenlöslig polymer och minst en typ av nanopartiklar. Ö D"vF v«nA F"v «++ nbflnfi n Fåïm m A L.. LviiuLuxix/L 4_v.L upp .JnutJu C11. .L4__|_1LL iu. u íí h ïnm v nnh m4nn+ n +nn av nafinn«v+åb1«v b/k/Lylllïl. M/bll lLLLILJL. 11. QV llLÅLl tJDlLL-.LÄLLAL- Q D"yF«v«nA n1à~+ fi«+ w+bv~" O wav; Fáïm n F"n+fi "4A J: LQLLLLLLÅLLMAC Cllliak. tJLILClILIXLL/ÄV L., VCÅLL .L_.LJ_.L\.ICLL LLÅQLJ V.L\Å ytan-på-ett-sfibstfatf éfä. Förfarande enligt något eller några av de föregående patentkraven, vari den vattenlösliga polymeren i den beläggningsblandning som appliceras är polyvinylalkohol (PVA). 10 15 20 25 30 35 av§¿__Förfarande enligt något eller några av de föregående patentkraven, vari nanopartiklarna i den beläggningsblandning som appliceras är nanoleror som bentonit eller vermikulit, mikrofibrillär cellulosa, aluminumsilikater, nano-utfällt kalciumkarbonat, nanotalk, nanotitandioxid, xylan, karboximetylcellulosa och/eller kisel. á E' -y-Fflv-xnpln nl-.mi- nån 4- All y- n-v-ww-x -n-f A F'y~ m2. “A \J LKJLLLJULKÅLIKÅ 1L_L_L8L, J.)LA\j\Jk. J_J_ J.. ILCJIBLCJ (JV Qk., .LkJLïgL/LQLLQC fi-m- vm-lv-.fl- n f-f-Hfia A w Ifi-mfv "»--1f+-1"^v~ nn] l°w~fiåw~ k/LÅLL/IILÅLUIVQIL/ VCA.L_L klçll LJCÅLLLKJLKJI\\._I_VC.LK.ÅIlLAK., _L\J>JlJ.J_1l9 eJk/IYI ~vwC|1n va» än» Fqa-æ--xv m-.nfw- On YNWA-nv m “4- f1-+-+- h .LLJHLXCLLILLULL llLJclldk, UU V_LJ\L,tJ.L\I\/C[LL, VKlLLçlL .. . 0 0 _. 0 174. Forfarande enligt nagot eller nagra av de foregaende patentkraven, vari lösningen appliceras i form av vattenånga eller ånga. %f5. Förfarande enligt något eller några av de föregående patentkraven, vari den beläggningsblandning som appliceras i en sådan mängd att mängden torr beläggning är under 5 g/m2. 9f6. Förfarande enligt något eller några av de föregående patentkraven, vari beläggningsblandningen appliceras genom skumbeläggning. èêfï. Förfarande enligt något eller några av de föregående patentkraven, vari den beläggningsblandning som appliceras är fri från ytaktiva ämnen. fffâ. Förfarande enligt något eller några av de föregående patentkraven, vari den barriäraktiverande lösningen appliceras genom sprejning. è2T§¿_Förfarande enligt något eller några av de föregående patentkraven, vari ett blad eller en vals används på ytan för att jämna till ytan under eller efter appliceringen av den barriäraktiverande lösningen på ytan. 10 15 20 25 13 D vßav-.nfq fiïána- n-wv +- 11A? nåflvfi av A FHv NB. »AA .LJ .Lk/.LLLLLL/Lllklï çlialilgl. 1lC/L\j\JL, C_L_L\.,.L .LILABLK/L LÅV \.ÅC J_\/.L 901 lik/LL n +- Y~+1 va" n wav-i hnïäflfln-infl n qnnïäp- wav 1 +-+- nA- ~+^~ hJCJLçLLLALCÅVCXLI VCJLJ. .kJLlllgglllllgíll .L CLK, llkflil »Jbk/H èèfèå Förfarande enligt något eller några av de föregående patentkraven, varvid förfarandet är en löpande process. %àTl¿¿Förfarande enligt något eller några av de föregående patentkraven, vari ett polymerskikt läggs på det barriärskikt som formats. &êfl§¿Pappers- eller kartongsubstrat behandlat enligt förfarandet enligt något eller några av de föregående patentkraven.pattntkr ven l samt 3 till 15. %ïT;§¿Pappers- eller kartongsubstrat enligt patentkrav lålê, vari det substrat som ska behandlas har en jämn yta med en släthet (Bendtsen) under 1 000 ml/min. %%T§4.Kartongprodukt behandlad enligt patentkrav lšlë, vari kartongen är en kartong för förpackningar för vätska. %9flâ¿Kartongprodukt behandlad enligt patentkrav lglë, vari kartongen innefattar ett beläggningsskikt i en mängd som ligger under 10 g/m2 (torrt), mer föredraget med en mängd som ligger under 5 g/m2 (torrt),