SE1051296A1 - Nackavlastningsanordning samt därtill avsedd huvudbonad - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att eliminera eller åtminstone minimera ovan nämnda problem, Vilket åstadkommes genom en nackavlastningsanordning vilken innefattar en flexibel förbindelseanordning som löper längs ryggraden mellan en övre fixeringspunkt ovanför ryggradens nack/halskotor och en nedre fixeringspunkt nedanför ryggradens nack/halskotor. Tack vare uppfinningen kan ett ergonomiskt hjälpmedel/träningsredskap erbjudas som reducerar det vridmoment som uppkommer pga. huvudets tyngdpunkt varvid nackmuskulaturen avlastas.

Genom att nackavlastningsanordningen innefattar en förbindelseanordning som åtminstone i någon del är elastisk fås en kraftverkan som omfördelar aktiveringsmönstret till halsmuskulaturen samt ökar uthålligheten i de djupa nackflexorerna.

Genom att förbindelseanordningen eller dess elastiska del är utbytbart anordnad mellan en övre och en nedre fixeringspunkt uppnås 'en ytterligare fördel genom att nackavlastningsordningens elasticitet kan anpassas för olika personers behov. Fördelen uppnås även i ett utförande där en icke-elastisk del med en första längd hos förbindelseanordningen är utbytbar mot en annan icke-elastisk del med en andra längd och/eller är utbytbar mot en annan elastisk del.

Enligt en aspekt av uppfinningen är det fördelaktigt om nackavlastningsanordningen innefattar en övre fixeringsanordning innefattande en huvudbonad med ett övre fäste för förbindelseanordningen, där nämnda fäste är beläget i höjd med eller ovanför externus occipitalis protuberance, ett benutskott på occipitalbenet (skallbasen), lämpligen invid skallbasen, för att få optimal biomekanisk effekt.

Genom att den övre fixeringsanordningen innefattar ett runt huvudet löpande pannband innefattande nämnda fäste, där nämnda pannband är elastiskt eller på annat sätt justerbart i omkrets erbjuds ett mycket enkelt men stabilt utförande samt att det blir enkelt att ta av och på nackavlastningsanordningen.

Ytterligare fördelar uppnås om nackavlastningsanordningen innefattar en nedre fixeringsanordning som innefattar en gördel eller ett bälte försett med ett nedre físte för förbindelseanordningen beläget invid den nedre fixeringspunlden, i höjd med ländryggen invid korsbenet, vid användning. 10 15 20 25 30 35 Genom att gördeln/bältet innefattar åtminstone en fixeringsanordning, tex. remmar, som löper mellan gördelns/bältets framsida och baksida via grenen uppnås fördelen att gördeln/bältet kan fixeras i höjdled.

Enkel och smidig fixering uppnås genom att förbindelseanordningen innefattar med nämnda fästen samverkande, parbildande fästorgan, exempelvis knapp/knapphål, tryckknapp, hyska/hake, krok/hämpa, kardborreband.

Enligt en aspekt för uppfinningen gäller att nackavlastningsanordningen innefattar en förbindelseanordning som löper längs hela ryggraden vilket även ger stimulans till att bibehålla ryggradens naturliga konfiguration.

KORT FIGURBESKRIVNIN G Uppfinningen kommer i det följ ande att beskrivas mer i detalj med hänvisning till de bifogare ritningsfigurerna, i vilka: Fig. l visar i en vy bakifrån en person som använder en nackavlastningsanordning i ett föredraget utförande enligt uppfinningen, Fig. 2 visar i en vy från sidan en person som använder nackavlastningsanordningen, F ig. 3 visar ett alternativt utförande av naekavlastningsanordningen enligt uppfinningen sedd i en vy bakifrån samt i en sidovy, Fig. 4 visar ytterligare ett alternativt utförande av nackavlastningsanordningen enligt uppfinningen sedd i en vy bakifrån samt i en sidovy, F ig. 5 visar en schematisk profilbild över skelettet hos en person som bär nackavlastningsanordningen, i F ig. 6 visar schematiskt med kraftverkanspilar hur huvudets tyngdpunkt samt nackens muskulatur verkar i upprätt läge, i Fig. 7 visar schematiskt med kraftverkanspilar hur huvudets tyngdpunkt samt nackens muskulatur verkar vid framåtböjning, och F ig. 8 visar schematiskt med kraftverkanspilar hur huvudets tyngdpunkt, nackens muskulatur, halsmuskulaturen och nackavlastningsanordningen verkar vid framåtböjning.

DETALJERAD FIGURBESKRIVNIN G I Fig. 1 visas ett föredraget utförande av en nackavlastningsanordning 1 enligt uppfinningen vid användning, det vill säga fastspänd längs ryggen på en person mellan en övre fixeringspunkt 3 ' på huvudet och en nedre fixeringspunkt 3D i höjd med p ländryggen. Nackavlastningsanordning l innefattar en övre fixeringsanordning 2, en 10 15 20 25 30 35 nedre fixeringsanordning 4 samt en förbindelseanordning 3 som utsträcker sig mellan dessa.

I sin enklaste fonn innefattar nackavlastningsanordningen en övre fixeringsanordning 2 i form av en huvudbonad som består av ett pannband 20 som löper runt huvudet i höjd med eller ovanför externus occipitalis protuberance, ett benutskott på occipitalbenet (skallbasen). Den nedre fixeringsanordningen 4 innefattar ett bälte 4 som anordnas runt bålen i höjd med korsbenet 3D. F örbindelseanordningen 3 innefattar enklast ett elastiskt band fäst mellan dessa båda. I den fortsatta beskrivningen av det föredragna utförandet av den nedre fixeringsanordningen 4 refereras till ett bälte men det skall förstås att andra för ändamålet lämpliga anordningar innefattas, såsom en gördel eller en sele.

I det föredragna utförandet innefattar huvudbonaden även ett hj ässparti 21 (se Fig. 2) som löper tvärs över huvudet från öra till öra och förbinder pannbandets sidostycken.

Pannbandet 20 samt hj ässpartiet 21 är således sammanhängande och bildar en hjälmliknande struktur. Den övre fixeringsanordningen 2 är företrädesvis tillverkad i ett mjukt, något elastiskt material, och finns i olika utföranden för att passa olika huvudformer. Baktill på den övre fixeringsanordningen 2 finns ett övre fäste 30, 31, företrädesvis i form av en eller två knappar avsedda för att fästa det elastiska bandet 3 vid den övre fixeringsanordningen 2. I det fall att fästanordningen innefattar en knapp är lämpligtvids denna placerad mitt bak på huvudbonaden, i nackens förlängning. I det fall att fästanordningen innefattar två knappar är knapparna 30, 31 anordnade med ett mellanrum X i intervallet 3-22 cm, mer föredraget 5-15 cm. Dessa knappar 30, 31 gör att det elastiska bandet 3 lätt kan fästas och tas loss.

I det föredragna utförandet är bältet 4 företrädesvis anordnat att förslutas med kardborreband så att bältet 4 lätt kan fästas runt kroppen. Baktill på bältet 4 finns ett nedre fäste 32, 33, företrädesvis i form av två knappar anordnade med ett mellanrum Yi intervallet 5-40 cm, mer föredraget 10-20 cm. Bältet 4 är tillverkat i ett material med viss elasticitet så att bältet 4 kan spännas fast ordentligt runt svankområdet i höjd med den nedre fixeringspunkten 3D (se F ig. 5).

Förbindelseanordningen 3 innefattar ett elastiskt band som í dess båda ändar enklast slitsats så att ändarna antar formen av ett V, bandet 3 innefattar således två övre fästdelar 36, 37 och två nedre fästdelar 38, 39. På nämnda övre 36, 37 och nedre fästdelar 38, 39 finns fästorgan anordnat, i det här fallet knapphål ämnade att fästa bandet 3 vid den övre fästanordningens 2 respektive den nedre fästanordningens 4 10 15 20 25 30 35 knappar 30, 31, 32, 33. Det elastiska bandet 3 har en längd L i intervallet 20-150 cm, mer föredraget 60-120 cm.

I Fig. 2 visas nackavlastningsanordningen 1 enligt uppfinningen i en sidovy där man ser hur bandet 3 löper bakom hela ryggraden 3A, 3B, 3C, 3D, 3E (se Fig. 5). Vid nyttjande av nackavlastningsanordningen 1 placeras den övre fixeringsanordningen 2 på en individs huvud, den nedre fixeringsanordningen 4 fästes stramt runt individens kropp, företrädesvis i höjd med ländryggen 3D. Mellan dessa fixeringsanordningar 2, 4 löper det elastiska bandet 3.

Vid helt upprätt stående eller sittande ställning befinner sig tyngdpunkten H för huvudet ett par cm framför en frontalställd rörelseaxel som i stort sett kan tänkas gå igenom hörselgången, se Fig. 6. Tyngdpunktens H läge framför rörelseaxeln ger ett vridmoment som vill tippa huvudet framåt. Det innebär att nackmuskulaturen F hela tiden måste aktiveras för att förhindra en framåttippning av huvudet. Det uppkomna vridande momentet ökar vid arbetsmoment som innebär positioner med framåtböjd nacke då tyngdpunkten H förflyttas längre fram (längre ifrån rörelseaxeln), se Fig. 7. Momentet ökar än mer vid arbete med arbetsutrustning på huvudet ex. hjälm och visir.

Nackmuskulaturen F, se F ig. 6, måste därvid aktiveras i högre grad med risk för uttröttning, överbelastningssymptom, smärta och arbetsskador.

Nackavlastningsanordningen 1 enligt uppfinningen reducerar det uppkomna vridmomentet genom en motverkande kraft S som löper parallellt med i nackmuskulaturens verkningskraft F 4, se Fi g. 8, på motsatta sidan av rörelseaxeln.

Nackmuskulaturen F aktiveras därmed i lägre grad. Nackavlastningsanordningen 1 ger också en omfördelning av aktiveringsmönstret kring nacken. Om draget/vridmomentet S (bakåt) i nackavlastningsanordningen 1 överstiger huvudets naturliga vridande moment framåt så resulterar det i en aktivering av halsmuskulaturen R istället för nackmuskulaturen F för att balansera huvudet. På så sätt omfördelas muskelaktiveringen och kan reducera spänningsgraden och smärttillstånd baktill kring nacken. Genom att aktivera halsmuskulaturen uppnår man också en annan fysiologisk effekt som kallas ”antagonist hämning/reciprok inhibition”. Det betyder att genom att aktivera motsatta sidans muskulatur, i det här fallet halsmuskulaturen R, så får man en direkt reflexmässig hämning av aktiveringsgraden i nackmuskulaturen F. Senare tids forskning mot nacksmärta har hittat hög bevisgrad för att uthållighetsträníng av djupa nackflexorer ger effekter som bl.a. ökad muskelstyrka, minskad smärta och reducerad huvudvärk. Tack vare denna nackavlastningsanordning 1 kan man reducera belastningen på 10 15 20 25 30 35 nackmuskulaturen P och förebygga besvär kring nacken samt använda det vid rehabilitering av nackpatienter. I ett föredraget utförande är därför elasticiteten anpassad så att effekten ”antagonist hämning/reciprok inhibition” uppnås.

Vid statisk jämvikt kring övre nacklederna gäller följande: Vridmomentet framåt (huvudets tyngd) skall vara lika med det bakåt böjande momentet (musklernas aktivitet) kring en momentpunkt M. i Schematiskt: P3 x L3= P4 x L4 i P3 = huvudets tyngd L3 = längden på den momentarrn som huvudet verkar med framför rörelseaxeln P4 = nackrnusklernas kraft L4 .= längden på den momentarm som musklerna verkar med bakom rörelseaxeln I Pig. 8 uppkommer vridmomentet framåt av att huvudets tyngd (H) verkar med en viss längd (L3) framför rörelseaxeln. Det framåtböj ande momentet (utan hjälm) är H x L3, där H är huvudets massa som är lika med 5 % av kroppsvikten x gravitationen.

Det bakåtböj ande momentet är P4 x L4, där P4 står för uppkommen muskelkraft och som nackavlastningsanordningen (S) syftar till att reducera/nollställa.

Alltså; HXL3=F4XL4-->F4=(HXL3)/L4 Räkneexempel, beräkning av muskelaktivitet P4: ( (0.05 x kroppsvikten i kg x 9.82) X 0.02m ) / 0.04m Om personens kroppsvikt är 80 kg blir muskelaktiviteten i ovanstående exempel ((0.05 x 80 x 9.82) x 0.02 ) / 0.04 = 19, 64 N Denna aktivitet ökar snabbt med hj älmanvändning (extra tyngd) och med ökad framåtböjande vinkel. Nackavlastningsanordningen syftar till att ersätta denna uppkomna muskelkraft eller tom överstiga denna kraft så att halsmusklerna (R) kopplas in för att bibehålla statisk jämvikt och ge en reciprok inhibition till nackmuskulaturen.

Hittills är bara de biomekaniska kraftema kring övre nacklederna beskrivna.

Man kan göra motsvarande beräkning för hela nacken om man utgår från en rörelseaxel kring 7:e halskotan. Då får man också ta med halsryggens tyngd (ca 2 % av kroppsvikten). Krafterna på nack/skuldermuskulaturen blir då än större. 10 15 20 25 30 35 I det föredragna utförandet ger också nackavlastningsanordningen 1 stimulans till att bibehålla ryggens naturliga konfiguration, som från sidan sett antar en S-form. Svanken är konvex framåt, bröstryggen är konvex bakåt och halsryggen är konvex framåt, se Fig. 5. Ryggraden är bäst på att ta upp belastning om S-formen kan bibehållas.

Nackavlastningsanordningen 1 ger inåtgående impulser till hjärnan som stimulerar mer upprätt hållning och därmed bibehållna naturliga kurvaturer. Bibehålls S-formen minimeras uppkomna skjuvkrafter mellan kotorna som annars kan leda till belastningsskador.

Fig. 3 visar ett alternativt utförande av den nedre fixeringsanordningen 4, i form av en sele, innefattande ett bälte 41 och åtminstone en tredje fixeringsanordning, här i form av ett par remmar 40. Remmama 40 är fast anordnade på bältets 41 frärnre sida och löper inåt/nedåt mot lj umskama, via grenen vidare runt låren, under stjärten och upp mot bältet 41 igen vid lårens utsida. Både bälte 41 och remmar 40 är företrädesvis tillverkade i ett elastiskt material så att det är möjligt att kliva i selen och dra den på plats så att bältet 41 placeras runt ländryggen och remmarna 40 runt låren och under skinkorna. En fördel med detta utförande är att fixpunkten i svankområdet hålls stilla mot övre delen av korsbenet nedom ländryggssvanken. För att uppnå bästa möjliga effekt av nackavlastningsanordningen l bör båda fixeringspunkterna 3,, 3D vara fixerade. Den övre fixeringspunkten3° bör ligga i höjd med eller ovan externus occipitalis protuberance. (benutskott) på occipitalbenet (skallbasen) och /eller ovan superior nuchal line. Fördelarna med att fixeringspunkten 3” ligger ovanför dessa är att då får nackavlastningsanordningen 1 längst momentarm vilket resulterar i bästa effekt av nackavlastningsanordningen 1. Om fixeringspunkten 3 ° placeras nedanför dessa minskar momentannen och nackavlastningsanordningens l effekt minskar men erfarenheter har visat att viss effekt uppnås ändå varför det inses att ändamålet med uppfinningen kan uppfyllas även med ett utförande där fixeringspunkten 3 ' tillåts viss förskjutning antingen på grund av huvudbonadens utformning eller på grund av att huvudbonaden medges viss rörlighet på huvudet vid användning. Det elastiska bandet 3 löper från» fixeringspunkten 3” parallellt med median nuchal line ned mot ryggraden och nedre fixeringspunkten 3D bör vara fix mot korsbenet 3D för att få rätt påverkan på ländryggslordosen (svanken). Elasticiteten i bandet 3 bör vara justerbar, exempelvis genom att olika band 3 har olika hård elasticitet, för att få maximal känsla av avlastning.

Iusterbarheten är även viktig då nackavlastningsanordningen 1 används som träningsredskap med krav på justerbar belastningsgrad. 10 15 20 25 30 35 Fig. 4 visar ytterligare ett alternativt utförande av nackavlastningsanordningen 1 enligt uppfinningen. Den övre fixeringsanordningen 2 innefattar i detta utförande en hjälm 200. Den nedre fixeringsanordningen 4 innefattar ett bälte 4 enligt ovan. Det elastiska bandet 3 innefattar i detta utförande av ett rakt band som i dess övre ände har anordnat en fästanordning 34, företrädesvis knapphål 34, ämnat att fästas vid hjälmen 200.

Nackavlastningsanordningen 1 enligt uppfinningen är tänkt att även kunna användas inom yrkesgrupper där man bär någon form av huvudbonad, t.ex. en svetshj älm.

Nackavlastningsanordningen l fästes då företrädesvis via ett knapphål 34 i dess övre ände som träs över ett fäste baktill på hj älmens nederkant, t.ex. den befintliga skruvskalle som ofta finns baktill på exempelvis en svetshjälm för justering av hjälmens omkrets. Vid användning i samband med t.ex. en svetshj älm kan den nedre fixeringsanordningen 4 bestå av något av ovanstående utförande, alternativt kan det elastiska bandet 3 fästas i t.ex. en skyddsoverall, via en knapp anordnad baktill på nämnda overall.

F ig. 5 visar hur naekavlastningsanordningen 1 i ett föredraget utförande löper mellan den övre fixeringspunkten 3 ° och den nedre fixeringspunkten 3D.

F ig. 6 visar schematiskt hur huvudets tyngdpunkt H samt nackens muskulatur F verkar i upprätt läge. Huvudet skulle tippa framåt om inte nackmuskulaturen F aktiverades för att motverka vridmomentet orsakat av tyngdpunkten H. Den streckade linjen A visar en schematisk rörelseaxel.

Fig. 7 visar schematiskt hur huvudets tyngdpunkt H förflyttas längre ifrån rörelseaxeln vid framåtböjning, vilket resulterar i ett större vridmoment som nackrnuskulaturen F måste motverka.

F ig. 8 visar schematiskt hur nackavlastningsanordningens 1 verkan/drag/kraft S löper parallellt med nackmuskulaturens verkningskraft F4 och därför verkar avlastande för naokmuskulaturen F. Överstiger den elastiska kraften i nackavlastningsanordningen 1 huvudets framåttippande vridmoment H aktiveras halsmuskulaturen R på framsidan för att balansera huvudet. Detta ger en reciprok inhibition (hämning, avlastning) på den mycket utsatta nackmuskulaturen F.

Nackavlastningsanordningen l enligt uppfinningen har flera tillämpningsområdeni: 10 15 20 25 30 35 -inom arbetslivet hos yrkesgrupper som jobbar mycket med huvudet framåtböjt såsom Svetsare, tandläkare dataanvändare med flera. ~ inom friskvården då nackavlastningsanordningen 1 går utmärkt att kombinera med trädgårdsarbete, promenader och Stavgång för att optimera träningseffekt och för att stimulera hållning. - inom rehabilitering som ett träningsredskap bland exempelvis sjukgymnaster, kiropraktorer och naprapater för att träna uthålligheten kring nacken och specifik träning av djupa nackflexorer.

ALTRNATIVA UTFÖRINGSFORMER Uppfinningen begränsas inte "av vad som ovan beskrivits, utan kan varieras inom ramarna för de efterföljande patentkraven. Det inses exempelvis att förbindelseanordningen kan anta olika utföringsformer t.ex. ha en bredd som' är betydligt större än tjockleken eller ha ett cirkulärt tvärsnitt.

Istället för att ha olika elastícitet på olika band för utbyte, så kan elasticiteten hos ett band justeras genom att förbindelseanordningen har flera fästanordningar anordnade med gradvis ökat avstånd från förbindelseanordningens ände tex. flera knapphål i följ d, så att man på det sättet kan välja fästanordning efter vilken elasticitet man vill ha.

Förbindelseanordningen kan även innefatta flera delar där t.ex. delarna som är fästade vid de övre och nedre fixeringsanordningarna består av ej elastiska delar och däremellan finns anordnat en elastisk del. Förbindelseanordningen kan självklart innefatta olika kombinationer av elastiska och ej elastiska delar än den som nämns här vilka kan vara utbytbara med varandra för att på det sättet skapa en mängd olika kombinationer med olika elasticitet, längd etc. T.ex. kan en icke elastisk del med en första längd (Ll) i förbindelseanordningen vara utbytbar mot en annan icke elastisk del med en andra längd (L2) och/eller vara utbytbar mot en annan elastisk del. Förbindelseanordningen skulle även kunna omfatta fler än ett elastiskt band, t.ex. två band placerade på ömse sidor om ryggraden, som för en person som är sned i ryggen på grund av snedbelastning kan ha olik elasticitet för att träna upp musklerna på den ena sidan av kroppen.

Inom ramen för uppfmningstanken inses att den kraftverkan som eftersträvas av förbindelseanordningen även kan åstadkommas med hjälp av olika fjädrande anordningar. 10 l5 20 25 30 35 10 Ett utförande som inte innefattar hela ryggen är också tänkbart. Förbindelseanordningen kan löpa från skallbasen utefter ryggraden till nedom hals/nackkotorna och där fästas i exempelvis ett elastiskt bälte som fästs runt bröstet under armhålorna, ytterligare ett alternativ kan vara att man har en sele som man trär i arrnarna i för att på så sätt hålla bandet på plats utefter ryggraden.

F örbindelseanordningen kan fästas vid fixeringsanordningarna på andra sätt än det beskrivna utförandet med samverkande knappar/knapphål. Andra samverkande, parbildande fästorgan t.ex. tryokknappar, hyska/hake, krok/hämpa, kardborreband är givetvis tänkbara, likaså hängselklämrnor eller andra klämfästen. Ytterligare ett alternativ är att när nackavlastningsanordningen provas ut sy, limma eller nitajfast bandet i fixeringsanordningarna.

Inom ramen för uppfinningen inses att huvudbonaden inte behöver vara tillverkad i ett elastiskt material. Exempelvis kan innanmätet till en bygg-/svetshj älm användas vilket i stora drag påminner om utförandet som visas i Fig. 2, men utfört i plast. lnnanmätet har för ändamålet lämplig justeringsmöjlighet för anpassning till olika huvudstorlekar i form av en justerings-anordning på innanmätets nackpaiti. Vidare finns möjlighet att nyttja den justeringsskruv som justeringsanordningen innefattar som fäste för förbindelseanordningen. Ett separat fäste är givetvis även tänkbart och fästet kan vara beläget på lämplig plats ur konstruktionshänseende för att underlätta fastsättning av förbindelseanordningen samt medge integrering av innanmätet i en hjälm. Fästet kan därför placeras i området på huvudets baksida, upp till toppen på hjässan och ledas bakåt, nedåt, exempelvis i ett spår eller en kanal. Företrädesvis är fästet enkelt åtkomligt på hj älmens utsida eller dess insida och som tidigare beskrivits kan fästet exempelvis bestå av en eller flera knappar, öglor eller hyskor för en hake eller skruvar.

Företrädesvís löper förbindelseanordningen fritt från en punkt i höjd med eller ovanför extemus occipitalis protuberance (benutskott) på occipitalbenet (skallbasen) och /eller ovan superior nuchal line.

Som övre fixeringsanordning kan en vanlig keps/mössa användas där det på baksidan finns anordnat en fästanordning för bandet. Det inses också att förbindelseanordningen i sina båda ändar kan vara anordnad med t.ex. en öppningsbar krok som bara hakas fast i en hämpa på en byxa eller annan lämplig fästanordning.

Fackmannen inser även att när nackavlastningsanordningen används inom vissa yrkeskategorier där olika slags skyddsutrustning används så kan 10 15 20' ll nackavlastningsanordningen integreras i arbetskläderna. T.ex. om hjälm används så kan förbindelseanordningen fästas baktill i befintliga skruvar/knappar eller så kan tillverkarna anpassa hjälmen för användare av nackavlastningsanordningen.

Detsamma gäller för tex. overaller/ arbetsbyxor där tillverkarna via samarbete kan anordna en fästanordning baktill alternativt kan man ha tex. ett skärp anordnad att fasta förbindelseanordningen i.

Material i de olika fixeringsanordningarna kan förstås varieras utan att syftet med att hålla bandet på plats förtas.

Vidare inses att de i anordningen ingående delarna inte begränsas enbart till en användning tillsammans med varandra så som exemplifierats i beskrivningen. Det skall förstås att de kan användas var för sig i applikationer för vilka de är lämpliga och utöver de konkreta exempel som här har angetts kan andra aspekter hos de uppfinningsenliga anordningarna ligga till grund för självständiga patentkrav avseende enskilda anordningar eller användning tillsammans med någon eller några av andra beskrivna anordningar. Exempelvis inses att olika typer av huvudbonader eller nedre fixeringsanordningar som utformats för att underlätta användning av en förbindelseanordning enligt uppfinning i för speciella yrkeskategorier skall omfattas av uppfinningstanken.

Claims (2)

1.

2 PATENTKRAV 1 . Nackavlastningsanordning (1) k ä n n e t e o k n a d av att den innefattar en 10 15 20 25 30 35 flexibel förbindelseanordning (3) som löper längs ryggraden mellan en övre fixeringspunld (3”) ovanför ryggradens naek/halskotor (3A) och en nedre fixeringspunlct (3D) nedanför ryggradens nack/halskotor (3A). . Nackavlastningsanordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda förbindelseanordning (3) åtminstone i någon del är elastisk. . 'Nackavlastningsanordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att elasticiteten hos förbindelseanordningen (3) är anpassad så att en dragkraft (S) uppkommer, vilken löper parallellt med nackmuskulaturens verkningskraft (F4), varvid en avlastning av nackmuskulaturen (F) erhålles. . Nackavlastningsanordning enligt krav 3, k ä n n e t e o k n a d av att elastieiteten hos förbindelseanordningen (3) är anpassad så att den dragkraft (S) som uppkommer aktiverar halsmuskulaturen (R) varvid en reciprok inhibition (hämning, avlastning) på nackmuskulaturen (F) erhålles. . Nackavlastningsanordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda elastiska del är utbytbar. . Nackavlastningsanordning enligt krav l, k ä n n e t e o k n a d av att nämnda förbindelseanordning (3) är utbytbart anordnad mellan nämnda övre och nedre fixeringspunkter (3 ”, 3D) i syfte att kunna anpassa nackavlastningsordningens (1) elasticitet. . Nackavlastningsanordning enligt krav 6, k ä n n e t e o k n a d av att en icke- elastisk del med en första längd (Ll) hos förbindelseanordningen (3) är utbytbar mot en annan icke-elastisk del med en andra längd (L2) och/eller är utbytbar mot en annan elastisk del. . Nackavlastningsanordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar en övre fixeringsanordning (2, 21, 20) innefattande en huvudbonad (21, 20) med ett övre fäste (30, 31) för förbindelseanordningen (3), där nämnda fäste är beläget invid fixeringspunkten (3 ”) i höjd med eller ovanför superior nuchal line. 10 15 20 25 30 35 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 13 Nackavlastningsanordning enligt krav 8, k ä n n et e c k n a d av att den övre fixeringspurikten (3°) är belägen i höjd med eller ovan externus occipitalis protuberance. Nackavlastningsanordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att huvudbonaden innefattar ett runt huvudet löpande pannband 20 innefattande nämnda fäste (30, 31), där nämnda pannband är elastiskt eller på annat sätt justerbart i omkrets. Nackavlastningsanordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar en nedre fixeringsanordning (4, 40, 41) innefattande en gördel (4) eller ett bälte (4 1 ). Nackavlastningsanordning enligt krav 1 1, k ä n n e t e c k n a d av att gördeln/bältet (4,41) innefattar ett nedre fäste (32, 33) för förbindelseanordningen (3), där nämnda fäste (32, 33) är beläget invid den nedre fixeringspunkten (3D) vid användning. Nackavlastningsanordning enligt krav 12, k ä n n e t e ck n a d av att den nedre fixeringspunkten (3D) är belägen invid korsbenet. Nackavlastningsanordning enligt krav 1 1, k ä n n e t e c k n a d av att gördeln/bältet (4,41) innefattar åtminstone en tredje fixeringsanordning (40) t.ex. remmar, som löper mellan gördelns/bältets framsida och baksida via grenen för fixering av gördeln/bältet i höjdled. Nackavlastningsanordning enligt krav 8 eller 12, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda förbindelseanordning (3) innefattar med nämnda fäste (3 0,3 1 , 32, 33) samverkande, parbildande fästorgan, exempelvis knapp/knapphål, tryckknapp, hyska/hake, krok/hämpa, kardborreband. Huvudbonad (21, 20) anordnad att utgöra övre fixeringsanordning för en flexibel förbindelseanordning (3) som löper längs ryggraden mellan en övre fixeringspunkt (3 °) ovanför ryggradens nack/halskotor (3A) och en nedre fixeringspunkt (3D) nedanför ryggradens nack/halskotor (3A), k än n e t e c k n a d av att den innefattar ett övre fäste (30, 31) för förbindelseanordningen (3), där nämnda fäste är beläget invid fixeringspunkten 14 (3 °) i höjd med eller ovanför superior nuchal line.

17. Huvudbonad (21, 20) enligt krav 16, kännete cknad av att den övre fixeringspunkten (3°) är belägen i höjd med eller ovan externus occipitalis 5 protuberance.

18. Huvudbonad (21, 20) enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d av att huvudbonaden innefattar ett runt huvudet löpande pannband 20 innefattande nämnda fäste (3 0, 31), där nämnda pannband är elastiskt eller på annat sätt justerbart i omkrets. 10

19. Huvudbonad (21, 20) enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda fäste (30, 31) utgör en integrerad del av huvudbonaden samt är anordnat så att förbindelseanordningen enkelt kan monteras och demonteras vid användning av huvudbonaden. 1 5