SE541052C2 - System och förfarande för borrplansgenerering, borrigg, datorprogram samt datorprogramprodukt - Google Patents

Abstract

Uppfinningen hänför sig till ett förfarande för borrplansgenerering där en borrplan (PBP) specificerar ett antal borrhål med startpunkt och slutpunkt, vilka borrhål är fördelade inom i borrplanen specificerade områden (W; LS; RS; US; BS; 1C; 2C), vilka områden inbegriper ett första område (W) och åtminstone ett andra område (LS; RS; US; BS; 1C; 2C) angränsande nämnda första område (W), innefattande steget att:- specificera borrplanens borrhål baserat på en önskad hålfördelning avseende varje borrhåls slutpunkt och en strävan att maximera antalet borrhål i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS; US; BS; 1C; 2C) vilka är inbördes parallella och härvid bringas löpa i en referensriktning hos borrplanen.Uppfinningen avser också en datorprogramprodukt innefattande programkod (P) för en dator (200; 210) för att implementera ett förfarande för borrplansgenerering enligt uppfinningen. Uppfinningen avser också ett system och en borrigg (100) som är utrustad med systemet.

Description

System och förfarande för borrplansgenerering, borrigg, datorprogram samt datorprogramprodukt TEKNISKT OMRÅDE Föreliggande uppfinning avser ett förfarande för borrplansgenerering. Uppfinningen avser också en datorprogramprodukt innefattande programkod för en dator för att implementera ett förfarande enligt uppfinningen. Uppfinningen avser också ett system samt en borrigg som är utrustad med systemet.

BAKGRUND Idag används elektroniska borrplaner inom exempelvis gruvindustrin. Dessa borrplaner används som instruktioner och hjälpmedel för att sektionsvis borra ett antal hål i den kropp som skall sprängas och tömmas på material. Nämnda borrplaner innefattar uppgift om t. ex. var start- och slutpunkter är positionerade och vilken diameter varje sådant borrhåll skall uppvisa. Härvid preciseras sålunda ansättningspunkter för borrhål samt vilken riktning, längd och diameter varje borrhål skall uppvisa. Härvid framgår också den fördelning i nämnda kropp borrhålen skall uppvisa. En operatör hos en borrigg kan härvid använda en sekvens av olika förutbestämda borrplaner för att successivt borra ett antal fördefinierade hål för efterföljande sprängning, varvid en önskad tunnel eller ort kan skapas i exempelvis ett berg eller gruva.

Nämnda elektroniska borrplaner tas idag fram i förväg vid exempelvis ett planeringskontor, varvid nämnda borrplaner sparas på ett bärbart minne och medtages av operatören till den borrigg som skall användas för borrning. Därefter laddas de elektroniska borrplanerna in i en dator anordnad på borriggen för användning vid drift av borriggen.

En borrplan kan presenteras i två eller tre dimensioner på en visningsskärm hos nämnda dator. Borrplanen kan innefatta ett antal olika områden, vilka kan presenteras som en yta i två dimensioner eller en volym i tre dimensioner. Ett sådant område benämnes kil. Ett antal angränsande områden specificeras därutöver. Andra områden i borrplanen benämnes strossar. En vanlig uppsättning strossar hos en borrplan definierar en vänster och höger stross, vilka är placerade till vänster respektive höger om nämnda kil. Vidare brukar ett område beläget angränsande ovanför nämnda vänster stross, kil och höger stross benämnas övre stross. På liknande sätt brukar ett område under nämnda vänster stross, kil och höger stross benämnas undre stross. Nämnda fyra områden kan omges med en så kallad inre kontur och en yttre kontur. Nämnda yttre kontur definierar en yttre begränsning för startpunkter för borrhål. En del av nämnda yttre kontur kan benämnas bottenrad, utgörande en begräsning nedåt, dvs motsvarande underlaget.

Efter det att borrhål har borrats i enlighet med en tillhandahållen borrplan fylls dessa med sprängmedel, varvid lämplig sprängning utförs. Typiskt sprängs en sektion i en sekvens avseende nämnda områden och konturer, där nämnda kil sprängs först, varefter sidostrossar, övre kil och undre kil sprängs. Nämnda inre och yttre kontur sprängs på lämpligt sätt.

Dessa borrplaner framställs idag manuellt, vilket är relativt tidsödande. Detta är av flera skäl ett icke optimalt förfarande. Exempelvis kan stickning härvid godtyckligt anpassas mot en ytterkontur. Vid drift av en borrigg kan åtskilliga korrigeringar av orienteringen hos borranordningar hos borriggen för korrekt inriktning inför borrande av olika hål härvid vara erforderlig, vilket är både omständigt och tidsödande. Fördröjningar orsakade av nämnda korrigeringar är förknippade med höga kostnader. Vidare är nämnda erforderliga korrigeringar förknippade med extra manuellt arbete för en operatör och kan härvid orsaka stress och upplevd tyngre arbetsbörda.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Det finns således ett behov av att på ett tillförlitligt och användarvänligt sätt generera förbättrade borrplaner för en borrigg. Det finns härvid ett behov att på ett tidseffektivt och användarvänligt sätt möjliggöra generering av borrplaner för en borrigg.

Ett syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett nytt och fördelaktigt förfarande för borrplansgenerering.

Ett annat syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett nytt och fördelaktig system för borrplansgenerering och ett nytt och fördelaktigt datorprogram för borrplansgenerering.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett alternativt förfarande för borrplansgenerering, ett alternativt system för borrplansgenerering och ett alternativt datorprogram för borrplansgenerering.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett förfarande, ett system och ett datorprogram för förbättrad borrplansgenerering där ett behov av korrigeringar av orienteringen hos borranordningar minimeras.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett förfarande, ett system och ett datorprogram för borrplansgenerering för att åstadkomma en mer tidseffektiv, och härvid kostnadseffektiv, drift hos en borrigg.

Vissa av nämnda syften uppnås med ett förfarande för borrplansgenerering enligt patentkrav 1. Andra syften uppnås med ett system för borrplansgenerering enligt patentkrav 12. Fördelaktiga utföringsformer anges i de beroende patentkraven.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning tillhandahålls ett förfarande för borrplansgenerering där en borrplan specificerar ett antal borrhål med startpunkt och slutpunkt, vilka borrhål är fördelade inom i borrplanen specificerade områden, vilka områden inbegriper ett första område och åtminstone ett andra område angränsande nämnda första område, innefattande steget att: - specificera borrplanens borrhål baserat på en önskad hålfördelning avseende varje borrhåls slutpunkt och en strävan att maximera antalet borrhål i nämnda åtminstone ett andra område vilka är inbördes parallella och härvid bringas löpa i en referensriktning hos borrplanen.

Nämnda förfarande kan fördelaktigt utföras automatiskt medelst en dator. Härvid kan ett stort antal parallella hål i borrplanen genereras, varvid ett mer tidseffektivt borrningsförfarande åstadkommes. Genom att maximera antalet parallella hål kan tidsåtgång för att ändra orienteringen av borranordningar hos borriggen minimeras. Härvid tillhandahålls även ett komponentskonande borrningsförfarande eftersom exempelvis hydraulik för styrning av armar uppbärande borranodordningar inte behöver användas i lika stor utsträckning som tidigare. Med den uppfinningsmässiga genereringen av borrplaner kan användarvänlig och tidseffektiv parallellförflyttning av borriggens armar uppbärande borranordningar åstadkommas. Genom att automatiskt generera borrplaner hos en borrigg möjliggör en fördelaktig anpassning till den exakta form och storlek på tunneln som gäller för den aktuella positionen. Det uppfinningsmässiga förfarandet inbegripande automatisk generering av borrplaner åstadkommer härvid borrplaner där antalet inbördes parallella borrhål kan maximeras.

Förfarandet kan innefatta ett av följande steg: - fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål i nämnda första område, vilket första område är en kil; - fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål i en övre del hos en kontur hos nämnda borrplan; - fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål hos en bottenrad hos nämnda borrplan; och - fastställa nämnda referensriktning på basis av bestämda regler.

Härvid tillhandahålles ett mångsidigt och flexibelt förfarande enligt en aspekt av föreliggande uppfinning. Genom att på ett enkelt och användarvänligt sätt fastställa nämnda referensriktning och generera nämnda borrplan beaktande den fastställda referensriktningen kan ett stort antal parallella hål specificeras, vilket fördelaktigt effektiviserar borrningsförfarandet.

Nämnda regler kan vara förutbestämda regler innefattande specificering om hur borrhål inom nämnda första område är fördelade avseende hålavstånd och radavstånd.

Förfarandet kan innefatta stegen att: - fastställa ett önskat avstånd mellan borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område; - fördela nämnda borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område i enlighet med nämnda fastställda önskade avstånd; och - fördela borrhålsstartpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område på basis av nämnda fördelade borrhålsslutpunkter. Nämnda borrhålsstartpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område kan även fördelas i enlighet med nämnda strävan att maximera antalet borrhål i nämnda åtminstone ett andra område vilka är inbördes parallella och härvid bringas löpa i nämnda referensriktning hos borrplanen.

Förfarandet kan innefatta steget att: - fördela borrhålsstartpunkter hos borrhål i nämnda åtminstone ett andra område genom en förtätning eller förglesning för en anpassning till borrhålsslutpunkter fördelade baserat på nämnda önskade avstånd mellan borrhålsslutpunkter, varvid sådana borrhål ej tillhör nämnda inbördes parallellt löpande borrhål.

Genom att anpassa position hos nämnda borrhålsstartpunkter hos borrplanen till motsvarande borrhålsslutpunkter enligt det uppfinningsmässiga förfarandet kan antalet borrhål som ej tillhör en uppsättning av inbördes parallellt löpande borrhål minimeras.

Förfarandet kan innefatta steget att: - taga hänsyn till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd mellan nämnda borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda borrplan.

Genom att fördela borrhålsstartpunkter hos borrhål i ett startplan beaktande dessa regler avseende största och/eller minsta tillåtna avstånd mellan nämnda borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda borrplan kan nämnda fördelning anpassas till rådande förhållanden, inbegripande exempelvis sammansättning hos borrkroppen, prestanda hos borriggen och tillhörande borranordningar samt diameter hos de olika borrhålen.

Nämnda största tillåtna avstånd mellan borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda borrplan kan vara ett förutbestämt värde. Detta största tillåtna värde kan bestämmas på basis av exempelvis diameter hos angränsande borrhål i borrplanen. Fördelaktigt undvikes härvid att specificera nämnda borrhål alltför glest placerade. Härvid undvikes fördelaktigt att inte erhålla alltför stora block av borrkroppsmaterial vid sprängning.

Nämnda minsta tillåtna avstånd mellan borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda borrplan kan vara ett förutbestämt värde. Detta minsta tillåtna värde kan bestämmas på basis av exempelvis diameter hos angränsande borrhål i borrplanen. Fördelaktigt undvikes härvid att specificera nämnda borrhål alltför tätt placerade. Härvid undvikes fördelaktigt att borrhål som kröks går in i varandra.

Förfarandet kan innefatta steget att: - fastställa om antalet borrhål i nämnda borrplan skall ökas eller minskas för anpassning till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd mellan nämnda borrhålsstartpunkter och/eller borrhålsslutpunkter hos borrhål.

Härvid tillhandahålles ett flexibelt och anpassningsbart förfarande för borrplansgenerering där borrhål på ett enkelt sätt kan läggas till eller tas bort för att åstadkomma en maximering av antalet inbördes parallellt löpande borrhål hos borrplanen.

Förfarandet kan innefatta stegen att: - specificera nämnda befintliga borrplan på så sätt att den innefattar nämnda första område jämte fyra ytterligare områden inbegripande ett område på var sida om nämnda första område och ett övre område, beläget över nämnda första område och områdena på var sida om nämnda första område, samt ett undre område beläget under nämnda första område och områdena på var sida om nämnda första område; och - i nämnda befintliga borrplan, specificera nämnda områden inom ramen för en yttre kontur.

Härvid åstadkommes en borrplan som är synnerligen praktiskt tillämpbar för sekventiell och effektiv sprängning.

Förfarandet kan innefatta stegen att: - fastställa ett önskat avstånd mellan vertikala rader av borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område; - fördela nämnda vertikala rader av borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område i enlighet med nämnda fastställda önskade avstånd; och - fördela vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område i enlighet därmed.

Härvid kan en optimal fördelning av vertikala rader hos en sidostross hos borrplanen tillhandahållas. Detta medför att borrhål som fördelas på nämnda vertikala rader i stor utsträckning kan specificeras som inbördes parallellt löpande.

Nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område kan även fördelas i enlighet med nämnda strävan att maximera antalet borrhål i nämnda åtminstone ett andra område vilka är inbördes parallella och härvid bringas löpa i nämnda referensriktning hos borrplanen.

Förfarandet kan innefatta steget att: - fördela nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhål i nämnda åtminstone ett andra område genom en förtätning eller förglesning för en anpassning till nämnda vertikala rader av borrhålsslutpunkter fördelade baserat på nämnda önskade avstånd mellan vertikala rader av borrhålsslutpunkter, varvid sådana vertikala rader av borrhålsstartpunkter ej tillhör en grupp av ekvidistant positionerade vertikala rader. Härvid kan en optimal fördelning av vertikala rader hos en sidostross hos borrplanen tillhandahållas.

Genom att anpassa position hos nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrplanen till motsvarande vertikala rader av borrhålsslutpunkter enligt det uppfinningsmässiga förfarandet kan antalet borrhål som är inbördes parallellt löpande borrhål maximeras.

Förfarandet kan innefatta steget att: - taga hänsyn till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd mellan nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda borrplan.

Genom att fördela vertikala rader av borrhålsstartpunkter i ett startplan beaktande dessa regler avseende största och/eller minsta tillåtna avstånd mellan nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos nämnda borrplan kan nämnda fördelning anpassas till rådande förhållanden, inbegripande exempelvis sammansättning hos borrkroppen, prestanda hos borriggen och tillhörande borranordningar samt diameter hos de olika borrhålen.

Nämnda största tillåtna avstånd mellan vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos nämnda borrplan kan vara ett förutbestämt värde. Detta största tillåtna värde kan bestämmas på basis av exempelvis diameter hos angränsande borrhål i borrplanen. Fördelaktigt undvikes härvid att raderna placeras alltför glest. Härvid undvikes fördelaktigt att inte erhålla alltför stora block av borrkroppsmaterial vid sprängning.

Nämnda minsta tillåtna avstånd mellan vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos nämnda borrplan kan vara ett förutbestämt värde. Detta minsta tillåtna värde kan bestämmas på basis av exempelvis diameter hos angränsande borrhål i borrplanen. Fördelaktigt undvikes härvid att raderna placeras alltför tätt. Härvid undvikes fördelaktigt att borrhål som kröks går in i varandra.

Förfarandet kan innefatta steget att: - rikta borrhål med borrhålsstartpunkt vid en kontur hos borrplanen så att borrhålsprojektionen ligger i en normalriktning till nämnda kontur. Detta är främst tillämpbart och fördelaktigt där tak och väggar hos tunneln är raka. En fördel med att räta upp borrhål enligt det uppfinningsmässiga förfarandet hos en böjd kontur är främst fördelaktigt när en främre kontur (vid hålstart) och en bakre kontur (vid hålslut) är olika stora. Härvid åstadkommes borrhål hos nämnda borrplan som är praktiskt möjliga att borra.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning tillhandahålls ett system för borrplansgenerering där en borrplan specificerar ett antal borrhål med startpunkt och slutpunkt, vilka borrhål är fördelade inom i borrplanen specificerade områden, vilka områden inbegriper ett första område och åtminstone ett andra område angränsande nämnda första område, innefattande: - organ anordnade att specificera borrplanens borrhål baserat på en önskad hålfördelning avseende varje borrhåls slutpunkt och en strävan att maximera antalet borrhål i nämnda åtminstone ett andra område vilka är inbördes parallella och härvid bringas löpa i en referensriktning hos borrplanen. Nämnda organ för att specificera borrplanens borrhål kan benämnas första specificeringsorgan.

Systemet kan innefatta åtminstone något av: - organ anordnade att fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål i nämnda första område, vilket första område är en kil, vilka organ kan benämnas första fastställningsorgan; - organ anordnade att fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål i en övre del hos en kontur hos nämnda borrplan, vilka organ kan benämnas andra fastställningsorgan; - organ anordnade att fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål hos en bottenrad hos nämnda borrplan, vilka organ kan benämnas tredje fastställningsorgan; och - organ anordnade att fastställa nämnda referensriktning på basis av bestämda regler, vilka organ kan benämnas fjärde fastställningsorgan.

System kan innefatta: - organ anordnade att fastställa ett önskat avstånd mellan borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område, vilka organ kan benämnas femte fastställningsorgan; - organ anordnade att fördela nämnda borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område i enlighet med nämnda fastställda önskade avstånd, vilka organ kan benämnas första fördelningsorgan; och - organ anordnade att fördela borrhålsstartpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område på basis av nämnda fördelade borrhålsslutpunkter, vilka organ kan benämnas andra fördelningsorgan.

Systemet kan innefatta: - organ anordnade att fördela borrhålsstartpunkter hos borrhål i nämnda åtminstone ett andra område genom en förtätning eller förglesning för en anpassning till borrhålsslutpunkter fördelade baserat på nämnda önskade avstånd mellan borrhålsslutpunkter, varvid sådana borrhål ej tillhör nämnda inbördes parallellt löpande borrhål. Nämnda organ för att fördela borrhålsstartpunkter hos borrhål kan benämnas tredje fördelningsorgan.

Systemet kan innefatta: - organ anordnade att taga hänsyn till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd mellan nämnda borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda borrplan. Nämnda organ för att taga hänsyn till regler kan benämnas första regelbeaktande organ.

Systemet kan innefatta: - organ anordnade att fastställa om antalet borrhål i nämnda borrplan skall ökas eller minskas för anpassning till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd mellan nämnda borrhålsstartpunkter och/eller borrhålsslutpunkter hos borrhål. Nämnda organ för att fastställa antalet borrhål i nämnda borrplan skall ökas eller minskas kan benämnas sjätte fastställningsorgan.

Systemet kan innefatta: - organ anordnade att specificera nämnda befintliga borrplan på så sätt att den innefattar nämnda första område jämte fyra ytterligare områden inbegripande ett område på var sida om nämnda första område och ett övre område, beläget över nämnda första område och områdena på var sida om nämnda första område, samt ett undre område beläget under nämnda första område och områdena på var sida om nämnda första område, vilka organ kan benämnas andra specificeringsorgan; och - organ anordnade att, i nämnda befintliga borrplan, specificera nämnda områden inom ramen för en yttre kontur, vilka organ kan benämnas tredje specificeringsorgan.

Systemet kan innefatta: - organ anordnade att fastställa ett önskat avstånd mellan vertikala rader av borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område, vilka organ kan benämnas sjunde fastställningsorgan; - organ anordnade att fördela nämnda vertikala rader av borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område i enlighet med nämnda fastställda önskade avstånd, vilka organ kan benämnas fjärde fördelningsorgan; och - organ anordnade att fördela vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område i enlighet därmed, vilka organ kan benämnas femte fördelningsorgan.

Systemet kan innefatta: - organ anordnade att fördela nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhål i nämnda åtminstone ett andra område genom en förtätning eller förglesning för en anpassning till nämnda vertikala rader av borrhålsslutpunkter fördelade baserat på nämnda önskade avstånd mellan vertikala rader av borrhålsslutpunkter, varvid sådana vertikala rader av borrhålsstartpunkter ej tillhör en grupp av ekvidistant positionerade vertikala rader.

Nämnda organ att fördela nämnda vertikala rader kan benämnas sjätte fördelningsorgan.

Systemet kan innefatta: - organ anordnade att taga hänsyn till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd mellan nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda borrplan. Nämnda organ för att taga hänsyn till regler kan benämnas andra regelbeaktande organ.

Systemet kan innefatta: - organ anordnade att rikta borrhål med borrhålsstartpunkt vid en kontur hos borrplanen så att borrhålsprojektionen ligger i en normalriktning till nämnda kontur. Nämnda organ för att rikta borrhål kan benämnas riktningsorgan.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning tillhandahålls en borrigg innefattande ett system för borrplansgenerering i enlighet med vad som beskrivs häri. Nämnda borrigg kan även benämnas ortdrivningsaggregat eller ortdrivningsborrigg.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning tillhandahålls datorprogram för borrplansgenerering, där nämnda datorprogram innefattar programkod för att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utföra stegen enligt något av patentkraven 1-11.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning tillhandahålls datorprogram för borrplansgenerering, där nämnda datorprogram innefattar programkod för att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utföra stegen enligt något av patentkraven 1-11, när nämnda programkod körs hos nämnda styrenhet eller nämnda dator.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning tillhandahålls datorprogram för borrplansgenerering, där nämnda datorprogram innefattar programkod lagrad på ett, av en dator läsbart, medium för att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utföra stegen enligt något av patentkraven 1-11.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning tillhandahålls datorprogram för borrplansgenerering, där nämnda datorprogram innefattar programkod lagrad på ett, av en dator läsbart, medium för att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utföra stegen enligt något av patentkraven 1-11, när nämnda programkod körs hos nämnda styrenhet eller nämnda dator.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning tillhandahålls en datorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad på ett, av en dator läsbart, medium för att utföra förfarandestegen enligt något av patentkraven 1-11, när nämnda datorprogram körs på en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning tillhandahålls en datorprogramprodukt innefattande en programkod icke-flyktigt lagrad på ett, av en dator läsbart, medium för att utföra förfarandestegen enligt något av patentkraven 1-11, när nämnda programkod körs på en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten.

Ytterligare syften, fördelar och nya särdrag hos den föreliggande uppfinningen kommer att framgå för fackmannen av följande detaljer, liksom via utövning av uppfinningen. Medan uppfinningen är beskriven nedan, bör det framgå att uppfinningen inte är begränsad till de specifika beskrivna detaljerna. Fackmän som har tillgång till lärorna häri kommer att känna igen ytterligare applikationer, modifieringar och införlivanden inom andra områden, vilka är inom omfånget för uppfinningen. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV RITNINGARNA För en mer komplett förståelse av föreliggande uppfinning och ytterligare syften och fördelar därav, görs nu hänvisning till följande detaljerade beskrivning som ska läsas tillsammans med de åtföljande ritningarna där lika hänvisningsbeteckningar avser lika delar i de olika figurerna, och i vilka: Figur 1 schematiskt illustrerar en borrigg, enligt en utföringsform av uppfinningen; Figur 2 schematiskt illustrerar ett system hos borriggen visad i Figur 1, enligt en utföringsform av uppfinningen; Figur 3a schematiskt illustrerar en elektronisk borrplan; Figur 3b schematiskt illustrerar en uppsättning borrhål, enligt en aspekt av uppfinningen; Figur 3c schematiskt illustrerar en uppsättning borrhålsrader, enligt en aspekt av uppfinningen; Figur 3d schematiskt illustrerar en sidovy av en borrplan; Figur 4a schematiskt illustrerar ett flödesschema över ett förfarande, enligt en utföringsform av uppfinningen; Figur 4b i ytterligare detalj schematiskt illustrerar ett flödesschema över ett förfarande, enligt en utföringsform av uppfinningen; och Figur 5 schematiskt illustrerar en dator, enligt en utföringsform av uppfinningen.

DETAUERAD BESKRIVNING AV FIGURERNA Med hänvisning till Figur 1 visas en sidovy av en borrigg 100. Den illustrerade borriggen 100 kan vara ett så kallat ortdrivningsaggregat eller en ortdrivningsborrigg. Borriggen 100 är anordnad med ett antal armar. Enligt det presenterade utföringsexemplet är nämnda borrigg anordnad med tre armar, nämligen en första arm 110a, en andra arm 110b och en tredje arm 110c, vilka är anordnade att hålla en respektive borranordning innefattande en borrmaskin och en därtill förknippad mataranordning. Det bör påpekas att nämnda borrigg 100 kan vara utrustad med ett godtyckligt lämpligt antal borrandordningsutrustade armar, exempelvis en, två, tre, eller fyra armar. Nämnda borranordningar kan vara anordnade att borra hål med en bestämd längd, exempelvis 2, 5 eller 10 meter. Nämnda hål kan vara avsedda att på lämpligt sätt åtminstone delvis fyllas med sprängmedel för att orsaka brytning av önskade bestämda orter.

Borriggen 100 kan vara anordnad för drift i en tunnel underjord eller i berg. Nämna armar och borranordningar kan enligt ett exempel drivas väsentligen oberoende av varandra. Drift av nämnda borrigg 100 kan utföras manuellt av en operatör. Drift av nämnda borrigg 100 kan enligt ett utförande ske automatiserat eller semi-automatiskt.

Häri hänför sig termen "länk" till en kommunikationslänk som kan vara en fysisk ledning, såsom en opto-elektronisk kommunikationsledning, eller en icke-fysisk ledning, såsom en trådlös anslutning, till exempel en radio- eller mikrovågslänk.

Med hänvisning till Figur 2 visas ett system 299 för borrplansgenerering hos borriggen 100. Det bör påpekas att det uppfinningsmässiga förfarandet för borrplansgenerering kan utföras på godtycklig lämplig plats, exempelvis ett planeringscenter för gruvdrift. De härvid genererade borrplanerna kan härvid medbringas till nämnda borrigg 100 på ett bärbart minne för att laddas in i en dator hos borriggen 100. Systemet 299 är anordnat hos borriggen 100. Systemet 299 kan härvid utgöra en del av det häri uppfinningsmässiga systemet för borrplansgenerering enligt en aspekt av föreliggande uppfinning. Systemet 299 innefattar en första styrenhet 200. Ett exem pel utförande av den första styrenheten 200 beskrivs med hänvisning till Figur 5.

En sensorkonfiguration 220 är anordnad för kommunikation med nämnda första styrenhet 200 via en länk 220. Nämnda sensorkonfiguration 220 kan innefatta ett antal olika sensorer, vilka är erforderliga för att operera nämnda borrigg 100. Nämnda sensorkonfiguration 220 kan exempelvis innefatta avståndsmätare för att fastställa avstånd mellan nämnda borranordningar och den kropp som skall borras i. Nämnda avståndsmätare kan exempelvis innefatta laseranordningar för att mäta in relevanta avstånd för manövrerande av nämnda armar hos borriggen och/eller nämnda borranordningar. Nämnda sensorkonfiguration 220 kan även innefatta positionsbestämningsutrustning för positioneringsbestämmelse avseende nämnda borrigg 100. Nämnda sensorkonfiguration 220 är anordnad att fortlöpande eller intermittent skicka signaler S220 innefattande relevant detekterad information till den första styrenheten 200 via nämnda länk L220. Härvid är den första styrenheten 200 anordnad att använda nämnda mottagna information för drift av nämnda borrigg 100.

Manöverorgan 230 är anordnade för kommunikation med nämnda första styrenhet 200 via en länk L230. En operatör kan härvid styra drift av nämnda borrigg 100 medelst nämnda manöverorgan 230. Nämnda manöverorgan 230 kan inbegripa exempelvis åtminstone något av styrspakar (exempelvis en s.k. joy-stick), knappar, vred, ratt, paddlar, gasreglage, bromreglage, transmissionsstyranordningar, etc.. Härvid kan nämnda operatör av borriggen 100 manövrera, framföra, driva och operera nämnda borrigg 100 på önskvärt sätt. Härvid kan nämnda operatör exempelvis positionera, rikta och driva nämnda armar 110a, 110b, 110c, borranordningar och mataranordningar hos nämnda borrigg 100. Härvid är nämnda manöverorgan 230 anordnade att skicka styrsignaler s230 till olika system hos nämnda borrigg 100 för operatörsbegärd påverkan av nämnda system, exempelvis hydrauliska system för nämnda mataranordningar.

Presentationsorgan 240 är anordnade för kommunikation med nämnda första styrenhet 200 via en länk L240. Nämnda presentationsorgan 240 kan inbegripa en visningsskärm. Nämnda presentationsorgan 240 kan enligt ett utförande innefatta en pekskärm. Nämnda presentationsorgan 240 är anordnade att visa information för nämnda operatör för att möjliggöra adekvat drift av nämnda borrigg 100. Exempelvis kan information relevant för positionering och orientering av nämnda borranordningar visas. En operatör kan med lämpliga medel, exempel en s.k. datormus, eller medelst skärmen såsom sådan, välja olika vyer. Härvid är nämnda presentationsorgan 240 anordnade att visa information avseende exempelvis de olika borranordningarna hos borriggen 100, exempelvis borrad längd för en viss borranordning, rotationshastighet hos nämnda borranordning, etc..

Nämnda första styrenhet 200 är anordnad att presentera en borrplan medelst nämnda presentationsorgan 240. Exempel på en sådan borrplan beskrivs i ytterligare detalj med hänvisning till Figurer 3a.

En operatör hos borriggen 100 kan härvid generera en borrplan enligt det uppfinningsmässiga förfarandet medelst exempelvis påverkan av nämnda presentationsorgan 240 eller lämpliga hjälpmedel förknippade med nämnda presentationsorgan 240. Alternativt kan operatören välja att använda en adekvat redan fastställd borrplan som fastställt med det uppfinningsmässiga förfarandet. Härvid kan den valda borrplanen visas medelst nämnda presentationsorgan 240 och användas härvid för att borra i borrplanen specificerade hål.

Den första styrenheten 200 är anordnad att mottaga befintliga borrplaner avsedda som instruktioner för drift av nämnda borrigg 100. Detta kan exempelvis ske genom att ladda in nämnda befintliga borrplaner från ett löstagbart USB-minne. Nämnda första styrenhet 200 är härvid anordnad att mottaga nämnda USB-minne, eller ett annat lämpligt medel som tjänar som bärare av information inbegripande befintliga borrplaner. Dessa borrplaner är genererade i enlighet med det uppfinningsmässiga förfarandet.

Ett kommunikationsmedel 250 är anordnat för kommunikation med nämnda första styrenhet 200 via en länk L250. Nämnda kommunikationsmedel är anordnat för trådlös kommunikation med ett servicecenter från vilket befintliga borrplaner kan laddas in i ett minne hos nämnda första styrenhet 200. Härvid kan relevanta befintliga borrplaner skickas från nämnda servicecenter till nämnda första styrenhet 200 fortlöpande, intermittent eller vid behov. En operatör hos nämnda borrigg 100 kan ombesörja nämnda nedladdning av relevanta borrplaner medelst exempelvis nämnda presentationsorgan 240. Dessa borrplaner är genererade i enlighet med det uppfinningsmässiga förfarandet.

En andra styrenhet 210 är anordnad för kommunikation med den första styrenheten 200 via en länk L210. Den andra styrenheten 210 kan vara löstagbart ansluten till den första styrenheten 200. Den andra styrenheten 210 kan vara en till fordonet 100 extern styrenhet. Den andra styrenheten 210 kan vara anordnad att utföra de uppfinningsmässiga förfarandestegen. Den andra styrenheten 210 kan användas för att ladda över programkod till den första styrenheten 200, i synnerhet programkod för att utföra det uppfinningsmässiga förfarandet. Den andra styrenheten 210 kan alternativt vara anordnad för kommunikation med den första styrenheten 200 via ett internt nätverk i borriggen 100. Den andra styrenheten 210 kan vara anordnad att utföra väsentligen likadana funktioner som den första styrenheten 200.

Figur 3a illustrerar schematiskt ett exempel på en elektronisk borrplan PBP. Nämnda borrplan PBP är härvid en befintlig borrplan som är framställd i enlighet med det uppfinningsmässiga förfarandet. Nämnda borrplan PBP kan framställas vid ett planeringscenter som är beläget avlägset platsen för borrning med nämnda borrigg 100. Nämnda borrplan PBP kan tillföras nämnda första styrenhet 200 på lämpligt sätt, exempelvis medelst ett bärbart minne eller via länkkommunikation, såsom en trådlös länk eller en fysisk ledning. Alternativt kan nämnda borrplan PBP framställas hos borriggen 100 exempelvis på plats där borrning skall utföras.

En borrplan är en modell över hur ett antal hål ska borras i ett segment av exempelvis en tunnel. Ett segment kan exempelvis vara 5 meter, och motsvarar härvid en längd hos kroppen som är önskvärd att först borra och sedan spränga och därefter tömmas på material.

Den illustrerade borrplanen PBP visas härvid i en vy i en tänkt tunnels fortskridande huvudriktning. Borrplanen PBP visas i en vertikalvy (inbegripande en lokal 2D-projicering). I en borrplan illustreras ingångspunkter för ett antal borrhål samt hur varje sådant borrhål ska vara riktat. En ingångspunkt markeras i borrplanen som en cirkel. Vidare illustreras en slutpunkt genom en projicering av borrhål löpande från nämnda startpunkt. En sådan projicering av ett borrhål illustreras som ett streck utgående från nämnda cirkel avseende ingångsposition för ett borrhål. Härvid kan en riktning och slutpunkt för ett givet borrhål utläsas ur nämnda borrplan. För ett fall där ett borrhål löper ortogonalt mot nämnda vertikalplan, dvs rakt in i kroppen, framgår inte nämnda projicering av ett sådant borrhål i borrplanen på annat sätt än att bara ingångspunkten (cirkeln) visas.

Den befintliga borrplanen PBP uppvisar ett första område W, en så kallad kil. Nämnda första område W uppvisar ett antal borrhål som skall borras. I detta fall innefattar nämnda första område fem stycken borrhål. Respektive projicering av borrhålen visar att samtliga borrhål i det första området skall riktas svagt snett uppåt med en viss vinkel. Enligt ett utförande utgör riktningen hos borrhålen hos nämnda första område en referensriktning, vilken referensriktning utgör den riktning som största möjliga antal borrhål hos borrplanen skall uppvisa givet att borrplanen uppfyller vissa kriterier, såsom att ett förutbestämt segment hos tunneln ska kunna sprängas ut.

Häri beskrivs att borrplanen uppvisar åtminstone ett andra område. Häri presenteras fyra sådana områden, enligt nedan.

Borrplanen PBP innefattar en vänstra stross LS. Nämnda vänstra stross LS uppvisar fyra borrhål, av vilka två ska borras snett uppåt och två ska borras snett uppåt till vänster. Härvid löper två hål parallellt med nämnda riktning hos borrhål hos nämnda första område W. De två andra borrhålen har anpassats till borrhålsslutpunkter i en slutplan i enlighet med det uppfinningsmässiga förfarandet.

Borrplanen innefattar en högra stross RS. Nämnda högra stross RS uppvisar fyra borrhål, av vilka två ska borras snett uppåt och två ska borras snett uppåt åt höger. Härvid löper två hål parallellt med nämnda riktning hos borrhål hos nämnda första område W. De två andra borrhålen har anpassats till borrhålsslutpunkter i ett slutplan i enlighet med en aspekt av det uppfinningsmässiga förfarandet.

Enligt detta exempelutförande uppvisar nämnda vänstra stross LS och nämnda högra stross RS väsentligen samma höjd som den hos nämnda första område W. Alternativt kan nämnda vänstra stross LS och nämnda högra stross RS uppvisa inbördes olika form som dessutom skiljer sig från nämnda första område W.

Borrplanen innefattar en övre stross US. Nämnda övre stross US innefattar ett antal borrhål, varav en majoritet löper i en riktning parallell med nämnda riktning hos borrhål hos nämnda första område W. Övriga borrhål i den övre strossen har uppvisar en riktning som anpassats till borrhålsslutpunkter i ett slutplan i enlighet med en aspekt av det uppfinningsmässiga förfarandet.

Borrplanen innefattar en undre stross BS. Nämnda undre stross BS innefattar ett antal borrhål, varav en majoritet uppvisar en projicerad riktning som löper i en vertikal riktning, dvs snett nedåt riktat. Härvid uppvisar de hålen inte en riktning som är parallell med nämnda riktning hos borrhål hos nämnda första område W, men som fördelaktigt innebär att korrigering av orientering av borranordningar hos borrgiggen enbart behöver utföras i en vertikalriktning beaktande att nämnda borrhål i nämnda första område är riktade snett uppåt (de uppvisar en projicerad riktning som löper i en vertikal riktning). Övriga borrhål i den övre strossen har uppvisar en riktning som anpassats till borrhålsslutpunkter i ett slutplan i enlighet med en aspekt av det uppfinningsmässiga förfarandet.

Härvid är nämnda första område W angränsande den vänstra strossen LS och den högra strossen RS så som framgår i Figur 3a. Nämnda övre stross US definieras av ett område som är beläget över nämnda första område W, nämnda vänstra stross LS och nämnda högra stross RS. Nämnda undre stross BS är belägen under nämnda första område W, nämnda vänstra stross LS och nämnda högra stross RS.

Vidare presenteras en yttre första kontur 1C i nämnda borrplan PBP. Vid nämnda första yttre kontur 1C definieras ett antal borrhål innefattande hålstartpunkter och nämnda respektive borrhålsprojicering. Den del av nämnda yttre första kontur 1C som löper horisontellt under nämnda undre stross BS kan benämnas bottenrad. Enligt ett utförande utgör riktningen hos borrhålen hos nämnda bottenrad en referensriktning, vilken referensriktning utgör den riktning som största möjliga antal borrhål hos borrplanen skall uppvisa givet att borrplanen uppfyller vissa kriterier, såsom att ett förutbestämt segment hos tunneln ska kunna sprängas ut.

Innanför nämnda första yttre första kontur 1C presenteras en inre andra kontur 2C. Vid nämnda inre andra kontur 2C definieras ett antal hålstartpunkter och nämnda respektive borrhålsprojicering. En del av nämnda andra kontur 2C illusteras med en bruten linje.

Inom varje nämnt område samt hos varje ovan nämnd kontur hos den ursprungliga borrplanen är en fördelning, positionering, utsträckning och orientering av ett antal borrhål specificerade enligt unika regler för varje sådant område eller kontur. Sådana olika regler kan vara förutbestämda.

Härvid är borrhål hos nämnda första område specificerade enligt en viss uppsättning regler WR.

Härvid är borrhål hos nämnda vänstra stross specificerade enligt en uppsättning regler LSR. Härvid är borrhål hos nämnda högra stross specificerade enligt en uppsättning regler RSR. Härvid är borrhål hos nämnda övre stross specificerade enligt en uppsättning regler USR. Härvid är borrhål hos nämnda undre stross specificerade enligt en uppsättning regler BSR. Härvid är borrhål hos nämnda första yttre kontur 1C specificerade enligt en uppsättning regler 1CR.

Härvid är borrhål hos nämnda inre kontur 2C specificerade enligt en uppsättning regler 2CR.

Enligt en aspekt av det uppfinningsmässiga förfarandet fördelas vertikala rader för borrhålsslutpunkter hos sidostrossar i ett slutplan. Motsvarande vertikala rader för borrhålsstartpunkter fördelas enligt en aspekt av det uppfinningsmässiga förfarandet i ett startplan. Två av dessa vertikala rader illustreras med brutna linjer hos nämnda högra stross RS.

Enligt en aspekt av det uppfinningsmässiga förfarandet fördelas borrhålsslutpunkter hos nämnda övre och undre stross på horisontella rader i ett slutplan. Motsvarande borrhålsstartpunkter fördelas enligt en aspekt av det uppfinningsmässiga förfarandet på horisontella rader i ett startplan. Två av dessa horisontella rader illustreras med brutna linjer hos nämnda övre stross US.

Enligt en aspekt av det uppfinningsmässiga förfarandet fördelas borrhålsslutpunkter hos nämnda första kontur 1C och nämnda andra kontur 2C på lämpligt sätt i ett slutplan hos borrplanen. Härvid kan borrhålsstartpunkter i ett startplan fördelas så att borrhålsprojektionen ligger i en normalriktning till nämnda kontur.

Med hänvisning till Figur 3b illusteraras schematiskt en fördelning av borrhål löpande från ett första plan Plan 1 med hålstartpunkter till ett andra plan Plan 2 med hålslutpunkter. Denna fördelning gäller för nämnda övre stross US och nämnda undre stross BS och avser en horisontell rad, vilket exemplifieras med hänvisning till Figur 3a. Härvid fördelas nämnda hålslutpunkter i nämnda andra plan Plan 2 i största möjliga utsträckning med ett önskvärt avstånd D mellan nämnda hålslutpunkter. Nämnda önskvärda avstånd D kan vara ett förutbestämt lämpligt avstånd, exempelvis beaktande material i borrkroppen, dimension hos hålet, prestanda hos sprängmedel för hålet, möjlighet att borra på ett effektivt sätt, etc. Enligt det uppfinningsmässiga förfarandet skall största möjliga antal borrhål härvid löpa i en riktning som är parallell med nämnda referensriktning, exempelvis definierad av en riktning hos nämnda första område W. Fördelning av hålstartpunkter specificeras så tillvida att inbördes avstånd mellan nämnda borrhål på denna hålrad inte överskrider ett maximalt tillåtet avstånd Dmax. Likaså definieras ett minsta tillåtet inbördes avstånd Dmin mellan nämnda borrhål på denna hålrad, vilket inte skall underskridas.

Härvid illustreras att tre centralt placerade borrhål på given horisontella rad uppvisar en riktning som överensstämmer med den fastställda referensriktningen, emedan de tvenne hålsstartpunkter för hål som löper på vardera sidan därav har anpassats i överensstämmelse med nämnda respektive hålslutpunkter och nämnda villkor avseende maximalt tillåtet avstånd Dmax och minimalt tillåtet avstånd Dmin.

Med hänvisning till Figur 3c illusteraras schematiskt en fördelning av borrhålsrader vertikalt löpande från ett första plan Plan 1 med hålstartpunkter till ett andra plan Plan 2 med hålslutpunkter. Denna fördelning gäller för nämnda vänstra stross LS och nämnda högra stross RS, vilket exemplifieras med hänvisning till Figur 3a. Härvid fördelas nämnda vertikala borrhålsrader i nämnda andra plan Plan 2 i största möjliga utsträckning med ett önskvärt avstånd L mellan nämnda rader. Nämnda önskvärda avstånd L kan vara ett förutbestämt lämpligt avstånd, exempelvis beaktande material i borrkroppen, dimension hos hålet, prestanda hos sprängmedel för hålet, möjlighet att borra på ett effektivt sätt, etc.

Enligt det uppfinningsmässiga förfarandet skall största möjliga antal borrhål härvid löpa i en riktning som är parallell med nämnda referensriktning, exempelvis definierad av en riktning hos nämnda första område W. Fördelning av nämnda vertikala borrhålsrader specificeras så tillvida att inbördes avstånd mellan nämnda rader inte överskrider ett maximalt tillåtet avstånd Lmax. Likaså definieras ett minsta tillåtet inbördes avstånd Lmin mellan nämnda rader som inte skall underskridas.

Härvid illustreras att tre centralt placerade rader uppvisande en riktning som överensstämmer med den fastställda referensriktningen, emedan övriga rader för borrhål som löper på vardera sidan därav har anpassats i överensstämmelse med nämnda respektive rader i Plan 2 och nämnda villkor avseende maximalt tillåtet avstånd Lmax och minimalt tillåtet avstånd Lmin hos raderna i Planl.

Genom att fördela vertikala borrhålsrader på beskrivet sätt kan därefter borrhål specificeras på nämnda rader, där ett flertal borrhål härvid kommer löpa i samma riktning som referensriktningen.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning kan borrhål fördelas på nämnda inre kontur 2C och nämnda yttre kontur 1C i enlighet med den häri beskrivna principen, nämligen att maximera antalet borrhål i borrplanen som löper i samma riktning som referensriktningen. Alternativt kan borrhål fördelas på nämnda inre kontur 2C och nämnda yttre kontur 1C så att borrhål med borrhålsstartpunkt vid en kontur hos borrplanen riktas så att borrhålsprojektionen ligger i en normalriktning till nämnda kontur.

Figur 3d illustrerar schematiskt en sidovy av en borrplan, enligt detta exempel den borrplan PBP som visas i Figur 3a. Härvid illusteras borrhål H1C1, H2C1 och H3C1 som illustrerats med hänvisning till Figur 3a. Sträckan mellan 1C som definierar ett startplan för borrning och B1C (se även Fig. 3a) som definierar ett slutplan för borrning kan vara en godtycklig lämplig sträcka, exempelvis 5 meter. Det är sålunda längden av det segment hos kroppen som skall borras och sprängas. Härvid illustreras att nämnda borrhål H1C1 har en riktning svagt uppåt riktad. Härvid illustreras att nämnda borrhål H2C1 har en riktning svagt nedåt riktad. Härvid illustreras att nämnda borrhål H3C1 har en riktning som löper ortogonalt mot nämnda startplan (vilket i detta fall är vertikalt) in i kroppen.

Det bör påpekas att både nämnda startplan Plan 1 och nämnda slutplan Plan 2 kan uppvisa en orientering som inte är vertikalt orienterad. Härvid kan en elektronisk borrplan avse ett segment där nämnda startplan och nämnda slutplan inte är vertikalt orienterade.

Figur 4a illustrerar schematiskt ett flödesschema över ett förfarande för borrplansgenerering där en borrplan specificerar ett antal borrhål med startpunkt och slutpunkt, vilka borrhål är fördelade inom i borrplanen specificerade områden, vilka områden inbegriper ett första område och åtminstone ett andra område angränsande nämnda första område. Förfarandet innefattar ett första förfarandesteg s401. Steget s401 inbegriper steget att: - specificera borrplanens borrhål baserat på en önskad hålfördelning avseende varje borrhåls slutpunkt och en strävan att maximera antalet borrhål i nämnda åtminstone ett andra område vilka är inbördes parallella och härvid bringas löpa i en referensriktning hos borrplanen. Efter förfarandesteget s401 avslutas förfarandet.

Figur 4b illustrerar schematiskt ett flödesschema över ett förfarande för borrplansgenerering där en borrplan PBP specificerar ett antal borrhål med startpunkt och slutpunkt, vilka borrhål är fördelade inom i borrplanen specificerade områden, vilka områden inbegriper ett första område W och åtminstone ett andra område angränsande nämnda första område.

Förfarandet innefattar ett första förfarandesteg s410. Förfarandesteget s410 kan inbegripa steget att fastställa en referensriktning hos en borrplan PBP. Detta kan utföras på olika sätt.

Exempelvis kan förfarandesteget s410 inbegripa steget att fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål i nämnda första område W, vilket första område är en kil. Exempelvis kan förfa ra ndetsteget s410 inbegripa steget att fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål i en övre del hos en kontur 1C hos nämnda borrplan PBP. Exempelvis kan förfarandesteget s410 inbegripa steget att fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål hos en bottenrad 1C hos nämnda borrplan PBP Exempelvis kan förfarandesteget s410 inbegripa steget att fastställa nämnda referensriktning på basis av bestämda regler.

Förfarandesteget s410 kan inbegripa steget att specificera nämnda borrplan PBP på så sätt att den innefattar nämnda första område W jämte fyra ytterligare områden LS; RS; US; BS inbegripande ett område på var sida om nämnda första område W och ett övre område, beläget över nämnda första område och områdena på var sida om nämnda första område, samt ett undre område beläget under nämnda första område och områdena på var sida om nämnda första område. Förfarandesteget s410 kan inbegripa steget att i nämnda borrplan, specificera nämnda områden inom ramen för en yttre kontur 1C och en inre kontur 2C Efter förfarandesteget s410 utförs ett efterföljande förfarandesteg s420.

Förfarandesteget s420 kan inbegripa steget att specificera borrhål för nämnda övre stross US och nämnda undre stross BS.

Förfarandesteget s420 kan innefatta stegen att: - fastställa ett önskat avstånd mellan borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda övre stross US och nämnda undre stross BS; och - fördela nämnda borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda övre stross US och nämnda undre stross BS i enlighet med nämnda fastställda önskade avstånd; och - fördela borrhålsstartpunkter hos borrhålen i nämnda övre stross US och nämnda undre stross BS på basis av nämnda fördelade borrhålsslutpunkter. Härvid kan borrhålsstartpunkter hos borrhål fördelas i nämnda övre stross US och nämnda undre stross BS genom en förtätning eller förglesning för en anpassning till borrhålsslutpunkter fördelade baserat på nämnda önskade avstånd mellan borrhålsslutpunkter, varvid sådana borrhål ej tillhör nämnda inbördes parallellt löpande borrhål. Härvid tas hänsyn till regler rörande största tillåtna avstånd Dmax och/eller minsta tillåtna avstånd Dmin mellan nämnda borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda övre stross US och nämnda undre stross BS. Där det är tillämpligt kan det fastställas om antalet borrhål i nämnda borrplan skall ökas eller minskas för anpassning till regler rörande nämnda största tillåtna avstånd Dmax och/eller nämnda minsta tillåtna avstånd Dmin mellan nämnda borrhålsstartpunkter och/eller borrhålsslutpunkter hos borrhål.

Efter förfarandesteget s420 utförs ett efterföljande förfarandesteg s430.

Förfarandesteget s430 kan inbegripa steget att specificera borrhål för nämnda vänstra stross LS och nämnda högra stross RS. Detta sker genom att först specificera vertikala rader av borrhålsslutpunkter Förfarandesteget s430 kan innefatta stegen att: - fastställa ett önskat avstånd mellan vertikala rader av borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda vänstra stross LS och nämnda högra stross RS; - fördela nämnda vertikala rader av borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda vänstra stross LS och nämnda högra stross RS i enlighet med nämnda fastställda önskade avstånd; och - fördela vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhålen i nämnda vänstra stross LS och nämnda högra stross RS i enlighet därmed.

Förfarandesteget s430 kan innefatta stegen att fördela nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhål i nämnda vänstra stross LS och nämnda högra stross RS genom en förtätning eller förglesning för en anpassning till nämnda vertikala rader av borrhålsslutpunkter fördelade baserat på nämnda önskade avstånd mellan vertikala rader av borrhålsslutpunkter, varvid sådana vertikala rader av borrhålsstartpunkter ej tillhör en grupp av ekvidistant positionerade vertikala rader. Härvid kan hänsyn tagas till regler rörande största tillåtna avstånd Lmax och/eller minsta tillåtna avstånd Lmin mellan nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda vänstra stross LS och nämnda högra stross RS. När nämnda vertikala rader fördelats enligt en aspekt det uppfinningsmässiga förfarandet fördelas borrhål på lämpligt sätt på nämnda vertikala rader hos nämnda vänstra stross LS och nämnda högra stross RS.

Efter förfarandesteget s430 utförs ett efterföljande förfarandesteg s440.

Förfarandesteget s440 kan inbegripa steget att specificera borrhål för nämnda yttre kontur 1C och nämnda inre kontur 2C. Detta kan ske på olika sätt. Enligt en variant fördelas nämnda borrhål ekvidistant hos de båda konturerna. Enligt ett utförande riktas borrhål med borrhålsstartpunkt vid nämnda konturer hos borrplanen PBP så att borrhålsprojektionen ligger i en normalriktning till nämnda kontur. Enligt ett exempel specificeras borrhål hos nämnda konturer baserat på en önskad hålfördelning avseende varje borrhåls slutpunkt och en strävan att maximera antalet borrhål nämnda konturer, vilka borrhål är inbördes parallella och härvid bringas löpa i nämnda referensriktning hos borrplanen PBP.

Efter förfarandesteget s440 avslutas/återgår förfarandet.

Med hänvisning till Figur 5, visas ett diagram av ett utförande av en anordning 500. Styrenheterna 200 och 210 som beskrivs med hänvisning till Figur 2 kan i ett utförande innefatta anordningen 500. Anordningen 500 innefattar ett icke-flyktigt minne 520, en databehandlingsenhet 510 och ett läs/skriv-minne 550. Det icke-flyktiga minnet 520 har en första minnesdel 530 vari ett datorprogram, så som ett operativsystem, är lagrat för att styra funktionen hos anordningen 500. Vidare innefattar anordningen 500 en buss-controller, en seriell kommunikationsport, l/O-organ, en A/D-omvandlare, en tids- och datum inmatningsoch överföringsenhet, en händelseräknare och en avbrytningscontroller (ej visade). Det ickeflyktiga minnet 520 har också en andra minnesdel 540.

Det tillhandahålles ett datorprogram P för borrplansgenerering där en borrplan specificerar ett antal borrhål med startpunkt och slutpunkt, vilka borrhål är fördelade inom i borrplanen specificerade områden, vilka områden inbegriper ett första område W och åtminstone ett andra område angränsande nämnda första område.

Datorprogrammet P kan innefatta rutiner för att specificera borrplanens borrhål baserat på en önskad hålfördelning avseende varje borrhåls slutpunkt och en strävan att maximera antalet borrhål i nämnda åtminstone ett andra område vilka är inbördes parallella och härvid bringas löpa i en referensriktning hos borrplanen.

Datorprogrammet P kan innefatta rutiner för att: - fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål i nämnda första område, vilket första område är en kil; eller - fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål i en övre del hos en kontur 1C hos nämnda borrplan PBP; eller - fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål hos en bottenrad hos nämnda borrplan PBP; eller - fastställa nämnda referensriktning på basis av bestämda regler.

Datorprogrammet P kan innefatta rutiner för att: - fastställa ett önskat avstånd mellan borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område; - fördela nämnda borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område i enlighet med nämnda fastställda önskade avstånd; och - fördela borrhålsstartpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område på basis av nämnda fördelade borrhålsslutpunkter.

Datorprogrammet P kan innefatta rutiner för att fördela borrhålsstartpunkter hos borrhål i nämnda åtminstone ett andra område genom en förtätning eller förglesning för en anpassning till borrhålsslutpunkter fördelade baserat på nämnda önskade avstånd mellan borrhålsslutpunkter, varvid sådana borrhål ej tillhör nämnda inbördes parallellt löpande borrhål.

Datorprogrammet P kan innefatta rutiner för att taga hänsyn till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd mellan nämnda borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda borrplan.

Datorprogrammet P kan innefatta rutiner för att fastställa om antalet borrhål i nämnda borrplan skall ökas eller minskas för anpassning till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd mellan nämnda borrhålsstartpunkter och/eller borrhålsslutpunkter hos borrhål.

Datorprogrammet P kan innefatta rutiner för att specificera nämnda befintliga borrplan på så sätt att den innefattar nämnda första område jämte fyra ytterligare områden inbegripande ett område på var sida om nämnda första område och ett övre område, beläget över nämnda första område och områdena på var sida om nämnda första område, samt ett undre område beläget under nämnda första område och områdena på var sida om nämnda första område. Datorprogrammet P kan innefatta rutiner för att i nämnda befintliga borrplan, specificera nämnda områden inom ramen för en yttre kontur.

Datorprogrammet P kan innefatta rutiner för att: - fastställa ett önskat avstånd mellan vertikala rader av borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område; - fördela nämnda vertikala rader av borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område i enlighet med nämnda fastställda önskade avstånd; och - fördela vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område i enlighet därmed.

Datorprogrammet P kan innefatta rutiner för att fördela nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhål i nämnda åtminstone ett andra område genom en förtätning eller förglesning för en anpassning till nämnda vertikala rader av borrhålsslutpunkter fördelade baserat på nämnda önskade avstånd mellan vertikala rader av borrhålsslutpunkter, varvid sådana vertikala rader av borrhålsstartpunkter ej tillhör en grupp av ekvidistant positionerade vertikala rader.

Datorprogrammet P kan innefatta rutiner för att taga hänsyn till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd mellan nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda borrplan.

Datorprogrammet P kan innefatta rutiner för att generera en riktning hos borrhål med borrhålsstartpunkt vid en kontur hos borrplanen så att borrhålsprojektionen ligger i en normalriktning till nämnda kontur.

Programmet P kan vara lagrat på ett exekverbart vis eller på komprimerat vis i ett minne 560 och/eller i ett läs/skrivminne 550.

När det är beskrivet att databehandlingsenheten 510 utför en viss funktion ska det förstås att databehandlingsenheten 510 utför en viss del av programmet vilket är lagrat i minnet 560, eller en viss del av programmet som är lagrat i läs/skrivminnet 550.

Databehandlingsanordningen 510 kan kommunicera med en dataport 599 via en databuss 515. Det icke-flyktiga minnet 520 är avsett för kommunikation med databehandlingsenheten 510 via en databuss 512. Det separata minnet 560 är avsett att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 511. Läs/skrivminnet 550 är anordnat att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 514. Till dataporten 599 kan t. ex. länkarna L210, L220, L230, L240 och L250 anslutas (se Figur 2).

När data mottages på dataporten 599 lagras det temporärt i den andra minnesdelen 540. När mottaget indata temporärt har lagrats, är databehandlingsenheten 510 iordningställd att utföra exekvering av kod på ett vis som beskrivits ovan. Enligt ett utförande innefattar signaler mottagna på dataporten 599 information om en befintlig borrplan generarad i enlighet med det uppfinningsmässiga förfarandet.

Delar av metoderna beskrivna häri kan utföras av anordningen 500 med hjälp av databehandlingsenheten 510 som kör programmet lagrat i minnet 560 eller läs/skrivminnet 550. När anordningen 500 kör programmet, exekveras häri beskrivna förfaranden.

Den föregående beskrivningen av de föredragna utföringsformerna av föreliggande uppfinning har tillhandahållits i syftet att illustrera och beskriva uppfinningen. Det är inte avsett att vara uttömmande eller begränsa uppfinningen till de beskrivna varianterna. Uppenbarligen kommer många modifieringar och variationer att framgå för fackmannen.

Utföringsformerna valdes och beskrevs för att bäst förklara principerna av uppfinningen och dess praktiska tillämpningar, och därmed möjliggöra för fackmän att förstå uppfinningen för olika utfö ringsform er och med de olika modifieringarna som är lämpliga för det avsedda bruket.

Claims (23)

Patentkrav

1. Förfarande för borrplansgenerering för en borrigg (100), där en borrplan (PBP) specificerar ett antal borrhål med startpunkt och slutpunkt, vilka borrhål är fördelade inom i borrplanen (PBP) specificerade områden (W; LS; RS; US; BS), vilka områden inbegriper ett första område (W) och åtminstone ett andra område (LS; RS; US; BS; 1C; 2C) angränsande nämnda första område, innefattande steget att: - automatiskt generera en borrplan (PBP) genom att fastställa ett önskat avstånd mellan borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS; US; BS; 1C; 2C); fördela nämnda borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS; US; BS; 1C; 2C) i enlighet med nämnda fastställda önskade avstånd och fördela borrhålsstartpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS; US; BS; 1C; 2C) på basis av nämnda fördelade borrhålsslutpunkter, så att antalet inbördes parallella borrhål i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS; US; BS; 1C; 2C) maximeras , varvid nämnda inbördes parallella borrhål specificeras att löpa i en fastställd referensriktning hos borrplanen (PBP).

2. Förfarande enligt krav 1, innefattande ett av följande steg: - fastställa (s410) nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål i nämnda första område (W), vilket första område är en kil; - fastställa (s410) nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål i en övre del hos en kontur (1C) hos nämnda borrplan (PBP); - fastställa (s410) nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål hos en bottenrad (1C) hos nämnda borrplan (PBP); och - fastställa (s410) nämnda referensriktning på basis av bestämda regler.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, innefattande steget att: - fördela borrhålsstartpunkter hos borrhål i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS; US; BS; 1C; 2C) genom en förtätning eller förglesning för en anpassning till borrhålsslutpunkter fördelade baserat på nämnda önskade avstånd mellan borrhålsslutpunkter, varvid sådana borrhål ej tillhör nämnda inbördes parallellt löpande borrhål.

4. Förfarande enligt krav 3, innefattande steget att: - taga hänsyn till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd (Dmax; Dmin) mellan nämnda borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda borrplan (PBP).

5. Förfarande enligt något av krav 1-4, innefattande steget att: - fastställa om antalet borrhål i nämnda borrplan (PBP) skall ökas eller minskas för anpassning till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd (Dmax; Dmin) mellan nämnda borrhålsstartpunkter och/eller borrhålsslutpunkter hos borrhål.

6. Förfarande enligt något av krav 1-5, innefattande stegen att: - specificera nämnda befintliga borrplan (PBP) på så sätt att den innefattar nämnda första område (W) jämte fyra ytterligare områden (LS; RS; US; BS) inbegripande ett område på var sida om nämnda första område och ett övre område, beläget över nämnda första område och områdena på var sida om nämnda första område, samt ett undre område beläget under nämnda första område och områdena på var sida om nämnda första område; och - i nämnda befintliga borrplan, specificera nämnda områden inom ramen för en yttre kontur (1C).

7. Förfarande enligt något av krav 1-6, innefattande stegen att: - fastställa ett önskat avstånd mellan vertikala rader av borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS); - fördela nämnda vertikala rader av borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS) i enlighet med nämnda fastställda önskade avstånd; och - fördela vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS) i enlighet därmed.

8. Förfarande enligt krav 7, innefattande steget att: - fördela nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhål i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS) genom en förtätning eller förglesning för en anpassning till nämnda vertikala rader av borrhålsslutpunkter fördelade baserat på nämnda önskade avstånd mellan vertikala rader av borrhålsslutpunkter, varvid sådana vertikala rader av borrhålsstartpunkter ej tillhör en grupp av ekvidistant positionerade vertikala rader.

9. Förfarande enligt krav 8, innefattande steget att: - taga hänsyn till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd mellan nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda borrplan (PBP).

10. Förfarande enligt något av krav 1-9, innefattande steget att: - rikta borrhål med borrhålsstartpunkt vid en kontur (1C; 2C) hos borrplanen (PBP) så att borrhålsprojektionen ligger i en normalriktning till nämnda kontur (1C; 2C).

11. System för borrplansgenerering för en borrigg (100), där en borrplan (PBP) specificerar ett antal borrhål med startpunkt och slutpunkt, vilka borrhål är fördelade inom i borrplanen (PBP) specificerade områden (W; LS; RS; US; BS; 1C; 2C), vilka områden inbegriper ett första område (W) och åtminstone ett andra område (LS; RS; US; BS; 1C; 2C) angränsande nämnda första område (W), innefattande: - organ (200; 210; 500) anordnade att automatiskt generera en borrplan (PBP) genom att fastställa ett önskat avstånd mellan borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS; US; BS; 1C; 2C); fördela nämnda borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS; US; BS; 1C; 2C) i enlighet med nämnda fastställda önskade avstånd och fördela borrhålsstartpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS; US; BS; 1C; 2C) på basis av nämnda fördelade borrhålsslutpunkter, så att antalet inbördes parallella borrhål i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS; US; BS; 1C; 2C) maximeras, varvid nämnda inbördes parallella borrhål specificeras att löpa i en fastställd referensriktning hos borrplanen (PBP).

12. System enligt krav 11, innefattande: - organ (200; 210; 500) anordnade att fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål i nämnda första område (W), vilket första område är en kil; eller - organ (200; 210; 500) anordnade att fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål i en övre del hos en kontur (1C) hos nämnda borrplan (PBP); eller - organ (200; 210; 500) anordnade att fastställa nämnda referensriktning som en riktning hos borrhål hos en bottenrad (1C) hos nämnda borrplan (PBP); eller - organ (200; 210; 500) anordnade att fastställa nämnda referensriktning på basis av bestämda regler.

13. System enligt krav 11 eller 12, innefattande: - organ (200; 210; 500) anordnade att fördela borrhålsstartpunkter hos borrhål i nämnda åtminstone ett andra område genom en förtätning eller förglesning för en anpassning till borrhålsslutpunkter fördelade baserat på nämnda önskade avstånd mellan borrhålsslutpunkter, varvid sådana borrhål ej tillhör nämnda inbördes parallellt löpande borrhål.

14. System enligt krav 13, innefattande: - organ (200; 210; 500) anordnade att taga hänsyn till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd mellan nämnda borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda borrplan.

15. System enligt något av krav 11-14, innefattande: - organ (200; 210; 500) anordnade att fastställa om antalet borrhål i nämnda borrplan skall ökas eller minskas för anpassning till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd (Dmax; Dmin) mellan nämnda borrhålsstartpunkter och/eller borrhålsslutpunkter hos borrhål.

16. System enligt något av krav 11-15, innefattande: - organ (200; 210; 500) anordnade att specificera nämnda befintliga borrplan på så sätt att den innefattar nämnda första område (W) jämte fyra ytterligare områden inbegripande ett område på var sida om nämnda första område och ett övre område, beläget över nämnda första område och områdena på var sida om nämnda första område, samt ett undre område beläget under nämnda första område och områdena på var sida om nämnda första område; och - organ (200; 210; 500) anordnade att, i nämnda befintliga borrplan, specificera nämnda områden inom ramen för en yttre kontur (1C).

17. System enligt något av krav 11-16, innefattande: - organ (200; 210; 500) anordnade att fastställa ett önskat avstånd mellan vertikala rader av borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område; - organ (200; 210; 500) anordnade att fördela nämnda vertikala rader av borrhålsslutpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område i enlighet med nämnda fastställda önskade avstånd; och - organ (200; 210; 500) anordnade att fördela vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhålen i nämnda åtminstone ett andra område i enlighet därmed.

18. System enligt krav 17, innefattande: - organ (200; 210; 500) anordnade att fördela nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhål i nämnda åtminstone ett andra område (LS; RS) genom en förtätning eller förglesning för en anpassning till nämnda vertikala rader av borrhålsslutpunkter fördelade baserat på nämnda önskade avstånd mellan vertikala rader av borrhålsslutpunkter, varvid sådana vertikala rader av borrhålsstartpunkter ej tillhör en grupp av ekvidistant positionerade vertikala rader.

19. System enligt krav 18, innefattande: - organ (200; 210; 500) anordnade att taga hänsyn till regler rörande största och/eller minsta tillåtna avstånd (Lmax; Lmin) mellan nämnda vertikala rader av borrhålsstartpunkter hos borrhål hos nämnda borrplan.

20. System enligt något av krav 11-19, innefattande: - organ (200; 210; 500) anordnade att rikta borrhål med borrhålsstartpunkt vid en kontur hos borrplanen så att borrhålsprojektionen ligger i en normalriktning till nämnda kontur.

21. Borrigg innefattande ett system enligt något av kraven 11-20.

22. Datorprogram för borrplansgenerering, där nämnda datorprogram (P) innefattar programkod för att orsaka en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten att utföra stegen enligt något av patentkraven 1-10.

23. Datorprogramprodukt innefattande en programkod lagrad på ett, av en dator läsbart, medium för att utföra förfarandestegen enligt något av patentkraven 1-10, när nämnda datorprogram körs på en elektronisk styrenhet eller en annan dator ansluten till den elektroniska styrenheten.