SE537965C2 - Förfarande och system för att fastställa en räckvidd för ettfordon - Google Patents

Abstract

537 96 Sammandrag Fareliggande uppfinning hanfor sig till ett farfarande for att estimera en rackvidd for ett fordon (100), varvid namnda fordon (100) innefattar en forbranningsmotor (101) och ett med namnda forbranningsmotor (101) associerat branslematningssystem, varvid fordonet (100) vidare innefattar en forsta huvudtank (215A) for upptagande av bransle och en farsta branslepump (212) far averfaring av bransle fran namnda forsta huvudtank (215A) till namnda branslematningssystem. Farfarandet innefattar att: - baserat pd data avseende vagen framfar fordonet (100) och ett forsta matt pa kvarvarande bransle i namnda farsta huvudtank (215A) estimera en rackvidd for namnda fordon (100).

Description

537 96 FoRFARANDE OCH SYSTEM FOR ATT FASTSTALLA EN RACKVIDD FOR ETT FORDON Uppfinningens omr&de Foreliggande uppfinning hanfor sig till ett forfarande for att faststalla en rackvidd for ett fordon enligt ingressen till patentkravet 1. Uppfinningen avser aven ett system och ett fordon, liksom aven ett datorprogram och en datorprogramprodukt, vilka implementerar forfarandet enligt uppfinningen.

Uppfinningens bakgrund Fareliggande uppfinning hanfor sig till branslesystem vid fordon, och i synnerhet till tunga fordon sasom lastbilar, bussar och arbetsmaskiner. Dessa typer av fordon är ofta forhallandevis tunga, och fardas ocksa ofta langa strackor.

Sammantaget medfor detta krav pa att fordonen utrustas med f6rhallandevis stora bransletankar. T.ex. kan dylika fordon vara farsedda med en bransletank rymmande i storleksordningen 500-1000 liter, dar denna volym aven kan vara f5rdelad pa tva vid fordonet anordnade bransletankar.

Bransletankarna utgors saledes av fOrhallandevis stora volymer, vilket medfor, flax branslenivan minskar, att kvarvarande bransle kommer att flyttas runt i bransletanken i beroende av fordonets rorelser. BransleoverfOring frail bransletanken till fordonets farbranningsmotor utfars vanligtvis genom utnyttjande av en i bransletanken nedsankt armatur med ett inlopp genom vilket branslet sugs upp med hjalp av en pump. For att bransle skall kunna sugas upp medelst namnda pump erfordras dock att armaturens inlopp omges av bransle och inte av luft.

FOr att detta ska kunna sakerstallas, t.ex. vid framfarande av fordonet i uppfors- och/eller nedfarslutningar, tillampas 1 537 96 vanligtvis en minsta erfordrad restvolym vid vilken pafyllnad av bransle erfordras for att inte riskera att branslet, vid lagre volymer, pa grund av t.ex. lutning kan ansamlas i bransletanken pa ett sadant satt att bransle inte langre omger armaturens inlopp. Om branslepumpen bOrjar suga luft far detta foljden att bransletillforseln till forbranningsmotorns fOrbranningskammare avbryts, vilket i sin tur leder till motorstopp.

Sammanfattning av uppfinningen Det Or ett syfte med foreliggande uppfinning att tillhandahalla ett forfarande fOr att estimera en rackvidd for ett fordon. Detta syfte uppnas med ett forfarande enligt patentkrav 1.

Fareliggande uppfinning hanfor sig till ett fOrfarande for att estimera en rackvidd for ett fordon, varvid namnda fordon innefattar en forbranningsmotor och ett med namnda forbranningsmotor associerat branslematningssystem, sasom t.ex. ett insprutningssystem, varvid fordonet vidare innefattar en forsta huvudtank for upptagande av bransle och en forsta branslepump for averfOring av bransle fran namnda forsta huvudtank till namnda branslematningssystem. Farfarandet innefattar att: - baserat pa data avseende vagen framfar fordonet och ett fOrsta matt pa kvarvarande bransle i namnda forsta huvudtank estimera en rackvidd far namnda fordon.

Enligt ovan kan det finnas risk far att branslet i bransletanken, vid lagre volymer och vld vissa korfOrhallanden inte sakert omger armaturens inlopp med risk far motorstopp som fOljd, varfor av denna anledning en minsta tillaten restvolym i bransletanken ofta tillampas, vid vilken bransle anyo bOr fyllas pa for att inte riskera motorstopp. Denna erfordrade restvolym kan vara mycket stor, och t.ex. vara i 2 537 96 storleksordningen 20% av bransletankens totala volym. Detta medfor suedes att fordon med stora bransletankar standigt belastas av en star extravolym, och darmed vikt, som i praktiken mycket sallan eller aldrig kan utnyttjas. Denna stora restvolym kan aven ha en psykologiskt negativ inverkan pa en forare som uppmanas att tanka pa nytt fastan hundratals liter bransle fortfarande kan finnas kvar i fordonets en eller flera bensintankar.

Foreliggande uppfinning tillhandahaller ett forfarande for att reducera dylika problem. Enligt uppfinningen utnyttjas data avseende fordonets underlag, sasom vagen, framfor fordonet, sasom t.ex. vaglutningen fOr ett framfOrvarande vagavsnitt, tillsammans med ett matt pa kvarvarande branslemangd i fordonets en eller flera bransletankar fOr att estimera en rackvidd for fordonet, dvs. en stracka fordonet kan fardas innan det, t.ex. pa grund av vaglutningen, tvingas fylla pa bransle far att inte riskera motorstopp.

Detta innebar att erfordrad branslereserv kan regleras baserat pa namnda data avseende vagen framfOr fordonet, dar branslereserven kan goras mindre nar forhallandena for att kunna suga upp bransle fran namnda fOrsta huvudtank farvantas vara goda, medan omvant en storre reserv kan erfordras nar fOrhallandena forvantas vara mindre gynnsamma.

Enligt en utfaringsform tillampas en mellan namnda branslematningssystem och namnda forsta huvudtank anordnad transfertank, aven kallad "catch-tank" men nedan kallad transfertank, varvid forfarandet innefattar att tillfOra bransle till namnda transfertank fran namnda farsta huvudtank innan overforing till namnda branslematningssystem, och varvid namnda transfertank utgor en jamfOrt med namnda farsta bransletank mindre tank. Transfertankens volym kan t.ex. 3 537 96 utgara en volym i intervallet 1-10%, eller 1-5%, av ndmnda huvudtankarnas sammanlagda volym.

Transfertanken är suedes vdsentligt mindre an huvudtanken, vilket medfor att denna ocksa är mindre kdnslig far brdnslets forflyttningar i tanken pa grund av rorelser och vaglutningar.

Ndr transfertanken är fylld fungerar denna ddrfar som buffert vid tillfdllen ndr brdnsle inte kan uppsugas ur huvudtanken, varvid brdnsle kan overforas till brdnslematningssystemet fran transfertanken dven ndr brdnsle i ndmnda forsta huvudtank inte dr tillgangligt, och varvid transfertanken Ater kan fyllas pa ndr forutsdttningar medges for detta och huvudtankens brdnsle Ater är tillgdngligt. En dylik losning tillAter sAledes att en On storre andel av huvudtankens brdnsle kan nyttjas innan pAfyllning erfordras. Overforing till ndmnda transfertank utfors med fordel av en medelst en elmotor driven brdnslepump, varvid denna brdnslepump kan regleras baserat pi tillgAng av brdnsle far uppsugning.

Vidare kan ndmnda forsta matt pa kvarvarande brdnsle i ndmnda farsta huvudtank atminstone delvis estimeras baserat pa en hastighet med vilken ndmnda transfertank fylls med brdnsle tram ndmnda farsta huvudtank, ddr fyllnadstiden kommer att vara ldngre ndr mdngden brdnsle i huvudtanken är mindre, och en starre andel luft sugs upp av brdnslepumpen. Mattet kan Oven estimeras atminstone delvis baserat pa storleken av en drivstrOm for en elmotor som driver ndmnda fOrsta brdnslepump.

Likasa kan mattet dven atminstone delvis baseras pa en i ndmnda farsta huvudtank anordnad flottar. Fyllnadshastighet respektive drivstrom kan dock manga ganger ge en vdsentligt noggrannare estimering av kvarvarande mdngd brdnsle jdmfOrt med anvdndning av en flottar, varvid ocksa en storre andel av brdnslet kan utnyttjas utan att riskera felaktigt uppskattad kvarvarande mdngd brdnsle. 4 537 96 Ytterligare kannetecken for fOreliggande uppfinning och fordelar darav kommer att framga ur foljande detaljerade beskrivning av exempelutfOringsformer och de bifogade ritningarna.

Kort beskrivning av ritningarna Fig. 1A visar en drivlina i ett fordon vid vilket fOreliggande uppfinning med fardel kan anvandas.

Fig. 1B visar en styrenhet i ett fordonsstyrsystem.

Fig. 2visar schematiskt ett branslesystem vid vilket fOreliggande uppfinning kan tillampas.

Fig. 3visar schematiskt ett exempelf5rfarande enligt en utforingsform av fOreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning av foredragna utforingsformer Fig. 1A visar schematiskt en drivlina i ett fordon 100 enligt en utfOringsform av fOreliggande uppfinning. Det i fig. 1A schematiskt visade fordonet 100 innefattar en drivlina med en fOrbranningsmotor 101, vilken pa ett sedvanligt satt, via en pa forbranningsmotorn 101 utgaende axel, vanligtvis via ett svanghjul 102, Or forbunden med en vaxellada 103 via en koppling 106. Forbranningsmotorn 101 styrs av fordonets 100 styrsystem via en motorstyrenhet 115. Likasa styrs, fOreliggande exempel, koppling 106 respektive vaxellada av en styrenhet 116.

Vidare driver en fran vaxelladan 103 utgaende axel 107 drivhjul 113, 114 via en slutvaxel 108, sasom t.ex. en sedvanlig differential, samt drivaxlar 104, 105 forbundna med namnda slutvaxel 108. Fig. 1A visar saledes en drivlina av en specifik typ, men uppfinningen Or tillamplig vid samtliga typer av drivlinor, och aven vid samtliga typer av fordon, sa lange som dessa drivs av en fOrbranningsmotor. 537 96 Det visade fordonet innefattar aven ett branslesystem, dar i fig. lA visas tva bransletankar 215A, 215B fran vilka bransle tillfars ett vid farbranningsmotorn 101 anordnat branslematningssystem, i foreliggande exempel ett insprutningssystem 204. Branslesystemets funktioner styrs av en styrenhet 230. Ytterligare detaljer i det exemplifierade branslesystemet visas i fig. 2, och beskrivs nedan.

Enligt foreliggande uppfinning estimeras en rackvidd far fordonet baserat pa ett matt pa kvarvarande bransle respektive information om vagen framfar fordonet. Farfarandet enligt uppfinningen kan vara anordnat att utforas av flagon tillamplig i fordonets styrsystem forekommande styrenhet, och kan t.ex. vara anordnat att utforas av styrenheten 230 alternativt annan tillamplig vid fordonet befintlig styrenhet, sasom t.ex. motorstyrenheten 115. Styrenheten kan suedes utgaras av nagon tillamplig befintlig styrenhet i fordonets styrsystem. Uppfinningen kan aven implementeras i en far fareliggande uppfinning dedikerad styrenhet.

Allmant bestir dylika styrsystem av ett kommunikationsbussystem bestaende av en eller flera kommunikationsbussar for att sammankoppla ett antal elektroniska styrenheter (ECU:er), eller controllers, och olika pa fordonet 100 anordnade komponenter. Ett dylikt styrsystem kan suedes innefatta ett stort antal styrenheter, och ansvaret far en specifik funktion kan vara uppdelat pa tier an en styrenhet. For enkelhetens skull visas i fig. 1A endast ett mycket begransat antal styrenheter.

Styrenhetens 230 (eller den/de styrenheter vid vilken/vilka foreliggande uppfinning är implementerad) funktion enligt fareliggande uppfinning kan t.ex. komma att hero av signaler fran olika sensorer, dar exempel pa dylika sensorer beskrivs nedan i anknytning till fig. 2. Vidare kan funktionen enligt 6 537 96 uppfinningen hero av signaler fran den/de brdnslepumpar som ombesorjer overforing av bransle fran bransletank till insprutningssystem enligt nedan. Styrningen kan dven bero av signaler fran en eller flera andra styrenheter, sasom data avseende fordonets vdg framfor fordonet mottagen tram styrenheten 117.

Vidare utfors styrningen ofta av programmerade instruktioner. Dessa programmerade instruktioner utgars typiskt av ett datorprogram, vilket nar det exekveras i styrenhet astadkommer att styrenheten utfor 6nskad styrning, sasom f6rfarandesteg enligt foreliggande uppfinning.

Datorprogrammet utgor vanligtvis del av en datorprogramprodukt, ddr datorprogramprodukten innefattar ett tillampligt lagringsmedium 121 (se fig. 1E) med datorprogrammet lagrat pa ndmnda lagringsmedium 121. Ndmnda digitala lagringsmedium 121 kan t.ex. utgoras av nagon ur gruppen: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en harddiskenhet, etc., och vara anordnat i eller i forbindelse med styrenheten, varvid datorprogrammet exekveras av styrenheten. Genom att dndra datorprogrammets instruktioner kan saledes fordonets upptrddande i en specifik situation anpassas.

En exempelstyrenhet (styrenheten 230) visas schematiskt i fig. 1B, varvid styrenheten i sin tur kan innefatta en berdkningsenhet 120, vilken kan utgOras av t.ex. flagon ldmplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets for digital signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en forutbestamd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC). Berdkningsenheten 120 är forbunden med en minnesenhet 121, vilken tillhandahaller berdkningsenheten 120 t.ex. den lagrade programkoden och/eller 7 537 96 den lagrade data berakningsenheten 120 behOver for att kunna utfora berakningar, t.ex. for att faststalla huruvida en felkod ska aktiveras. Berakningsenheten 120 Or Oven anordnad att lagra del- eller slutresultat av berakningar i minnesenheten 121.

Vidare är styrenheten forsedd med anordningar 122, 123, 124, 125 for mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler. Dessa in- respektive utsignaler kan innehalla vagformer, pulser, eller andra attribut, vilka av anordningarna 122, 125 for mottagande av insignaler kan detekteras som information for behandling av berakningsenheten 120. Anordningarna 123, 124 fOr sandande av utsignaler Or anordnade att omvandla berakningsresultat fran berakningsenheten 120 till utsignaler for Overf5ring till andra delar av fordonets styrsystem och/eller den/de komponenter fOr vilka signalerna Or avsedda. Var och en av anslutningarna till anordningarna fOr mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler kan utgOras av en eller flera av en kabel; en databuss, sasom en CAN-bus (Controller Area Network bus), en MOST-bus (Media Oriented Systems Transport), eller nagon annan busskonfiguration; eller av en tradlas anslutning.

Ett exempelforfarande enligt uppfinningen visas i fig. 3, och uppfinningen kommer att exemplifieras i anknytning till det fig. 2 visade brOnslesystemet. Foreliggande uppfinning Or tillamplig vid samtliga typer av branslesystem, sasom ett konventionellt system med en bransletank och en branslepump som overfor bransle till forbranningsmotorn, dar branslepumpen vanligtvis drivs av fOrbranningsmotorn och saledes Or i drift nar farbranningsmotorn är i drift. Uppfinningen är dock sarskilt tillamplig vid branslesystem av den i fig. 2 visade 8 537 96 typen, och de varianter av branslesystem som beskrivs i anknytning till fig. 2.

Ater till forfarandet 300 borjar detta i step 301, dar det faststalls huruvida fordonets rackvidd skall estimeras, dvs. hur lang stracka fordonet forvantas kunna framforas innan pafyllning av bransle erfordras. Farfarandet ligger kvar i step 301 sa lange som sadan estimering inte skall utfOras. Nar estimering skall utforas fortsatter farfarandet till step 302. Enligt en utforingsform kan fordonet vara anordnat att kontinuerligt estimera rackvidden, dvs. kriteriet f5r 5vergang fran step 301 till step 302 kan alltid anses vara uppfyllt.

Enligt en utfOringsform kan overgang fran step 301 till step 302 vara anordnad att ske t.ex. nar ett matt pa fordonets aterstaende branslemangd understiger nagon niva, vilket t.ex. kan faststallas atminstone delvis genom utnyttjande av en i huvudtanken anordnad flottor, eller genom utnyttjande av branslepumpdata enligt nedan. overgangen kan aven vara baserad pa att en forvantad aterstaende branslemangd understiger nagon tillamplig branslemangd, dar den farvantade aterstaende branslemangden t.ex. kan estimeras baserat pa k5rd stracka och estimerad branslef5rbrukning.

Betraffande branslesystem galler allmant att i manga av dagens fordon nyttjas en branslepump anordnad i anslutning till farbranningsmotorn for uppsugning av bransle, dar branslepumpen är mekaniskt kopplad till fOrbranningsmotorn och drivs av farbranningsmotorns drivaxel. Denna lasning innebar att branslepumpen maste kunna pumpa en forhallandevis star mangd bransle redan vid laga rotationsvarvtal, dvs. lagre rotationsvarvtal an forbranningsmotorns tomgangsvarvtal, for att kunna pumpa en tillracklig mangd bransle till forbranningsmotorn nar startmotorn arbetar for att f5rbranningsmotorn overhuvudtaget ska kunna starta. Detta 9 537 96 leder i sin tur till att branslepumpen under fard kommer vara overdimensionerad och suedes kontinuerligt pumpa en star mangd brinsle som sedan mAste avledas och Aterledas till bransletanken. Denna overskottspumpning leder, sasom inses, till oOnskade forluster.

I det i fig. 2 visade systemet anvands tva huvudtankar 215A, 215B, vilka vardera rymmer en forhallandevis star mangd bransle, sasom t.ex. en branslemingd i intervallet 300-1000 liter. Anvandning av flera tankar kan gora det mojligt att sammantaget erhalla en stOrre branslekapacitet in vad som kanske annars skulle vara mojligt vid nyttjande av en enda tank di stOrre sammanhangande utrymmen kan utgOra en bristvara vid fordon, och varvid det saledes kan vara svart att hitta en mOjlig plats fir en enda tank av Onskad storlek.

De tva huvudtankarna 215A, 215B ir forbundna med varandra via en passage 216 i tankarnas 215A, 215B nedre del, varvid bransle kan flada fran den ena till den andra tanken. Likasa ar tankarna i ovankant forbundna med varandra via ett avluftningsfilter 214.

Bransle uppsugs fran huvudtanken 215A, till vilken alltsa aven branslet i huvudtanken 215B flodar, via en branslearmatur 213. Branslearmaturens 213 inlopp 213A dr faretridesvis ancrdnat langt ner i tanken, dvs. nara tankens batten, fir att majliggora att sa star volym som majligt kan uppsugas. Ett visst avstand fran tankens batten kan vara fordelaktigt, t.ex. i syfte att undvika uppsugning av grus, skrip och andra foremal som kan ha tagit sig in i tanken. Branslenivan i tanken kan faststallas genom utnyttjande av en nivasensor 217. Branslet sugs upp av en branslepump 212, och det av pumpen 212 uppsugna branslet pumpas, i fOreliggande exempel, via ett forfilter 211 fir avskiljning av vatten pa ett sedvanligt sift, till en vasentligt mindre tank 209, suedes utgarandes 537 96 en mellanliggande tank, i det foljande kallad transfertank. Transfertankens 209 storlek kan t.ex. vara i storleksordningen 15-50 liter, eller ha en storlek som i fOrhallande till huvudtankarnas sammanlagda volym utgor en volym i intervallet 1-10%, eller 1-5%, av huvudtankarnas sammanlagda volym. Vidare dr transfertankens geometri foretrddesvis sAdan att den har en h6jd bverstigande, eller fbretrddesvis vdsentligt overstigande, bredden respektive djupet. Transfertanken är saledes faretrddesvis forhallandevis hog och farhallandevis smal far att i mojligaste man reducera negativ inverkan av skvalp.

Pumpen 212 for overforing av brdnsle fran huvudtankarna 215A, 215B till transfertanken 209 kan med fordel vara anordnad inuti transfertanken 209, vilket indikeras med streckade linjer i fig. 2. Brdnslepumpen 212 utgor i detta fall inte en av forbranningsmotorn 101 driven brdnslepump, utan en av en elmotor 222 driven brdnslepump enligt nedan. Enligt den visade utfOringsformen nyttjas Oven en andra brdnslepump 210, vilken anvdnds for overforing av brdnsle frdn transfertanken 209 till fbrbrdnningsmotorns 101 insprutningssystem. Aven brdnslepumpen 210 kan drivas av en elmotor 221 och vara anordnad i transfertanken 209, liksom Oven brdnslefiltret 211. Genom att anordna brdnslepumparna, liksom respektive elmotorer 221, 222 far styrning av brdnslepumparna, i transfertanken 209 kan brdnslet anvandas for kylning av komponenter, samtidigt som, omvdnt, brdnslet kan uppvdrmas av averskottsvdrme frAn elmotorer/branslepumpar. De respektive branslepumparna liksom brdnslefiltret 211, kan alternativt vara anordnade utanfOr brdnsletankarna.

Brdnslet fors sedan, i foreliggande exempel frdn transfertanken 209 via en ledning 218 och ett andra brdnslefilter 207 till ett insprutningssystem, ddr en 11 537 96 hagtryckspump (eller annan mekanisk tryckhajande anordning sasom t.ex. en enhetsinsprutare) 204 trycksatter branslet till ett mycket hogt tryck som tillfors ett gemensamt rar (rail) 201 for tillforsel till forbranningsmotorns farbranningskammare via respektive injektorer 202.

Det i fig. 2 visade insprutningssystemet utgors sAledes av ett s.k. Common Rail-system, vilket alltsa innebar att samtliga injektorer (och darmed forbranningskammare) betjanas av det gemensamma bransleroret 201 (Common Rail). Trycket i bransleraret 201 kan regleras genom utnyttjande av en ventil 203. Betraffande branslefiltren beskrivs inte deras funktion bar, dA funktionen for dessa dr allmant kand.

Overskottsbransle frAn hogtryckspumpen 204 kan Aterledas till transfertanken 209 (enligt foreliggande exempel), alternativt huvudtankarna 215A, 215B (indikeras med streckad linje 225) via en ledning 219, 224. Likasa kan overskottsbransle fran injektorer 202 och/eller branslerar 201 Aterfaras pi motsvarande satt fran en overskottsledning 220, 224. Det Aterfarda branslet kan aven utgOras av smarjbransle far hogtryckspumpen 204 respektive injektorerna 202 etc. Det Aterfarda branslet dr vanligtvis uppvarmt, varvid denna overskottsvarme kan nyttjas for uppvarmning av bransle genom Aterfaring till tillamplig bransletank enligt ovan.

I det visade systemet visas sAledes tvA branslepumpar 210, 212 for overforing av bransle fran huvudtank till insprutningssystem. Den visade losningen har fardelen att genom nyttjande av den enligt ovan vasentligt mindre transfertanken, vilken clamed ocksA är vasenligt mindre kanslig for skvalpande bransle respektive fordonets lutning, tillsammans med anvandning av de tvA pumparna 210, 212, kan rackvidden forlangas ytterligare jamfort med anvandning av uppfinningen i ett konventionellt branslesystem. T.ex. kan 12 537 96 pumpen 212 pumpa brdnsle frAn huvudtankarna 215A, 215B till transfertanken 209 nar fordonets 100 lutning är sAdan att denna Overforing av brdnsle är mojlig, medan, vid situationer nar sAdan overforing inte är mojlig, branslet i transfertanken 209 anvdnds for buffert till dess att brdnsle Ater kan overforas frAn huvudtanken. Genom utnyttjande av denna losning kan sAledes nyttjandegraden fbr brdnslet i huvudtankarna ytterligare hajas.

Vidare utgors de visade branslepumparna 210, 212 med fordel och enligt foreliggande exempel av elektriskt styrda branslepumpar, dvs. pumparna 210, 212 styrs enligt ovan av varsin respektive elmotor 221, 222. Uppfinningen enligt foreliggande exempe1 nyttjar intelligensen hos Atminstone en av dessa pumpar i kombination med information om vdgen framfOr fordonet for att darmed kunna bestamma fordonets rackvidd med h6gre noggrannhet.

Ater till det i fig. 3 visade fOrfarandet erhAlls i steg 302 data avseende vagen framfOr fordonet. Styrenheten 230 kan vara anordnad att kontinuerligt mottaga data avseende vdgen framfOr fordonet frAn den styrenhet som hanterar dylik information.

Denna information kan t.ex. utgoras av kartdata tillsammans med positioneringsdata, alternativt annan tillamplig beskrivning av vagens beskaffenhet framfOr fordonet. Till exempe1 blir det alit vanligare att fordon innefattar en s.k.

Look Ahead (LA) funktion, en framAtseende funktion, scm styr olika fordonsfunktioner baserat pA hur vagen ser ut framfOr fordonet. T.ex. kan en farthAllarfunkton tillAta ett fordon att reducera hastigheten infor ett backkron am fordonet i en efterfbljande nedfbrslutning fbrvdntas accelerera till 5nskad hastighet i syfte att spara bransle. Denna framAtseende- funktion, eller dylik funktion, kan sAledes anvdndas far att farse styrenheten 230 med information am hur vdgen framfOr 13 537 96 fordonet ser ut. T.ex. kan dylika farthallare simulera hur fordonet kommer att bete sig nar det fardas langs ett kommande vagavsnitt, vilket ocksa kan utnyttjas vid estimering av rackvidden enligt foreliggande uppfinning. I foreliggande exempel tillhandahalls denna funktionalitet av en styrenhet 117 (fig. 1A).

I steg 302 erhalls suedes data avseende vagen framfor fordonet far nagot tillOmpligt vagavsnitt. T.ex. kan data avseende vagen framfor fordonet erhallas fram till ett kommande tankstalle, eller for en stracka motsvarande eller ungefarligen motsvarande aterstaende rackvidd for fordonet. I steg 303 erhAlls sedan data avseende branslesystemet, dar dessa data kan innefatta nivasensorns 217 niva liksom aven information fran en i transfertanken 209 anordnad nivasensor 223. Vidare kan data avseende i synnerhet pumpens 212 styrning erhallas, dar dessa data t.ex. kan utgaras av storleken far den strom med vilken elmotorn 222 driver pumpen 212.

Om pumpen 212 pumpar luft, eller bransle med ett start luftinnehall, kommer ett, jOmfart med pumpning av rent bransle, mindre arbete att utrattas av pumpen 212, med en lagre elmotorbelastning och darmed stramfarhrukning som faljd. Omvant kommer stromforbrukningen att vara hogre nar vasentligen luftfritt bransle pumpas. Denna strain kan saledes ge en god indikation pa branslenivan i huvudtanken 215A (och darmed Oven i tanken 215B) eftersom det kan detekteras nay-. pumpen 212 borjar suga luft.

Istallet for, eller i tillagg till, att anvanda stromfarbrukningen kan fyllnadstiden far fyllning av transfertanken anvandas, dvs. hur Lang tid det tar att fylla transfertanken med hjalp av pumpen 212. Detta kan t.ex. faststallas genom utnyttjande av nivasensorn 223. Nar pumpen 212 barjar suga en blandning av luft och bransle kommer det 14 537 96 att ta langre tid for transfertanken att fyllas. FOrandringar i fyllnadstiden kan saledes anvandas som parameter vid bestAmning av den faktiskt i huvudtankarna kvarstAende brAnslemAngden.

Denna information kan Aven kombineras med information om fordonets rAdande lutning, och tabellerade vdrden kan aven nyttjas, dAr t.ex. parametrar kan vara kalibrerade pi forhand, t.ex. vid tillverkning, varvid en mycket god estimering av aktuell brAnsleniva kan utforas t.ex. genom att medelst tabellen faststalla branslemangd baserat pA rAdande lutning eller andra korforhallanden sasom t.ex. acceleration, och fyllnadstid och/eller strOmforbrukning. Alternativt kan en tillAmplig algoritm anvandas, dar parametrar i algoritmen kan faststallas empiriskt.

I steg 304 estimeras sedan, baserat pA ovanstAende data, en rAckvidd for fordonet, dar det genom utnyttjande av kAnnedomen om vAgen framfar fordonet kan estimeras huruvida kvarvarande brAnsle kommer att vara Atkomligt for pumpning till transfertanken och clamed insprutningssystemet. DArmed kan ocksA en rAckvidd estimeras, dAr mojlig nyttjandegrad av tillgangligt bransle kommer att hero av vAgens variationer framfor fordonet, dar det kan estimeras huruvida det kommer att vara mOjligt att fylla transfertanken tillrackligt ofta for att inte riskera att denna blir tom med motorstopp som fOljd.

SA lAnge som transfertanken kan fyllas i tillräcklig utstrAckning, t.ex. for att vAgen framfor fordonet innehaller rakstrackor med farvantad jam hastighet och med tillAmpliga mellanrum, sA att fordonet kan passera vAgavsnitt dAr ingen eller endast begransad fyllning av transfertanken kan utfaras, kan fordonet framforas utan att brAnslepafyllnad erfordras. Den estimerade rackvidden kan sedan t.ex. anvAndas fOr att vid 537 96 tillamplig tidpunkt indikera for fOraren att branslepafyllnad erfordras, och foraren kan aven upplysas am var bransle senast bOr fyllas pa, eller fOr att indikera att fordonet bOr stannas for att undvika motorstopp pa en oonskad plats.

Vidare, am det t.ex. faststalls att rackvidden pa grund av ogynnsamma forhallanden, t.ex. i form av vaglutning och/eller forvantade ogynnsamma skvalpforhallanden, kommer att vara begransad kan det aven faststallas huruvida estimerad rackvidd ar tillracklig for att fordonet skall kunna ta sig till ett fOrvantat, eller nasta framforvarande mojliga, tankstalle fOr pafyllning av bransle. Darmed kan det ocksa faststallas huruvida fordonet bor atervanda till ett hakomliggande tankstalle, eller huruvida fordonet bor stannas innan branslet belt tar slut, t.ex. fOr att mOjliggOra stopp pa plant underlag istallet for i en uppfors- eller nedforslutning.

FOrfarandet kan sedan avslutas i steg 305, alternativt aterga till steg 301 for fly bestamning.

Sammantaget tillhandahaller foreliggande uppfinning saledes ett farfarande som mojliggar att en starre del av branslet i huvudtanken kan nyttjas utan risk for oonskade motorstopp.

Uppfinningen medger att beroende pa hur vagen ser ut framfOr fordonet kan olika stora uttag av bransle fran huvudtanken tillatas. Nar fordonet fardas i huvudsak langs plan vg kan storre uttag tillatas, medan ojamnare underlag kan medfora att en stOrre reserv erfordras. Branslereserven kan saledes tillatas att variera enligt foreliggande uppfinning.

Vidare har anvandningen av elektriskt styrda pumpar fordelen att risken for oonskad kavitation kan elimineras. Om en branslepump av konventionell typ anvands, dvs. en branslepump som drivs av fOrbranningsmotorns utgaende axel, kommer denna, am den borjar suga luft, att borja kavitera med foljden att pumpen inte Ater kan bOrja suga bransle utan att fOrst 16 537 96 stoppas, vilket sAledes ocksa innehdr att fordonet maste stoppas innan bransletillforsel kan aterupptas.

Enligt foreliggande exempel kan t.ex. styrstrOmmen till elmotorn 222 anvdndas for att detektera huruvida brdnslepumpen 212 borjar suga luft och darmed borjar kavitera, varvid brdnslepumpen medelst elmotorn kan regleras efterbehov och aven stoppas for att startas pa nytt. Branslepumpen 212 kan dven roteras vid olika varvtal for att mojliggara olika floden.

Branslepumpen 212 kan saledes startas och stoppas vid behov far att majliggora perioder ddr brdnsle inte averfars till transfertanken, varvid sedan transfertanken ater kan fyllas ndr gynnsammare karforhallanden rAder och brdnsle Ater finns tillgangligt for branslepumpen 212. I kombination med data avseende vdgen framfor fordonet kan sAledes en mycket god estimering av fordonets rackvidd goras dar data avseende vagen framfar fordonet dven anvdnds fOr att estimera forvdntad bransleforbrukning och saledes forvantad bransleatgang for kommande vdgavsnitt.

SAsom har ndmnts ovan är dock fOreliggande uppfinning inte begransad till branslesystem med elektriskt drivna brdnslepumpar, och ej heller till system med transfertank dven om dessa egenskaper ger ytterligare mojligheter. Uppfinningen är sAledes tilldmplig vid konventionella brdnslesystem, ddr i huvudsak erfordrad branslereserven kan regleras baserat pA data avseende vdgen framfar fordonet.

Ytterligare utforingsformer av forfarandet och systemet enligt uppfinningen Aterfinns i de bilagda patentkraven. Det skall ocksA noteras att systemet kan modifieras enligt olika utforingsformer av forfarandet enligt uppfinningen (och vice versa) och att foreliggande uppfinning alltsa inte pa nagot vis Or begransad till ovan beskrivna utforingsformer av 17 537 96 fOrfarandet enligt uppfinningen, utan avser och innefattar alla utforingsformer mom de bifogade sjdlvstandiga kravens skyddsomfang. 18

Claims (4)

1. 537 96 Patentkrav Forfarande fir att estimera en rackvidd fir ett fordon (100), varvid namnda forddn (100) innefattar en forbranninqsmotor (101) -nob ett med namnda. forbranningsmotor (101) associerat bransiematningssystem, varvid fordonet (100) vidare innefattar en forsta huvudtank (215A) fir upptaqande av bransie och en firs La bransiepump (212) fir overforing av bransie fran namnda forsta huvudtank (215A) till namnda bransiematningssystem, varvid f5rfarandet innefattar att: - baserat pa data avseende vagen framfor forddnet (100) och ett f5rsta mitt p0 kvarvarande loransle I namnda fOrsta huvudtank (215A) estimera en rackvidd fir namnda fordon. (100), kannetecknat av att forfarandet vidare innefattar att: baserat p0 namnda data avseende vagen framfOr forddnet (100) reglera en erfordrad bransiereserv. 2. Forfarande enligt krav 1, varvid namnda fOrsta. branslepump utgirs av en medeist en elmotor driven branslepump (212).

2. Forfarande enligt krav 1, varvid namnda for don (100) vidare innefattar en mellan namnda branslematninqssystem och namnda forsta huvudtan:k (215A) anordnad transfertank (209), varvid firfarandet innefattar att tilifOra bransle

3. .0till namnda transfertank (209) fran namnda fofsta huvudtank (215A) innan. Overforing till namnda bransiematningssvstem, och varvid namnda. transfertank (209) utgor en jamfOrt med namnda forsta huvudtank (20921) mindre tank. FOrfarande enligt krav 3, varvid. naminda transfertank (209) utgOrs an en tank med en hold vilken utg5rs av en jamfort med bredden respektive djupet hogre hOjd. 19 537 96 5. Forfarande enligt krav 3 eller

4., varvid transfertankens (209) storiek dr i storleksordningen 15-50 liter, eller av an storiek som i fOrhallande till en eller flare huvudtankars (215A, 215B) sammaniaqda voiym utqar en volym i interred let, 1-10%, eller 1-5%, av namilda. huvudtankarnas (215A, 215B) sammaniagda volvm. 6. FOrfarande enliqt nagot av kraven 3-5, varvid bransle tilifors namnda bransiematningssystem frin namnda transfertank (209) medelst en andra bxanslepumg (210). 7. Forfarande enliqt krav 6, varvid namnda andra bransiepump utgors av en elektriskt driven bransiepump (210). 8FOrfarande enligt nagot kraven 3-7, vidare innefattande att: 1. estimera namnda forsta mitt pa kvarvarande brahsle I. 1namnda forsta huvudtank (215A) Atminstone delvis baserat pi en hastighet med vilken namnda transfertank (209) fylls med bransie frin namnda forsta huvudtank (215A). 9. Farrarande enllgt nagot av kraven 3-8, vidare innefattande att estimera namnda rackvidd itminstone delvis baserat pi forvantade majlic_jheter att. fyila namnda transfertank (209). 10. FOrfarande enligt ndorot av foregiende krav, vidare innefattande att: 1. estimera namnda fOrsta matt pi kvarvarande bransle 2'namnda farsta huvudtank (2152) atminstone delvis baserat pi en i namnda forsta huvudtank (215A) anordnad flottor (217). 11. Farfarande enligt nagot av faregiende krav, vidare innefattande att: - estimera namnda forsta matt pi kvarvarande bransie namnda farsta huvudtank (215A) Atminstone delvis baserat 537 96 pa. storieken av en drivstrom for en elmotor (222) som driver namnda forsta bransiepump 212). 12. FOrfarande enligt nagot av foregaende krav, varvid namnda fordon (100) innefattar atminstone en forsta (215A) respektive en andra huvudtank (2157i), varvid namnda forsta (215A) respektive andra (21513) huvudtank star i bransleoverforande forbindelse med varandra, orb varvid forfarandet innefattar att overfOra bransie fran namnda forsta (215A) respektive andra (21513) huvudtank till 0namnda transfertank (209) medeist namnda fOrsta branslepump (212). 13. Forfarande enligt nagot av foreqaende bray, varvid forfarandet utfOrs nar fOrvantad aterstaende mangd bransle i namnda forsta huvudtank (215A) understiger en 1 forsta. manqd bransie. 14. Datorprogram innefattande programkod, vilketnlrnSmnda programkod exekveras i en dator astadkommer att namnda dator utfor forfarandet enligt nagot av patentkrav 1- 13. 1r--Datorprogramprodukt innefattande ett datorlasbart medium och ett datorprogram enligt patentkrav 14, varvid namnda datorprogram Sr innefattat I namnda datorlashara medium. , r io. System for att estimera en rackvidd for ett fordon (100), varvid namnda fordon (100) innefattar en fOrbranningsmotor (101) och ett med. namnda forbranningsmotor (101) associttrat branslematningssystem, varvid fordo-net (100) vidare innefattar en forsta huvudtank (215A) for upptagande av bransie och en forsta branslepump (212) fOr overfOring av bran sic fran namnda forsta. huvudtank (215A) till. namnda bransiematningssystem, varvid systemet innefattar organ for att: - baserat pa data avseende vagen framfOr fordonet (100) 21 537 96 och ett f(Orsta matt p kvarvarande hransle i na.,mnda fOrsta huvudtank (215A), estimera en rackvidd for namnda fordon (100), kannetecknat av, att systemet vidare innefattar organ for att: - baserat n namnda data avseende vagen framffir fordonet (100) reg1era en erfordrad bransiereserv. 17. Fordon (100), kannetecknat av att des innefattar ett system enligt krav 16. 1O 22 FIG. 'IA 13 j1 7-\ 215B ------108 th co -.I co a) 01 117 101 106 107 230 215A 204 I----114 537 96 2/4