SE536978C2 - Lagerkomponentdel och en metod att forma en lagerkomponent - Google Patents

Abstract

Uppfinningen berör en lagerkomponentdel (1) för användning i endiffusionssvetsningsprocess och som omfattar en kärndel (2) uppvisande enförsta omkringgående yta (3), åtminstone en ringdel (4) uppvisande en andraomkringgående yta (11), varvid kärndelen (2) och ringdelen (4) är fästa med ochlängs varandra på ett cirkulärt sätt genom deras första och andra omkretsytor (3,11), varvid ringdelen (4) är väsentligen u-formad i en tvärsnitts-betraktning ochomfattar två motstående sidor (7) ansluta genom en bassida (8) som tillsammansformar ett utrymme (6), varvid ringdelen (4) är anordnad för att motta ett första material (5) i utrymmet (6) format av u-formen. (Figur 3)

Description

536 978 Eniigt en första aspekt av uppfinningen, nar rnaiet uppnåtts med att tiiitrandanaita en iagerkernpenentdei för anvandning i en ditfustenssvetsntngspreeess.

Lagerkernpenentdeien för användning i en ditfusienssvetsningsprecess eirifattar en karndet uppvisande en första einkretsvta een atminstene en ringdei sem uppvisar en andra emkretsyta. Karndeien een ringdeien ar fasta med den iangs varandra pa ett etrkuiart satt genern deras första eefi andra ernkretsyter.

Ftingdeten ar vasentiigen u-fermad betraktat i ett tvarsnttt, omfattande tva motsatta sider ansiuta genom en passida sent titisarnrnans formar ett utrymme, varvid rtngdeien at' anordnad för att metta ett första niateiftai i utrymmet format av u-fermen. Genern att tiiinandanaiia iagerkerrrpenentdeien sem nar en vasentiigen u-fermad ringdei, bitr fermningsrneteden iattare eftersem det första materiatet sem förenas nfed karndeien ar iarnpiigt samiat een iekaiiserat met ytan med viiken den fervantas förenas. Det kan eeksa finnas fiera uferniade deiar fasta pa ernkretsytan när det inte ar önskat att terena det första materiaiet titi neta ernkretsytart, men enbart titi deiar pa den, sasern nar fiera ernarnent förenas, sasern fiänsai' etc. Genem att tttinandanaiia denna iagerköntpenentdei, eiir den övergripande processen att ferrna iagerkernpenenten förenkiad, eftersom den u- fermade rtngdeien redan ar fast pa karndeien rede att iyiias med det första rnateriaiet een ar tatt att hantera, Kvaiiten rned avseende pà teieranser kan sakerstaiias tidigt i preeessen. Lagerkenipenentdeten, sent etta ar en mindre kritisk kempenent nar det gaiier prestandan pa det siutiiga iagret, kan etta utiekaitseras ttii en ieverantör. Senare kan iagerkernpenentdeien anvandas av företaget sem gör den siutiiga iagerkömpenenten eniigt de specificerade preduktspeeifikatienerna fran kunderna, titi exernpei genem att tagga ttii det erferdrade första materiatet i utrymmet av uferrnen eefi utftira den siutiiga bearpetningen/terinningen av den stutitga termen. Att na den u-fermade ringdeien fast met sidan dar det första rnateriaiet antas ieii appiieerat matiiggdr vidare att mindre matertai av dyra kvaiitetsmateriat kan användas, tjainföreise rnet att titi exempel sänka ner iagerkempeneriten i en kapsei för att sarnia det fdrsta materiatet runtein kempenenterna sem skatt samrnantöras. 3G 536 978 Ringdeien är väsentligen uterrriad i en tvàrsnittsbetraktning. ivied vàsentiigeat u- termad menas ocksa att det kan finnas ytterligare särdrag pa den iör att iöiia sititiornten pa den siutiiga iagerkernnonenten, För siàriska ytor: såsom i siariska ruiiager (SRL) eiier ett toroidiager skuiie tiii exemoei u~iermen böjas utmed den siariska formen. För djupa sparkuiiager' (ÜSKL) kan en av sidorna i u~iormen na ett soàriormat särdrag för att tiiida iagerbansparet. För ett koniskt ruiiager kan u- torrnen faktiskt vara mer sem termen av ett V. Den tr-torrnade deien kan också na ytteriigare särdrag i dess term för att utgöra ytteriigare deiar tiii siutkontponenten, såsom iiàrisar eto. ivied axieii riktning rnenas riktningen i iinje med den tdrestaiida axein sorn iagrei antas bit ansiuten tiii. Med radieii riktning ananas riktningen vinkeiratt :not oentrurnet på den iorestàiida axein. it/ied ivärsnitisbetraktning av ringdeien menas dartör ytan astadkommen i den axieiia riktningen för axein non ut i den radieiia riktningen, tvàrsnittsbetraktningsytan kontrrrea* på så sätt att kersa axeins centrum iangs dess axieiia iangd. i en utiorirtg av iagerkompenentdeien ar ringdeiens andra ornkretsyta ansiuten tiii karndeien en av u-iorrnens metsatta sidor. Fastsattningsnroceduren kan genomföras genom att svetsa, använda varma komponenter, använda en geornetrisk passning och vàrrneskiiinader tor att förena kempenenterna, genom att kiistra, mekanisk tastgörning den vilken metod som neist känd ttir taokrnannen.

Ytor' kan behövas rengöras och aktiveras mekaniskt eiier keiniskt för att iorbattra tiindningen meiian rnateriaien. Ytteriigare en metod kunde vara att piastiskt deiermera maieriaiet genom en vaisningsproeess. Uenna process kan uticïiras oaraiieiit med en iokai ytuopvarmningsprooess. ti-iormen kan beskrivas som att den nar en tæassida ansiutande iiii tva motsatta sider' som sträcker sig oaraiieiit med varandra den vinkeiratt mot oassidan. Tiii exeinpei nar det sammantörda första rnateriaiet omfattar ett radieii spår tör ringen i den siutiiga tagen koinponenten, kommer iagerkomoenenten att na den utormade eirkuiara deien 3G 536 978 iastgiprd pa detta satt sa att ringen kan iaggas ner nerisenteiit den öppningen i den ti~ierrnade eirkuiàra deien är riktat uppåt så att ntateriaiet sent skatt förenas kan iyiias i ntryrrirnet skapat genern dett ii-tsnnade eirkiiiära deien een nàiis där genern gravitatienskraiten Orn det är en inre ring keininer den u-terrnade eirktiiàira deien att nii ansititen pà dess radieiit inre motsatta sider pa ringens radieiit yttre ernkriitggàende yta. Sainnia princip tiiiainpad ern det ar den yttre ytan av en ruiie sent skaii ierrnas. Om det ar en yttre ring kernrner den ti~terrnade cirkuiara deien att sainntantöras pà dess radieiit nfietsatta sida rriet ringens radieiit inre ernkringgàertde yta. i en tittöringsfprin av iagerkorrippnentdeien är det ringdelens andra ernkretsyta, sent är ansititen tiil kàrndeien, nassidan pà ti~ierrnen. Detta kan tiii exentpei vara tördeiaktigt vid sarninantögning rned en yta pa ett axieiit tryckiager, sa att rnateriaiet kan iàggas pà ytan den iiàiias där* av gravitationskratten. i en tittöringsterin av iagerkerripenentdeien är ringdelen ett rniukt keistài. l en ytteriigare utiöringsterin nar det mjuka keistaiet ett keiinnenàii pà rnindre än 0.3 vikt % (viktt/s), :nen det kan med enkeiitet vara så iàgt sein 0.05 vikt% een så trögt sern 0.6 viktfïfia i en annan trttttringsterrn är det rrritika knistaiet ett ierritstai, Genuin att na ett rriateriai rned iàgt keiinnenaii, kprnrnei' rnateriaiet att attrahera kei iràn nade det idrsta nen det andra inateriai, iàngsantt iärrinande ut skiiinadernai keiinnenaii rneiian det första een andra irlateriaiet, eftersom keiinnenàiiet i nade det första een andra rnateriaiet ar itögre an i ierritstai. Pâ detta vis kentrniieras preeessen så att ingen svag een sköt cementit eiier annan oönskad komplex karnid skapas, den styrkan pà övergangszeiteit ar vidare sakerstaiid. i en annan uttörirtgsternt av rneteden ar ringdeien en piat. Pa detta vis kan den enkeit formas för att kapsia in tigga an rnpt karndeien. i ytteriigare en annan utiörirtgsiernt av rneteden är tipczkieken pa ringdeien (täkt i) rnni tieek.

Tjciskieken vaiis i reiatien tiil preeesstentperatur den tid pà ett sedan satt att rnateriaiet sern skaii utsättas för den högsta päirestningen är varken keiberikad eiier pàtagiigt keiutarinad. Karnrnateriaiet tiiiats vara nagot utarinat pà ket medan 3G 536 978 rtngcteiens rnateriat ar berikat pà ket för att ntöitiggöra att den ar åtminstone ttetvts nar en rnartensitstruktttr i ett ettertötjanne närdntngstörtarande. t en annan utfërtngstnrm innenàiier ringcteien också kväve. Detta är för att: förhindra kväve fran att spridas tran rnatertatet sem skatt tytias t den u-terrnaae ringeeien som kommer att utgöra nögtvetastntngs- een ntnaittgttetsdeten, eftersom kvavesprtczk ningen fran ctetta materiat kan kamma att påverka rnateriaäegenskanerna negativt» t en ytteritgare uttöringsterm satts ttera rtngaetar pà karncteten för att rnöitiggtñra för kolet att spridas på ett kentreiterat een eptimatt sätt. t en uttöringstertn av tagerkempenentdetert, ar kàrncteten ett gjutjàirn. i yttertigare en uttöringsterm är karndeien i gjutjarn med ett kotinnenàti av àtminsteite 2 %. Ett gjuttàrn innenatier typiskt 2,1 - 4 vtkttfí» ket. t ytterttgare en annan uttörtngsterm av ntetetten ar karncteten gjutstat. t ytteriigare en utteringsterm är karnaeten ett gjutstài med ett keitnnettàti på 0.5 vikt°/.~ etter mindre, men det kan vara sa mycket sem 2 vikt%. Dessa matertat ar etta båtägare än nögrennetsstàt, därför kan nuvuczttteieat av kentnenenten göras av gjtrtjärn etter gtutstàt, etter vttket det dyrare nägrennetsstatet kan apptteeras pà de mest kritiska areerna som behöver det. i en annan uttöringsterrn termas denna gjueiarn/stai-kàrndet genom gjtitning.

Detta ar biittgare än traditšenetta termntngsrnetecter, men kunne givetvis neksa göras genem vaisning een smtctntng etter vttkert sern netst varm etter katt neareetntngsmetect. Denna det kan vara nttvucrtaeien av en iagerkempenent, titt exernpei i tattet där det är ett tager kunde det vara en centret det av en rutie, eiter en ringnet sem inte utger rteten som utstar tung betastning, sasern ett spar etter en ttäns.

Enttgt cten andra aspekten av upnttnrttngen, nar ntaiet bitvtt upnnatt genom att tittnartrctanatta en rneted att bitna en tagerkernnenent men ttjatn av nittusienssvetsrting. Metod omfattande stegen att törst tittnanctattåita en tagerkempnnentaei sem beskrivs enttgt cten första aspekten av uppfinningen, när ett första rnatertat ntaeeras i utrymmet terrnat av :ten trterrnaete rtngcteien, Utrymmet sem formas av den uetermacte rtngcteten stats sa att ett stutet utrymine 536 978 skapas, efter viiket diffusionssvetsningsproeessen utförs. Genom att tiiiitanda- nàiia iagerköinponerrtdeieit sem nar en väsentiigen tr-forrnad ringdei, öiir öiidningsrrtetoden iattare eftersom materiaiet som skaft förenas tiii karndeien ar iàinpiigt samiat den idkaiiserat ritat ytan tiii viiken den förväntas förenas. Den u» formade ringdeien fungerar ocksa sem ett meiianiiggande rnateriai rneiian karndeien den det första rnateriaiet som skaii förenas. Nar nögkvaiitets- kernpenenter formas som behöver kanna utstå tröga öeiastningar under fånga tidsperioder, saspm tager efter pressverktyg etc., ar kanda rneteder att förena tva materiai genern diffusionssvetsning efter isöstatisk varmpressning kansiiga för att skapa svagnetszoner i övergangszonen dar materiaien förenas med varandra.

Dar kan det finnas en kdipotentiai meiian ntateriien, dvs. ett av de tvà förenade rnateriaien kan ernatia koi i föreningsprocessen medan det andra materiaiet kan föriora koi. En keipdtentiai förkiaras med förmågan nes en rniiiö innenaiiande aktivt kei att förändra efter öenàiia, under faststaiida öetingeiser, köinivàn för ett stat. i nagen sàrskiid rniijö kommer den tippnàdda köinivan att bero pa sådana faktorer som tentperatur, tid och staisamrnairisättning. Keipöteiritiaien är pa så sätt en skiiinad i keiaktiviteten meiian tex. tva rnateriai. Om det finns en skiiinad i köiaktiviteten, tex. nar köipeteirrtiaien inte är nöii, kommer keiet att spridas fràn det ena rnateriaiet tiii det andra. irieigradienten i de tva ntateriaierf kan irestriterai svaga don sköra faser Linder en efterföijande \ràrrneöenandiing. En övergàngs» :en med större fraktiön av svagare sköra mikrestrtrkturfaser, sasont eernentit nätverk eiier kömpiexa metaiikarpider, kan reducera styrkan signifikant pa nagot av de tva förenade materiaien. Genem att vàija iegeringsinnettaiiet i de tva förenande materiaien opnieiiei' anpassa processternperaturen, kan spridninge- nastigneten av köi meiian rnateriaien reduceras. i-iardningsegenskaperria för bada iegeringarna ar da tiii stör dei bevarad och vöiymerna sem omger övergangzonen kommer inte att na stora rföiyrner av svaga eiier sköra faser. De tva rnateriaien öeitàiier' sin förmåga een rnikrestrukttri' iteia vägen tiii övergangszenen. Storieken pa öirergangszonen reduceras den de ntöiiiga proöierrien med rnateriaiskörfret etc. ininskar. tippfinnaren nar insett att sörniiga materiai som med fördel kunde föras samman fortfarande nar trög köipotentiai, 536 978 aven fast iegerirtgsinrteitàiiet ooh temperaturen anpassas for att minska denna skiiinad. [Detta ar tiii exempei faitet när materiai av oiika kvaiiteer förs sainrnan, sasorn nar ett oitiigare giotiarn etter giutstài som har trögt ttoiinnenait sammanföra med ett ftogrennetsstai med iagt ttotinnettaii. Genom att na ett materiai meiian ttarndeien och det första rnateriaiet, möiiiggör det ett kvalitativt samrnanförande genom diffosionssvetsning av de annars inttompatibia materiaien. i en utföringsform av inetoden att forrna en iageritomioonent tippvisai' det första materiaiet och karndeten en koipotentiat vid temperaturen för föreningen. Nar tva materiai förenas genom diffusionssvfetsrting är det bra om de tva ntateifaien inte nar nagon koiootentiai, dvs. rnateriaten har tingefar samma koiaittivitet, för att förhindra koi fran att spridas fran ett materiai tiii det andra. i somiiga faii finns ntöiiigneter att finna an gemensam ttoiaktivitet meitan materiaten genom att anpassa iroiinneitàiiet i reiation titi varandra dett/etter att anpassa förenings temperaturen. i somiiga fait finns inga möjligheter att finna en gemensam koiaktivitet. tlšet kunde vara för att det inte är möiiigt att anpassa temperaturen pa grund av produittionseitonomisita strat, eiier att trvaiiteerna pa materiaien som skaft föras samman ar sa specifika att det inte ar möiiigt att andra koiinneiiaiiet för dem. tltet kunde ocksa vara för att det ttett enkeit inte ar fysiskt möiiigt att finna en gemensam koiatttitritet, aven fast ovanstående metoder provas, såsom tiit exempei soiniiga gititiärns och ttögrennetstagerstài. Det är under dessa omständigheter' som den tiopfiitningsriita metoden att initiudera ringdeien av ett annat materiai är sarskiit titiarnptig med goda resuitat. i en otföringsfornt av metoden att forma en iagerkomoonent, ar det första materiaiet ett nögrentietsstai, såsom ett tager efter verittygsstai. Av sàrskiit intresse ar itorrosionsresistenta ooh/efter stitstarita stat. t en otföringsforin ar det ett iviöö stài. i en ytteriigare utföringsform är det ett ivtöötflit. staiViii-tet annat stat som heist som iippfyiier stairenttets~ oon narditetskraven för en iagerkomoonent kunde användas, tiii exempei rostfria verktygsstat. i en ytteriigare utföringsform ar rnateriaiet som används ett itàrdtaart rostfritt Ntegerat martensitstai, sàsom 3G 536 978 XDt SNW eiier andra rostfria nàrdpara atai tiiitferkade med bra stairenrfet.

Uppfinningen är erneiiertid inte begränsad tiii dessa stat. Fördeien av att använda dessa typer av sta! är att deien som består av detta materia! kernrrrer att vara rnyeket robust rnet tiii exempei nötning een kerresion. iïöiiaktiigen är itögrennetsstài iöreträdesvis piacerade runt de trögt pàfrestade errfradena av kernpenenterna, tiii exernpei runt spåret pà en iagerring eiier ruiivtan pà en iagerrtriie. iïien kan också exernpeivis piaeeras vid en tians eiier viiken dei eiier ernràde av en iagerkernpenent sem rfeiet eiier sammansättning av fiänear, spar' eiier rtiiiningsytnr. i en titföringsferrn av metoden att ferrna en iagerkernportertt, utförs metoden med niàip av isestatisk pressning. Detta omfattar stegen att värma materiaiert och att pressa dem met varandra under specifikt tryck, tidsperiod den temperatur, dàrrned möiiiggörande att rnateriaien sprids in i varandra. i en utiöringsfernf av metederr är temperaturen för samrnantegningert 1809-1300 grader Ceisins iC). i en ytteriigare utiöringeferrn av rneteden är earnrnantöringstemperaturen 1140- 1160 grader C, företrädesvis t 159 grader C. ivien den kan ocksa exernpeivis vara iiriö-i “išâ grader C. i en utföringeierrn av rrieteden är trycket 39610 iviiïia. i en titiàiringsinrm av nfetndert är sarnmanfegningstiden nteiian 2-4 timmar. Detta är en typisk tid, Kortare eiier iängre tid kan krävas beroende pà komponent- tieekiek, saenrn 1~6 timmar. i en utitirirrtgsterrn av metoden, är det första materiaiet ett nniver innan uppvärmning. i en titftiringsferm av rnetnden att forma en iageriternpertertt, är iager» kprnpenenten nàget av en inre ring, en yttre ring eiier en ruiie nes ett tager". ifren kan eekeà vara ringarna eiier ruiiarna nes ett iager av typen axieiit tryckiager. i en titföringsfnrrri av rrretedert att ferrrra en iagerkdrnpenent .är åtminstone en av de inetsatta sidorna den bassidan av den ti-iermade ringdeien efterföijande 30 536 978 borttagen fran iagerkampenenten. i en ytieriigare utföringsierni av rnetocien görs nerttagandet av atininstene en av de rnpisatia sidorna pen passician av :ten u~ ferrnacie ringcfeien av viiken sern neist av ett efterftiiiancfe sirarriingssteg eiier ett eiteriöiiaricie kiippningssteg. Fa detta vis niir nögrennetsstàiei piettiagt för att utgöra en nögnaiifastnetsvta.

Ešniigt en tredje aspekt uppvisar uppfinningen en iagerirempenentaei ferrnad geneni att använda iageriroinpenentrieiar' eniigt iippfinningens iörsia aspekt. Pa rietta satt nar iagerirornppnenten biivit tiiiveriraci pa ett kestnartsefiektivt satt, nàeie när det gaiier pifedukiiensrnetecien i sig och rie använda rnaieriaien.

KORTFATTAB BESKRiVNiNG AV RETNENGARNA iššeiysande uiföringsferrriei' kernrner nu att beskrivas rner i detaii men referenser tiii aiföijancie ritningar, saväi sent exernpei på icke ënsirvaræia särdrag sern uppfinningen kan iaicira tiii att förninrtra, varvid: Figur 'ia visar ett tvärsnitt av en iagerring tiiiverkaci rneci rnetecien sein invniverar iagerkernpenentcieien eniigt uppfinningen, Figur tt: visar ett tvärsnitt av en ruiie får ett tager tiiiverirat rneni rneiegen sein inveiverar iagerkornpenenirzieien eniigt uppfinningen, Figur 2 visar en graf sern iiiusirerar' tva rnateriais kniinnenàiisspriciriing in i ett rneiianiiggancïie rnaieriai eniigt uppfinningen, Figur 3 visar en iagerkernpenenttiei eniigt uppfinningen, Figur -f-i visar en iagerkernponeniriei eniigt uppfinningen, Figur 5 visar en iagerkernpertentciei eniigt uppfinningen spin nar fiera ringferrriacie cieiar, Figur 6 visar en iageritenfipenentuei eniigt uppfinningen sern nar fiera ringferrnade cieiar, Figur 'I visar en iagerkernpeneritciei eniigt uppfinningen sern nar ringfcrrniaee peiar som utgör nàcie ett spår een fiànsar, Figur 8 visar en graf sern iiiustrerar en icke önskvara ireiinrienaiisiöranrziring, 3G 536 978 Figur 9 visar en graf sein iiiustrerar en fasfraktieit under den mönstrade keiinnenaiisförändringen från figur S.

DETALJERAD BESKREVNENG AV RETNENGARNA Figur ta visar ett tvärsnitt av en iagerkdrnpenent 9 sarnrnanfdgad med rnetdden eniigt uppfinningen, där iagerkernpenent 9 ar en ring. Lagerringen erntattai' en karndei 2 den ett ffàrsta rnateriai 5, varvid ditfusienssvetsitingspreeessen nar tagit piats rneifan frarndeien 2 den ett första rnateriai 5, dar en sida av den ti-fdrniade rringdeien 4 finns. De rradieiit een/etter axieiit yttre sidorna av den utferrnade ringdeien 4 har tagits bart fran iagerkdntpenenteit 9. Figuren visar en iagerriitg, dar rnateriaien ar i iinie fangs med av kontpdnentens fuiia bredd, men det kunde också vara sa att det ftirsta rnateriaiet 5 bara är antiringad på en efter fiera utvaida deiar av iageriterntienenten 9, sasern exernpeivis en iagarbarta efter en iians (inte visade i figur). När fiera fiansar etc. sainnianftirs sent är tiiiveritade av det första rnateriaiet 5, kan fiera u-fermade ringdeiar användas samtidigt.

Figur 'in visar ett tvärsnitt av en iageritempenent 9 snrn är sammanförd med inetoden eniigt tippfinningen, där iageritentnenenten 9 är en ruiie. Lagerruiien omfattar en i-:arridei 2 den ett första rnateriai, varvid diffusienssvetsnings- erecessert nar skett nteiian itarndeiert 2 den ett första materia! 5, dar en sida av den ti-ierrnade ringdeiert 4 finns. Be radieiit dcitfeiier axieiit yttre siderna av den u-farrnade ringdeien nar tagits bart fràn fagerirernpenenten 9. Figuren visar en ruiie dar rrtateriaieit är i linje iàngs rrted ruiiens fuiia bredd, rnen det kunde också vara sa att det första rnateriaiet 5 bara är anbringat pa en utvaid dei av ruiien, sasern exentneivis nuvudruiinirtgsytan efter vid kanterna på rutten, ete.

Figur 2 visar en graf ötrer en önskvärd koiinnenàiistörandring eniigt uppfinningen.

Förändringen i iteiinneitaii pà grund av föreindningserneessen kan sas i grafen när ket sprids mer den rner fran det första materiaiet 5 den itarndeien 2 in i rnateriaiet av den u-ferntade ringdeien 4 ntedan förrbindningsgreeessen fertskridei' ft, í-Zt den Bt. fviest spridning sker fran den keiriita ringdeien 4, 10 3G 536 978 Kottnnenàttet av det första materiatet 5 och ringdeten 4 i detta exempet ar respektive nästan t den 3 vikt%. Bet kan tydtigt ses att kotinnetiattet inte tiar ökat dramatiskt vid nagon punkt, vitket visar pä att ketet inte har tormat cementit etter rner kemptexa karbider som kan vara stora i tdrttàtiartde titt den emgivande strukturen, titt exempei en martensitstrtiktur, och säiunda generetit svagare än de ontgivande materiaten. Detta skutte vara eaooeptabett i ittekaniska nögprestandakernpenenter. t denna figur visas bara rnateriai i den ti~fermade ringdeten rt mettan det första materiatet 5 den kärndeten 2 som skatt sammantöras. Det kunde ocksa finnas tager i den u-torinad ringdeten 4 av iàmptiga materiat som är kända för iaokmannen tor att tippnä restittaten eniigt principen bakom den uppiinningsrika inetoden sem beskrivs när.

Avstandsenneten pä ><~a> fungerar rner som ett exernpet som med överdrivna proportioner beskriver principen, men ett typiskt avstånd där detta skuiie inträtia skutie vara 5~2Ümm frän ytan pa en kompdnent som skatt tdrtdindas, titt exempet frän tagrets tagertiana, den den typiska tipekieken av det tredje rnateriaiet är i stdrteksordningen mittirneter, typiskt 0.5 titt 5 mm. Andra tioektekar kan ocksa användas, sasem upp titt ti) mmzs tiaoktek.

Figur 3 visar tagerkomponentdeien t avsedd att användas i metoden att ierma en radieit tagerrtng entigt tippfinningen. Kärndeten 2 kan ses med den stormade ringdeien lt fastgiord pà pott tänds den ringtermade ytan 3 pa kärndeten 2, Den ti- fermade deten ar tastgierd i en av dess tva rnetsatta sider "?, i detta tatt den radietit inre sidan, vitket visar att det är en inre ring sem skatt forinas, eftersom den är tastgtprd pà ringens radiettt yttre ontkrirtggaende yta. Det första ntateriatet (5 i figur 4) kemmer att iytias i utrymmet 6 fermat av u~termen. iJ-iermert visad sam ringdeien 4 ses i en radiett tvärsntttiaetraktrting i axiett riktning av rtngdeten 4.

Samma princip skuiie 'iiitämpas em det sktitie vara en ruite sem skatt formas.

Bara kärndeten 2 av tagerkdinpeiteitten 'i skutie vara sotid istättet för inätig, om det inte är en iiiäiig rutie som skutie tdrntas. Den u-iermade eirktitäira deien 4 kunde pesa av otika ntateriat i sig siäiv, sa att en av de motsatta siddrna 7 11 3G 536 978 uppfyiier reiatieneit att itdiaktivfiteten är större än keiaittiviteten av det första rnateriaiet, viiiret betyder att keiet kdrnrner att spridas fran den ntdtsatta sidan 7 av ringdeien 4 av det första rnateriaiet, viiitei: resulterar i en ytiaerikning av Kei av det första inateriaiet för att göra ytan ännu bättre. Dvs. en dei av den u~forinade ringdeien nar ett materiai för' att rnöiiiggöra föreningen av rnateriaien urider diifusidnssvetsning, medan dareritnt en annan dei av ringdeien 4 erniattai' ett rnateriai för att fungera sern en ytiseriitning av irei.

Figur 4 visar iagerkentpdnentdeien i avsedd att användas i metoden att ferrna en axieii-iryciriagerring eniigt uppfinningen. iíarndeien 2 kan ses rned den u-forinade ringdeien 4 fastgjerd inet den iängs oniirretsytan 3 pà kärndeien 2. Den u- fdrrnade deien är fastgidrd i dess bassida 8. Det första rnaieriaiet 5 nar fyiits i utrymmet (6 i figur 3) ferrnat av u-forrnen. iJ-ferrnen visad som ringdeien betraktas i en radieii tvärsnittsvy i axieii riktning av ringdeien 4.

Figur 5 visar iagerkenipenentdeien i avsedd att användas i rnetdden att forma en iagerkernpenent (9 i figur 'ia och fia) eniigt uppfinningen sern visad i figur 3, bara det att fiera u~fsrniade ringdeiar 4 är fastgjdrda nä kärndeien 2. i detta faii används fiera u-fdrrnade ringdeiar 4 för att fnrrna fiänsar.

Figur 6 visar iagerkentpenentdeien 'i avsedd att användas i nieteden att forrna en iageriternpnnent (9 i figur 'ia den fb) eniigt uppfinningen som visad i figur 4, bara det att fiera u~fdrinade ringdeiar 4 är fastgjerda pä kärndeien 2. i detta fait används fiera ueerntade ringdeiar 4 för att fdrrna fiänsar.

Figur Y visar iagerkenfeenentdeien f avsedd att användas i metoden att ferrna en iageritdrnpnnent (9 i figur ia och in) eniigt uppfinningen sein visad i figur 3), bara det att fiera u ferrnade ringdeiai' 4 används. i detta faii används fiera u-fennade ringdeiar 4 för att forma fiänsar. De u-forrrtade ringdeiarita 4 scirn skaii ferina fiänsarna är fastgjdrda na an annan u~fdrrriad ringde! 4 fastgierd pä kärndeien 2 12 536 978 för att forrna en iagereana nos fagret. Detta kan vara användbart nar det ar en iördei att arrvanda ett iagerbanrnateriai don ett iiànsrnateriai av diika kvaiiteer.

Figur 8 visar en graf sdrn iiiustrerar en oönskad tnpp iii i koiinnenàiiet. Kdfet nar tvdiigt rört sig fran ett rnateriai tiii det andra. Keiinnenàiiet överstiger tydiigt koiinnenaiiet av ett av iriateriaien pà 3.5 viktt/e och vid en punkt uppnàende 5 viktt/ti ket vid ett djup pa 2G rnrn fran ytan pa rnateriaien sent skaii förenas, i detta faii en iagerbana nes iagret. Kurvan ar öiiniar. Koiinnenaiiet skaii öii uppmätt iëngs ett tvärsnitt av de förenade nrrateriaien. Tvarsnittet görs vinkeiratt rnet ytan dar de tva rnateriaien förenas. När detta ar sagt, behöver ytan sorn skaii förenas pa inga viiikor vara piatt, efteisorn rundade ytor nar en vinkeirat riktning.

Figur 9 visar en graf som iiiustrerar en fasfraktion under den oönskade toppen (5 i Figur S3) i kdiinneitaiisiörändringen fran figur 8. Fran sirnuieringarna vid proeessteniperaturerna kan det tydiigt ses att köiinnenaiisökningen sern gick över keiinnenaiiet för ett av ntateriaien på ett diiniart satt, har resuiterat i en zon dar austenit (tee) niikrestruktur nar ökat dramatiskt, samtidigt sorn en större fraktion av svagare sköra rnikrestrukturfaser, sàsein oernentit (cent) nätverk eiier andra kernpiex metaiikarbider, nar biidate. Bada ntikrestrtikturer' gick fran runt fi) % av den tetaia rnikrdstrukturen tiii runt et? te vid ett djup pà 20 nirn från ytan pa iagerkernpenertten. Qetta kan rrtinska styrkan väsentligt pa nagot efter bada av de tva sanfirnanförda rriateriaien. Cernentitstrukturen peitötrer inte nödvändigtvis intratfa under sarnrnaittöringen sern sådan, rnen den högre nivån av koiinnenàii kan reagera den törrna an svag den skar cernentitfas under en etterföiiande varrneoenandiing. vid ett djup pa 21 rnrn fran ytan pà iagerkoinpoitenten kan vi se en norrnai tasfraktien av rnateriai vid nracessternperaturen sein återigen tiii stor dei består av oernentit» den austenitgiutiäirn 13

Claims (22)

1. 3G 536 978 KRAV t. Lagerknrnpeitentdei (t) för användning i en dittusiensevetaninganreeeee, ttännetecttnad av, att iagerkantndrterttdetert innetattar: ~ en karndet (2) uppvisande en företa entkretsyta (3), - ätrninstene en ringdei (4) uppvisande en andra drnitretevta (t t), - varvid kärndeten (2) den ringdeien (4) är fästa med dett iängs varandra nä ett cšrktitärt sätt genern deras företa den andra ernkreteytnr (3,t t i), ~ varvid den åtminstone en ringdeien (4) är väsenttigen u-terrriad betraktat E ett tvärsnitt den innefattar tva inetetäende sider ("?) aneiutna genern en baesida (8) earn titisarnrnane termer ett utifyntrne (6), - varvid den ätrninetdne en ringdeien (4) är anordnad för att rnetta ett företa rnateriai (5) i utrymmet (6) ierrnat av iftnrrrien.

2. Lageri-ternpnnentdei (t) entigt krav t, varvid ringdeterte (4) andra nrnkreteyta (t t) sdrn är aneititen tiii kärndeien (2), är en av u-terinens rnetetäende sider (7),

3. Lageritentpenentdei (t) eniigt krav t, varvid ringdeieris (4) andra ernkretsyta (t t ), sent är aneiuten titt iräritdeien (2), är u-tnrinene tzaeeida (S). 4, Lagerkdntpdnentdei (t) entigt något av de iöregäeitde kraven, varvid ringdeien (4) är ett mjukt itdtetai. 5. Lagerkentpenentdet (t) entigt nàget av de föregående kraven, varvid ringdeien (4) är ett ntiukt i-totstài sent nar ett keiinnenàit sent är rnindre än (3,3 vškF/e. 8. Lagerirnrnpenerttdei (t) entigt näget av de föregående kraven, varvid ringdeiert (4) är ett terntstäi, 7, Lagerkdrnpeneritdei (t) entigt näget av de föregående kraven, varvid ringdeieri (ft) är en piät. 14 3G 536 978 8, Lagarkornpananrdai (1) aniigi nàgai av da föregående kraven, varvid tjockis-skara på: ringdaian (4) är 4235-10 mm. 9. Lagarkdrnpananfdai (1) aniigi afàgdi av de föregående kraven, *varvid karndeian (2) innafatiar att giuijàrn. 19. Lagarkdrnpanantdai (1) aniigi krav 9, varvid kàrndaian (2) innefattar att gjuüàrn med air koiinnanàii pà atrninardna 2 vikifirii. 11. Lagarkdniponentdei (1) aniigi riàgoi av de föragàaride kraven, varvfid karndaian (2) är att gjuiatài. 12. Lagarkoriipanantdai (i) anšigi krav 11, varvid kàrndeian (2) är att gjutsiài med att kdširfrrahàii som är 6.5 vikf% aiiar mindre. 13. Metod att biida en iagarkomponani; (9) mad hiaia av diffusionssvatsning, varvid matød innefattar sregen att: - tiiiiiandaiiaiia an iagarkornpdnarwtdai (1) aniigf nagot av da föragàanda kraven, « piacera air första matariai (5) i uiryrrimaf (6) format av den u-iørmada ringdaian (4) ~ sluta utrymmai (6) iarmat av dan u~forrnade ringdaian (4) sa att aff siuiat utrymme skapas, - uiföra diffusidnssvaisrfšngsprocessan. 14, kfiatødan eniigi krav 13, varvid det iërsfa rnatariaiar (5) och kàrnda1ar1 (2) uppvisar en koipøtantiai vid ramperaturan för föraning. 15. Metoden aniigt krav 13-14, varvid dai första rnatariašai (5) är atf högrarriwafssfai. 15 3G 536 978 16. ivtetöd eniigt Krav 134 5, varvid det första rnateriaiet (5) är nàget av: -it/tši), ttrtšt) Nit., »Xtfilit 5NW, -Ftesttritt verktygsstàl, -iïtesttritt stat passande ter martensitnàrdning, ~N-iegeret rostfritt ståt, passande för rnartensttnàrdrtirtg, ~Ftösttritt stài passande för ytberittrting och rnertensithärdning. 17. ivtetöd eniigt krav 1346, varvid rneteden är utförd med hjàtp av isestatisk varrrtpressning. 18. ivteted eniigt krav i3-t7, varvid det företa materialet (5) àri puiverferm före uppvàrtnning. 19. tvteted eniigt krav iCS-tâš, varvid iagerkernponenten (9) är något av: - en innerrtng nes ett tager, etter - en ytterrirtg noe ett tager, etter - en ruite hes ett ruitagei: 29. Metod enligt Krav 13-19, varvid àtrntitstene en av de ntdtstàende sidorna (7) det: bassidan (Sji av den ti-ternftade ringdeien (4) därefter tas hört från iageriternpenenten (9). 21. Ivieted entigt krav 2G, varvid berttagandet av àtrninsterwe en av de metetàende etderne (7) och bassiden (8) för den u~tettnade rtngdeien (4) görs med något av: ~ ett ettertöijande siipsteg, etter ~ ett ettertöijande skàrntngssteg. 22. Lagerkernpenent tdrrnat genom att artvëtnda iagerkdinpeatentdeien eniigt krav 142. 16