SE536494C2 - Ventil för ett bränslesystem för en förbränningsmotor samt förfarande för att styra ett bränslesystem för en förbränningsmotor - Google Patents

Description

25 30 536 494 Om ventilen sitter i en bränsleinj ektor kommer även fiäderförspänningen, som verkar på en ventilhållare att minska på grund av minskad förspänning, vilket också medför att ventilen inte klarar av att motverka ett lika stort tryck, som när kulan var anordnad i ventilen och täta- de mot sätet. Detta leder till att ventilen inte längre tätar och följden blir att det inte längre går att styra doseringen av bränsle in i förbränningsmotoms cylindrar.

En okontrollerad bränsleinsprutning leder till överdosering av bränsle i cylindem. Detta leder till att avgassystemet kommer mottaga en stor mängd oförbränt bränsle, vilket medför att av- gasefterbehandlingssystemet kan skadas och dess livslängd reduceras avsevärt. Vid hård drift kan även bränslet i avgasefterbehandlingssystemet antändas. Detta skapar en oönskad tempe- raturhöjning i nämnda system, vilket skadar avgasefterbehandlingssystemet ytterligare och reducerar dess livslängd. Vidare kommer bränsleförbrukningen och emissionerna i avgasema att öka.

Det är möjligt att detektera okontrollerad bränsleinsprutning på flera sätt. Exempelvis kan förbränningsmotoms styrenhet mäta avgastemperaturen efter en oxidationskatalysator i avga- sefterbehandlingssystemet. Om temperaturen efter oxidationskatalysatom ökar orimligt fort är sannolikheten hög att okontrollerad insprutning uppstått. Förbränningsmotoms styrenhet kan även mäta svänghjulets acceleration vid varje cylindertändning. Om någon cylinder ger svänghjulet en avvikande acceleration kan även detta tyda på okontrollerad bränsleinsprut- ning. Förbränningsmotoms styrenhet styr högtryckspumpens flöde till bränsleinjektorema.

Om förbränningsmotoms styrenhet får en signal från högtryckspumpen att öka flödet onor- malt kraftigt kan också detta innebära att okontrollerad bränsleinsprutning uppstått.

Den åtgärd som används idag för att förhindra reducerad livslängd och skador på avgasefter- behandlingssystemet, när okontrollerad insprutning detekterats, är att strypa bränsletillförseln till bränsleinj ektorema, vilket leder till att förbränningsmotom automatiskt stängs av. Altema- tivt förvamas föraren om att ett ventilhaveri uppkommit, vilket leder till att föraren stänger av förbränningsmotom. Detta är en stor nackdel eftersom det leder till att det med fordonets för- bränningsmotor är omöjligt att köra fordonet till en verkstad för att åtgärda felet.

Ett exempel på en känd bränsleinj ektor och dess funktion visas i dokumentet SE-C2-5298l0.

Insprutningsorganet innefattar en passage för att mottaga bränsle med ett första övertryck, en tryckförstärkare och en insprutningsventil, som är ställbar i ett öppet läge och i ett stängt läge. 10 15 20 25 30 536 494 Insprutningsventilen innefattar ett kolvelement, en stängande kammare och en öppnande kammare. Då bränsle avses att sprutas in genererar tryckförstärkaren ett andra högre bränsle- tryck i den öppnande kammaren, så att kolvelementet förs mot ett öppet läge och bränsle spru- tas in. Då insprutningen av bränsle ska avslutas reduceras det höga trycket i den öppnande kammaren och den stängande kammaren forbinds med nämnda bränslekälla med det första trycket, så att ventilen förs mot det stängande läget av en gemensam kraft, som skapas av det forsta trycket och nämnda fjäderorgan.

Mot bakgrund av ovan nämnda brister hos kända ventiler, finns ett behov av en ny ventil for bränslesystem.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en ventil för ett bränslesystem, vilken uppvisar en ventilfunktion trots ett i ventilen uppkommet haveri.

Ett ytterligare syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en ventil för ett bränsle- system, vilken tillåter motorfunktion trots okontrollerad bränsleinsprutning.

Dessa syften uppnås med en ventil för ett bränslesystem respektive med ett forfarande för att styra ett bränslesystem för en förbränningsmotor enligt de i de självständiga patentkraven angivna särdragen.

Med en sådan ventil kommer en ventilfunktion att erhållas trots ett i ventilen uppkommet ha- veri. Förbränningsmotom kan vid det uppkomna ventilhaveriet fortfarande användas for att köra fordonet till en verkstad for utbyte eller reparation av ventilen eller bränsleinjektom.

Kulhållarens fördjupning, som innefattas i ventilen kan ha olika former, exempelvis sfärisk kupolform eller konisk form. Kulhållarens fördjupning uppvisar dimensioner, som medför att en väsentlig del av kulan omges av fördjupningen. Om kulhållarens fördjupning exempelvis har en sfärisk kupolform är sfärens diameter större än kulans diameter.

En primär tätningsyta tillhandahålls vid anliggningsytan mellan kulan och sätet. Om till ex- empel kulans diameter är cirka l,l mm och en primär tätningsdiameter är cirka 0,6 mm 10 15 20 25 30 536 494 erhålles ett primärt tätningstryck på cirka 3400 bar. Med primär tätningsdiameter avses dia- metern hos den cirkel, som bildas av anliggningsytan mellan kulan och sätet. Vid ett i ventilen uppkommet haveri kommer kulhållaren att anligga tätande mot sätet istället för kulan och då tillhandahålls en sekundär tätningsyta vid anliggningsytan mellan kulhållaren och sätet. Kul- hållarens tätningsyta mot sätet kommer att bli större än kulans tätningsyta mot sätet, vilket medför ett lägre tätningstryck. Kulhållarens tätningstryck kommer vara beroende av dess geometri. Om en sekundär tätningsdiameter är cirka 1,22 mm blir ett sekundärt tätningstryck cirka 730 bar. Med sekundär tätningsdiameter avses diametem hos den cirkel, som bildas av anliggningsytan mellan kulhållaren och sätet. Det sekundära tätningstrycket sjunker propor- tionellt med större kuldiameter. Ventilen kan således inte motverka ett lika stort tryck vid ett i ventilen uppkommet haveri, som när kulan var anordnad i ventilen och tätade mot sätet. Ett bibehållet bränsletryck leder således till att ventilen inte längre tätar.

Ventilen kan vara anordnad på ett flertal ställen i bränslesystemet. Den kan exempelvis vara anordnad mellan högtryckspumpen och bränsleinjektorema för att fungera som en säkerhets- ventil, som öppnas vid ett för högt bränsletryck i bränslesystemet, och därmed sänker trycket, så att bränsleinj ektorer och annan utrustning i bränslesystemet inte skadas av ett allt för högt tryck. Om bränsletrycket i hö gtryckspumpen minskas vid ett i ventilen uppkommet haveri, till ett tryck som är lägre än kulhållarens tätningstryck, kommer ventilen dock att täta, men vid ett tryck som är lägre än normalt bränsletryck vid normal drift.

Ventilen kan också vara anordnad i en bränsleinj ektor. Med samma detektering av okontrolle- rad insprutning som vid känd teknik är det möjligt att vid okontrollerad insprutning minska bränsletrycket, så att det blir lägre än kulhållarens tryck. Då kan ventilen täta vid ett tryck lägre än normalt bränsletryck vid normal drift, vilket medför att bränsleinjektorerna kommer att arbeta vid ett lägre bränsletryck. Bränsletrycket blir dock tillräckligt högt för att förse cy- lindrama med bränsle och driva motom, vilket medför att avstängning av förbränningsmotom kan undvikas. Detta gör det möjligt att framföra fordonet med begränsad effekt utan att skada förbränningsmotom eller avgasefierbehandlingssystemet.

Ytterligare fördelar med uppfinningen framgår av följ ande detaljerade beskrivning. 10 15 20 25 30 536 494 KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA I det följande beskrivs, såsom ett exempel, en föredragen utföringsforin av uppfinningen med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka: Fig. 1 visar en schematisk sidovy av ett fordon 1 innefattande en ventil for ett bränsle- system enligt föreliggande uppfinning, vilken ventil är anordnad mellan högtryckspumpen och bränsleinjektorema och/eller i en bränsleinjektor, Fig. 2 visar en snittvy av en ventil innefattande en kula enligt föreliggande uppfinning, Fig. 3 visar en snittvy av en ventil enligt föreliggande uppfinning som saknar en kula, Fig. 4 visar en snittvy av en bränsleinjektor innefattande en ventil enligt föreliggande uppfinning, Fig. 5 visar en snittvy av en övre del av en bränsleinjektor innefattande en ventil enligt föreliggande uppfinning, och Fig. 6 visar ett flödesschema för ett förfarande för att styra ett bränslesystem för en förbränningsmotor.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN I beskrivningen utnyttjas samma referensnummer för samma eller likartade komponenter där så är möjligt.

Fig. 1 visar ett schematiskt fordon lmed en förbränningsmotor 16 som innefattar ett antal cy- lindrar 18. Förbränningsmotom 16 är kopplad till en växellåda 20. Mellan förbränningsmo- tom 16 och växellådan 20 är ett svänghjul 7 anordnat. Fordonet 1 innefattar vidare ett avga- sefterbehandlingssystem 3, som innefattar en oxidationskatalysator 5. Avgasefterbehandlings- systemet kan härutöver på känt sätt innefatta ett flertal ytterligare komponenter. I anslutning till oxidationskatalysatom 5 är anordnat en ej visad temperaturgivare för avkänning av avgas- temperaturen efter oxidationskatalysatom 5. Förbränningsmotoms cylindrar 18 innefattar var- dera en bränsleinj ektor 14 för insprutning av bränsle. Bränsleinjektorema 14 ingår i ett bräns- lesystem 2 som även innefattar ventiler 4, 4' enligt föreliggande uppfinning. En lågtrycks- pump 6 är anordnad i en bränsleledning 8 för att transportera bränsle från en bränsletank 10, via en högtryckspump 12, vidare till törbränningsmotom 16. En styrenhet 9 är avsedd att styra driften av lågtryckspumpen 6, högtryckspumpen 12 och bränsleinjektorema 14. Enligt en för- 10 15 20 25 30 536 494 sta utforingsforrn är ventilen 4 anordnad mellan högtryckspumpen 12 och bränsleinjektorema 14. Var och en av cylindrama 18 innefattar en bränsleinjektor 14, som enligt en andra utfo- ringsform var och en innefattar ventilen 4'. Företrädesvis är förbränningsmotom 16 en dieselmotor. Bränslesystemet 2 kan exempelvis vara ett Common Rail system. Ventilen 4 kan vara utfonnad som en säkerhetsventil, som öppnas vid ett för högt bränsletryck i bränslesy- stemet 2, och därmed sänker trycket, så att bränsleinjektorema 14 och annan utrustning i bränslesystemet 2 inte skadas av ett allt for högt tryck.

Fig. 2 visar en snittvy av en ventil 4, 4' enligt föreliggande uppfinning, som innefattar en fjä- der 24 och ett tätande element i form av en kula 22. Kulan 22 är företrädesvis tillverkad av ett hårt och sprött material, såsom ett keramiskt material, exempelvis aluminiumoxid eller kisel- nitrid. Andra tänkbara material är stenmaterial, såsom industriellt framställda diamanter, eller ett härdat stålmaterial eller en härdad polymer. En kula tillverkad av ett sådant material är motståndskraftig mot slitage. Kulan 22 kan vidare uppvisa en väsentligen sfärisk form och dess diameter kan exempelvis vara 0,5-2 mm. Ventilen 4, 4' innefattar även en kulhållare 26, som är utformad med en fördjupning 28 för att mottaga kulan 22. Fördjupningen 28 kan ha olika former, exempelvis en väsentligen sfärisk kupolform eller väsentligen konisk form.

Kulhållarens 26 fördjupning 28 uppvisar dimensioner, som medför att en väsentlig del av ku- lan 22 omges av fördjupningen 28. Om fördjupningen 28 exempelvis har en sfärisk kupolforrn är sfärens diameter större än kulans 22 diameter. Kulan 22 uppvisar vidare en primär tät- ningsyta 30, tillhandahållen vid anliggningsytan mellan kulan 22 och ett säte 32, som är av- sedd att samverka med och anligga tätande mot sätet 32. Den primära tätningsytan 30 är mindre än en sekundär tätningsyta 34, vilket framgår av fig. 3; exempelvis cirka 10 % mindre än den sekundära tätningsytan 34. Dock skulle den primära tätningsytan 30 kunna vara lika stor eller större än den sekundära tätningsytan. Ventilen 4, 4'uppvisar vidare en primär tät- ningsdiameter. Med primär tätningsdiameter avses diametem hos den cirkel, som bildas av anliggningsytan mellan kulan och sätet. Om till exempel kulans 22 diameter är cirka 1,1 mm och den primära tätningsdiametem är cirka 0,6 mm erhålles ett primärt tätningstryck på cirka 3400 bar. Ventilema 4, 4' enligt båda utföringsformema kan vara anordnade i ett Common Rail system. Enligt en första utfóringsform är ventilen 4 anordnad mellan högtryckspumpen 12 och bränsleinj ektorema 14. Ventilen 4 kan vara utformad som en säkerhetsventil, som öppnas vid ett för högt bränsletryck i bränslesystemet 2, och därmed sänker trycket, så att bränsleinjektorema 14 och annan utrustning i bränslesystemet 2 inte skadas av ett allt för högt 10 15 20 25 30 536 494 tryck. Var och en av cylindrama 18 innefattar en bränsleinj ektor 14, som enligt en andra utfö- ringsforrn var och en innefattar en ventil 4'.

Fig. 3 visar en snittvy av en ventil 4, 4' som saknar den kula 22, som visas i fig. 2. Ventilen 4, 4 ' kan vara anordnad i ett Common Rail system. Enligt den forsta utforingsforrnen är ventilen 4 anordnad mellan högtryckspumpen 12 och bränsleinj ektorema 14. Kulhållaren 26 uppvisar en sekundär tätningsyta 34, tillhandahållen vid anliggningsytan mellan kulhållaren 26 och sätet 32, som är avsedd att samverka med och anligga tätande mot sätet 32 när kulan 22 sak- nas efter exempelvis ett kulhaveri. Ett kulhaveri kan inträffa på grund av handhavandefel eller om till exempel en härd främmande partikel kommer i kontakt med kulan 22 när ventilen 4, 4' håller på att stängas, vilket kan medföra att kulan 22 går sönder i flera små delar och spolas bort. Kulhållarens 26 sekundära tätningsyta 34 kan ha en väsentligen cirkulär form. Den pri- mära tätningsytan 30, som visas i fig. 2, kan vara mindre än den sekundära tätningsytan 34.

Exempelvis kan den primära tätningsytan 30 vara cirka 10 % mindre än den sekundära tät- ningsytan 34. Ventilen 4, 4'uppvisar vidare en sekundär tätningsdiameter. Med sekundär tät- ningsdiameter avses diametem hos den cirkel, som bildas av anliggningsytan mellan kulhålla- ren och sätet. Kulhållarens 26 tätningstryck, det så kallade sekundära tätningstrycket, kommer vara beroende av dess geometri. Det sekundära tätningstrycket sjunker proportionellt med större diameter hos kulan 22. Om en sekundär tätningsdiameter är cirka 1,22 mm blir det se- kundära tätningstryck cirka 730 bar. Ventilen 4, 4' kan således inte motverka ett lika stort tryck vid ett i ventilen 4, 4' uppkommet haveri, som när kulan 22 var anordnad i ventilen 4, 4' och tätade mot sätet 32. Ett bibehållet bränsletryck leder således till att ventilen 4, 4' inte längre tätar. Om bränsletrycket i högtryckspumpen 12 minskas vid ett i ventilen 4, 4 'uppkommet haveri, till ett tryck som är lägre än kulhållarens 26 tätningstryck, kommer ven- tilen, 4, 4'dock att täta, men vid ett tryck som är lägre än normalt bränsletryck vid normal drift. Bränsletrycket blir dock tillräckligt högt för att förse cylindrama 18 med bränsle och driva förbränningsmotom 16, vilket medför att avstängning av förbränningsmotom 16 kan undvikas. Detta gör det möjligt att framföra fordonet 1 med begränsad effekt utan att skada förbränningsmotom 16 eller avgasefterbehandlingssystemet 3, som visas i fig. 1.

Fig. 4 och 5 visar en snittvy av en bränsleinjektor 14 för att spruta in bränsle med ett högt tryck i ett förbränningsrum 40 i förbränningsmotom 16. Fig. 5 är en förstorad snittvy av den övre delen av bränsleinjektom 14 i fig. 4. Var och en av cylindrama 18, som visas i fig. 1, innefattar en bränsleinj ektor 14. Företrädesvis är förbränningsmotom 16 en dieselmotor där 10 15 20 25 30 536 494 bränslet, som insprutas utgörs av dieselolja. Bränsleinjektorns 14 nedre parti är infört i for- bränningsmotoms 16 förbränningsrum 40. Genom att spruta in bränslet med ett högt tryck reduceras utsläppen av emissioner från förbränningsmotorn 16. Även andra fördelar vid drift av motom erhålles när bränslet insprutas med högt tryck. Bränsle tillförs bränsleinj ektom 14 under högt tryck via ett inloppsrör 42. Bränsleinj ektom 14 innefattar en nål 44 och, vid ett nedre parti, en insprutningsventil med en ventilkropp i form av en nålventil 45. Nålventilen innefattar ett långsträckt parti, som har en avsmalnande ände med en form, så att det är möj- ligt att stänga till utloppsöppningar 46 hos bränsleinjektom 14. Bränsleinjektom 14 innefattar även ett cylinderelement 48, som uppvisar en kontrollvolym 50, som begränsas av nålens 44 övre ände och cylinderelementet 48. Nålens 44 övre ände kan röra sig in i kontrollvolymen 50. Till kontrollvolymen 50 finns en inloppsstrypning 52 och en utloppsstrypning 54. Inlopps- strypningen 52 har en mindre öppning än utloppsstrypningen 54, vilket medför att inlopps- strypningen 52 är mer strypt än utloppsstrypningen 54. När bränsle flödar från inloppsstryp- ningen 52 till utloppsstrypningen 54 kommer trycket i kontrollvolymen 50 att minska. För att bränsle ska kunna flöda genom kontrollvolymen 50 måste ventilen 4' öppnas. Ventilen 4' öppnas genom att en elektromagnet 64 aktiveras. När elektromagneten 64 aktiveras dras ett ankare 66 mot elektromagneten 64. Ankaret 66 lyfter en ventilhållare 68, som övervinner en fjäderkraft. I en ände av ventilhållaren 68 är kulhållaren 26 anordnad. När ventilhållaren 68 lyfts kommer kulhållaren 26 att lyfta från sätet 32, vilket medför att bränsle tillåts att passera genom ventilen 4' och vidare i retur till bränsletanken. När bränsle passerar genom den öpp- nade ventilen 4' kommer bränsle att flöda genom kontrollvolymen 50. På grund av bränsle- trycket, som verkar vid nålens 44 nedre parti kommer det övre kolvpartiet hos nålens 44 långsträckta parti röra sig in i kontrollvolymen 50, så att kontrollvolymen 50 minskar och nålens 44 avsmalnande parti rör sig uppåt, så att utloppsöppningama 46 öppnas och bränsle insprutas i forbränningsrummet 40. Bränsleinjektom 14 kan vara anordnad i ett Common Rail system. Kulan 22 uppvisar en primär tätningsyta, tillhandahållen vid anliggningsytan mellan kulan 22 och sätet 32, som är avsedd att samverka med och anligga tätande mot sätet 32. Ven- tilen 4' uppvisar vidare en primär tätningsdiameter. Med primär tätningsdiameter avses dia- metem hos den cirkel, som bildas av anliggningsytan mellan kulan 22 och sätet 32. Kulhålla- ren 26 uppvisar en sekundär tätningsyta, tillhandahållen vid anliggningsytan mellan kulhålla- ren 26 och sätet 32, som är avsedd att samverka med och anligga tätande mot sätet 32 när ku- lan 22 saknas efter exempelvis ett kulhaveri, vilket har beskrivits ovan. 10 15 20 25 30 536 494 Fig. 6 visar ett förfarande för att styra bränslesystemet enligt uppfinningen. Förfarandet inleds med ett första startsteg a.

I nästa steg b erhålls signaler från olika givare i syfte att detektera ett i ventilen 4, 4' upp- kommet haveri. Dessa signaler jämförs med referensvärden i syfte att detektera om signalvärdena avviker från normala värden. Ett sätt kan därvid vara att i ett steg bl mäta av- gastemperaturen efter en oxidationskatalysator 5 i ett avgasefterbehandlingssystem 3 och av- göra om den uppvisar ett onormalt värde. Ett annat sätt kan vara att i ett steg b2 göra en mät- ning av motoms 16 svänghjuls acceleration vid varje cylindertändning och avgöra om den uppvisar ett onormalt värde. Som altemativ kan annat sätt att mäta accelerationen hos motoms varvtal utnyttjas med hjälp av härför avsedd givare eller annat analogt sätt. Ett ytterligare sätt kan vara att i ett steg b3 erhålla en signal direkt från högtryckspumpen l2 eller dess styrsy- stem 9 som indikerar ett fel. Lämpligen kan flera eller samtliga av dessa sätt i stegen bl , b2, b3 utnyttjas för att indikera ett ventilhaveri utnyttjas.

I nästa steg c detekteras om någon av signalema det i föregående steget b indikerat ett ventil- haveri.

I det fall inget ventilhaveri indikerats i sker en tömyad prövning i en fortlöpande slinga.

I det fall att det i steget c har detekterats att ett ventilhaveri har skett sker i nästa steg d en re- ducering av bränsletrycket som alstras av högtryckspumpen l2 till ett tryck som är lägre än ett tätningstryck, som åstadkoms av kulhållarens 26 anliggning mot sätet 32.

I ett därpå följande steg e styrs motom 16 med ett reducerat bränsletryck. Detta medför att motoms drift kan fortsätta om än med reducerad effekt. Detta möjliggör dock att fordonet l kan köras till verkstad för åtgärd av det uppkomna felet.

Förfarandet avslutas därefter i ett avslutande steg f Efter det att felet åtgärdats kan förfarandet återupptas från startsteget a.

Uppfinningen är på intet sätt begränsad till de beskrivna utföringsformerna utan kan varieras fritt inom patentkravens ramar. Angivna komponenter och särdrag, som anges ovan kan inom ramen för uppfinningen kombineras mellan olika angivna utföringsformer.

Claims (17)

10 15 20 25 30 536 494 Patentkrav

1. Ventil for ett bränslesystem (2) for en förbränningsmotor (16), innefattande en kulhållare (26), som är utformad med en fördjupning (28) för att mottaga en kula (22), vilken kula (22) uppvisar en primär tätningsyta (3 0), som är avsedd att samverka med och anligga tätande mot ett säte (32), kännetecknad av att kulhållaren (26) uppvisar en sekundär tätningsyta (34), som är avsedd att samverka med och anligga tätande mot sätet (32) när kulan (22) inte är an- ordnad i kulhållaren (26).

2. Ventil enligt krav 1, kännetecknad av att kulan (22) är tillverkad av ett hårt och sprött material.

3. Ventil enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att kulan (22) är tillverkad av ett keramiskt material, stenmaterial, stålmaterial eller av en polymer.

4. Ventil enligt något av kraven 1-3, kännetecknad av att kulan (22) uppvisar en sfärisk form.

5. Ventil enligt krav 4, kännetecknad av att kulans (22) diameter är 0,5-2 mm.

6. Ventil enligt något av föregående krav, kännetecknad av att fordjupningen (28) uppvisar en sfärisk kupolform.

7. Ventil enligt något av kraven 1-4, kännetecknad av att fördjupningen (28) uppvisar en konisk fonn.

8. Ventil enligt något av föregående krav, kännetecknad av att kulhållarens (26) sekundära tätningsyta (34) har en cirkulär form.

9. Ventil enligt krav 8, kännetecknad av att den primära tätningsytan (3 0) är mindre än den sekundära tätningsytan (34).

10. Ventil enligt krav 9, kännetecknad av att den primära tätningsytan (30) är cirka 10 % mindre än den sekundära tätningsytan (34). 10 10 15 20 25 30 536 494

11. Ventil enligt något av föregående krav, kännetecknad av att ventilen (4, 4') är anordnad i ett Common Rail system.

12. Ventil enligt något av föregående krav, kännetecknad av att ventilen (4, 4') är anordnad i en bränsleinj ektor (14).

13. Ventil enligt något av kraven 1-11, kännetecknad av att ventilen (4, 4') är utformad som en säkerhetsventil.

14. Ventil enligt något av kraven 1-11 och 13, kännetecknad av att ventilen är anordnad mel- lan en högtryckspump (12) och minst en bränsleinj ektor (14).

15. Förfarande för att styra ett bränslesystem (2) för en förbränningsmotor (16), innefattande en kulhållare (26), som är utformad med en fördjupning (28) för att mottaga en kula (22), vil- ken kula (22) uppvisar en primär tätningsyta (3 0), som är avsedd att samverka med och anlig- ga tätande mot ett säte (32), kännetecknat av att förfarandet innefattar stegen: - detektering av ett i ventilen (4, 4') uppkommet haveri; - reducering av bränsletrycket som alstras av en högtryckspump (12) till ett tryck som är läg- re än ett tätningstryck, som åstadkoms av kulhållarens (26) anliggning mot sätet (32).

16. Förfarande enligt krav 15, kännetecknat av att detekteringen utförs genom ett steg (bl) som innefattar mätning av en avgastemperatur efter en oxidationskatalysator (5) i ett avgasefterbehandlingssystem (3); ett steg (b2) som innefattar mätning av accelerationen hos motoms varvtal, exempelvis genom mätning av motoms svänghjuls (7) acceleration vid varje cylindertändning; och/eller ett steg (b3) som innefattar mätning av en signal från högtryckspumpen (12) till en styrenhet (9)-

17. Förfarande enligt något av kraven 15-16, kännetecknat av ett steg (e) som innefattar styrning av förbränningsmotom (16) så att förbränningsmotom (16) drivs vid det av högtryckpumpen (12) reducerade bränsletrycket. 11