SE534814C2

SE534814C2 - Arrangemang och förfarande för att värma kylvätska som cirkulerar i ett kylsystem

Info

Publication number: SE534814C2
Application number: SE1050444A
Authority: SE
Inventors: Hans Wikstroem
Original assignee: Scania Cv Ab
Priority date: 2010-05-04
Filing date: 2010-05-04
Publication date: 2012-01-10
Also published as: RU2012151835A; BR112012025958A2; CN102859141A; SE1050444A1; CN102859141B; US20130043018A1; KR20130060219A; RU2518764C1; EP2567082A4; JP2013525691A; WO2011139207A1; EP2567082A1; JP5503801B2

Abstract

Föreliggande uppﬁnning avser ett arrangemang och ett förfarande för att värmakylvätska i ett kylsystem eﬂer en kallstart av ett fordon. Arrangemanget innefattar enstyrenhet (22) som är anpassad att uppskatta om kylvätskan i kylsystemet har en lägretemperatur (TC) än en driftstemperatur (TD) och om luften som strömmar genomkylvätskekylaren (18) har en temperatur (TAl, TA2) som är högre än kylvätskanstemperatur (TC) och om dessa villkor är uppfyllda är styrenheten (22) anpassad attställa ventilorganet (17) i det andra läget så att kylvätskan leds till kylvätskekylaren(18) där kylvätskan värms av luften som strömmar genom kylvätskekylaren (18). (Pig. 1)

Description

25 30 35 5311 844 avgasema kommer därmed att kylas av luﬁ med omgivningens temperatur medan kylvätskan kyls av luñ som har en högre temperatur än omgivningen. Denna luﬁ har dock i regel en klart lägre temperatur än kylvätskan då den uppnått sin driﬁstemperatur. Kylvätskan tillhandahåller därmed en god kylning även då kylvätskekylaren är placerad nedströms en laddluﬁkylare och/eller en EGR-Kylare.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Syftet med föreliggande uppﬁnning är att tillhandahålla ett arrangemang och ett forfarande som möjliggör en snabb uppvärmning av kylvätskan i ett kylsystem på ett relativt enkelt sätt efter start av en förbränningsmotör.

Detta syfte uppnås med arrangemanget av det inledningsvis nämnda slaget, vilket kännetecknas av de särdrag som anges i patentkravets 1 kännetecknande del. I detta fall är kylsystemets kylvätskekylare anordnad i en position i fordonet där det under driñ av förbränningsmotorn genomströmmas av luft som har en högre temperatur än omgivningen. Fordonet kan ha en värmealstrande komponent som är anordnad uppströms kylvätskekylaren. Då en förbränningsmotor varit avställd en tid har kylvätskan i kyl systemet väsentligen samma temperatur som omgivningen. Det är därmed möjligt att utnyttja denna luﬁ som har en högre temperatur än omgivningen för att värma kylvätskan i kylvätskekylaren efter en kallstart. Ventilorganet ställs här i det andra läget så att den kalla kylvätskan cirkuleras genom kylvätskekylaren. Kylvätskan som cirkulerar i kylsystemet kommer därmed att värmas av den varma luften som strömmar genom kylvätskekylaren. Kylvätskan kommer i detta fall att både värmas i kylvätskekylaren och av förbränningsmotor då den cirkulerar i kylsystemet.

Kylvätskan kan värmas i kylvätskekylaren tills den erhåller väsentligen samma temperatur som luﬁen som strömmar genom kylvätskekylaren. Då kylvätskan uppnår denna temperatur ställs Ventilorganet i det första läget. Kylvätskan leds nu direkt till förbränningsmotom. Med föreliggande uppﬁnning är det således möjligt att tillhandahålla en snabb initial uppvärmning av kylvätskan med hjälp av kylvätskekylaren. Den period som kylvätskan har en mycket låg kylvätsketemperatur, i samband med en kallstart av ett fordon, kan därmed förkortas avsevärt.

Enligt en utföringsform av föreliggande uppﬁnning är ventilorganet en trevägsventil som är anordnad i nämnda förgrening. Trevägsventilen är med fördel en elektriskt styrd ventil som styrs av styrenheten. Då styrenheten ställer trevägsventilen i det första 10 15 20 25 35 5311 814 läget leder den kylvätskan till den första ledningen och då den ställer trevägsventilen i det andra läget leder den kylvätskan till den andra ledningen. Alternativt kan kylsystemet innefatta en tennostat i nämnda törgrening och att ventilorganet är anordnat i den första ledningen och att ventilorganet är anpassad att leda kylvätskan från den första ledningen till den andra ledningen via en törbindningsledning då den ställs i det andra läget. I detta fall upprätthåller en konventionell termostat kylvätskans temperatur under normal driﬁ. Under det skede då termostaten leder kylvätskan till den forsta ledningen bedömer styrenheten om det är möjligt att värma kylvätskan i kylvätskekylaren. Då detta är möjligt ställer styrenheten ventilorganet i det andra läget så att kylvätskan leds till kylvätskekylaren.

Enligt en annan töredragen utföringsform av föreliggande uppfinning är styrenheten anpassad att mottaga information från en temperatursensor som avkänner kylvätskans temperatur i kylsystemet. Lämpligen är temperatursensom anordnad i kylsystemet i en position så att den avkänner kylvätskans temperatur i anslutning till nämnda förgrening. Styrenheten kan vara anpassad att även mottaga information från en temperatursensor som är anordnad i en position där den avkänner temperaturen på luﬁen som når kylvätskekylaren. Med en sådan infomiation kan styrenheten lätt avgöra om luñen som strömmar genom kylvätskekylaren har en högre temperatur än kylvätskan och om det går att värma kylvätskan i kylvätskekylaren.

Enligt en föredragen utforingsform av föreliggande uppﬁnning innefattar arrangemanget åtminstone en kylare for kylning av ett gasformigt medium som leds till förbränningsmotorn och att nämnda kylare är placerad i en position uppströms kylvätskekylaren så att luñen först strömmar genom denna kylare och kyler det gasformiga mediet innan den strömmar genom kylvätskekylaren. Med en sådan kylare erhåller luﬁen, som når kylvätskekylaren, en klart högre temperatur än omgivningen.

Det är därmed möjligt att utnyttja denna lult för att värma kylvätskan i ett initialt skede eﬁer en kallstart, Nämnda kylare kan vara en laddluftkylare för kylning av komprimerad luﬁ som leds till forbränningsmotom. Luft som komprimeras tillhandahåller en höjd temperatur som är relaterad till luftens kompressionsgrad. Den komprimerade luﬁen kyls med syfte att reducera luftens volym. I detta fall kan den komprimerade luftens värmeenergi tas till vara för att värma kylvätskan under ett initialt skede efter en kallstart. Nämnda kylare alternativt vara en EGR-kylare for kylning av återcirkulerande avgaser som leds till förbränningsmotorn. De återcirkulerande avgaserna har en mycket hög temperatur och behöver därmed kylas 10 15 20 25 30 35 534 B14 innan de blandas med luft och leds till förbränningsmotom. I detta fall kan de återcirkulerande avgasernas värmeenergi tas till vara för att värma kylvätskan under ett initialt skede etter en kallstart. Nämnda kylare kan enligt ytterligare alternativ vara en luﬁkyld kylare för växellådsolja, motorolja, hydraulolja eller en kondensor för en AC- anläggning.

Enligt en föredragen uttöringsform av föreliggande uppfinning kan styrenheten vara anpassad att styra varvtalet hos en ﬂäkt som skapar luﬁströmmen genom kylvätskekylaren. Luﬁﬂödet till kylvätskekylaren kan varieras genom att styra fläktens varvtal. Därmed kan temperaturen på luften som når kylvätskekylaren varieras på ett sätt som främjar en snabb uppvärmning av kylvätskan. Styrenheten kan även vara anpassad att styra en kylvätskepump som cirkulerar kylvätskan i kylsystemet.

Kylvätskeﬂödet genom kylvätskekylaren kan därmed varieras på ett sätt som främjar en snabb uppvärmning av kylvätskan.

Detta ovan nämnda syﬁet uppnås även med förfarandet av det inledningsvis nämnda slaget, vilket kännetecknas av de särdrag som anges i patentkravets ll kännetecknande del.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA I det följande beskrivs såsom exempel föredragna utföringsformer av uppﬁnningen med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka: Fig. 1 visar ett arrangemang för att värma kylvätska i ett kylsystem enligt en första utfóringsform, Fig. 2 visar ett ﬂödesschema som beskriver ett förfarande enligt uppﬁnningen och Fig. 3 visar ett arrangemang för att värma kylvätska i ett kylsystem enligt en andra utföringsforrn, DETALIERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER AV UPPFINNINGEN Fig. 1 visar ett fordon 1 som drivs av en överladdad förbränningsmotor 2. Fordonet 1 kan vara ett tungt fordon som drivs av en överladdad dieselmotor. Avgasema från förbränningsmotorns 2 cylindrar leds, via en avgassamlare 3, till en avgasledning 4. 10 15 20 25 30 35 5311 B14 Avgaserna i avgasledningen 4, som har ett övertryck, leds till en turbin 5 hos ett turboaggregat. Turbinen 5 tillhandahåller därvid en drivkraﬁ, som överförs, via en forbindning, till en kompressor 6. Kompressorn 6 komprimerar luft som, via ett luftfilter 7, leds in i en luñledning 8. En laddluﬁkylare 9 är anordnad i luñledningen 8.

Laddluftkylaren 9 är arrangerad vid ett frontparti av fordonet 1. Laddluﬁkylarens 9 uppgift är att kyla den komprimerade luﬁen innan den leds till för förbrännlngsmotom 2. Den komprimerade luften kyls i laddluﬁkylaren 9 av luñ med omgivningens temperatur som strömmar genom laddluﬁkylaren 9 med hjälp av en kylﬂäkt 10.

Kylflälcten 10 drivs av förbränningsmotom 2 medelst en lämplig förbindning.

Förbränningsmotorn 2 är försedd med ett EGR- system (Exhaust Gas Recirculation) för återcirkulation av avgaserna. Genom att blanda in avgaser i den komprimerade luﬁen som leds till motoms cylindrar sänks íörbränningstemperaturen och därmed även halten av kväveoxider NOX som bildas under förbränningsprocesserna. En returledning 11 för återcirkulation av avgaser sträcker sig från avgasledningen 4 till luﬁledningen 8. Returledningen ll innefattar en EGR-ventil 12, med vilken avgasﬂödet i returledningen 11 kan stängas av. EGR-ventilen 12 kan även användas för att steglöst styra den mängd avgaser som leds från avgasledningen 4, via returledningen 11, till luftledningen 8. Returledningen l 1 innefattar en EGR-kylare 13 för att kyla de återcirkulerande avgaserna. Hos överladdade dieselmotorer 2 är, under vissa driñstillstånd, avgasernas tryck i avgasledningen 4 lägre än den komprimerade luñens tryck i inloppsledningen 8. Under sådana driﬂstillstånd är det inte möjligt att direkt blanda avgaserna i returledningen 11 med den komprimerade luﬁen i inloppsledningen 8 utan speciella hjälpmedel. Härvid kan, exempelvis, en venturi eller ett turboaggregat med en variabel geometri användas. Om förbränningsmotom 2 istället är en överladdad ottomotor kan avgasema i returledningen ll direkt ledas in i inloppsledningen 8 då avgaserna i avgasledningen 4 hos en ottomotor väsentligen under alla driftstillstånd uppvisar ett högre tryck än den komprimerade luften i inloppsledningen 8. Efter att avgaserna blandats med den komprimerade luﬁen i positionen 8a leds de, via en förgreníng 14, till dieselmotorns 2 respektive cylindrar.

Förbränningsmotorn 2 kyls på ett konventionellt sätt medelst ett kylsystem som innefattar en cirkulerande kylvätska. En kylvätskepump 15 cirkulerar kylvätskan i kylsystemet. Kylvätskepumpen 15 cirkulerar kylvätskan inledningsvis genom förbränningsmotorn 2. Eñer att kylvätskan kylt förbränningsmotom 2 leds den, via en ledning 16, till en trevägsventil 17 i kylsystemet. Trevägsventilen 17 är anordning i en 10 15 20 25 30 35 534 E-'lll förgrening där ledningen 16 delas upp i en första ledning 16a som leder kylvätska till iörbränningsmotom 2 och en andra ledning l6b som leder kylvätska till en kylvätskekylare 18. Kylvätskekylaren 18 är anordnad vid ett främre område av fordonet l i en position nedströms laddluñkylaren 9 och EGR-kylaren 13 med avseende på luﬁens avsedda strömningsriktning i området. Med en sådan placering av EGR-kylaren 13 och laddluﬁkylaren 9 kan de återcirkulerande avgaserna och den komprimerade Iuﬁen kylas av luﬂ med omgivningens temperatur medan luñen som når den bakomliggande kylvätskekylaren 18 har en högre temperatur. Eftersom kylvätskan under normal driﬁ har en temperatur av cirka 80-l00°C tillhandahåller luften även om den har en förhöjd temperatur i förhållande till omgivningen en acceptabel kylning av kylvätskan i kylvätskekylaren 18 under normal drift av fordonet 1.

Trevägsventilen 17 är styrd av en styrenhet 22. Trevägsventilen 17 kan vara en elektriskt styrd ventil. Styrenheten 22 kan ställa trevägsventilen 17 i ett första läge då kylvätskan leds in i den första ledningen 16a som leder den till förbränningsmotorn 2 och i ett andra läge då kylvätskan leds in i den andra ledningen l6b som leder den till kylvätskekylaren 18. Styrenheten 22 mottar information från en första temperatursensor 23 som avkänner kylvätskans temperatur i en position väsentligen omedelbart uppströms trevägsventilen 17. Styrenheten 22 mottar även information från en andra temperatursensor 24 som avkänner luftens temperatur TA, i en position mellan laddluﬁkylaren 9 med kylvätskekylaren 18 och en tredje temperatursensor 25 som avkänner luﬁens temperatur TM en position mellan EGR-kylaren 13 och kylvätskekylaren 18. Styrenheten 22 är anpassad att styra driften av kylfläkten 10 så att ett önskat luñﬂöde erhålls genom kylarna 9, 13, 18. Styrenheten 22 är även anpassad att styra driften av kylvätskepumpen 15 så att ett önskat kylvätskeﬂöde erhålls i kylsystemet.

Med hjälp av ﬂödesschemat i Fig. 2 beskrivs nedan hur kylvätskan värms upp eﬁer en kallstart av förbränningsmotom 2. Förbränningsmotom 2 startas vid 26. Då förbränningsmotorn 2 startas aktiveras kylvätskepumpen 18 som startar cirkulationen av kylvätskan i kylsystemet. Förbränningsmotorns avgaser startar driﬁen av turbinen 5 som i sin tur driver kompressor 6. Kompressom suger in och komprimerar luft i inloppsledningen 8. Den komprimerade luften leds till laddluftkylaren 9 där den kyls innan den leds till förbränningsmotom 2. En del av förbränningsmotoms avgaser återcirkuleras genom returledningen 11. De återcirkulerande avgaserna kyls i EGR- 10 15 20 25 30 35 534 B14 kylaren 13 innan de blandas med den komprimerade luften i inloppsledningen 8 och leds till förbränningsmotom 2. Förbränningsmotorn aktiverar kylfläkten 10 som suger en kylande luftström genom laddluﬁkylaren 9, EGR-kylaren 13. Luften som når kylvätskekylaren 18 tillhandahåller därmed en förhöjd temperatur i förhållande till omgivningen.

Vid 27 mottar styrenheten 22 information från den forsta temperatursensom 23 avseende kylvätskans temperatur TC innan den når trevägsventilen 17. Styrenheten 22 utvärderar om kylvätskans temperatur Tc är lägre än kylvätskans önskade driftstemperatur TD. Om forbränningsmotom 2 har varit avstängd en tid innan den startades har kylvätskan en temperatur som motsvarar omgivningens temperatur.

Kylvätskans temperatur behöver således höjas for att nå upp till driftstemperaturen TD.

I synnerhet om omgivningen har en låg temperatur är kylvätskan temperatur TC avsevärt lägre än driﬁstemperaturen TD. Om styrenheten 22 bedömer att kylvätskans temperatur är för låg styr Styrenheten 22, vid 28, kylfläkten 10 så att den erhåller ett varvtal så att luften som strömmar genom laddluftkylaren 9 och EGR-kylaren 13 värmas upp till en lämplig temperatur innan den når den nedströms belägna kylvätskekylaren 18. Luftflödet får dock inte styras så att den komprimerade luften och de återcirkulerande avgaserna erhåller en oacceptabel kylning i laddluﬁkylaren 9 respektive EGR-kylaren 13. Styrenheten 22 styr, vid 28, även kylvätskepumpen 15 så att den tillhandahåller ett kylvätskeﬂöde i kylsystemet som gynnar en snabb uppvärmning av kylvätskan.

Vid 29 mottar styrenheten 22 information från den andra temperatursensorn 24 avseende luftens temperatur TA; efter att den passerat genom laddluftkylaren 9 och information från den tredje temperatursensom 25 avseende luftens temperatur TA; efter att den passerat genom EGR-kylaren 13. Vid 29 utvärderar styrenheten 22 om luﬁen som leds till kylvätskekylaren 18 har en temperatur TA1, TA; som är högre än kylvätskans temperatur TC. I detta fall avkännes således två temperaturer TA1, TA; på luften som leds in i kylvätskekylaren. I detta fall kan ett medelvärde beräknas för att utröna om det går att värma kylvätskan i kylvätskekylaren 18. Om Styrenheten 22 konstaterar att detta är möjligt ställer den trevägsventilen 17 i det andra läget så att kylvätskan leds till den andra ledningen l6b och kylvätskekylaren 18 vid 30. Eftersom luften som strömmar genom kylvätskekylaren har en högre temperatur TAI, TA; än kylvätskans temperatur TC erhåller kylvätskan en uppvärmning då den leds genom kylvätskekylaren 18. I detta fall erhåller således kylvätskan en extra uppvärmning i 10 15 20 25 30 35 534 B14 kylvätskekylaren 18 förutom den uppvärmning som den erhåller i törbränningsmotorn 2. Med hjälp av denna extra uppvärmning i kylvätskekylaren 18 kommer kylvätskan att värmas upp betydligt snabbare till sin driﬁstemperatur TD. Processen startar därefter om vid 26.

Så länge som kylvätskan, vid 27, har en lägre temperatur Tc än driítstemperaturen TD styr styrenheten 22 kylﬂäkten 10 och kylvätskepumpen 15 med syﬁe att ge luﬁen som strömmar genom kylvätskekylaren 18 en temperatur TAl, TA; som är högre än kylvätskans temperatur TC. Då styrenheten 22 bedömer att detta inte längre är möjligt ställer den, vid 30, trevägsventilen i det första läget så att kylvätskan leds direkt till förbränningsmotorn 2. Under den fortsatta driften värms kylvätskan fortsättningsvis endast av förbränningsmotorn 2. Kylvätskan uppnår efter en tid sin driñstemperattnr TD. Då styrenheten, vid 27, konstaterar att kylvätskans temperatur Te har överskridits ställer styrenheten 22 trevägsventilen 17, vid 30, i det första läget. Kylvätskan leds nu åter genom kylvätskekylaren 18. I detta fall har dock luften, som strömmar genom kylvätskekylaren 18, en temperatur TAl, TA; som är lägre än kylvätskan temperatur Tc.

Därmed tillhandahålls en kylning av kylvätskan i kylvätskekylaren 18. Under den fortsatta driﬁen av ﬁärbränningsmotom 2 styr styrenheten 22 trevägsventilen så att kylvätskan erhåller en väsentligen konstant temperatur Tc som motsvarar driitstemperaturen TC.

Fig. 3 visar en altemativ utformning. I detta fall är en termostat 19 anordnad i förgreningen som innefattar den forsta ledningen 16a och den andra ledningen l6b.

Terrnostaten 19 är på konventionellt sätt anpassad att automatiskt leda kylvätskan till den första ledningen 16a och till förbränningsmotom 2 då kylvätskan har en temperatur TC som är lägre än en önskad kylvätsketemperatur TD och till den andra ledningen l6b för kylning i kylvätskekylaren 18 då kylvätskan har en temperatur TC som är högre än en den önskade köldmedietemperaturen TD. Den första ledningen 16a har i detta fall försetts med en trevägsventil 17 som är styrbar med hjälp av en styrenhet 22. Då kylvätskans temperatur TC är lägre än driñstemperaturen TD leder termostaten 17 automatiskt in kylvätskan i den första ledningen 16a. Styrenheten 22 konstaterar även då kylvätskans temperatur TC är lägre än driﬁstemperaturen TD vid 27, Styrenheten 22 aktiverar därefter kylﬂäkten 10 och kylvätskepumpen 15 med syfte att upprätta en temperaturskillnad mellan luften och kylvätskan i kylvätskekylaren 18.

Styrenheten kontrollerar, vid 29, om luften har en temperatur TAI, TA; som är högre än kylvätskans temperatur TC. Då det är fallet konstaterar styrenheten 22 att det är möjligt 10 15 20 534 B14 att värma kylvätskan i kylvätskekylaren 18 och ställer trevägsventilen 19 i det andra läget så att det leder kylvätska från den första ledningen 16a till den andra ledningen l6b via en förbindningsledning 20. Kylvätskan leds därmed till kylvätskekylaren 18 där den värms av luften som strömmar genom kylvätskekylaren 18.

Då kylvätskan temperatur TC har stigit till en motsvarande nivå som luften är det inte längre möjligt att varma kylvätskan i kylvätskekylaren 18. Styrenheten 22 ställer därvid trevågsventilen 17 i det forsta läget så att kylvätskan leds till förbränningsmotorn 2. Under den fortsatta driften av förbränningsmotorn 2 stiger kylvätskans temperatur Tc till den överskrider driftstemperatur TD. Då det sker ställer termostaten 19 automatiskt om sig så att den leder kylvätskan in i den andra ledningen l6b för kylning i kylvätskekylaren 18. Tennostaten 19 styr fortsättningsvis kylvätskeﬂödet så att kylvätskan upprätthåller en temperatur Tc som motsvarar driftstemperaturen TD.

Uppﬁnningen är på intet sätt begränsad till de på ritningarna beskrivna utfóringsformerna utan kan varieras fritt inom patentkravens ramar. I ovan nämnda exempel är både en laddluﬁkylare och en EGR-kylare anordnade framför kylvätskekylaren. Det räcker att endast en sådan kylare eller något annat värmealstrande element är anordnat framför kylvätskekylaren. Ett sådant altemativt värmealstrande element kan vara en luﬁkyld kylare för växellådsolja, motorolja, hydraulolja eller en kondensor för en AC-anläggning

Claims

10 15 20 25 30 35 534 814 10 Patentkrav

1. l. Arrangemang for att värma kylvätska i ett kylsystem som kyler en forbränningsmotor (2) i ett fordon (1), varvid kylsystemet innefattar en kylvätskekylare (18) som är anordnad i en position i fordonet där den genomströmmas av luﬂ med en temperatur (T A1, TAC) som är högre än omgivningens temperatur, en forgrening som innefattar en forsta ledning (l6a) som leder kylvätska till forbränningsmotom (2) och en andra ledning (16b) som leder kylvätska till kylvätskekylaren (18), och ett ventilorgan (17) som är ställbart i ett forsta läge där det leder kylvätska till fórbränningsmotom (2) och i ett andra läge där det leder kylvätska till kylvätskekylaren (18), kärmetecknat av att arrangemanget innefattar en styrenhet (22) som är anpassad att uppskatta om kylvätskan i kylsystemet har en lägre temperatur (TC) än en driftstemperatur (TD) och om luften som strömmar genom kylvätskekylaren (18) har en temperatur (TM, TAC) som är högre än kylvätskans temperatur (TC) och om dessa villkor är uppfyllda är styrenheten (22) anpassad att ställa ventilorganet (17) i det andra läget så att kylvätskan leds till kylvätskekylaren (18) där kylvätskan värms av luﬁen som strömmar genom kylvätskekylaren (18).

2. Arrangemang enligt krav 1, kännetecknat av att ventilorganet är en trevägsventil (17) som är anordnad i nämnda forgrening.

3. Arrangemang enligt krav 1, kärmetecknat av att kylsystemet innefattar en termostat (19) som är anordnad i nämnda förgrening och att ventilorganet (17) är anordnat i den forsta ledningen (l6a) och att ventilorganet (17) är anpassad att leda kylvätskan från den första ledningen (l6a) till den andra ledningen (16b) via en forbindningsledning (20) då det ställs i det andra läget.

4. Arrangemang enligt något av föregående krav, kännetecknat av att styrenheten (22) är anpassad att mottaga information från en temperatursensor (23) som avkänner kylvätskans temperatur (TC) i kylsystemet.

5. Arrangemang enligt något av föregående krav, känneteeknat av att styrenheten (22) är anpassad att mottaga information från en temperatursensor (24, 25) som är anordnad i en position där den avkänner temperaturen (TM, TAC) på lulïen som strömmar in i kylvätskekylaren (18). 10 15 20 25 30 35 534 814 11

6. Arrangemang enligt något av föregående krav, kännetgknat av att arrangemanget innefattar åtminstone en kylare (9, 15) för kylning av ett gasformigt medium som leds till förbränningsmotom (1) och att nämnda kylare (9, 15) är placerad i en position uppströms kylvätskekylaren (18) så att luﬁen först strömmar genom kylaren (9, 15) och kyler det gasformiga mediet innan den strömmar genom kylvätskekylaren (18).

7. Arrangemang enligt något av föregående krav, kännetecknat av att nämnda kylare är en laddluﬁkylare (9) för kylning av komprimerad luft som leds till förbränningsmotorn (2)-

8. Arrangemang enligt något av de föregående krav, kännetecknat av att nämnda kylare är en EGR-kylare (15) för kylning av återcirkulerande avgaser som leds till förbränningsmotom (2).

9. Arrangemang enligt något av de föregående krav, kännetecknat av att styrenheten (22) är anpassad att styra varvtalet hos en fläkt (10) som är anpassad att forcera luﬁströmmen genom kylvätskekylaren (18).

10. Arrangemang enligt något av de föregående krav, kännetecknar av att styrenheten (22) är anpassad att styra en kylvätskepump (15) som cirkulerar kylvätskan i kylsystemet. 1 1. F örfarande för att värma kylvätska i ett kylsystem som kyler en förbränningsmotor (2) i ett fordon (1), varvid kylsystemet innefattar en kylvätskekylare (18) som är anordnad i en position i fordonet där den genomströmmas av luft med en temperatur (TM, TM) som är högre än omgivningens temperatur, en förgrening som innefattar en första ledning (16a) som leder kylvätska till forbränningsmotorn (2) och en andra ledning (lób) som leder kylvätska till kylvätskekylaren ( 18), och ett ventilorgan (17) som är ställbart i ett första läge där kylvätska leds till forbränningsmotom (2) och i ett andra läge där kylvätska leds till kylvätskekylaren (18), kärmetecknat av stegen att uppskatta om kylvätskan i kylsystemet har en temperatur (T C) som är lägre än en driﬁsternperatur (TD) och om luﬁen som strömmar genom kylvätskekylaren (18) har en temperatur (T A1, TM) som är högre än kylvätskans temperatur (TC) och om dessa villkor är uppfyllda ställa ventilorganet (17) i det andra läget så att kylvätskan leds till kylvätskekylaren (18) där kylvätskan värms av luften som strömmar genom kylvätskekylaren (18).