SE533835C2 - Distans- och nivåinställningsdon samt regelanordning för en golvkonstruktion - Google Patents

Description

20 25 30 35 533 835 gängförband. Sådana gängförband, som bildas av skruvarna och reglarnas gängade hål, kan endast användas i samband med torrt virke och i torra miljöer, dvs. inomhus, som inte nämnvärt påverkar reglarnas fukthalt. De kan inte användas i samband med fuktigt virke, t.ex. tryckimpreg- nerat virke, och i fuktiga miljöer, dvs. utomhus, som påverkar reglarnas fukthalt beroende på växlande väder- förhållanden och årstid. Anledningen till detta är svårigheter att skruva in skruvarna i de gängade hålen på grund av att de gängade hålens diameter kan minska, då reglarnas fukthalt ändras, och, om skruvarna har kunnat skruvas in i hålen, svårigheter att vrida runt skruven i hålet vid en senare krävd nivåjustering av regeln på grund av att gängförbandet blir stumt, då regelns fukt- halt ändras så att hålets diameter minskar med följd att hålets gängor låses fast i skruvens gängor.

Det finns dock ett stort behov av att kunna nivå- och distansinställa reglarna med hjälp av skruvar, som är tillgängliga från regelns ovansida via vertikalt genom- gående hål, i vilka skruvarna är belägna utan att direkt vara i ingrepp med regeln. Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma ett distans- och nivåinställningsdon för ovannämnda reglar, som upp- fyller nämnda behov, och som tillhandahåller ett starkt förband mellan distans- och nivåinställningsdonet för att motstå såväl höga belastningar, som appliceras ovanpå golvkonstruktionen, som höga lyftkrafter, som appliceras underifrån indirekt på reglarna genom vind eller direkt på reglarna genom nivåinställning av icke raka reglar.

Distans- och nivåinställningsdonet enligt uppfinningen kännetecknas av - att regelhylsan dessutom innefattar - ingreppsorgan för förankring av regelhylsan i regeln, vilka ingreppsorgan innefattar 10 15 20 25 30 35 533 835 - ett eller flera, radiella, första utspràng, som är utbildade på utsidan av mellanpartiet och anord- nade att bilda, genom inträngning i trämaterialet, ett stabilt ingreppsförband med regeln, vilket ingreppsförband tillhandahåller en förutbestämd, axiell låskraft, som är större än den lyftkraft, som regeln utsätter ingreppsförbandet för vid yttre pàkänningar, och - förstärkningsorgan anordnade vid det nedre ändpar- tiet för förstärkning av bärkragens förbindelse med hylsväggen, vilka förstärkningsorgan innefattar en runtomgående, nedre utvidgning av hylsväggen i såväl axiell riktning nedåt räknat från bärkragen som radiell riktning utåt räknat från hylsväggen, var- igenom hylsväggen är tjockare vid det nedre ändpar- tiet än vid mellanpartiet.

Regelhylsan enligt föreliggande uppfinning är utformad för att monteras i borrade hål i reglar av såväl torrt som fuktigt trämaterial och sedan med oförändrade funk- tioner kunna tillåta att träregelns fukthalt minskar eller ökar efter montering. Regelhylsan klarar därigenom av de stora rörelser som uppträder i trämaterialet då detta ändras från vått tillstånd till torrt och tvärtom.

Sådana rörelser kan ge en formändring av upp till 10% mellan vått och torrt tillstånd.

Regelhylsan enligt uppfinningen är utformad för att medge montering och demontering av golvkonstruktionen ett fler- tal gånger utan att skador uppkommer på ingående kompo- nenter. Detta är särskilt betydelsefullt vid golvkon- struktioner som enbart användes under den varma årstiden för att sedan demonteras för vinterförvaring i ett skick som kräver ett minimum av förvaringsyta.

Regelhylsan enligt uppfinningen är utformad för att bära sin del av de tryckkrafter, som skapas av belastningen 10 15 20 25 30 35 533 835 från regelverket, övergolvet och de föremål som finns på övergolvet, och som överföres till underlaget via regel- hylsorna och skruvarna. Givetvis är den även utformad för att klara överbelastningar av tryckkrafter enligt normer för aktuella golvkonstruktioner.

Regelhylsan enligt uppfinningen är även utformad för att ta upp sin del av de lyftkrafter, som skapas av vinden i en golvkonstruktion för en yttre miljö i ett vindutsatt läge såsom exempelvis en golvkonstruktion med ett trädäck för en uteservering eller för en balkong, vilka lyftkraf- ter överföres via regelhylsorna och skruvarna till för- ankringsdonen mellan skruvarna och underlaget. Givetvis är den även utformad för att klara överbelastningar av lyftkrafter enligt normer för aktuella golvkonstruk- tioner.

Regelhylsan enligt uppfinningen är även utformad för att ta upp de vridkrafter, som skapas i regelhylsan, när dess skruv vrides runt för att sänka eller höja regeln och skruvförbindelsen medan regelhylsan belastas av regel- verket och trädäcket, varvid nämnda vridkrafter, som regelhylsan kan uppta, är större än friktionskraften i nämnda gängförbindelse vid nämnda belastning, då skruven vrides, för att förhindra vridning av regelhylsan i regelns hål.

Regelhylsan enligt uppfinningen kan utformas med sådana dimensioner, att den kan monteras i en regel med en minsta storlek av 34 x 45 mm i tvärsnitt utan att regeln spricker vid krympning, som sker då monteringen utförts i en våt regel, som sedan torkar, såsom under en varm dag.

Regelhylsan är därvid utformad för att ta upp sådana krympningskrafter utan att skadligt deformeras. En margi- nell elastisk formändring av regelhylsan tillàtes inom toleransen för gängförbindelsen mellan regelhylsa och 10 15 20 25 30 35 533 835 skruv för att därigenom minska risken för spänningar i trämaterialet.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare med hänvisning till ritningarna.

Figur 1 visar schematiskt en golvkonstruktion med distans- och nivàinställningsdon, som vardera innefattar en regelhylsa enligt en första utföringsform.

Figur 2 är en förstorad genomskärningsvy enligt linjen II-II i figur l.

Figur 3 är en förstorad detalj av distans- och nivå- inställningsdonet i figur 2.

Figur 4 är en förstorad genomskärningsvy av regelhylsan figurerna 2 och 3 men vriden 45°, varvid den invändiga gängan inte har utritats.

Figur 5 är en perspektivbild av en regelhylsa enligt en andra utföringsform.

Figur 6 är en sidovy av regelhylsan i figur 5.

Figur 7 är en ändvy av regelhylsan i figur 5 såsom sedd ovanifràn.

Figur 8 är en ändvy av regelhylsan i figur 5 såsom sedd underifrån.

Figur 9 är en perspektivbild av en regelhylsa enligt en tredje utföringsform.

Figur 10 är en perspektivbild av en regelhylsa enligt en fjärde utföringsform. 10 15 20 25 30 35 533 835 Figur 11 är en perspektivbild av en regelhylsa enligt en femte utföringsform.

Figur 12 är en sidovy av regelhylsan i figur ll.

Figur 13 är en ändvy av regelhylsan i figur 11 såsom sedd ovanifrån.

Figur 14 är en perspektivbild av en regelhylsa enligt en sjätte utföringsform.

Figur 15 är en sidovy av regelhylsan i figur 14.

Figur 16 är en vy i längdgenomskärning av regelhylsan enligt linjen XVI~XVI i figur 15.

Figur 17 är en perspektivbild av en regelhylsa enligt en sjunde utföringsform.

Figur 18 är en sidovy av regelhylsan i figur 17.

Figur 19 är en vy i längdgenomskärning av regelhylsan enligt linjen IXX-IXX i figur 18.

Figur 20 är en vertikal genomskärningsvy av en regelhylsa enligt en åttonde utföringsform.

Figur 21 är en perspektivbild av en regelhylsa enligt en nionde utföringsform.

Figur 22 är en sidovy av regelhylsan i figur 21.

Figur 23 är en ändvy av regelhylsan i figur 22 såsom sedd underifrån.

Figur 24 är en vy i längdgenomskärning av regelhylsan enligt linjen XXIV-XXIV i figur 23. 10 15 20 25 30 35 533 835 Figur 25 är en genomskärningsvy av en regel och regelhyl- san enligt figur 21 i fixerat läge i regeln.

Figur 26 är en genomskärningsvy av regeln och regelhylsan enligt figur 24 och dessutom av en skruv i inskruvat läge i regelhylsan.

Figur l visar schematiskt en del av en golvkonstruktion, som är monterad på ett fast, bärande underlag 1 av exem- pelvis betong. Golvkonstruktionen innefattar ett övergolv 2 och ett regelverk 3, på vilket övergolvet 2 är monte- rat. Övergolvet kan vara uppbyggt på vilket som helst sätt, såsom ett skikt av bräder, trätrall, etc. Regel- verket 3 innefattar ett flertal parallella reglar 4, som är anordnade på förutbestämt avstånd från varandra.

Reglarna 4 har rektangulärt tvärsnitt och uppvisar en horisontell, plan ovansida 5, pá vilken övergolvet 2 vilar, och en undersida 6, som vänder mot undergolvet 1 och som är belägen på ett förutbestämt avstånd från undergolvets 1 yta 7. Varje regel 4 har ett flertal vertikala hål 8, som sträcker sig centralt genom regeln 4 från dess ovansida 5 till dess undersida 6. Hålet 8 är borrat för bildning av en genomgående, relativt slät cylinderformad hålvägg 9 i regeln 4, vilken hålvägg 9 således saknar en gänga. De gängfria hålen 8 har en för- utbestämd diameter. Regelverket 3 eller närmare bestämt dess reglar 4 innefattar vidare ett flertal lastbärande distans- och nivåinställningsdon 10, vilka är anordnade i anslutning till reglarnas 4 hål 8. Varje distans- och nivåinställningsdon 10 innefattar en avlång skruv ll, som har en utvändig gänga 40 med en förutbestämd, relativt liten stigning och som har en konstant, förutbestämd dia- meter, vilken är mindre än hàlets 8 diameter. Skruvens 11 gänga 40 sträcker sig från dess övre ändparti 41 till dess nedre ändparti 42. Skruven ll är försedd med ett axiellt genomgående hål 12, som således sträcker sig 10 15 20 25 30 35 533 835 mellan ändpartiernas 41, 42 ändytor, varvid det nedre ändpartiet 42 av skruven 11 har en inre avsats 43, från vilken hålet 12 har en smalare del l2a för genomföring av ett förankringsdon 44 i form av en spik, skruv eller plugg för vridbar förankring av skruven 11 i underlaget 1, där förankringsdonets 44 huvud fixeras mot nämnda avsats 43.

Vidare innefattar varje distans- och nivåinställningsdon en avlång, flerfunktionell regelhylsa 13 för vridbar lag- ring av skruven 11 däri och för förankring i regeln 4 för upptagande av yttre krafter från regeln 4 och skruven 11.

En första utföringsform av en sådan regelhylsa 13 visas närmare i figurerna 2-4. Regelhylsan 13 har en rörformig vägg 21, som omsluter ett axiellt genomgående hål 16.

Regelhylsan 13 har, sett i användningsläge, ett övre änd- parti 45 med en ände eller ändyta 14 och ett nedre änd- parti 46 med en ände eller ändyta 15 och ett mellanparti 47, som sträcker sig mellan de två ändpartierna 45, 46 och som utgör en större del av regelhylsan 13. Regelhyl- san 13 har på sin insida en gänga 17, som sträcker sig mellan regelhylsans 13 båda ändar 14, 15 och som är utformad för att samverka med skruvens 11 gänga 40 så att det bildas ett kraftigt gängförband. Regelhylsans 13 gänga 17 har således samma stigning som skruvens 11 gänga 40 och har en något större diameter än den utvändigt gängade skruven 11 för att medge vridning av skruven 11 i regelhylsan 13 även då regelhylsan 13 belastar skruven 11.

Regelhylsan 13 är framställd i ett enda stycke och har en förutbestämd längd för att tillhandahålla nämnda invän- diga gänga 17, som ger tillräckligt gängingrepp för den däri inskruvade skruven 11 under beaktande av de verti- kala krafter som verkar på denna gängförbindelse, varvid skruven 11 har en förutbestämd längd så att en dellängd av skruven 11 tillhandahåller nämnda gängingrepp med 10 15 20 25 30 35 533 835 regelhylsan 13 och en dellängd av skruven 11 utskjuter ur regeln 4 för att tillhandahålla erforderligt avstånd mellan regeln 4 och underlaget 1.

Regelhylsans mellanparti 47 har en rotationssymmetrisk konisk utsida 22 med en relativt liten konicitet (dvs. ej direkt märkbar för blotta ögat), varvid den största dia- metern D1 är vid övergången till det nedre ändpartiet 46 och den minsta diametern Ds är vid övergången till det övre ändpartiet 45, se figur 4. Det övre ändpartiet 45 är relativt kort och har en konisk utsida 33 med relativt stor konicitet, (dvs. direkt märkbar för blotta ögat).

Det koniska ändpartiet 45 är avsett att underlätta regel- hylsans 13 axiella införing i regelns 4 ogängade hål 8, särskilt vid automatiserad maskinell montering av regel- hylsan 13 i regelns 4 hål 8.

Den beskrivna regelhylsan 13 innefattar ingreppsorgan för förankring av regelhylsan 13 i regeln 4, bärorgan för uppbärande av belastningen från golvkonstruktionen och förstärkningsorgan för förstärkning av bärorganets för- bindelse med regelhylsans 13 vägg 21 för säkerställande av överföringen av nämnda belastning till den regelhylsan 13 uppbärande skruven 11.

Ingreppsorganen för förankring av regelhylsan 13 i regeln 4 innefattar radiella, första utspràng 18, som är utbil- dade pà den koniska utsidan 22 av mellanpartiet 47 för att bilda ett stabilt ingreppsförband med hàlväggen 9 hos regelns 4 hål 8, vilket ingreppsförband tillhandahåller en förutbestämd axiell låskraft, som är större än den lyftkraft, som regeln 4 utsätter utspràngen 18 för vid yttre påkänningar såsom från vindströmmar, som kan påverka golvkonstruktionen och ge lyftkrafter i hela regelverket 3 och övergolvet 2. Vid den i figurerna 2-4 visade utföringsformen utgöres utspràngen 18 av ett fler- tal, närmare bestämt fyra gripringar, som vardera 10 15 20 25 30 35 533 835 10 sträcker sig kontinuerligt runt den koniska utsidan 22 av regelhylsan 13. Gripringarna 18 har ett triangulärt, rät- vinkligt tvärsnitt, vars triangulära form och storlek är lika för alla gripringarna 18. Genom att regelhylsans 13 utsida 22 är konisk med ökande diameter i riktning mot det nedre ändpartiet 46 kommer således gripringarnas 18 yttre diameter att öka i motsvarande grad. Gripringarna 18 är anordnade på förutbestämt, lika avstånd från var- andra, varvid den nedre gripringen 18 är belägen med samma avstånd från det nedre ändpartiet 46 som avståndet mellan två närliggande gripringar 18. Den sneda sidan 34 (hypotenusan) hos gripringen 18 vänder framåt mot inpressningsriktningen, se figur 3, medan den sida 35 (kateter), som vänder bakåt i riktning mot det nedre änd- partiet 46, är vinkelrät mot utsidan 22 och bildar en effektiv ingreppsyta för det trämaterial hos regeln 4, som kommer att finnas bakom gripringen 18, då regelhylsan 13 har pressats in i regelns 4 hål. Den fria spetsen av gripringen 18 övergår i en tunn, elastiskt böjbar läpp 23, som sträcker sig kontinuerligt runt hela gripringen 18. Den ökande diametern av gripringarna 18 kan åstad- kommas genom att göra utsidan 22 konisk och utforma grip- ringarna 18 med ett triangulärt tvärsnitt, vars triangu- lära form är lika och area är lika såsom visat i figur 8.

Alternativt kan den triangulära formen vara lika, dvs. trianglarna har samma spetsiga vinkel, medan arean är olika så att tvärsnittsarean hos gripringarna ökar i riktning mot bärkragen 19 genom ökning av tvärsnitts- areans radiella utsträckning. Enligt en annan utförings- form (ej visad) är regelhylsans utsida 22 cylindrisk, varvid gripringarna utformas med ett triangulärt tvär- snitt, vars triangulära form är lika och area olika så att tvärsnittsarean hos gripringarna ökar i riktning mot bärkragen 19 genom ökning av tvärsnittsareans radiella utsträckning. Den spetsiga vinkeln hos triangeln är lämp- ligen densamma eller i huvudsak densamma hos alla utfö- randen av bärringens tvärsnitt, varigenom hypotenusan får 10 15 20 25 30 35 533 835 ll samma respektive i huvudsak samma lutning oavsett triang- elns area. Nämnda vinkel väljes lämpligen inom ett inter- vall av 5°-20°. Den radiella utsträckningen av bärringen väljes lämpligen inom intervallet 0,7-3,0 mm bl.a. bero- ende på regelhylsans diameter. Den axiella utsträckningen av bärringen blir beroende av vilka värden som väljes för nämnda spetsiga vinkel och radiella utsträckning av bär- ringen.

Fördelen med den ökande diametern hos gripringarna 18 är att samtliga gripringar 18 kommer att vara i ingrepp med trämaterial som en föregående gripring 18 inte har varit i kontakt med. Den första gripringen 18 kommer att tränga undan trämaterial runt regelns 4 hålvägg 9, eftersom trä- materialet är relativt mjukt. Trämaterialet är delvis elastiskt och åtminstone en del av det radiellt undan- trängda trämaterialet kommer därför att elastiskt föras tillbaka för att samla sig bakom gripringen 18. Varje efterföljande gripring 18 kommer därefter att tränga, undan även trämaterial, som en föregående gripring inte varit i kontakt med, varvid detta "nya" trämaterial och tidigare, på nytt undanträngt trämaterial åtminstone delvis, elastiskt föres tillbaka för att samla sig bakom gripringen 18. Varje efterföljande gripring 18 kommer således att samverka med trämaterial som inte har trängts undan av den föregående gripringen 18. Då golvkonstruk- tionen utsättes för en lyftkraft, kommer gripringarnas ingrepp med trämaterialet att öka genom att gripringarnas 18 bakåtvända greppytor anpressar mot trämaterialet, av vilket en del inte har påverkats av den eller de föregå- ende gripringarna 18. Eftersom trämaterialet är elastiskt kommer även nämnda "tidigare icke påverkade del" av trä- materialet att först trängas undan av gripringen 18 för att sedan åtminstone delvis återta sin form så att vid påkänningar från nämnda lyftkrafter kommer gripringen 18 att få en greppökande kontakt med den nämnda "tidigare icke påverkade delen" av trämaterialet så att gripringen 10 15 20 25 30 35 533 835 12 18 med sin spets tränger in i det relativt fasta trämate- rialet, då, under uppbyggande av en svulst av trämate- rial, nämnda lyftkrafter verkar på ingreppsförbandet.

Ingreppsförbandet mellan regelhylsa 13 och regel 4 blir därvid starkare så att det motstår de lyftkrafter som verkar på regelhylsan 13 via regeln 4. Såsom nämnts tidi- gare är skruven 11, som uppbär regelhylsan 13, förankrad vid underlaget 1 för att förhindra axiell förflyttning uppåt av skruven 11, då dess förankringsförband med underlaget 1 utsättes för nämnda lyftkrafter. Även den elastiskt böjbara läppen 23 bidrager till att öka ingreppsförbandets styrka.

Bärorganen för uppbärande av belastningen från golvkon- struktionen innefattar en runtomgående bärkrage 19 hos det nedre ändpartiet 46, vilken bärkrage 19 är utbildad radiellt ut från väggen 21 och har en plan ovansida 26, som är vinkelrät mot regelhylsans 13 centrumaxel C (se figur 4), och en undersida 24. Vid inpressningen av regelhylsans 13 mellanparti 47 kommer bärkragen 19 att fungera som ett stopp för fortsatt införing, varvid den plana ovansidan 26 hos bärkragen 19 kommer att anligga mot en horisontell yta hos regeln 4, vilken yta, vid den här beskrivna utföringsformen, bildas av regelns 4 under- sida 6. Den belastning, som överföres av regeln 4, ger tryckkrafter på bärkragen 19, vilka tryckkrafter i sin tur överföres till den bärande skruven 11 via själva bär- kragen 19 och den övriga delen av regelhylsan 13. Bär- kragen 19 har en förutbestämd diameter som är tillräcklig för att bl.a. ge önskad bäryta och stoppfunktion.

Figurerna 5-8 visar en regelhylsa enligt en andra utfö- ringsform, som liknar den i figurerna 2-4, men i detta fall innefattar ingreppsorganen för förankring av regel- hylsan 13 i regeln 4 dessutom ett flertal, närmare bestämt fyra, i omkretsled jämnt fördelade utspràng 27, som sträcker sig radiellt ut från hylsväggens 21 utsida 10 15 20 25 30 35 533 835 13 22 axiellt uppåt från bärkragens 19 ovansida 26.

Utsprången 27 är anordnade att bilda ett stabilt ingreppsförband med hålväggen 9 hos regelns 4 hål 8, vilket ingreppsförband tillhandahåller en förutbestämd lâskraft i omkretsled, som är större än de vridkrafter, som regelhylsan 13 utsättes för, då den bärande skruven 11 skruvas runt - för att sänka eller höja regeln 4 - under påverkan av de krafter, som verkar på den bärande skruvens 11 gänga 40 på grund av den belastning som över- föres via regeln 4 och regelhylsan 13 och regelhylsans 13 gänga 17, se figur 3. Om den nämnda làskraften är för liten, övervinnes lätt friktionen mellan regelhylsan 13 och hålväggen 9 hos regelns 4 hål 8 med följd att regel- hylsan 13 och skruven 11 vrides runt i hålet 8 som en enhet och den önskade sänkningen eller höjningen av regeln 4 inte kan genomföras. En ytterligare olägenhet är att skruven 11 inte kan demonteras. Vid den i figurerna 5-8 visade utföringsformen är utsprången 27 utformade som knivelement, som, såsom tidigare nämnts, sträcker sig radiellt ut från utsidan 22 och axiellt ut från bärkragen 19. Varje knivelement 27 är med andra ord beläget i hörn- övergången mellan mellanpartiets 47 utsida 22 och bärkra- gens 19 ovansida 26. Knivelementet 27 har en förutbestämd tjocklek och har sin fria egg riktad uppåt så att kniv- elementet 27 kommer att skära sig in i regelns 4 relativt mjuka trämaterial runt hàlets 12 öppning, då regelhylsan 13 pressas in i regelns 4 hål 8. Genom att regelhylsan 13 är utformad i ett enda, sammanhängande stycke bildar knivelementen 27 stela, fasta förbindelser med mellan- partiet 47 och bärkragen 19, varigenom knivelementen 27 således dessutom tillhandahåller en förstärkning av bär- kragen 19. Utsprången eller knivelementen 27 fungerar således även som övre förstärkningsorgan för förstärkning av bärkragens 19 förbindelse med regelhylsans 13 vägg 21.

Knivelementens 27 eggar är bågformade med en förutbestämd radie. Enligt en annan utföringsform är eggarna raka. 10 15 20 25 30 35 533 835 14 De i figurerna 2-8 visade utföringsformerna har förstärk- ningsorgan, som innefattar en runtomgàende, övre utvidg- ning 48 av regelhylsans vägg 21, vilken utvidgning 48 bildar en bágformig övergångsyta 49 mellan bärkragens 19 ovansida 26 och mellanpartiets 47 utsida 22, varvid över- gångsytan 49 har en förutbestämd radie, som lämpligen är mindre än 5 mm. Den övre utvidgningen eller förstärk- ningen 48 är således relativt liten för att inte hindra inpressningen av regelhylsan 13 i regelns 4 hål 8 så att de motstàende ytorna 6 och 26 kan bringas till anliggning mot varandra, men har ändock visat sig tillräcklig för att uppnå en fördelaktig förstärkning av regelhylsans 4 vägg 9 i nära anslutning till och ovanför bärkragen 19, där brott kan uppstå vid belastning av bärkragen 19 på samma sätt som nedanför bärkragen 19. Om den övre för- stärkningen 48 göres större och med samma form som visas eller med annan form, måste en urfräsning göras runt hålets 8 ingångsöppning.

Förstärkningsorganen innefattar vidare en runtomgàende, nedre utvidgning 20 av regelhylsan 13 inom dess nedre ändparti 46 i såväl axiell riktning nedåt från bärkragen 19 som radiell riktning ut från regelhylsans 13 vägg 21 så att den nedre utvidgningens 20 diameter De närmast bärkragen 19 är större än nämnda diameter D1 hos mellan- partiet 47, varigenom gängspåret i sina varv vid bär- kragen 19 och i omedelbar anslutning till denna först passerar den övre utvidgningen 48, sedan bärkragen 19 och slutligen det tjockare väggpartiet, som således bildas av den nedre utvidgningen 20. Vid den visade utföringsformen är nämnda nedre utvidgning 20 utformad som en cylinder med en rotationssymmetrisk cylindrisk utsida 28. Den nedre utvidgningen 20 medför således att väggen 21 blir tjockare inom det nedre ändpartiet 46 i förhållande till mellanpartiet 47 för att därigenom bilda en nedre för- stärkning av bärkragen 19 och minska risken för brott mellan bärkragen 19 och den övriga delen av regelhylsan 10 15 20 25 30 35 533 835 15 13 i anslutning till en motstående del av ett dalparti av den invändiga gängan 17, som således sträcker sig genom det nedre ändpartiet 46, som innefattar utvidgningen 20.

Det nedre ändpartiet är vidare försett med ett monte- ringsstöd för ett monteringsverktyg. Vid de i figurerna 2-8 visade utföringsformerna innefattar monteringsstödet dels den nämnda nedre utvidgningen 20, som således har två huvudfunktioner, dels ett flertal, närmare bestämt fyra stödelement 30, som är radiellt och axiellt utbil- dade mellan den nedre utvidgningen 20 och bärkragen 19.

Det nämnda monteringsverktyget användes för maskinell, automatiserad inriktning och inpressning av regelhylsans 13 förankrande mellanparti 47 i de ogängade, förborrade hålen 8 hos en regel 4, vilken regel 4 frammatas stegvis förbi en monteringsstation, som är försedd med nämnda monteringsverktyg. Monteringsverktyget har fyra motsva- rande urtagningar för mottagande av de fyra stödelementen 30 hos regelhylsan 13 samtidigt som monteringsverktyget är i ingrepp med och omsluter utvidgningen 20. Därigenom fixeras regelhylsan 13 i axiell inriktning med hålet 8 och mot vridning så att axiell inpressning av regelhylsan 13 säkerställes utan att regelhylsan 13 vrides.

Figur 9 visar en regelhylsa 13, som liknar den i figu- rerna 5-9 med undantag av utformningen av de utsprång 27 som bildar det nämnda ingreppsförbandet, som tillhanda- håller en förutbestämd låskraft i omkretsled i regeln.

Vid regelhylsan 13 enligt figur 9 är utsprången 27 utfor- made som koniska tappar, som sträcker sig upp från bär- kragens 19 ovansida 26 för att pressas in i trämaterialet och därigenom fixera regelhylsan 13 mot vridkrafter, var- vid den spetsiga formen underlättar inpressningen. Alter- nativt kan tapparna 27 vara pyramidformade med tre till sex triangulära sidor. Istället för spetsiga tappar kan man använda eggförsedda tappar, som innefattar två vinkelställda sidor som möts i en horisontell egg. 10 15 20 25 30 35 533 835 16 Figur 10 visar en regelhylsa 13, som skiljer sig från den i figur 9 enbart genom att bärkragen 19 är försedd med fyra radiellt utskjutande bärarmar 31 för uppbärande av de fyra konformade tapparna 27, varvid dessa bärarmar 31 även kan fungera som monteringsstöd för monteringsverkty- get tillsammans med den cylinderformade utvidgningen 20.

Utformningen av tapparna 27 kan varieras såsom beskrivits ovan i samband med figur 9.

Figurerna 11-13 visar en regelhylsa 13, som liknar den i figurerna 2-4 med undantag av utformningen av utsprången 18 på mellanpartiets 47 utsida 22, vilka utsprång 18 i detta fall är utformade som avlånga gripkroppar, som vardera har en större längd än bredd och är axiellt inriktade på utsidan 22, varvid gripkroppen 18 har två axiella sidoytor 36, 37, som lutar mot varandra under bildning av en axiell egg 38, som är bågformig och slutar mot utsidan 22, varjämte gripkroppen 18 har en bakre radiell ingreppsyta 32 för samverkan med trämaterialet.

Gripkropparna 18 är anordnade i axiella rader med två gripkroppar 18 i varje rad, varvid gripkropparna 18 hos två intilliggande rader är förskjutna i förhållande till varandra. I denna utföringsform bildar gripkropparna 18 även ett ingreppsförband med trämaterialet för att låsa fast regelhylsan 13 i omkretsled och därigenom förhindra att regelhylsan 13 vrider sig i regelns 4 hàl 8. I denna utföringsform kan utsprången 27 i figur 5 utelämnas. I en annan ej visad utföringsform av gripkropparna 18 är de formade som pyramider med tre fria triangelsidor, där gripkroppens spets vänder i regelhylsans inpressnings- riktning, och med en radiell bakre ingreppsyta med samma funktion som de tidigare beskrivna ingreppsytorna.

I andra utföringsformer (ej visade) innefattar ingrepps- organen ett utsprång, som har formen av en gänga eller spiral, som sträcker sig kontinuerligt runt utsidan 22 10 15 20 25 30 35 533 835 17 moturs eller medurs och som även ger låsning mot vrid- krafter i antingen den ena eller andra riktningen.

Figurerna 14-16 visar en regelhylsa 13, som liknar den i figurerna 2-4 med undantag av utformningen av utspràngen 18 på mellanpartiet 47, vilka i detta fall är utformade som tre gripringar 18, som vardera sträcker sig i en våg- form runt utsidan 22. Gripringens tvärsnitt är triangu- lärt såsom tidigare beskrivits för utföringsformen enligt figur 2-4.

Figurerna 17-19 visar en regelhylsa 13 liknande den i figurerna 2-4 med undantag av utformningen av utspràngen 18, som i detta fall är utformade som två delade grip- ringar 18, som vardera är uppdelad i fyra ringdelar 39, där varje ringdel 39 sträcker sig från en nedre punkt till en övre punkt, varvid de fyra nedre punkterna hos varje griprings 18 ringdelar 39 är belägna på en och samma nedre omkrets och de fyra övre punkterna hos varje griprings 18 ringdelar 39 är belägna på en och samma övre omkrets.

I figur 20 visas en regelhylsa 13, som liknar den i figur 2-4 med undantag av utformningen av den förstärkande utvidgningen 20. I detta fall sträcker sig utvidgningen 20 radiellt utåt så att dess diameter närmast bärkragen 19 är densamma som bärkragens 19 diameter, varvid utvidg- ningen 20 är förenad (utan synlig gräns) med bärkragen 19 i hela dess radiella utsträckning. Den från bärkragen 19 vända sidan av utvidgningen 20 är avrundad. Alternativt kan den vara rak såsom antydes med den streckade linjen.

Utvidgningen 20 kan även innefatta en axiell rörformig förlängning med en cylindrisk utsida på samma sätt som regelhylsan i figur 2-4, varvid förlängningen kan ha en slät insida, dvs. vara utan gänga eller vara invändigt gängad, dvs. gängan 17 sträcker sig även genom 10 15 20 25 30 35 533 835 18 förlängningen. Förlängningen utgör ett stöd för ett monteringsverktyg såsom beskrivits tidigare.

I den i figurerna 21-24 visade utföringsformen av regel- hylsan utgöres utsprången 18 av ett flertal, närmare -bestämt fyra ledbara tungor 50 i stället för bärringar såsom i figurerna 2-4. Tungorna 50 är utformade i ett stycke med mellanpartiet 47. Varje tunga 50 har en längd- dimension, som sträcker sig i regelhylsans 13 längdrikt- ning från en övre ände 51 till en nedre ände 52 för att inta ett fritt, opåverkat utgångsläge, i vilket tungan 50 utskjuter snett nedåt ut från utsidan 22 såsom framgår av figur 22. Tungan 50 har en i huvudsak triangulär form sett i längdgenomskärning så att den har ett tjockare parti intill sin nedre ände 51 och ett smalare parti intill sin övre ände 52. Det smalare partiet bildar där- vid en ledförbindelse 53 med mellanpartiet 47. Tungan 50 har vid sin nedre ände 51 en radiell ändyta 54, en sned yta 55 och två axiella, parallella sidoytor 56. Radiellt innanför varje tunga 50 finns en rektangulär urtagning eller öppning 57 utformad i väggen av mellanpartiet 47, vilken öppning 57 är radiellt genomgående. Öppningen 57 och tungan 50 är så anpassade till varandra att tungan 50 utan problem kan mottagas i öppningen 57 och därvid även ockupera motstående delar av gängspåret hos regelhylsans 13 invändiga gänga 17. Vid inpressning av regelhylsan 13 i regelns 4 hål 8 kommer därvid hålväggen 9 att pressa in tungorna 50 i sina öppningar 57 såsom framgår av figur 25 så att tungorna 50 ockuperar motstående delar av gäng- spåret. Vid den efterföljande inskruvningen av skruven 11, vilket lämpligen sker ovanifrån med den visade formen av tungorna 50, kommer skruven 11 i ingrepp med tungorna 50 och vid den fortsatta inskruvningen pressar skruven 11 tungorna 50 radiellt utåt och in i regelns 4 trämaterial.

Den nedre, radiella ändytan 54 och de axiella sidoytorna 56 hos varje tunga 50 kommer därvid att vara i ingrepp med regelns 4 hålvägg 9 så att regelhylsan 13 fixeras i 10 15 20 25 30 35 533 835 19 regeln 4, varigenom regelhylsan 13 inte kan vridas i någon riktning och inte heller kan förflyttas axiellt.

Tungorna 50 kommer dessutom att ta upp en del laster.

Väggpartiet runt regelns 4 hål 8 kan förses med en för- sänkning på regelns undersida 6, där försänkningen har en diameter som är lika med eller något större än bärkragens diameter och ett djup som är lika med eller något mindre eller något större än avståndet mellan bärkragens ovan- sida och regelhylsans nedre ände så att det nedre ändpar- tiet kommer att mottagas i urtagningen med följd att regelhylsan inte ger någon bygghöjd. Därmed minskar voly- men av de med regelhylsor försedda reglarna, då dessa är packade i paket, vilken volymminskning är fördelaktig vid transport.

Regelhylsans 13 vägg är i sin ytterdiameter Dl närmast bärkragen 19 som högst lika med eller något mindre än diametern på det förborrade hålet i regeln. Med "något mindre" avses lämpligen högst 0,3 mm, företrädesvis högst 0,1 mm. Regelhylsan 13 har ett bestämt förhållande till det i träregeln förborrade hålet, räknat i nyborrat skick, vilket innebär att monteringen av regelhylsan bör eller helst skall ske i omedelbar anslutning till borr- operationen så att trämaterialet inte hinner att ändra sig på grund av att det torkar och krymper. Genom att borrning och montering av regelhylsan utföres i med var- andra anslutande arbetsmoment så krävs inte någon mätning av träregelns fukthalt, utan denna kan variera mellan olika träreglar och från dag till dag.

Regelhylsan kan även utsättas för lyftkrafter andra än de då golvkonstruktionen utsättes för vind, nämligen vid monteringen av en regel som inte är helt rak innebärande att åtminstone regelns ovansida är bågformig. Vid inställningen av nivån av en sådan regel i förhållande till övriga reglar, vilket kräver att den bågformiga 10 15 20 25 30 35 533 835 20 ovansidan måste bringas till plan, rak form, tvingas regeln att räta ut sig genom att skruvarna ll vrides runt i regelhylsorna så att regeln i sitt eller sina uppåt- böjda avsnitt förflyttas i riktning mot underlaget, i vilket skruvarna är vridbart fixerade, så att spänningar uppstår i regeln som resulterar i att regelhylsorna utsättes för lyftkrafter från regeln.

Regelhylsan är särskilt lämpad för att användas för golv- konstruktioner i utomhusmiljö, men den kan givetvis användas för golvkonstruktioner i inomhusmiljö. Det nämnda problemet med böjda reglar, som måste rätas ut, finns i báda miljöerna.

Regelhylsan enligt uppfinningen tillverkas av ett mate- rial, som är áldersbeständigt och som ger en hållfast regelhylsa, som.motstår de pàkänningar, som den utsättes för, särskilt i en golvkonstruktion för utomhusbruk.

Materialet skall vara ett icke korrosivt material. Alter- nativt kan regelhylsan å andra sidan förses med ett korrosionsskydd. Exempel på lämpliga material är plast- material, keramiska material och metaller med eller utan korrosionsskydd. Ett för närvarande föredraget plastmate- rial är POM, som är en polyoxymetylplast.

Antalet greppbildande utspráng 18, t.ex. gripringar, kan variera beroende bl.a. på den styrka av ingreppsförbandet som krävs i varje enskilt fall. Deras form och radiella utsträckning är dessutom bl.a. beroende av bredden av den aktuella regel som väljes. Så till exempel kräver en smalare regel, såsom 45 mm, en radiell utsträckning av de greppbildande utspràngen 18, som inte får vara så stor att regeln spricker vid inpressningen av regelhylsan i regelhàlet. I sådana fall måste antalet greppbildande utsprång ökas såsom exempelvis fyra gripringar enligt de ovan beskrivna utföringsformerna. Vid reglar med större bredd, t.ex. 95 mm, kan regelhylsan ha större diameter 10 15 20 25 30 35 533 835 21 utan att regeln spricker, varvid de greppbildande utspràngen kan ges större radiell utsträckning och form. Även antalet utsprång kan minskas i detta fall. Exempel- vis kan en sådan regelhylsa med större diameter ha endast en eller två gripringar, som då har en större radiell utsträckning än den visade. Det inses att det då krävs en större kraft för att pressa in regelhylsan i regelns hål, vars diameter är anpassad till regelhylsan såsom beskri- vits ovan.

Regelhylsan har en sådan längd, att tillräcklig längd av dess inre gänga erhålles så att dess skruvförband med skruven säkerställes för minst den belastning som den aktuella byggkonstruktionen, med på denna placerade diverse föremål, utövar på skruvförbandet. Den nämnda gänglängden är lämpligen minst 40 mm för golvkonstruktio- ner, som är avsedda för normalbelastning såsom utegolv på marken eller terrasser på hustak.

Skruven har en sådan längd, att den, förutom att ge nämnda gängförband med regelhylsan, skall kunna bilda ett minsta avstånd mellan regelns undersida och det bärande underlaget. Ett sådant avstånd är lämpligen minst l mm, företrädesvis minst 3 mm.

Enligt en alternativ utföringsform utformas regelhylsan med gripringar som har en och samma diameter, dvs. utsidan 22 av mellanpartiet 47 är cylindriskt och grip- ringarna har samma radiella utsträckning.

I det följande beskrivs ett försök som utförts med en golvkonstruktion som utnyttjar distans- och nivåinställ- ningsdon enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 533 835 22 Exempel En golvkonstruktion i form av ett utegolv byggdes på ett underlag 1 av en sammanpackad sten- och sandbädd, på vil- ken ett flertal jämnt fördelade markplattor utplacerats för att bilda skruvstöd för utegolvets skruvar 11. Ute- golvet hade en yta av 15 mf Det monterade regelverket 3 bestod av reglar 4 med ett tvärsnitt med dimensionerna 45 x 45 mm. Reglarna, som monterats med cc 300 mm, var för- sedda med vertikalt genomgáende, borrade hål 8 med en diameter av 26 i 0,1 mm för 76 stycken regelhylsor 13 och tillhörande skruvar 11. I varje hål hade en regelhylsa 13 enligt figur 2-9 inpressats så att dess bärkrage 19 var i kontakt med regelns 4 undersida 6. Regelhylsan 13 hade en total längd av 39,5 mm, varvid den del som mottogs i regelhàlet 8 hade en längd av 34 mm. Den koniska utsidan 22 av mellanpartiet 47 hade en diameter Ds av 25,5 mm och en diameter D1 av 25,9 mm, dvs. en diameterskillnad av 0,4 mm. De fyra gripringarna 18 hade en yttre diameter av 27,3; 27,4; 27,5 och 27,6 mm, räknat från det övre änd- partiet. Varje gripring 18 hade en axiell utsträckning av 1,65 mm och en radiell utsträckning av 0,9 mm, medan läppens 23 längd var 0,1 mm. Den nedre utvidgningen 20 hade en diameter De räknat närmast bärkragen 19, som var 30,0 mm, och en axiell dimension av 3,0 mm, räknat från bärkragen 19. De cirkelsektorformade utspràngen 27 hade en radie av 5,6 mm. Det färdiga utegolvet provlastades med en ökande last upp till 300 kg/m2. Det utsattes även för ökande lyftkrafter upp till 300 kg/m2. Vid den högre belastningen undersöktes möjligheten till vridning av ett flertal av skruvarna för att fastställa, om vridförbandet var tillräckligt starkt för att kunna vrida skruvarna runt utan att vridförbandet förstördes vid den förefint- liga höga belastningen i gängingreppet mellan regelhylsa och skruv. Resultatet blev att samtliga undersökta regel- hylsors vridförband motstod de vridkrafter som applicera- des vid vridning av skruven även vid den nämnda höga 10 15 20 25 30 35 533 835 23 provbelastningen. Vidare visade det sig att ingrepps- förbandet mellan varje regelhylsa och regel var intakt även då utegolvet utsattes för de högre lyftkrafterna.

Den nämnda övre belastningen och den nämnda övre lyft- kraften ligger långt över de värden som utegolvet utsät- tes för under normala förhållanden.

Claims (18)

10 15 20 25 30 35

1. av ett trämaterial hos en golvkonstruktion, av ett underlag (1), vilka reglar (4) 533 835 24 P A T E N T K R A V Distans- och nivåinställningsdon (10) för reglar (4) som uppbäres har vertikalt genomgående, borrade hål (8), vilka inställningsdon (10) vardera innefattar - en avlång skruv (11), som har en utvändig gänga (40), vilken skruv regelhål (8) (1), (11) har en mindre diameter än nämnda och är vridbart fastsatt vid underlaget och - en avlång regelhylsa (13), som har en rörformig vägg (21), (14), en nedre ände (15), en övre ände ett axiellt genomgående hål (12), som sträcker sig mellan nämnda ändar (14, 15) och omslutes av nämnda Vägg (21), ett övre ändparti (45), som innefattar nämnda övre ände (14), ett nedre ändparti (46), som innefattar nämnda nedre ände (15), ett mellanparti (47), som sträcker sig mellan det (45) och som har en rotationssymmetrisk utsida (17), övre ändpartiet (46) (22), som är utformad i hyls- och det nedre ändpartiet en invändig gänga (21), bärorgan för uppbärande av belastningen från golv- väggen och konstruktionen, vilka bärorgan innefattar (19), och som är anordnad att - en radiellt inriktad bärkrage (46) anligga mot en nedre plan yta hos regeln (4), som ingår i det nedre ändpartiet kännetecknat av - att regelhylsan (13) dessutom innefattar ingreppsorgan för förankring av regelhylsan (13) i regeln, vilka ingreppsorgan innefattar 10 15 20 25 30 35 533 835 25 - ett eller flera, radiella, första utsprång (18), som är utbildade på utsidan (22) av mellanpartiet (47) och anordnade att bilda, genom inträngning i trämaterialet, ett stabilt ingreppsförband med regeln (4), vilket ingreppsförband tillhandahåller en förutbestämd, axiell làskraft, som är större än den lyftkraft, som regeln (4) utsätter ingrepps- förbandet för vid yttre pàkänningar, och - förstärkningsorgan anordnade vid det nedre ändpar- tiet (46) (19) för- bindelse med hylsväggen (21), vilka förstärknings- för förstärkning av bärkragens organ innefattar en runtomgående, nedre utvidgning (20) av hylsväggen (21) i såväl axiell riktning nedåt räknat från bärkragen (19) som radiell rikt- 'ning utåt räknat från hylsväggen (21), varigenom hylsväggen (21) är tjockare vid det nedre ändpartiet (46) än vid mellanpartiet (47).

2. Distans- och nivàinställningsdon (10) enligt krav 1, kännetecknat av att förstärkningsorganen även innefattar en runtomgående, övre utvidgning (48) av hylsväggen (21), vilken övre utvidgning (48) bildar en bågformig över- gàngsyta (49) mellan bärkragens (19) ovansida (26) och mellanpartiets (47) utsida (22), vilken övergångsyta (49) har en relativt liten radie.

3. Distans- och nivâinställningsdon (10) enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att nämnda ingreppsorgan inne- fattar ett eller flera, radiella, andra utsprång (27), vilka är anordnade att bilda ett stabilt ingreppsförband med hålväggen (9) hos regelns (4) hål (8), vilket ingreppsförband tillhandahåller en förutbestämd låskraft i omkretsled, som är större än de vridkrafter, som regel- hylsan (13) utsättes för, då den bärande skruven (11) skruvas runt - för att sänka eller höja regeln (4) - 10 15 20 25 30 35 533 835 26 under påverkan av de krafter, som verkar på den bärande skruvens (ll) gänga (40) pà grund av den belastning som överföres via regeln (4) och regelhylsan (13) och regel- hylsans (13) gänga (17).

4. Distans- och nivåinställningsdon (10) enligt något av kraven 1-3, kännatecknat av att nämnda första utsprâng (18) är fast, orörligt förbundna med mellanpartiet (47) och utformade i ett sammanhängande stycke med detta, varvid de fasta utsprången (18) är anordnade att bilda nämnda stabila ingreppsförband med regeln (4) vid inpressning av mellanpartiet (47) i regelns (4) hål (8).

5. Distans- och nivåinställningsdon (10) enligt krav 1, kännetecknat av att nämnda första utsprâng (18) utgöres A av ett flertal gripringar, som sträcker sig runt utsidan (22) av regelhylsan (13).

6. Distans- och nivåinställningsdon (10) enligt krav 5, kännetecknat av att gripringarna (18) har triangulärt tvärsnitt så att varje gripring (18) har en sned sida (34), som vänder i införingsriktningen av regelhylsan (13), och en från utsidan (22), i huvudsak vinkelrätt utskjutande sida (35), som vänder bakåt mot bärkragen (19) för att bilda en effektiv ingreppsyta för trä- material hos regeln (4), som tränger in bakom gripringen (18), då regelhylsan (13) pressas in i regelns (4) hål (8)-

7. Distans- och nivåinställningsdon (10) enligt krav 6, kännetecknat av att de nämnda sidorna (34, 35) av grip- ringen (18) bildar en spets, som övergår i en runtom- gående, tunn, elastiskt böjbar läpp (23). 10 15 20 25 30 35 533 835 27

8. Distans- och nivàinställningsdon (10) enligt något av kraven 5-7, kännetecknat av att gripringarnas (18) diameter ökar räknat i riktning från den gripring (18), som är belägen närmast det övre ändpartiet (45), till den gripring (18), som är belägen närmast bärkragen (19).

9. Distans- och niváinställningsdon (10) enligt krav 8, kännetecknat av att mellanpartiets (47) utsida (22) är en rotationssymmetrisk cylinderyta, varvid gripringarnas tvärsnittsarea och radiella utsträckning ökar räknat i riktning från den gripring (18), som är belägen närmast det övre ändpartiet (45), till den gripring (18), som är belägen närmast bärkragen (19) för att därigenom erhålla nämnda ökning av gripringarnas (18) diameter.

10. Distans- och nivåinställningsdon (10) enligt krav 8, kännetecknat av att mellanpartiets (47) utsida (22) är en rotationssymmetrisk konisk yta med en minsta diameter belägen vid övergången till det övre ändpartiet (45) och en största diameter belägen vid övergången till det nedre ändpartiet (46), varvid gripringarna (18) har samma tvär- snittsarea och radiella utsträckning, varvid nämnda koni- citet av utsidan (22) ger nämnda ökning av gripringarnas (18) diameter.

11. ll. Distans- och niváinställningsdon (10) enligt krav 3, kännetecknat av att nämnda andra utspráng (27) är utfor- made som knivelement med en fri egg, som är riktad i indrivningsriktningen för att vid indrivningen av regel- hylsan (13) skära in i trämaterialet.

12. Distans- och nivàinställningsdon (10) enligt något av kraven 1-ll, kännetecknat av att nämnda utvidgning (20) har en diameter De åtminstone närmast bärkragen (19), som är större än mellanpartiets (47) diameter räknat närmast bärkragen (19). 10 15 20 25 30 35 533 835 28

13. Distans- och nivåinställningsdon (10) enligt krav 12, kännetecknat av att nämnda diameterskillnad är minst 4 mm och att utvidgningens (20) axiella utsträckning är minst 3 mm.

14. Distans- och nivåinställningsdon (10) enligt krav 12 eller 14, kännetecknat av att utvidgningen (20) har en cylindrisk utsida med en diameter De som är mindre eller lika med bärkragens (19) diameter.

15. Distans- och nivåinställningsdon (10) enligt krav 12 eller 13, kännetecknat av att utvidgningen (20) har en utsida som är koniskt eller bàgformigt lutande i riktning inåt mot regelhylsans (13) ändyta (15).

16. Distans- och nivåinställningsdon (10) enligt något av kraven 1, 2, 12-15, kännetecknat av att nämnda första utsprång (18) är ledbart förbundna med mellanpartiet (47) och utformade i ett sammanhängande stycke med detta, varvid de ledbara utsprången (18) är anordnade att bilda nämnda stabila ingreppsförband med regeln (4) vid inskruvning av skruven (ll) i regelhylsan 13.

17. Distans- och nivåinställningsdon (10) enligt krav 16, kännetecknat av att de nämnda första utspràngen (18) utgöres av ett flertal ledbara tungor (50), som är förde- lade runt utsidan (22) av regelhylsan (13), vilka tungor (50) är anordnade i anslutning till radiellt genomgående öppningar (57) i mellanpartiets (47) vägg för att dels inpressas däri vid regelhylsans (4) inpressning i regelns (4) hål (8) under samtidig tillfällig blockering av regelhylsans (13) invändiga gängspår, dels utpressas ur öppningarna (57) av skruven (11), då denna inskruvas i regelhylsan (13), varvid tungorna bringas i ingrepp med regelns 4 trämaterial i hålväggen (9). 10 15 20 25 30 35

18. av -ett distans- och nivåinställningsdon (10) 533 835 29 Regelanordning för en golvkonstruktion, som uppbäres ett underlag, vilken regelanordning innefattar en làngsträckt regel (4), som har vertikalt genom- gående, borrade, gängfria hål (8), och enligt något av kraven 1-17.