SE533462C2 - Byggelement och metod att bygga byggnader med nämnda byggelement - Google Patents

Description

20 25 30 35 40 533 462 2 konstruktionen, utan tillåter byggnadens väggar att andas. Just alltför täta hus, i syfte att åstadkomma en effektiv isolering för att spara energi, har i stället orsakat instängd fukt i konstruktionen och skapat en mögelproblematik som gjort byggbranschens utveckling till inte bara en ekonomisk fråga utan även än folkhälsofråga.

Byggblock av lättbetong med volymvikter mellan 400 - 800 kg/ m3 har tillverkats sedan 1930. Den första lättbetongen baserades på alunskiffer. På 1970-talet påtalades emellertid det olämpliga i att använda detta material då det innehåller uran som avger radon, vilket ledde till att tillverkningen av alunskifferbaserad lättbetong upphörde 1975. Därefter har lättbetong fortsatt att tillverkas av bl.a. finmalen sandsten, cement och kalk, som bringas att expandera i en autoklav genom gasutveckling orsakad av upphettningen av aluminiumpulver i recepturen. Dessa byggblock tillverkas i regel i mindre enheter som staplas och sammanfogas på arbetsplatsen, att iämföra med uppbyggnaden av en mur. Kapillärsugkraften är dock så stark i dessa material att fuktupptagning riskerar att väsentligt reducera isoleringsförmågan, beroende på montering och användning.

En metod att blanda in lätta cellplastpartiklar av expanderad polystyren (EPS) i cementblandningen lanserades redan på 1950-talet och har fått viss användning som lättviktsballast i betong vid högre volymvikter, ca 1000 kg/ m3 eller mer, vilket i sig emellertid är en väsentlig viktsreduktion från betongens normaldensitet på ca 2.400 kg / m3. Problemet har varit att erhålla en homogen blandning då cellplastkulorna flyter upp i vattenblandningen. Detta problem är i dag överkomligt och för ändamålet behandlade EPS-partiklar kan köpas på marknaden. Denna utveckling har också möiliggiort tillkomsten av föreliggande uppfinning.

Sammanfattning av uppfinningen Syftet med uppfinningen är att åstadkomma ett förenklat, kvalitetssökert, kostnadseffektivt, resurseffektivt, miljövänligt, obrännbart, höghållfast siälvbärande, ångdiffusionsöppet byggsystem baserat på cement eller annat huvudsakligen oorganiskt material men med låg volymvikt som därmed även ger materialet inbyggd isolering. Ytterligare ett syfte är att åstadkomma ett "allt-i-ett- material” i form av hanterbara och sammankopplingsbara byggelement som också innebär en snabb och kvalitetssäker montering på byggplatsen. Med metoden enligt uppfinningen tar uppförandet av en normalstor villa ca 3 dagar, i stället för ca 3 månader med dagens arbetsintensiva sammansättning på byggplatsen.

Byggelement enligt uppfinningen innehåller högisolerande EPS-partiklar eller partiklar av annat isolerande material eller medium inblandat i en cementblandning eller annan huvudsakligen mineraliskt baserad byggmassa som 10 15 20 25 30 35 40 533 462 3 hördar nör den reagerar med vatten. Partiklarna ger genom sin inblandning i den vöta byggmassan det resulterande hördade löttviktsmateríalet en volymvikt efter hördning pö ca 50 - 800 kg/ m3, tryckhöllfastheten ör mer ön 0,5 MPa och har ett vörmeledningstal 7» mindre ön 0,15. Byggelementet enligt uppfinningen uppvisar minst en integrerad formpassning, vilken ör sammansöttningsbar med en formpassning hos ett intilliggande element. Företrödesvis ör Volymvikten 300- 600 kg/ m3 pö byggelementet och helst 400-500 kg/ m3. Företrödesvis ör tryckhöllfastheten mer ön 1,0 MPa och helst mer ön 2,0 MPa. Företrödesvis ör vörmeledningstalet i» mindre ön 0,12 och helst mindre ön 0,10.

Formpassning definieras som varje integrerad profil eller ursparing som vid sammansättning utnyttjas för att positionera eller lösa tvö mot varandra anliggande byggelement. Detta ska inkludera öven tönkbara lösningar med separata detaljer som inpassas i ett första byggelements formpassning för att sedan vid montering av ett andra byggelement ska den/de separata detaljerna inpassas i det andra byggelementets formpassning. Exempelvis kan vardera byggelement vara försedda med en löngsgöende sköra i vilket en eller flera blad eller liknande förs in vardera byggelements sköra vid sammanfogning, liknande not och spont-sammanfogning. Den övergripande uppfinningsidén ör att skapa en positionering eller lösning av byggelement, som ett byggsystem, dör fackmannen kan utforma positioneringen eller lösningen pö önskat sött i olika utföringsformer av uppfinningen.

Tack vare byggelementens formpassningar östadkoms en typ av lösning mellan intilliggande byggelement som förhindrar förskjutningar i konstruktionen, vilka förskjutningar kan orsaka sprickor i tex fasader. Detta kan tex vara aktuellt vid söttningar, markvibrationer, tryckvögor, spröngningar och jordbövníngar.

Partiklarna ör fukttöta och har företrödesvis en volymvikt som ör mindre ön 50 kg/ m3, helst mindre ön 30 kg/ m3. Allra helst har partiklarna en volymvikt upp till 15 kg/ m3. Volymvikten stör i allmönhet i omvönd relation till vörmeledningstalet 7L, dvs ju lögre volymvikt desto högre isoleringsvörde. Den önskade Volymvikten pö slutprodukten kan bestömmas allt efter inblandning av möngden partiklar.

Företrödesvis anvönds en blandning innehöllande minst 50 volymprocent isoleringspartiklar av expanderad polystyren (EPS) med slutna celler eller annat icke fuktabsorberande material eller medium med en volymvikt icke överstigande 30 kg/ m3. Även tex jösmedel, luft eller annat medium kan tillsöttas blandningen.

Cellplastpartiklarna kan ha exempelvis grafit- eller aluminiumpulverinblandning för ökad isoleringsförmöga. Partiklarna kan ha olika fraktioner av olika storlekar för förböttrad fyllningsgrad. Utan olika fraktioner skapas luftrum mellan de cementbelagda och mot varandra höftande partiklarna som dörigenom ger blandningen sömre isoleringsvörde, dvs vörmeledningstal k. Cellplastpartiklarna kan ha alla former men ör företrädesvis sföriska för att erhölla optimal styrka i 10 15 20 25 30 35 40 533 462 4 det cementskal som bildas kring varje partikel och som häftar mot anläggande skalförsedda partiklar. För ökad styrka i cementblandningen och därmed i cementskalen kan tex glaspartiklar tillsättas.

En för uppfinningen lämplig och pä detta sätt framställd materialblandning kan erhålla a/ ett värmeledningstal (lambdcrvärde) av mindre än 0,l5, företrädesvis ca 0.060. l 2, b/ en tryckhällfasthet av minst 0,5 MPa, företrädesvis minst l ,0 MPa, c/ ett änggenomgängsmotständ mellanl O 000 - 400 000 s/ m, företrädesvis mellan l0 000 -l 00 000 s/m, helst mellan lO 000 - 30 000 s/m.

Ett byggelement enligt en utföringsform av uppfinningen har en sockelform med en formpassning belägen i ett övre parti av sockelelementet vid användning.

Sockelelementet är sammansättningsbart med en formpassning hos ett väggelement, där formpassningen är belägen vid väggelementets undre parti vid användning. Sockelelementet är företrädesvis även sammansättningsbart med ett eller flera angränsande sockelelement medelst formpassning.

En armering är företrädesvis ingiuten i sockelelementet samt minst en infästningsanordning som sträcker sig ut frän sockelelementet pä den sida som vid användning vetter inät byggnaden. Företrädesvis är armeringen och infästningsanordningarna sammankopplade. lnfästningsanordningarna används sedan för infästning av armering för grunden som giutes efter det att socklarna lagts ut pä önskad plats.

Ett annat byggelement enligt en utföringsform av uppfinningen har en väggform med minst en formpassning belägen i ett undre parti av väggelementet vid användning. Väggelementet är sammansättningsbart med en formpassning hos ett sockelelement, där formpassningen är belägen vid sockelelementets övre parti vid användning.

Väggelementet har företrädesvis minst en formpassning vid dess vertikala öndpartier vid användning, varvid Väggelementet är sammansättningsbart med en formpassning hos ett eller flera intilliggande väggelement. Dessa formpassningar kan vara belägna pä sidoytorna och/ eller ändytorna vid väggelementets vertikala ändpartier.

Väggelementet har företrädesvis minst en formpassning belägen i ett övre parti av väggelementet vid användning. Pä sä sätt är det sammansättningsbart med minst en formpassning hos ett biälklagselernent eller takbiälkslagelement.

Ytterligare ett byggelement enligt en utföringsform av uppfinningen har en biälklagsform eller takbiälklagsform med minst en formpassning. 10 15 20 25 30 35 40 533 462 5 Biälklagselement eller takbiälkslagelement är sammansättningsbart med en formpassning hos ett eller flera väggelement, där formpassningen är belägen vid väggelementets övre parti vid användning.

Biälklagselementet har företrädesvis minst en formpassning som är sammansättningsbar med en formpassning hos ett eller Hero väggelement, vars formpassningar är belägna vid dess undre partier vid användning, för Aästadkommande av våningsplan över det första.

Ytterligare ett annat byggelement enligt en utföringsform av uppfinningen har utfackningsform, dvs det är avsett att monteras i det öppna utrymmet mellan resta vertikala element, säsom innerväggar, och biälklag för att bilda ytterväggen.

Utfackningselementet har minst en formpassning passande i utrymmet bildat av biälklag och vertikala element och uppvisar ett runtomgäende utspräng för anliggning mot biälklag och vertikala element.

Företrädesvis har utfackningselementet minst en överskiutande läpp som sträcker sig utanför det runtomgäende utspränget längs en eller tvä angränsande sidor för äverlappning av skarv mellan intilliggande utfackningselement i monterat läge. Pä sä sätt minimeras värmeläckage och kallras i skarven mellan utfackningselementen. Helst är bäde utspräng och läpp integrerat giutna av samma material som resterande parti av utfackningselementet.

Formpassningarna är företrädesvis konkava och motsvarande konvexa längs med hela längden pä byggelementen för att ästadkomma en överlappning eller förskiutning inne i skarven som radikalt minskar eller förhindrar värmeläckage och kallras genom skarven samt inbördes läser konstruktionens delar. För att minimera värmeläckaget och kallraset ännu mer kan en tätning anordnas pä formpassningarna, tex en tätningsmassa. Företrädesvis är sockelelementen försedda med konvexa formpassningar och väggelementen är försedda med konkava formpassningar i sina nedre partier för att minimera risken att tex regnvatten tränger in och stannar i skarven, framförallt under siälva byggprocessen. l byggelementen enligt uppfinningen är anordningar ingiutningsbara. Det kan exempelvis vara armeringar, infästningsanordningar sä att skruvar kan fästa bra i byggelementen, karmar för fönster eller dörrar, hela fönster eller dörrar, el- eller VA-ledningar etc. Armeringen kan vara en för varie konstruktion anpassad en-, tvä- eller tredimensionellt formad armeringskonstruktion, av t.ex. metallnät, ingiuten i elementet för att kunna motstä även mycket höga belastningskrav säväl vertikalt som horisontellt. Armeringskonstruktionerna kan även vara ingiutna vinklade, trapetsformade eller i annan form. Förutom som förstärkning av byggelementet i dess användning i byggnadskonstruktionen kan t.ex. en clubbelarmering, dvs tvä armeringskonstruktioner i samma byggelement, vara en 10 15 20 25 30 35 40 533 462 6 fördel i samband med byggelementets tillverkning för att förhindra att byggelementet vrider sig i samband med uttorkningen efter giutning.

Byggelementen enligt uppfinningen bildar ett byggsystem där i första hand sockelelement och väggelement ingär men företrädesvis även biälklagselement, takbiälklagselement och helst även utfackningselement ingär. Grunden giuts med fördel av samma typ av byggmassa som används för byggelementen.

Den uppfinningsenliga metoden att bygga byggnader medelst byggelement enligt uppfinningen innefattar steget att lägga ut prefabricerade formgiutna sockelelement pä en awägd, stabil och dränerad yta, pä vilka prefabricerade formgiutna väggelement sammanfogas genom formpassningen.

Företrädesvis sammanfogas prefabricerade formgiutna biälklag eller prefabricerade formgiutna takbiälklag medelst formpassning vid väggelementens övre parti. Om fler än en väning önskas, sammanfogas prefabricerade formgiutna väggelement, vid dess undre parti, medelst formpassning med biälklag, vid dess yttre partier, för att åstadkomma våningsplan över det första.

Det finns tvä olika tillvägagångssätt för att resa huset. Antingen reses ytterväggarna och bärande innerväggar och biälklag till önskad höjd och avslutas med inpassning av takbiälklaget. Eller sä reses de bärande innerväggarna och biälklag till önskad höid och avslutas med inpassning av takbiölklaget. Därefter monteras utfackningselement som bildar ytterväggarna.

Samtliga byggelement produceras i fabrik. Grunden giuts av byggmassa enligt uppfinningen mellan socklarna, företrädesvis efter det att takbiälklaget monterats, dvs inomhus i sitt eget hus först efter det att byggnaden är rest, vilket innebär att alla delar av byggnaden giuts och härdar under kontrollerade betingelser under alla ärstider. ' Pä byggnadens yttervägg anbringas företrädesvis ett putsskikt av mineralisk tiockputs med en kapillärsugkraft som är större än väggelementets kapillärsugkraft. Det utvändiga mineraliska väggputsskiktet tjänar dels som förstärkning, aviämning, färgdekorskikt och fuktabsorbent/fuktregulator vilket garanterar att väggens isoleringsvärde bibehälls genom att väggelementets porer alltid är torra. Putsskíktet av mineralisk tiockputs kan anbringas prefabricerat i fabrik eller pä plats vid bygget. Alternativt kan en panelvägg av t.ex. trä monteras utanpä väggelementet med luftspalt emellan.

Med detta byggsystem baserat pä lättviktsbyggelement enligt uppfinningen uppnäs en rad fördelar i förhällande till tidigare teknik: l/ Ett, i sin mest kompletta utföringsform, enhetligt materialkoncept för alla byggnadens delar: grunden samt sockelelement, väggelement, biälklagelement, 10 15 20 25 30 35 40 533 462 7 takbiölklagelement och utfackningselement kan utgöras av samma typ av material med samma isoleringsvörde, varför inga kallras uppstår i förbindelserna mellan de olika byggelementen. Åtminstone yttervöggelementen bör vara av samma material. 2/ Byggelementen ör obrönnbara. 3/ Byggelementen ör bärande. 4/ Byggelementen ör öngdiffusionsöppna (andas). 5/ Byggelementen ör isolerande. 6/ Genom att byggsystemets komponenter/ byggelement ör prefabricerade i en kontrollerad fabriksmiliö undviks de miliöbetingade problem som annars göller pö en byggarbetsplats varför produktionseffektiviteten och kvalitén blir betydligt högre och iömnare.

Tack vare formpassningarna underlöttas uppresningen av byggnader betydligt vilket innebör en tidsbesparing samtidigt som det garanterar en exakt montering.

Kort beskrivning av ritningarna Föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas mer i detali under hönvisning till bifogade ritningar, pö vilka: Fig. l visar ett byggelement enligt föreliggande uppfinning som har sockelform i perspektiv, delvis bortbrutet, Fig. 2 visar ett byggelement enligt föreliggande uppfinning som har vöggform i perspektiv, delvis bortbrutet, Fig. 3 visar ett vöggelement enligt uppfinningen frön ena sidan Fig. 4 visar ett vöggelement enligt uppfinningen ovanifrön, delvis bortbrutet, Fig. 5 visar ett byggelement enligt föreliggande uppfinning som har biölklagsform från sidan tillsammans med vöggelement och sockelelement, Fig. 6 visar ett byggelement enligt föreliggande uppfinning som har takbiölklagsform frön sidan tillsammans med ett vöggelement, Fig. 7 visar takbiölklagselementen i Fig. ó med extra lösning, Fig. 8 visar ett byggelement enligt föreliggande uppfinning som har utfackningsform i tvörsnitt, Fig. 9 visar utfackningselementet i Fig. 8 frön insidan, Fig. 10 visar en variant av utfackningselementet i Fig. 8 i tvörsnitt, Fig. l l visar utfackningselementet i Fig. lO frön insidan, Fig. 12 visar ett sockelelement enligt uppfinningen i tvörsnitt med armering och inföstningsanordning, Fig. 13 visar sex sockelelement med anbríngad armering däremellan, Fig. 14 visar ett byggelement med armering i tvörsnitt, Fig. 15 visar ett byggelement med dubbelarmering i tvörsnitt, Fig. 16 visar en annan utföringsform av formpassningen, och Fig. l7 visar ytterligare en utföringsform av formpassningen. 10 15 20 25 30 35 40 533 462 8 Fig. l8 visar en yttervögg under uppbyggnad från utsidan av en blivande byggnad, och Fig. l? visar ett monterat utfackningselement från insidan av en blivande byggnad.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer av uppfinningen Byggelementen enligt uppfinningen prefabriceras i fabrik, dvs sockelelement l, vöggelement 3, biälklagselement 4, takbiälklagselement 5 och utfackningselement 7, 10. Byggelementen formgiuts av en byggmassa, baserad på t.ex. cement eller annat huvudsakligen oorganiskt material, som härdar i en vattenblandning, med inblandning av partiklar av expanderad polystyren (EPS) med slutna celler eller annat isolerande material eller medium. Företrädesvis har de prefabriceracle elementen en storlek på upp till 3 x l4 m, en tiocklek på 100 - 400 mm samt en volymvikt mellan 300 - 600 kg/ m3. Tryckhållfastheten på byggelementet år företrädesvis minst 1,0 MPa och vörmeledningstalet Ä mindre Ön O, l 5. lsoleringspartiklarna är fukttäta och har företrädesvis en volymvikt som är mindre än 50 kg/ma, helst mindre än 30 kg/m3. Allra helst har partiklarna en volymvikt upp till 15 kg/ m3. Volymvikten står i allmänhet omvänd relation till värmeledningstalet k, dvs iu lägre volymvikt desto högre isoleringsvärde. Den önskade Volymvikten på slutprodukten kan bestämmas allt efter inblandning av mängden partiklar. Företrädesvis används en blandning innehållande minst 50 volymprocent isoleringspartiklar av expanderad polystyren (EPS) med slutna celler eller annat icke fuktabsorberande material eller medium med en volymvikt icke överstigande 30 kg/ m3. Även tex iäsmedel, luft eller annat medium kan tillsättas blandningen. lsoleringspartiklarna kan ha exempelvis grafit- eller aluminiuminblandning för ökad isoleringsförmåga. Partiklarna kan ha olika fraktioner av olika storlekar för förbättrad fyllningsgrad. Utan olika fraktioner skapas luftrum mellan de cementbelagda och mot varandra häftande partiklarna som därigenom ger blandningen sämre isoleringsvärde, dvs värmeledningstal Ä. lsoleringspartiklarna kan ha alla former men är företrädesvis sfäriska för att erhålla optimal styrka i det betongskal som bildas kring varie partikel och som häftar mot anliggande skalförsedda partiklar. Exempelvis kan två fraktioner blandas där företrädesvis den första fraktionen partiklar har en storlek upp till 1,5 mm och den andra fraktionen företrädesvis har en storlek mellan l,5 mm och 3 mm. Den första fraktionen kan utgöra 20% och den andra fraktionen kan utgöra 80% som ett exempel. För ökad styrka i betongskalen kan tex glaspartiklor tillsättas i cementblandningen. 10 15 20 25 30 35 40 533 462 9 Byggelementen har en formpassning 2 som passar med ett intilliggande byggelement. Formpassningarna 2 ör företrädesvis konkava och motsvarande konvexa långs med hela löngden på byggelementen för att åstadkomma en överlappning eller förskjutning inne i skarven som radikalt minskar eller förhindrar vörmelöckage och kallras genom skarven. För att minimera vörmelöckaget och kallraset önnu mer kan en tötning anordnas mellan formpassningarna 2, tex en tötningsmassa (ei visat). Formpassningen åstadkommer en låsning och förstärkning av konstruktionen som förhindrar sprickor att uppstå på grund av tex sättningar, markvibrationer, tryckvågor, spröngningar och iordbövningar. l Fig. i visas ett första byggelement enligt uppfinningen med en sockelform i.

Företrödesvis år sockelelementen i försedda med konvexa formpassningar 2 och vöggelementen 3 år försedda med konkava formpassningar 2 i sina nedre partier för att förhindra risken att tex regnvatten trönger in och stannar i skarven, framförallt under siölva byggprocessen, se Fig. i, 2 och 5. Sockelelementet i kan vara lika bred som vöggelementet 3 eller bredare ån ett vöggelement 3, tex 50-70% bredare och har då företrädesvis nedåt sluttande yta på en del av de övre partier som går utanför vöggelementens tiocklek. Den extra bredden stabiliserar sockelelementet i och minimerar tiölens möjlighet till att krypa in i skarven mellan sockelelementet i och vöggelementet 3 och de sluttande ytorna gör att regnvatten rinner av sockelelementen i. Sockelelementen i bör också vara försedda med formpassningar 2 vid dess öndpartier för sammansättning med intilliggande sockelelement i, se exempelvis Fig. i3 dör sockelementen låser varandra i löge. l Fig. 2 visas ett byggelement enligt uppfinningen med vöggform 3. För enkelhets skull har bara formpassningar 2 i övre och undre kant visats i figuren. l Fig. 3 visas två konkava och två konvexa formpassningar 2. Vöggelementet 3 i Fig. 4 visas ovanifrån och ör försett med två formpassningar på båda sidor vid dess vertikala öndparti samt utefter öndytan och löngs ovansidan. På så sött kan ett vöggelement 3 sammanfogas med hiölp av formpassningarna 2 med intilliggande element, såsom ytterligare vöggelement 3, sockelelement i, biålklag 4 eller takbiölklag 5. l Fig. 5 visas hur ett byggelement i biölklagsform 4 kan se ut. I detta fall visas det tillsammans med ytterligare ett biölklagselement 4, två vöggelement 3 och ett sockelelement i . Alla element år sammansatta medelst formpassningarna 2, vilka åstadkommer en låsning mellan elementen.

Byggelement enligt uppfinningen i takbiölklagsform 5 visas i Fig. 6. Två takbiölklagselement 5 samverkar och dessa vilar på vöggelement 3. Om extra låsning önskas kan exempelvis beslag 6 monteras mellan vöggelement 3 och 10 15 20 25 30 35 40 533 462 10 takbjölklagselement 5 och/ eller mellan intilliggande takbjölklagselement 5, se Fig. 7, på önskade avstånd.

I Fig. 8 och 9 visas ett byggelement enligt uppfinningen med utfackningsform 7.

Det finns två olika tillvögagöngssött för att resa en byggnad. Antingen reses yttervöggarna 3 och börande innervöggar 3 och bjölklag 4 till önskad höjd och avslutas med inpassning av takbjölklaget 5. Eller så reses de bärande innervöggarna 3 och bjölklag 4 till önskad höjd och avslutas med inpassning av takbjölklaget 5. Dörefter monteras utfackningselement 7 som bildar ytterväggar till byggnaden.

Om innervöggarna 3 monteras pö sockelelement l och bjölklag 4 reses till önskad höjd och takbjölklaget 5 dörefter inpassas så kan yttervöggarna skapas genom att utfackningselement 7 monteras i de utrymmen som bildas mellan bjölklagselementen 4 och de vertikala elementen, såsom innervöggselementen 3.

Utfackningselementets 7 insida 8 fyller ut utrymmet mellan vöggelement 3 och bjölklagselement 4 medan ett runtomgående utsprång 9 anligger mot vöggelementen 3 och bjölklagselementen 4. Utsprånget 9 töcker företrädesvis halva bredden av vöggelementen 3 och bjölklagselementen 4. l Fig. lO och l l visas en variant av ett utfackningselement lO som skapar en överlappning av skarvarna mellan de intill varandra monterade utfackningselementen lO genom att en eller tvö sidor ör försedda med en löpp l l som töcker över skarvarna utefter de löppförsedda sidorna och anligger mot de intilliggande utfackningselementens 10 sidor l2 av utspröngen 9. Helst ör både utsprång 9 och löpp l l integrerat gjutna av samma material som resterande parti av utfackningselementet 7, lO. Utfackningselementet 7, lO har dessutom företrädesvis ett beslag eller anordning l7 för låsning mot bjölklag 4 respektive vertikala element 3 för att fixeras i sitt monterade löge, se Fig. l9. l Fig. l8 visas en påbörjad uppbyggnad av en yttervögg med hjölp av utfackningselement lO som inpassas mellan vertikala element 3 och bjölklag 4 samt överlappar över skarvarna mellan intilliggande utfackningselement lO med minst en löpp l l.

Det ör möjligt att redan vid tillverkningen av byggelementen gjuta in armeringar, fönster- och dörrkarmar sövöl som el- och VA-ledningar, förankringar och andra förberedelser. För att förenkla senare montering av exempelvis upphöngningsanordningar i den fördiga byggnaden kan exempelvis skivor av trö eller ströckmetall gjutas in i byggelementen vari exempelvis skruvar föster på ett sökert sött.

I Fig. l2 visas en armeringsbur l3 ingjuten iett sockelelement l. Från armeringsburen l3 ströcker sig en inföstningsanordning l4 som skjuter ut på 10 15 20 25 30 35 40 533 462 ll sidan av sockelelementet 1 å den sidan som vid monterin vetter inåt P 9 byggnaden. I dessa infästningsanordningar 14 kan armering 15 fästas mellan sockelelementen 1 för att bilda armeringen i den senare på plats gjutna grunden.

Armering kan vara en för varje konstruktion anpassad en-, två- eller tredimensionellt formad armeringskonstruktion, av t.ex. metallnät, ingjuten i elementet för att kunna motstå även mycket höga belastningskrav såväl vertikalt som horisontellt. Armeringskonstruktionerna kan även vara ingjutna vinklade, trapetsformade eller i annan form. l Fig. 14 visas ett byggelement från änden i tvärsnitt med en zick-zackformad armeringskonstruktion 16.

Förutom som förstärkning av byggelementet i dess användning i byggnadskonstruktionen kan t.ex. en dubbelarmering, dvs två armeringskonstruktioner 16 i samma byggelement såsom visas i Fig 15, vara en fördel i samband med byggelementets tillverkning för att förhindra att byggelementet vrider sig i samband med uttorkningen efter gjutning.

De ingjutna armeringskonstruktionerna 16 kan även tjäna som förankring för, t.ex. i kombination med ingjutet och i armeringskonstruktionen fastsvetsat metallbleck, i byggelementen ingående infästningsanordningar. Vid utnyttjande av förankringsförstärkning kan ett hål i byggelementet borras vid monteringen på t.ex. förmarkerad plats varefter exempelvis så kallade kemankare kan appliceras. Förankringen med hjälp av kemankare kan exempelvis användas för förankring av utfackningselement 7, 10. Som exempel kan metalltråd med en diameter av 6-8 mm sammanfogas till ett nät med exempelvis kvadratdecimeterstora luckor. Näten kan formas eller pressas till önskad form.

Byggelementen kan tillverkas i valfri formgivning enligt ett formverktygs geometri, med beaktande av praktiska begränsningar som hållfasthet, transportbegränsningar etc. Byggelementen kan exempelvis gjutas böjda i valfri diameter, för byggande av valv, torn, utbyggnader och rundade gavlar eller med valfri topografisk ytprofil för att åstadkomma en levande väggyta.

Gjutformarna för elementtillverkningen kan vara utförda i t.ex. metall, glasfiberarmerad plast eller annat lämpligt material. Såsom fackmannen förstår kan formpassningarna 2 vara positionerade på valfria passande partier av de uppfinningsenliga elementen beroende på önskad inpassningposition i den blivande byggnaden.

Enligt den uppfinningsenliga metoden läggs sockelelementen 1 ut och vägs av runt eller i den kommande förberedda grundplattan. Sockelelementen 1 uppvisar en konvex formpassning 2 mot väggelementens 3 konkava formpassning 2.

Väggelementen 3, med t.ex. måttet 3 x 14 m, placeras lämpligen stående på kant på sockelelementen 1 och staplas vågrätt för högre våningshöjd innan 15 20 25 30 35 40 533 462 12 anslutning sker mot bjälklagselement 4 eller takbjälklagselement 5.

Väggelementen 3 kan även användas stäende. Väggelementets 3 konkava formpassning 2 passar mättsäkert och stabilt i sockelelementets i formpassning 2.

Mellanbjälklag 4 säväl som takbjälklag 5 vilar direkt pä väggelementen 3 och ansluts med liknande formpassningssystem som väggelement 3 mot sockelelement l. Genom att bjälklagen 4 kan ha samma isoleringsvärde som väggarna 3 kan ett bjälklag 4 gä ut ända till ytterväggens 3 yttre sida, eller även fortsätta utanför ytterväggen för att utgöra ett balkonggolv, utan att orsaka kallras i konstruktionen, vilket skulle bli fallet om bjälklaget vore oisolerat (ej visat). Detta är normalt ett stort problem vid balkongkonstruktioner.

Pä takbjälklagets 5 ovansida kan profiler av tex metall vara ingjutna för enkel montering av valfritt takmaterial. Pä liknande sätt kan även väggelementen förses med profiler för enkel montering av tex paneler.

Grunden gjuts företrädesvis av byggmassa enligt uppfinningen mellan de utlagda sockelelementen, helst inomhus i sitt eget hus först efter det att byggnaden är rest, vilket innebär att alla delar av byggnaden gjuts och härdar under kontrollerade betingelser under alla ärstider.

Pä byggnadens yttervägg anbringas företrädesvis ett putsskikt av mineralisk tjockputs med en kapillärsugkraft som är större än byggelementets kapillärsugkraft. Det utvändiga mineraliska väggputsskiktet tjänar dels som förstärkning, avjämning, färgdekorskikt och fuktabsorbent/fuktregulator vilket garanterar att väggens isoleringsvärde bibehålls genom att väggelementets porer alltid är torra. Putsskiktet av mineralisk tjockputs kan anbringas prefabricerat i fabrik eller pä plats vid bygget. Alternativt kan en panelvägg av t.ex. trä monteras utanpä väggelementet med luftspalt emellan.

Säsom tidigare definierats är formpassningen varje integrerad profil eller ursparing som vid sammansättning utnyttjas för att positionera eller läsa tvä mot varandra anliggande byggelement. Detta ska inkludera även tänkbara lösningar med separata detaljer som inpassas i ett första byggelements formpassning för att sedan vid montering av ett andra byggelement ska den/ de separata detaljerna inpassas i det andra byggelementets formpassning. Exempelvis kan vardera byggelement 3 vara försedda med en längsgående skära 2 i vilket en eller flera blad l7 eller liknande förs in vardera byggelements skära 2 vid sammanfogning, liknande not och spont-sammanfogning, se Fig. ló.

Den övergripande uppfinningsidén är att skapa en positionering eller läsning av byggelement, som ett byggsystem, där fackmannen kan utforma positioneringen eller läsning pä önskat sätt i olika utföringsformer av uppfinningen. Det är 533 462 13 exempelvis också fönkbori cm utforma Formpossningen 2 sö som visosi Fig. 17 dör byggelemenfen ör försedda med uriogníngor 18 vori stavar 19 inpcsscs för scmmonfogning av de fvö cnlíggcnde byggelementen.

Claims (1)

1. 533 462 Patentkrav l. Byggelement av pretabricerad typ, vilket ör formgiutet av byggmassa, baserad pö cement eller annat huvudsakligen oorganiskt material som hördar i en vattenblandning och innefattande inblandning av partiklar av expanderad polystyren eller annat isolerande material, könnetecknat av att byggmassan innehåller minst 50 volymprocent isoleringspartiklar av expanderad polystyren (EPS) med slutna celler eller annat icke fuktabsorberande material med en volymvikt icke överstigande 50 kg/ m3 sö att en volymvikt mellan 50 - 800 kg/ m3, en tryckhölltasthet mer ön 0,5 MPa och ett vörrneledningstal Å pö mindre ön 0, l 5 erhölls, vilket byggelement ör öngdilfusionsöppet och innefattar ett putsskikt av mineralisk tiockputs med en kapillörsugkralt som ör större ön byggelementets kapillörsugkratt ör anbringbart pö sin utsida vid anvöndning samt att byggelementet uppvisar minst en integrerad lormpassning (2), vilken ör sammansöttningsbar med en tormpassning hos ett intilliggande byggelement. Byggelement enligt krav l, i vilket byggelementet har en sockellorm (l) bildande ett sockelelement med en tormpassning (2), belögen i ett övre parti av sockelelementet (l) vid anvöndning, sammansöttningsbar med en tormpassning (2) hos ett vöggelemeni, belögen vid vöggelementets undre parti vid anvöndning. . Byggelement enligt krav 2, ivílket en armering (l 3) ör ingiuten i sockelelementet (l) samt minst en intöstningsanordning (lll) som ströcker sig ut frön sockelelementet (l) på den sida som vid anvöndning vetter inöt byggnaden. Byggelement enligt krav l, ivílket byggelementet har en vögglorm (3) bildande ett vöggelement med minst en tormpassning (2), belögen i ett undre parti av vöggelementet (3) vid anvöndning, sammansöttningsbar med en tormpassning (2) hos ett sockelelement, belögen vid sockelelementets övre parti vid anvöndning. . Byggelement enligt krav 4, varvid vöggelementet (3) har minst en lormpassning (2) vid dess vertikala öndpartier vid anvöndning, varvid vöggelementet (3) ör sammansöttningsbart med en lormpassning (2) hos ett eller flera intilliggande vöggelement (3). Byggelement enligt krav l, 4 eller 5, ivílket byggelementet har en vöggtorm (3) bildande ett vöggelement med minst en tormpassning (2), belögen i ett övre parti av vöggelementet (3) vid anvöndning, som ör sammansöttningsbar med minst en lormpassning (2) hos ett biölklagselement eller takbiölklagselement. Byggelement enligt krav l , i vilket byggelementet har en biölklagstorm (4) bildande ett biölklagselement eller takbiölklagslorm (5) bildande ett takbiölklagselement med minst en formpassning (2) som ör sammansöttningsbar med en lormpassning (2) hos ett eller tlera vöggelemeni, belögen vid dess övre parti vid anvöndning. 533 462 lS 8. Byggelement enligt krav l, ivilket byggelementet har biälklagsform (4) bildande ett biälklagselement med minst en formpassning (4) som sammansättningsbar med en formpassning (2) hos ett eller flera väggelement, belägen vid dess undre parti vid användning, för åstadkommande av våningsplan över det första. 9. Byggelement enligt krav l, ivilket byggelementet har utfackningsform (7, lO) bildande ett utfackningselement med minst en formpassning (2) passande i utrymmet bildat av biälklag och vertikala element uppvisande ett runtomgående utsprång (9) för anliggning mot biälklag och vertikala element. l O. Byggelement enligt krav 9, i vilket utfackningselementet (l O) har minst en överskiutande läpp (l l) som sträcker sig utanför det runtomgående utsprånget (9) längs en eller två angränsande sidor för överlappning av skarv mellan intilliggande utfackningselement (lO) i monterat läge. l l . Byggelement enligt något av de föregående kraven, i vilket anordningar är ingiutningsbara. l 2. Metod att bygga byggnader medelst byggelement enligt krav l , varvid prefabricerade formgiutna sockelelement (l) med en formpassning (2), belägen i ett övre parti av sockelelementet (l) vid användning utlåggs på en awägd, stabil och dränerad yta, på vilka prefabricerade formgiutna väggelement (3) med minst en formpassning (2), belägen i ett undre parti av väggelementet (3) vid användning, sammanfogas genom formpassningen (2). 13. Metod att bygga byggnader enligt krav 12, varvid prefabricerade formgiutna biälklagselement (4) eller prefabricerade formgiutna takbiälklagselement (5) sammanfogas medelst formpassning (2) vid väggelementens (3) övre parti. l4. Metod att bygga byggnader enligt krav l2 eller l 3, varvid prefabricerade formgiutna väggelement (3), vid dess undre parti vid användning, sammanfogas medelst formpassning (2) med biälklagselement (4), för att åstadkomma våningsplan över det första. l5. Metod att bygga byggnader enligt något av kraven 12-14, varvid en grund giuts mellan sockelelement (l) av en byggmassa baserad på cement eller annat huvudsakligen oorganiskt material som härdar i en vattenblandning och innefattande inblandning av partiklar av expanderad polystyren eller annat isolerande material innehållande minst 50 volymprocent isoleringspartiklar av expanderad polystyren (EPS) med slutna celler eller annat icke fuktabsorberande material med en volymvikt icke överstigande 30 kg/ m3. ló. Metod att bygga byggnader enligt krav l5, varvid grunden giuts mellan sockelelementen (l) efter det att takbiälklagselementen (5) monterats.