SE531076C2 - Anläggning för framställning av betong - Google Patents

Description

25 30 531 078 2 Fomien, vanligen tillverkad i stål, transporteras till den s.k. jåskammaren för uppställning under jäs- och stelningsperioden, varvid massan antar ett plastiskt tillstànd med porositet och fyller hela formen. Jäskammaren har ofta räls ingjuten i betonggolv och t.ex. kedjetransportör som transporterar varje form på hjulburen vagn till uppställningsplats. istället för kedjetransportörer användes även rullbanor med automatik. V Jäskammaren kan vanligen härbärgera 10-20 formar under jäs- och stelningsperioden, som kan vara i 1- 2 tim.

Från jäskammaren transporteras därefter varje form till skäravdelningen, där forrnens väggar avlägsnas, så att skärtrådama (ståltråd) kan löpa genom den plastiska massan i två riktningar 90° mot varandra, så att fomiinnehållet delas upp i t.ex. block, balkar eller element. Såväl botten, topp och sidor renskäres på den plastiska massan för att erhålla exakta dimensioner på slutprodukterna. Det bortskurna yttre skiktet av formmassan, det s.k. avskrapet, samlas ihop och slammas upp i en eller flera behållare med omrörare och återgår sedan till gjutstationen för ny användning i produktionen vid varje gjutning.

När forrnmassan lämnar skäravdelningen transporteras slutprodukten vidare på t.ex. formbottnama eller särskilda stålpaletter till autoklavsektionen för ånghärdning, vanligen under 8-11 tim härdningstid. Till autoklavsektionen hör autoklaver, ångpanna med ventiler och rörledningar till varje autoklav, räls eller rutlbanor för transport i autoklaverna samt transportörer för in- och uttag av produkterna.

Slutligen ingår en utlastningsavdelning som normalt består av överliggande taktraverser för transport av produkterna till transport- eller lagerpallar för hantering med gaffeltruckar till leverans eller uppställning på lagerplats.

Ett generellt problem med denna typ av konventionella anläggningar är att de är mycket utrymlmeskrävande p.g.a. det stora utrymme som krävs för uppställning av ohärdat och härdat material. Ett annat generellt problem är 10 15 20 25 30 531 075 att de är personalkrävande eftersom de kräver mycket manuellt arbete, som t.ex. transport av vagnar med tillhörande övervakning samt insamling och distribution av avskrap. i REDOGÖRELSE FÖR UPPFlNNlNGEN Syftet med denna uppfinning är att tillhandahålla en anläggning för produktion av betong, i synnerhet gas- eller lättbetong, som är mindre utrymmeskrävande, mindre personalkrävande och mer effektiv än befintliga anläggningar. Detta syfte uppnås med en anläggning enligt patentkrav 1. De beroende patentkraven utgör fördelaktiga utföringsformer, utvecklingar och varianter av uppfinningen.

Uppfinningen avser en anläggning för framställning av betong, innefattande en gjutform för en betongforrnmassa, varvid gjutformen innefattar en formbotten och en från nämnda formbotten avtagbar väggkonstruktion. I den uppfinningsenliga anläggningen utgörs gjutforrnens botten av en överpart på en bandtransportör.

En fördelaktig effekt med en sådan anläggning är att det inte längre är nödvändigt att använda separata formbottnar. Detta medför i sin tur att man undviker långa, komplicerade och utrymmeskrävande transportbanor för att transportera runt formbottnar i anläggningen, och vidare är det inte längre nödvändigt att bereda särskild plats för uppställning av forrnbottnar.

En annan fördelaktig effekt är att användningen av bandtransportör som formbotten innebär att formmassan i ett tidigt skede i processen redan vilar på en bandtransportör vilket medför att formmassan enkelt kan transporteras vidare i anläggningen, t.ex. till. och genom skäravdelningen. Ett sådant utnyttjande av bandtransportörer. medför förbättringar både i skärprocessen, där exempelvis skärmaskinernas bearbetning kan effektiviseras då anpassning till en medföljande formbotten ej längre behöver göras, såväl 10 15 20 25 30 531 075 4 som i hanteringen av avskrap, där bandtransportörer kan utnyttjas för automatisk bortförsel.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen är styrdon anordnade längs var sida om den första bandtransportörens överpart, vilka styrdon är inrättade att, vid drift av transportören, samverka med en yttre del av väggkonstruktionen för positionering av väggkonstruktionen i en riktning tvärs den första bandtransportörens väggkonstruktionen och överparten, d.v.s. transportörens band, styras i längdriktning. Därigenom kan både sidled, exempelvis för oentrering vid inmatningen till skäranordningar.

Företrädesvis utgörs styrdonen av styrrullar. l en föredragen utföringsform har överparten på den första bandtransportören en längd som medger att åtminstone två väggkonstruktioner kan placeras efter varandra därpå. Därigenom medges att en väggkonstruktion kan fyllas med en gjutsats samtidigt som en tidigare gjutsats står på jäsning. l en föredragen utföringsform är en andra bandtransportör anordnad i anslutning till den första bandtransportören, varvid den andra bandtransportören är driftsmässigt 'synkroniseringsbar med den första bandtransportören så att en åtminstone delvis stelnad betongformmassa kan överföras från den första till den andra bandtransportören. Därigenom kan de två bandtransportörerna drivas oberoende av varandra. Den andra bandtransportören kan då, utan stöming från en frånkopplad första bandtransportör, utnyttjas för att låta formmassan jäsa ytterligare, för att låta lyfta av väggkonstruktionen, för att transportera formmassan till eller genom en skäravdelning, som en mellanstation för vidare överföring till en ytterligare bandtransportör, eller för kombinationer av dessa. l en föredragen utföringsform är en tredje bandtransportör anordnad i anslutning till en föregående bndtransportör varvid den bandtransportören är driftsmässigt synkroniseringsbar med den föregående tredje 10 15 20 25 30 531 ova bandtransportören så att en åtminstone delvis stelnad betongformmassa kan överföras från den föregående till den tredje bandtransportören, varvid en eller flera skärmaskiner för bearbetning av betongformmassan är anordnade i anslutning till den tredje bandtransportören. Därigenom kan den tredje bandtransportören drivas oberoende av föregående bandtransportörer, t.ex. oberoende av en bandtransportör som rör sig stegvis för att medge tillsats av gjutsats, så att driften av den tredje bandtransportören kan optimeras med avseende på skärbearbetningen. l en föredragen utföringsform utgörs den föregående bandtransportören av den andra bandtransportören. På så sätt uppnås de ovan nämnda fördelarna och möjlighetema med endast tre bandtransportören FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer nu att beskrivas mer i detalj under hänvisning till följande figurer där: Figur1 visar en schematisk vy från ovan av en anläggning för framställning av lättbetong enligt en föredragen utföringsform, Figur 2 visar en sidvy av del av utföringsformen enligt figur 1, Figur3 visar en sidvy av en väggkonstruktion enligt en föredragen utföringsform, Figur 4 visar väggkonstruktionen enligt figur 3 sedd från ovan, Figur 5 visar ett tvärsnitt A-A av väggkonstruktionen enligt figur 3, och Figurß visar ett tvärsnitt av en fullt uppjäst lättbetongforrnmassa i en väggkonstruktion enligt figur 3, placerad på en bandtransportör enligt en föredragen utföringsforrn.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER l jämförelse med en konventionell anläggning tillverkande lättbetong, är det framför allt produktionsdelen, från gjutstationen till autoklavsektionen, i den uppfinningsenliga anläggningen som skiljer sig. 10 15 20 25 30 531 076 Separata gjutformar av stål, som transporteras på rälsbundna vagnar med kedjetransportörer, rullbanor eller med taktraverser, har ersatts av plana bandtransportörer 1, 3, 4 och väggkonstruktioner 2, vilka tillsammans bildar ett antal gjutforrnar i gjut- jäs- och skäravdelningar 41, 42.

Varje gjutform bildas av en del av en överpart 26 på bandtransportören 1, vilken utgör formbotten, och en väggkonstruktion 2, vilken utgör gjutformens lång- och kortsidor. Den mer eller mindre stelnade massa av lättbetong som finns i gjutformen benämns (betong)formmassa 14.

Figur 1 visar en schematisk vy från ovan av en anläggning för framställning av lättbetong enligt en föredragen utföringsfomr av uppfinningen. Figur 2 visar en sidvy av del av utföringsformen enligt figur 1, i huvudsak gjut- och jäsavdelningen 41 samt skäravdelningen 42.

Anläggningen enligt figur 1 och 2 innefattar även en råmaterialavdelning samt en gjutstation vilka ej visas. Gjutstationen är symboliskt indikerad med en pil 30 som visar var gjutmassa tillsätts till gjutformen.

Enligt figur 1 och 2 är den första bandtransportören 1 verksam i gjut-och jäsavdelningen 41 och är försedd med en drivenhet, som genom en transmission och koppling kan synkroniseras med och driva en andra bandtransportör 3 under sin stegmatning av gjutformarna. Drivenheter, transmission och koppling äri sig väl kända och är därför ej visade i figurerna och inte heller utförligt beskrivna här. i När väggkonstruktionen 2 och tillhörande betongformmassa 14 genom stegmatningen transporteras över till den andra bandtransportören 3, och följaktligen bytt formbotten, kopplas driften från bandtransportör 1 bort.

Väggkonstruktionen 2 och formmassan 14 blir då stillastående i ett bestämt läge på den andra transportören 3 mitt under en lyftanordning tillhörande en 10 15 20 25 30 531 076 7 lyft- och transportanordning 25 för väggkonstruktionerna 2.

Väggkonstruktionerna 2 lyftes i detta läge och transporteras med en kedje- eller bandtransportör tillbaka till en ändstation för den första bandtransportören 1, som är belägen ett steg från en gjutstation (indikerat med en pil 30), varvid väggkonstruktionen 2 tillsammans med en del av överparten 26 på bandtransportör 1 åter bildar en ny gjutiorrn redo för mottagning av en gjutsats 30.

Ovanstående medför en kort linje och en enkel hantering för att ta hand om gjutforrnama, d.v.s. väggkonstruktionerna 2. Till skillnad från konventionella anläggningar följer ingen formbotten med betongformmassan 14 vidare genom anläggningen.

Den frilagda formmassan 14 på den andra bandtransportören 3 är nu klar för uppdelning i mindre enheter.

Figur 1 och 2 visar även styrdon 22 i form av styrrullar som är anordnade längs var sida om den första och andra bandtransportörens 1, 3 överparter.

Dessa styrdon 22 är inrättade att samverka med en yttre del 19 av väggkonstruktionen 2, närmare bestämt en styrskena (se figur 5), för positionering av väggkonstruktionen 2 i en tvärs bandtransportörernas 1, 3 längd- och rörelseriktning då väggkonstruktionen 2 transporteras på den första och andra bandtransportörens 1, 3. riktning En tredje bandtransportör 4 i skäravdelningen 42 har en egen drivenhet med transmission och koppling för synkroniserad anslutning till den andra bandtransportören 3, och kan då ombesörja all transport inom skäravdelningen 42 till befintliga skäranordningar 5, 6, 7, efter det att en gjutforrnlforrnmassa 14 automatiskt stannat på den andra bandtransportören 3 genom den stegvisa transporten från den första bandtransportören 1, som beskrivits ovan. 10 15 20 25 30 531 078 En längdskärmaskin 5 är placerad i det utrymme som uppkommer mellan ändrullarna på den andra och den tredje bandtransportörer 3, 4.

Längdskärrnaskinen 5 innefattar en skärram varigenom forrnmassan 14 passerar. Ramen, som uppbär de vertikala skärtrådama, har fram-och àtergående rörelse och delar upp formmassan 14 i ett antal enheter i Iängsled. Denna delning motsvarar byggblockets eller elementets tjocklek.

En dylik placering och användning av en skärram möjliggörs alltså genom att betongformmassan 14 transporteras utan formbotten på bandtransportörer som är anordnande i anslutning till varandra.

Genom automatisk inkoppling av drivenheten på den tredje transportören 4 transporteras nu formmassan 14 från den andra transportören 3 genom skärramen på längdskärmaskinen 5 över till den tredje transportören 4 och stannar automatiskt i ett bestämt läge mitt under en tvärskärmaskin 6, vars skärtrådar har ett utgångsläge strax ovanför formmassans 14 topp. I detta läge kopplas drivenheten för den tredje transportören 4 automatiskt bort från den andra transportören 3, som åter kopplas in på drivenheten för den första transportören 1, och den andra transportören 3 är då redo att ta emot en ny gjutforrn.

Den andra bandtransporlören 3 är alltså synkroniserbart anslutningsbar eller inkopplingsbar till både den första 1 och den tredje 4 bandtransportören.

Genom synkroniserad inkoppling av de två bandtransportörer mellan vilka formmassan 14 skall överföras rör sig dessa två bandtransportörers band, d.v.s. överpart och underpart, samtidigt och med samma hastighet vilket ger en smidig överföring av formmassan 14.

Då den synkroniserade driften är frånkopplad kan varje bandtransportör 1, 3, 4 drivas oberoende av de andra bandtransportörerna. 10 15 20 25 30 531 075» Under en tvärskärmaskin 6 står formmassan 14 stilla under skäroperationen, som sker med överliggande skärtrådar i 90 grader mot formmassans 14 längdriktning. Liksom i övriga skäroperationer är tvärskärmaskinen 6 anordnad att ge skärtrådarna en fram- och àtergående rörelse. Detta ger en kontrollerad skäming och förhindrar att material slits loss från formmassan 14 under skärningen, i synnerhet när skärtrådama lämnar formmassan 14.

Under skäroperationen sänkes skärtrådarna ned genom fonhmassan 14 till ett bottenläge nära bandöverparten på den tredje bandtransportören 4. Efter en kort stund i bottenläget återgår skärtrådama till en utgångsposition strax ovanför formmassan 14.

Den tredje bandtransportören 4 förflyttar sedan den i block eller element uppdelade formmassan 14 till en slutstation under en första vakuumlyft (symboliserad med en pil 8, se figur 2). Under denna förflyttning passerar formmassan 14 en topp- och bottenskärmaskin 7, som har två parallella fram~ och återgående skärtrådar vilka är placerade i 90 grader mot längdriktningen för den tredje bandtransportören 4 och med ett avstånd mellan varandra i vertikal led lika med den exakta längden på blocket eller exakta bredden på elementet.

Den renskurna formmassan 14 lämnar en avskrapsmassa, som varierar i volym med gjutformens, d.v.s. väggkonstruktionens 2, storlek och beräknas vara ca. 15% av gjutsatsenslforrnmassans 14 uppjästa volym.

Genom användning av den plana tredje bandtransportören 4 i skäravdelningen underlättas hanteringen av gjutformsavskrapet, som då kan utföras helt automatiskt.

I längdskärmaskinen 5, är det de yttre skärtrådama som avgränsar sidoavskrapet. Detta avskrap tas om hand av plogar 28 som är placerade mellan längd- och tvärskärmaskinerna 5, 6. Avskrapet leds över transportbandets ytterkanter ned i en uppsamlingstank 27 med horisontell 10 15 20 25 30 531 078 10 omrörare (ej visad), och som har automatisk vattentillsats för erhållande av ett slam med bestämd volymvikt.

Formmassans 14 kortsidoavskrap hanteras i tvärskärmaskinen 6 under tvärskärningsoperationen, då maskinens yttertrådar formmassans 14 renskurna längd. På tvärskärmaskinens 6 upp- och nedåtgående ram med anordningar för skärtrådarna är strax ovanför de två yttre skärtrådarna installerat plogar 282 som följer dessa och fäller avskrapet bestämmer ned på den plana bandöverparten på den tredje bandtransportören 4, där det sedan transporteras med till slutstationen. När formmassan 14 avlägsnats med vakuumlyften 8, leds detta avskrap vidare över den tredje bandtransportörens 4 ändrulle ned på en fjärde bandtransportör 12 och från denna vidare med en femte bandtransportör 13 till uppsamlingstanken 27.

Som tidigare beskrivits är det topp- och bottenskärmaskinen 7, installerad efter tvärskärmaskinen 6, som avgränsar topp- och bottenavskrapet.

Bottenavskrapet, som vilar på den tredje bandtransportören 4 följer dennas överpart tillsammans med kortsidoavskrapet över ändrullen och ned på bandtransportör 12 och 13 för vidare transport till uppsamlingstanken 27.

Toppavskrapet lyftes av en andra vakuumlyft (symboliserad med en pil 10, se figur 1) och transporteras till en mottagningsficka över den femte bandtransportören 13 för vidaretransport till uppsamlingstanken 27,* där allt avskrap blandas med vatten till ett slam med bestämd volymvikt. Slammet pumpas sedan till gjutstationen 30, vilken har ett automatiskt arbetande vâgkärl för rätt dosering till varje gjutsats.

Vakuumlyften 8, monterad på en åktravers, lyfter och transporterar slutligen den färdigbearbetade formmassan 14 till en autoklavpalett 33, d.v.s. en stålkonstruktion för transport av formmassan 14 vidare genom en autoklav 15, som är placerad pâ en första golvtravers 11 för vidarebefordran till avsedd autoklav 15 för att genomgå härdningsproceduren. 10 15 20 25 30 531 078 11 Under vakuumlyftens 8 horisontella transport till golvtraversen 11 passerar formmassans 14 bottenyta en tätt intill liggande skärtråd, ingående i bottenrensare 9, med uppgift att säkerställa att allt bottenavskrap är avlägsnat från formmassans 14 bottenyta, innan den sänkes ned på autoklavpaletten 33.

Anläggningen innefattar tre parallella autoklaver 15 som alla kan matas av golvtraversen 11. Autoklavpaletten 33 med tillhörande formmassa 14 transporteras på rullbanor på golvtraversen 11, inne i autoklaven 15, samt på en andra golvtravers 11' efter att ha passerat autoklaven 15. Autoklav och hårdad formmassa 14 rullas av till en till autoklaverna parallell rullbanelinje vilken utnyttjas för att återföra palletten 33 till den första golvtraversen 11. innan paletten 33 återförs lyfts den härdade lättbetongformmassan 14 av med hjälp av en (ej visad) åktravers och förs med hjälp av en ytterligare bandtransportör och åktravers (ej visade) vidare till paketering och utlastning 31.

Anläggningen kan med fördel köras kontinuerligt med automatik. Varje anläggning har en bestämd cykeltid som är lika för varje arbetsoperation från gjutning till och med utlastning. Antalet autoklaver är viktigt för anläggningens effektivitet och den tid som åtgår för härdprocessen i autoklaven. Om man utgår från en total tid på 10 timmar för härdprocessen, inklusive upp- och nedtagning av ångtrycket vilket kan ligga på t.ex. 12-13 kg/cmz, utnyttjas varje autoklav 2,4 gånger under ett dygns kontinuerlig drift.

I det anläggningsexempel som beskrivs här finns tre stycken autoklaver 15, varav en alltid står utan ångtryck och' fungerar som laddningsautoklav.

Cykeltiden är 30 minuter, d.v.s. det tar fem timmar att ladda autoklaven och lika lång tid att ta ut det härdade materialet ur autoklaven. Vidare är gjutformens netto-mått 6000 x 1200 x 600 mm (längd x bredd x höjd) vilket ger en formmassa 14 med nettovolymen 4,32 m3. Au toklaverna är 10 15 20 25 30 531 075 12 anpassade att inrymma fem paletter i längsled och två i höjdled vilket betyder att 10 stycken formmassor 14 kan inrymmas samtidigt i varje autoklav. Den beskrivna anläggningens kapacitet vid kontinuerlig drift blir då: 2 (antal autoklaver i drift) x 2,4 (autoklavutnyttjande) x 10 (antal formmassor) x 4,32 (nettovolym) = 208 msldag. Med 300 dagars produktion per år fås ca. 62200 ms/år.

Antalet autoklaver kan varieras. För att exempelvis fördubbla produktionen kan antalet autoklaver ökas till fem stycken så att antalet autoklaver i drift fördubblas från två till fyra.

Att en autoklav fungerar som laddningsautoklav är en fördel jämfört med altemativet att ha en separat uppställningslinje före autoklaverna. Dels undviks extra hantering då fonnama skall från uppstâllningslinje till autoklav, och dels är autoklaven fortfarande varm vilket gynnar formmassan som skall härdas.

Den första, andra och tredje bandtransportören 1, 3, 4 har ändlösa band med över- och underpart. Det är viktigt att dessa bandtransportörer 1, 3, 4, och i synnerhet då den första bandtransportören 1 varpå gjutsatsen tillsätts, har en plan överpart då del av denna tjänstgör som gjutformsbotten. Stàlband kan användas men arrnerat gummiband är i detta fall mycket lämpligt med tanke på bl.a. väggkonstruktionens 2 anliggning mot en gummiyta, i syfte att undvika läckage. Dessutom tillåter gummiband relativt små diametrar på ändrullarna, vilket är till fördel då forrnmassan 14 transporteras från en transportör över till en annan.

Det underlag som bandets överpart 26 (se figur 6) vilar på kan utgöras av ett fast stål- eller träunderlag. Företrädesvis utgörs dock underlaget av tätt sittande kullagrade transportrullar, varvid bandet är tillräckligt sträckt för att minska nedhänget mellan transportrullarna till ett godtagbart värde. Ett godtagbart värde på nedhänget är ca 0,5 - 1 mm. Ett visst nedhäng år 10 15 20 25 30 531 075 13 fördelaktigt eftersom det gör att transportörens överpart 26 rör sig en aning fram och åter i en vertikal riktning vid driftvilket i sin tur förhindrar vidhäftning mellan forrnmassan 14 och överparten. Tätt monterade rullar kräver vidare en långt mindre drivenhet än ett fast underlag, vilket kräver en mycket större motoreffekt p.g.a. den större friktionen.

Figur 3-5- visar väggkonstruktionen 2 enligt en föredragen utföringsform där figur 3 visar en sidvy, figur 4 visar Väggkonstruktionen sedd från ovan, och där figur 5 visar ett tvärsnitt A-A enligt figur 3.

Väggkonstruktionen 2 innefattar en stålkonstruktion 2', vars huvudsakliga funktion är att stå för hållfastheten, vilken har en invändig beläggning eller infodring 18 av ett vattentåligt material som t.ex. plast eller vattenfast fanér.

Längs väggkonstruktionens 2 undersida löper en gummitätning 21 i syfte att säkerställa god tätning med den första bandtransportörens 1 överpart 26.

Vidare innefattar Väggkonstruktionen 2 fyra stycken lyftpunkter 20.

Som visas i figur 5 är Väggkonstruktionen 2 utförd med svag konicitet för lätt avlyft från den färdigjästa forrnmassan 14, vilket sker, när gjutforrnen bytt underlag (formbotten) mellan överparter på den första och den andra bandtransportören 1 och 3 under den stegvisa transporten från gjut- och jäsavdelningen 41 över till skäravdelningen 42. Som visas i figur 5 uppvisar väggarna i väggkonstruktionen 2 en vinkel cl till ett horisontalplan. Ett lämpligt värde på vinkeln a är ca. 3°.

Som visas i figur 5 bildar en del av stålkonstruktionen 2' de styrskenor 19 som nämnts ovan. Styrskenoma ~19l löper längs en nedre del av väggkonstruktionens 2 båda lângsidor, alltså i dess transportriktning. Under stegmatningen med den första bandtransportören 1, och med den andra bandtransportör 3 då denna är inkopplad till den första bandtransportören 1, löper styrskenoma 19 mot styrrullama 22 som är monterade på transportörernas stativ 16 (se figur 6). 10 15 20 25 30 531 D75 14 Fonnmassan 14 utövar ett väsentligt tryck på överparten 26 vilket gör att formmassa 14 och överpart ej rör sig relativt varandra. Samverkan mellan Väggkonstruktionens 2 styrskenor 19 och styrrullarna 22 resulterar därför i att både formmassan 14 och bandtransportöremas 1, 3 överparter 26 styrs centriskt vid inmatningen i skäravdelningens 42 skäranordningar.

Väggkonstruktionen 2 avlägsnas från bandtransportören för att frilägga formmassan 14 för uppdelning av denna i mindre enheter. Avlyft från formmassan 14 kan normalt ske då denna är färdigjäst och uppnått ett stabilt plastiskt tillstånd. Emellertid har väggkonstruktionen 2 en sammanhållande funktion för formmassan 14 och förhindrar sprickbildningar och förändringar i denna under den stegvisa transporten. Av denna anledning sker avlyft först, när gjutforrnen, d.v.s. väggkonstruktionen 2 och formmassan 14, stannat på den andra bandtransportören 3 och sålunda bytt formbotten.

Väggkonstruktionens 2 dimensioner kan i princip väljas fritt men skall förstås vara lämpliga för allmän hantering, gjutning, transport på bandtransportör m.m., samt vara avpassade för den storlek på block, element eller balkar man vill producera. Exempelvis kan väggkonstruktionen 2 ha sådana dimensioner att en färdigjäst och skuren formmassa 14 får längden 6 m, bredden 1,2 m och höjden 0,6 m, räknat netto.

Figur 6 visar ett tvärsnitt av en fullt uppjäst betongformmassa 14 i en väggkonstruktion 2 enligt figur 3-5, placerad på en bandtransportör enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen. l figur 6 visas tydligt hur styrskenorna 19 samverkar med styrrullarna 22 vilka är fast installerade på transportörens stativ 16. Figur 6 visar även en kullagrad transportrulle 17 som bär upp bandtransportörens överpart 26. Även ett tvärsnitt av en underpart 26' tillhörande transportörens ändlösa band visas i figur 6. 10 15 20 25 30 531 078 15 Som visas i figur 1 och 2 har överparten 26 på den första bandtransportören 1 en längd som medger att tre väggkonstruktioner 2 kan placeras efter varandra därpå. På så sätt kan en tom väggkonstruktion 2 ställas på plats samtidigt som en annan fylls och en tredje står på jäsning. Längden på den första bandtransportören 1, och därmed antalet väggkonstruktioner 2 som kan placeras i rad därpå, kan anpassas efter b|.a. produktionskapacitet och tillgängligt utrymme. planerad Uppfinningen är inte begränsad till det ovan beskrivna utföringsexemplet utan kan varieras inom vad som definieras av de efterföljande patentkraven.

Exempelvis är det inte nödvändigt att utnyttja fler bandtransportörer än den första bandtransportören 1; samma bandtransportör kan gå genom både gjut- och jäsavdelningen 41 och skäravdelningen 42. Det är dock fördelaktigt att utnyttja åtminstone två transportörer eftersom det då är möjligt att låta en transportör i skäravdelningen drivas oberoende av hur en föregående transportör i t.ex. gjutavdelningen drivs. Som beskrivits ovan erhålls en ytterligare förbättring vid användande av minst tre bandtransportörer vilket medger att minst en transportör' kan placeras mellan, och göras inkopplingsbar till, en föregående och en efterkommande transportör som åtminstone ibland drivs med olika hastigheter eller på olika sätt, t.ex. den ena stegvis och den andra kontinuerligt.

Vidare kan flera bandtransportörer anordnas parallellt i gjut- och jäsavdelningen 41 och/eller skäravdelning 42. En mellanliggande bandtransportör, motsvarande den andra bandtransportören 3, kan anordnas på golvtravers för parallellförflyttning och anslutning till de olika transportörema.

Som en variant kan anordning för tillsättning av gjutsats 30 vara flyttbar i transportörens längsled för att t.ex. undvika krav på stegmatning av den första bandtransportören 1. En sådan anordning kan även vara flyttbar i 10 15 531 076 16 tvärsled för att möjliggöra tillsättning av gjutsats till flera parallella bandtransportörer.

Synkroniserad drift av den första och den andra bandtransportören 1, 3, respektive den andra och den tredje bandtransportörer 3, 4, behöver nödvändigtvis inte göras via transmission och koppling som “tidigare beskrivits, utan kan även göras med hjälp avelektroniska styrenheter.

Som tidigare nämnts är den uppfinningsenliga anläggningen huvudsakligen avsedd för framställning av s.k. lätt- eller gasbetong. Sådan betong har i allmannel en volylnvlkr av 0,4 till 0,6 kg/dmï och ibland upp till o,7s kg/amß.

Vidare innefattar framställning av sådan betong normalt behandling i autoklaver enligt vad som beskrivits ovan.

Vanlig homogen betong har normalt en volymvikt av 2-3 kgldm3. En sådan tyngre typ av betong skulle kunna gjutas på liknande sätt som föreslås här men kräver normalt en annan typ av skärutrustning. Denna tyngre typ av betong kräver normalt ingen autoklavbehandling

Claims (16)

10 15 20 25 30 531 078 I? Nya gatentkrav

1. Anläggning för framställning av betong, innefattande en gjutform för en betongforrnmassa (14), varvid gjutformen innefattar en formbotten och en från nämnda formbotten avtagbar väggkonstruktion (2), varvid gjutformens forrnbotten utgörs av en överpart (26) på en första bandtransportör (1), kännetecknad av att väggkonstruktionen (2) är anordnad att följa med och hålla samman betongformmassan (14) vid drift av den första bandtransportören (1).

2. Anläggning enligt krav 1, kännetecknad av att styrdon' (22) är anordnade längs var sida om den första bandtransportörens (1) överpart (26), vilka styrdon (22) är inrättade att, vid drift av transportören (1), samverka med en yttre del (19) av väggkonstruktionen (2) för positionering av väggkonstruktionen (2) i en riktning tvärs den första bandtransportörens (1) längdriktning.

3. Anläggning enligt krav 2, kännetecknad av att styrdonen (22) utgörs av styrrullar.

4. Anläggning enligt krav 2 eller 3, kännetecknad av att väggkonstruktionen (2) innefattar en styrskena (19) som sträcker sig längs väggkonstruktionens (2) båda tàngsidor, vilken styrskena (19) utgör den yttre del som är avsedd att samverka med styrdonen (22).

5. Anläggning enligt något av ovanstående krav, kännetecknad av 10 15 20 25 30 531 075 /8 att väggkonstruktionen (2) innefattar en stålkonstruktion försedd med en inre beläggning (18) av ett vattentåligt material.

6. Anläggning enligt något av ovanstående krav, kännetecknad av " att väggkonstruktionen (2) innefattar en gummitåtning (21) placerad längs väggkonstruktionens (2) undre kant. V

7. Anläggning enligt något av ovanstående krav, kännetecknad av att den första bandtransportörens (1) överpart (26) är anordnad att vila på ett underlag som medger att överparten (26) hålls plan.

8. Anläggning enligt krav 7 kännetecknad av att det underlag varpå överparten (26) vilar utgörs av tätt sittande transportrullar (17).

9. Anläggning enligt något av ovanstående krav, kännetecknad av att en anordning för tillsättning av en gjutsats (30) är anordnad i anslutning till den första bandtransportören (1).

10. Anläggning enligt något av ovanstående krav, kännetecknad av att överparten (26) på den första bandtransportören (1) har en längd som medger att åtminstone två våggkonstruktioner (2) kan placeras efter varandra därpå.

11. Anläggning enligt något av ovanstående krav, kånnetecknad av 10 15 20 25 30 531 (WB lq att en andra bandtransportör (3) är anordnad i anslutning till den första bandtransportören (1), varvid den andra bandtransportören (3) är driftsmässigt synkroniseringsbar med den första bandtransportören (1) så att en åtminstone delvis stelnad betongformmassa (14) kan överföras från den första till den andra bandtransportören (1,3). i

12. Anläggning enligt något av ovanstående krav, kännetecknad av att en tredje bandtransportör (4) är anordnad i anslutning till en föregående bandtransportör (3) varvid den tredje bandtransportören (4) är driftsmässigt synkroniseringsbar med den föregående bandtransportören (3) så att en åtminstone delvis stelnad betongformmassa (14) kan överföras från den föregående till den tredje bandtransportören (3, 4), varvid en eller flera skärmaskiner (5, 6, 7) för bearbetning av betongformmassan (14) är anordnade i anslutning till den tredje bandtransportören (4).

13. Anläggning enligt krav 11 och 12, kännetecknad av att den föregående bandtransportören (3) utgörs av den andra bandtransportören (3).

14. Anläggning enligt något av ovanstående krav, kännetecknad av att anläggningen innefattar åtminstone två bandtransportörer (3, 4) arrangerade i anslutning till varandra på så sätt att en åtminstone delvis stelnad betongformmassa (14) kan överföras från den ena bandtransportören till den andra, varvid en längdskärrnaskin (5) är anordnad mellan nämnda två bandtransportörer (3, 4).

15. Anläggning enligt krav 12, kännetecknad av 531 G76 20 att en fiärde bandtransportör (12) är inrättad i anslutning till en ände av den tredje bandtransportören (4) på så sätt att avskrap från skärmaskinemas (5, 6, 7) bearbetning som hamnar på den tredje bandtransportören (4) överförs till, och förs bort via, den fiärde bandtransportören (12).

16. Anläggning enligt krav 11, kännetecknad av att väggkonstruktionen (2) är anordnad att följa med betongforrnmassan (14) vid överföring från den första till den andra bandtransportören (1, 3).