SE529224C2 - Golvbetonganordning - Google Patents

Description

25 30 35 529 224 2 På marknaden finns flera system för àstadkommande av ett plant golv ovanpå ett krökt hâldäck. Enligt ett system fästs först ett flertal dubbar i jämna mellanrum över håldäcket. Därefter fästs noggrant avvägda reglar vid dubbarna, så att reglarna bilder ett horisontellt underlag för ett parkettgolv eller ett undergolv i form av till exempel en spånskiva; Reglarnas infästningshöjd kan väljas så att även el- eller vattenrör får plats under golvet. En nackdel med detta system är att det är arbetsamt och tidskrävande. Dessutom är det svårt att uppnå hög precision, varför golvet kan komma att svikta eller luta.

Ett annat system för erhållande av ett plant ~ underlag för golvläggning är applicering av en så kallad avjämningsmassa på hàldäcket. En nackdel med användningen av avjämningsmassa är att den är dyr. Därför är det inte önskvärt att använda avjämningsmassa i skikt som är tillräckligt tjocka för ingjutning av el- eller vattenrör. Dessutom är det svårt att förutsäga hur avjämningsmassan torkar ut och hur lång tid uttorkningen tar när den applicerats i sådana tjockare skikt. Om- underlaget inte är tillräckligt uttorkat när golvet (till exempel parkett eller en plastmatta) läggs, kan golvet skadas av fukten eller det kan uppstå problem med mögel.

Försök har även gjorts med användning av vanlig betong i stället för avjämningsmassa. Härvid har det visat sig att om vanlig betong pågjuts ett prefabricerat håldäckselement i skikt som är tunnare än 100 mm, uppstår problem med betongens vidhäftning mot underlaget både centralt och längs kanterna, så kallad ”bom” respektive ”kantresning”. Detta beror framförallt på att tunna skikt har en kraftig fuktgradient, vilken leder till att ytskiktet vill kröka sig. Det är oftast inte möjligt att använda sig av betongskikt som har tillräcklig tjocklek för att undvika dessa problem, eftersom det kräver så stora volymer att även användningen av vanlig betong blir för dyr. Dessutom är det ett problem att tjocka 10 15 20 25 30 35 ~ 529 224 3 betongskikt behöver lång tid för att torka ut, vilket förlänger och därmed fördyrar byggprocessen, Sammanfattning av uppfinningen Ändamålet med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma en golvbetonganordning som på ett kostnadseffektivt sätt möjliggör läggning av ett plant golv i önskad höjd och att åstadkomma ett förfarande för åstadkommande av en sådan golvbetonganordning och ett förfarande för åstadkommande av en golvanordning.

Dessa ändamål uppnås enligt uppfinningen medelst en golvbetonganordning och förfaranden enligt krav l, 14, 23.

Golvbetonganordningen enligt uppfinningen innefattar således ett undergolvselement med en golvsida och en mark/taksida, och ett pågjutningslager.

Undergolvselementet innefattar ett betongparti på golvsidan och betongpartiet har en frilagd yta, och pågjutningslagret innefattar en pàgjutningskomposition som innefattar en självkompakterande betong och ett krympreducerande tillsatsmedel. Pàgjutningslagret är pågjutet på undergolvselementets golvsida så att åtminstone ett parti av den frilagda ytan är täckt av pågjutningslagret. V Tack vare den frilagda ytan hos undergolvselementet, vilken medger god vidhäftning, har det enligt uppfinningen visat sig möjligt att använda en pågjutningskomposition som baserar sig på en självkompakterande betong om denna innehåller en tillsats av krympningsreducerare. En sådan pågjutningskomposition är betydligt prisvärdare än kända avjämningsmassor. På grund av den goda vidhäftningen mot undergolvselementet och det krympreducerande tillsatsmedlet är det enligt uppfinningen möjligt att pågjuta ett skikt som är tillräckligt tjockt för uppfyllande av krav på ljudisolering och krav på ingjutning av rör, men inte så tjockt att onödigt mycket material förbrukas. Vidare 10 15 20 25 30 35 529 224 4 behöver pågjutningskompositionen, som enligt uppfinningen är baserad på en självkompakterande betong, fördelaktigt till skillnad från vanlig betong, inte behöver vibreras utan lägger sig väsentligen horisontellt av sig självt. Därmed åstadkoms en mycket liten arbetsinsats eftersom den, enligt uppfinningen en plan överyta även utan avjämningsmassa. Tack vare en prisvärd pàgjutningskomposition och ett rationellt appliceringsförfarande är således golvbetonganordningen enligt uppfinningen betydligt kostnadseffektivare än de konventionella alternativen.

Golvbetonganordningen enligt uppfinningen är avsedd att ingå i ett bjälklag för ett byggnadsverk, till exempel byggnader såsom bostadshus, kontors- eller industrilokaler, eller anläggningar såsom idrottsanläggningar, underjordiska rum eller silobyggnader.

Golvbetonganordningen enligt uppfinningen kan vara en del av eller hela bjälklagets bärlag. Det kan också utgöra en icke bärande del av bjälklaget.

Med golvbetonganordning avses enligt uppfinningen således ett parti av ett bjälklag, vilket parti bildar ett underlag som lämpar sig för golvläggning eller som i sig kan fungera som golv.

Med uttrycket undergolvselement avses ett platsgjutet eller prefabricerat element.

Undergolvselementet kan sträcka sig över hela golvet i ett rum eller över hela golvet för ett våningsplan, men kan också utgöra en platta med begränsad utsträckning.

Undergolvselementet har en golvsida och en mark/taksida.

Golvsidan är den sida som vid normal användning utgör en del av underlaget för ett golv. Mark/taksidan är den sida som vid normal användning är vänd mot ett undre vàningsplans tak respektive marken för det fall att undergolvselementet tillhör ett första våningsplan.

Enligt en utföringsform av uppfinningen utgör undergolvselementet ett bärande, prefabricerat V 10 15 20 25 30 35 i 529 224 5 håldäckselement. Flera sådana håldäckselement kan sammanfogas så att de sträcker sig över ett helt våningsplan. I Enligt en utföringsform av uppfinningen utgör undergolvselementet ett håldäckselement med förspänd armering. På grund av förspänningen är sådana håldäckselement vanligtvis krökta, det vill säga, de har ett bågformat längdsnittt. Medelst pågjutning av pågjutningslagret enligt uppfinningen på den bågformade golvsidan av håldäckselementet kan golvbetonganordningen bibringas en plan golvsida som lämpar sig som underlag för golvläggning.

Om undergolvselementet har en krökning, eller med andra ord ett bàgformat snitt, och pågjutningslagret är sådant att golvbetonganordningen har en plan golvsida, kommer pàgjutningslagrets tjocklek att variera över snittet. Det har sin minsta tjocklek där bågens kurva har sitt maximum. Vanligtvis har ett sådant undergolvselement sin minsta tjocklek ungefär mitt på och sin största tjocklek vid två motstående kantsidor.

Undergolvselementet enligt uppfinningen kan vara av betong eller armerad betong, men kan också innefatta andra material. Enligt uppfinningen har åtminstone ett parti av undergolvselementets golvsida en yta av betong av vilken åtminstone ett parti är frilagt.

Med friläggning avses i denna ansökan avlägsnande av ythud, ytslam och fina ballastpartiklar från betongytan så att grövre ballast framträder.

Sådana frilagda ytor är kända för åstadkommande av estetiska effekter. Enligt uppfinningen används dock den framträdande ballasten till att öka ytråheten på undergolvselementets yta. Ökad grovhet på undergolvselementytan innebär ökad vidhäftning mellan undergolvselement och pågjutningslager vilket minskar risken för uppkomst av bom och kantresning..En annan positiv effekt är att överytan även förstärks genom att löst sittande bruk bortförts. Således åstadkoms medelst 10 15 20 25 30 35 f 529 224 6 friläggningen enligt uppfinningen två för pågjutingslagrets vidhäftning vid undergolvselementet positiva egenskaper, nämligen ökad ytråhet och stark betong i fogen.

Enligt uppfinningen kan väsentligen hela undergolvselements golvsida vara frilagd eller endast ett parti därav. Pàgjutningslagret kan täcka väsentligen hela eller ett parti av undergolvselementets golvsida, varvid dock åtminstone ett parti av den frilagda ytan är täckt.

I vissa utföringsformer kan pågjutningslagrets vidhäftning vara tillräcklig även om inte hela den av pågjutningslagret täckta ytan hos golvelementets är frilagd.

Enligt en utföringsform av uppfinningen har golvbetongelements betongparti en djupt frilagd yta, det vill säga att ballast i betongytan är frilagd till ett sådant djup att de grövre ballastkornen markant framträder. Djupet kan vara större än 1/3 av ytballastens maximistorlek.

Enligt en utföringsform av uppfinningen appliceras en membranhärdare på pågjutningslagret så att efterhärdningen sker under påverkan av membranhärdaren.

Membranhärdare eller (membranhärdningsvätskor) är medel som fördröjer betongens uttorkning under härdningen.

Membranhärdaren bildar en tunn film över den nygjutna ytan så att denna vanligtvis inte behöver vattnas.

Membranhärdare av olika kemisk sammansättning, t.ex. vaxdispersioner, akrylatpolymerer eller latexemulsioner, finns kommersiellt tillgängliga. Föredragna. membranhärdare uppfyller specifikationer enligt ASTM C 309, Liquid Membrane-Forming Compounds for Curing Concrete, t.ex. däri angivna specifikationer av maximal fuktförlust. Tack vare appliceringen av membranhärdaren på pågjutningslagret àstadkoms således att pàgjutningslagret inte torkar ut för snabbt under de första timmarna efter gjutning varigenom fördelaktigt plastisk krympsprickbildning i ytskiktet undviks. 10 15 20 25 30 35 i 529 224 7 Enligt en utföringsform av uppfinningen förvattnas undergolvselementet innan pågjutningskompositionen pågjuts på undergolvselementet. Härigenom förhindras fördelaktigt att vatten från pàgjutningskompositionen sugs in i undergolvselementet, vilket kulle försämra styrkan i det skikt i pågjutningslagret som är närmast undergolvselementet.

Enligt en utföringsform av uppfinningen sammanfogas ett flertal undergolvselement till en undergolvsenhet med eller utan hjälp av förbindande material. Till exempel kan undergolvselementen sammanfogas medelst foggjutning med det är också möjligt att undergolvselementen läggs löst bredvid varandra att de fästs vid varandra eller vid ett underlag. Därefter pågjuts pågjutningskompositionen' så att ett pågjutningslager bildas som sträcker sig över flera undergolvselement, varigenom en golvanordning enligt uppfinningen åstadkoms. Enligt en utföringsform är väsentligen hela undergolvselementens golvsida frilagd och pågjutningslagret sträcker sig över väsentligen hela undergolvsenheten. Tack vare pågjutningskompositionens självnivellerande egenskaper är det härigencm möjligt att åstadkomma ett plant underlag för golvläggning med en enda gjutning av ett lager. Dessutom kan el- och/eller rörledningar gjutas in i pàgjutningslagret.

Den uppfinningsenliga pågjutningskompositionen inne- fattar en självkompakterande betong och en krympreducerare. Självkompakterande betong kompakteras homogent under inverkan av sin egenvikt och fyller ut en gjutform utan den för vanlig betong erforderliga vibreringsinsatsen. Detta innebär möjligheter till en rationell gjutprocess utan vibrering, med minskad tidsåtgång och med minskat personalbehov. Betongen blir även självnivellerande, vilket medför att den ej behöver beläggas med avjämningsmassa före golvläggning, vilket innebär en stor kostnadsbesparing. Självkompakterande betong och olika typer därav beskrivs i The European Guidelines for Self-Compacting Concrete - Specification, 10 15 20 25 30 35 ~s29 224 8 Production and Use, May 2005, utfärdad av Self-Compacting Concrete European Project Group, bildad av BIBM, CEMBUREAU, ERMCO, EFCA and EFNARC.

Betong består huvudsakligen av stenmaterial (ballast) av varierande kornstorlek som binds samman av ett cementlim (cementpasta) bestående av cement och vatten. Ett vanligt blandningsförhållande i volymdelar är en del vatten, en del cement, två delar sand och tre delar sten. Tillsatser som modifierar betongens egenskaper i olika riktningar kan också ingå. För självkompakterande betong gäller allmänt att andelen liten ballast (t.ex. sand och grus) är större, och andelen stor ballast (t.ex. traditionell betong. Det är vidare vanligt att i sten) är mindre, än i självkompakterande betong utnyttja finkornigt material, såsom kalk eller glasfiller. En allmänt förekommande tillsats i självkompakterande betong är kommersiellt tillgängliga flyttillsatsmedel, s.k. superplasticerare, som kan göra den självkompakterande betongen lättrörlig och smidig. _ I Enligt en utföringsform av uppfinningen har den självkompakterande betongen ett flytsättmàtt > 520 mm, företrädesvis > 650 mm. Mätning av flytsättmàttet är en undersökning för bedömning av självkompakterande betongs flytförmåga i frånvaro av hinder. Det är baserat på sättmåttet som beskrivs i EN 12350-2. Resultatet är en indikation på den självkompakterande betongens _ utfyllnadsförmåga. Flytsättmàtt är således medeldiametern av utspridningen av färsk betong under användning av en konventionell sättmåttskon. Mätning av flytsättmått definieras i Annex B.l till The European Guidelines for Self-Compacting Concrete - Specification, Production and Use och sammanfattas nedan. i - Iordningställ kon och basplatta enligt beskrivning i EN 12350-2.

- Placera konen sammanfallande med basplattans 200 mm cirkel och håll den i position genom att stå på fotstöden 10 15 20 25 30 35 529 224 9 (eller använd kragvikten) och säkerställ att betong inte kan läcka ut under konen.

- Fyll könen utan omrörning och stryk av överskottet från konens ovansida. Låt konen stå maximalt 30 s och avlägsna under denna tid eventuellt betongspill från basplattan.

Säkerställ att basplattan är fuktig över hela ytan men fri från överskott av vatten.

- Lyft konen vertikalt i en rörelse utan att störa betongströmmen. Mät, utan att påverka basplattan eller betongen, den utströmmade betongens största diameter samt den utströmmade betongens diameter vinkelrätt mot den största diametern.

- Flytsättmàttet är medelvärdet av de två uppmätta diametrarna.

Självkompakterande betong kan bli mycket krympnings- benägen p.g.a. liten mängd stor ballast samt stor mängd finmaterial och/eller kalkfiller, vilka kan användas för att få betongen självkompakterande. För minskning av krympning och därmed minskning av risken för bom och kantresning, används krympreducerande tillsatsmedel.

Sådana krympreducerare innefattar exempelvis olika typer av alkoholer. De antas främst verka genom att sänka ytspänningen i porvattnet, varigenom krympspänningarna i betongen minskar. Krympreducerande tillsatsmedel finns kommersiellt tillgängliga och fackmannen kan välja ett lämpligt medel baserat på betongens sammansättning och krympningsbenägenhet etc. Ett lämpligt krympreducerande tillsatsmedel kan innefatta en polyalkohol, företrädesvis 2,2-dimetylpropan-1,3-diol.

Kalkfiller bidrar till betongens självkompakterande egenskaper. Kalkfiller har vidare visat sig ge påskyndad uttorkning tack vare sin påverkan av porsystemets upp- byggnad. Denna påskyndade uttorkning medför att betong innefattande kalkfiller uppfyller ställda krav på betongens relativa fuktighet (RF) före mattläggning.

Kalkfiller finns kommersiellt tillgänglig i ett flertal kvaliteter. För uppfinningsenlig användning har 10 15 20 25 30 35 f 529 224 10 kalkfiller, till exempel kristallin kalkstensfiller med medelkornstorlek < 0,05 mm, företrädesvis 0,025-0,05 mm, visat sig ge önskad kombination av bidrag till betongens självkompakterande egenskaper och bidrag till pâskyndad uttorkning.

Den höga mängden finmaterial i självkompakterande betong gör att vattenbehovet ökar, vilket ytterligare ökar krympningsbenägenheten. Självkompakterande betong för användning enligt uppfinningen har ett vattencementtal > 0,5, företrädesvis > 0,55.

Genom utnyttjande av kalkfillers positiva effekt på uttorkning kan enligt uppfinningen snabb uttorkning erhållas utan att sänka vattencementtalet vilket annars kan öka risken för bom och kantresning. Tack vare págjutningskompositionens snabba uttorkning, fördröjs inte golvläggningen och en snabb och effektiv byggprocess kan upprätthållas.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer i det följande att förklaras närmare med hjälp av utföringsexempel och med hänvisning till bifogade ritning. V Figur l är en schematisk längdsnittsvy av en golvbetonganordning enligt uppfinningen.

Figur 2 är en schematisk tvärsnittsvy av en golvbetonganordning enligt uppfinningen.

Figur 3 är en schematisk vy ovanifràn av ett undergolvselement enligt uppfinningen. _ Figur 4 är en schematisk vy ovanifrån av en golvanordning enligt uppfinningen, varvid en del av figuren visar sammanfogade undergolvselemnt under pàgjutningslagret.

Beskrivning av föredragna utföringsformer Med hänvisning till figur 1 och 2 visas schematiskt en golvbetonganordning enligt uppfinningen.

Golvbetonganordningen innefattar ett undergolvselement i 10 15 20 25 30 35 ~ 529 2241 ll form av ett prefabricerat håldäckselement 1.

Håldäckselementet 1 innefattar längsgående armeringslinor 2 som förspänner håldäckselementet 1, varigenom det erhåller ett krökt längdsnitt. Förspänningen och krökningen medför fördelaktigt god förmåga att ta upp spänningar och således också god lastbäringsförmåga.

Håldäckselementet 1 är vidare försett med viktminskande materialurtagningar i form av längsgående hål 3.

Håldäckselementet 1 enligt exemplet är 10 m x 1,20 m x 0,265 m.

Håldäckselementet 1 har en golvsida 9 som vid användningen bildar en ovansida och en mark/taksida 10 som vid användningen bildar en undersida.

Hàldäckselementet 1 har en bågform varvid det vid användningen är välvt uppåt. Om håldäckselementet 1 läggs på ett plant underlag, är skillnaden mellan höjden för hàldäckselementets 1 ovansida 9 över underlaget vid háldäckselementets 1 halva längd och vid dess kortändar 15 mm.

Håldäckselementet 1 är tillverkat av en känd betongblandning innefattande också grövre ballastkorn 5 med en diameter på ungefär 12 mm. Håldäckselementet 1 har en betongyta som täcker hela golvsidan 9, varvid i det visade exemplet hela betongytan på golvsidan 9 är frilagd, jmf. figur 3. Betongytan är djupt frilagd ned till ett djup som motsvarar ungefär halva diametern på den grövre ballasten. I detta exempel är friläggningen 6 mm djup.

Ett pàgjutningslager 6 är pågjutet på den välvda golvsidan 9 och täcker golvsidan 9 över hela dess frilagda yta 4. Pâgjutningslagret 6 har en väsentligen plan, från den frilagda ytan vänd ovansida 7. Vid användning av håldäckselementet 1 enligt det visade exemplet i ett bjälklag, är pågjutningslagrets 6 ovansida 7 horisontell. Vidare är tomrör 8 för el-ledningar ingjutna i pågjutningslagret 6. Pågjutningslagret 6 har i det visade exemplet en tjocklek på 55 mm i det tunnaste 10 i 529 224 12 tvärsnittet där kurvan som hàldäckselementet l bildar har sitt maximum och en tjocklek på 70 mm vid hàldäckselementets l kortändar.

»Enligt uppfinningen innefattar pågjutningslagret en pågjutningskomposition som baserar sig på en självkompakterande betong. Pågjutningskomposition kan exempelvis innefatta följande delmaterial.

Delmaterial Mängd (kg/HP) Byggcement 250 - 500 Kalkfiller 50 - 200 Sand 0-2 mm 400 - 700 Grus O-8 mm 500 ~ 1000 Sten 8-ll mm 400 - 700 Flyttillsatsmedel 0,1 - 10 Krympreducerande 0,1 - 10 tillsatsmedel Vatten 100 - 500 10 15 20 25 529 224 = 13 En föredragen pågjutningskomposition har följande sammansättning.

Delmaterial Mängd Tillverkare/leverantör (kg/mh Byggcement 385 Cementa Kalkfiller ”Limus 40” 135 Nordkalk Sand O-2 mm (Rö) 586 Skanska Grus O-8 mm (Enköping) 747 Skanska Sten 8-11 mm (Vällsta) 598 Skanska Flyttillsatsmedel ”Evo 26” 2,7 Sika Krympreducerande 5,8 Sika tillsatsmedel "Control 40” V Vatten 207 Uppfinningen avser även ett bjälklag som innefattar åtminstone en golvbetonganordning enligt uppfinningen.

Med hänvisning till figur 4, kan enligt uppfinningen ett sådant bjälklag innefatta en golvanordning enligt uppfinningen, som kan åstadkommas på följande sätt.

Först framställs ett undergolvselement i form av ett håldäckselement 1 med en frilagd yta 4. Håldäckselementet 1 gjuts av en känd betong och innefattar en förspänd armering 2. För åstadkommande av håldäckselementets 1 frilagda yta 4 påförs ett retarderande tillsatsmedel (i vätskeform) Detta innebär att härdningen fördröjs ned till 6 mm djup som valts med hänsyn till att ballastkornen har maximalt 12 innan håldäckselementet hunnit härda. mm diameter. Håldäckselementen högtrycksspolas därefter vilket innebär att ytskiktet ”rensas” från cementpasta, dvs att ballasten friläggs och en grov och ren yta 4 uppkommer. I detta exemplet friläggs hela håldäckselementets 1 golvsida 9.

Ett flertal sådana håldäckselement transporteras därefter till önskat bygge.

Håldäckselementen 1 sammanfogas på bygget till en undergolvsenhet som i detta exempel sträcker sig över ett 10 15 20 25 30 35 i 529 224 14 våningsplan, varvid samtliga håldäckselements golvsidor l är vända uppåt. Håldäckselementen 1 sammanfogas medelst foggjutning. I andra utföringsformer av uppfinningen kan det vara tillräckligt om håldäckselementen läggs intill varandra eller om de fästs vid varandra eller että underlag på något annat lämpligt sätt. De sammanfogade håldäckselementen 1 med sina krökta, bågformade längdsnitt bibringar undergolvsenhetens ovansida en vågform. Vidare är tack vare håldäckselementens frilagda golvsida 9 hela undergolvsenhetens golvsida frilagd.

Därefter placeras rörledningar 8 ut över undergolvsenheten i önskat mönster.

Vidare blandas en pågjutningskomposition enligt ovanstående recept och levereras till bygget.

Den färdigblandade pågjutningskompositionen pumpas ut över undergolvsenheten så att rören 8 täcks och önskad tjocklek, till exempel med avseende på ljudisoleringsklass, uppnås. Dessförinnan har undergolvsenheten förvattnats lätt.

Pågjutningskompositionen bildar ett pàgjutningslager 6 som täcker hela undergolvsenhetens ovansida och rören 8.

Pågjutningskompositionen är självnivellerande, vilket innebär att den kompakteras av sin egen vikt så att vibreringsarbete kan undvaras. Vidare lägger sig pågjutningskompositionen så att págjutningslagret erhåller en väsentligen horisontell yta.

Läggning sker med hjälp av laser, för avvägning i önskad höjd, och slodning, för erhållande av plana och jämna ytor. Slodning innebär att man bearbetar betongytan med en så kallad sloda. Vanligtvis består en sloda av en skaftförsedd platta eller rör av plast. Ytan bearbetas lätt för hand så att en plan och jämn yta åstadkommas.

Pågjutningslagret har slutligen en tjocklek på 55 mm på sitt tunnaste ställe och en tjocklek på 70 mm vid hàldäckselementets l kortändar. 10 15 529 224 15 I andra utföringsformer kan avvägning och utjämning naturligtvis ske medelst andra lämpliga metoder.

Innan pàgjutningslagret härdat, sprutas en membranhärdare på över pàgjutningslagrets yta. Detta görs omedelbart efter det att det fria vattnet har försvunnit från betongytan, vanligtvis inom en timme efter gjutning.

Härigenom sker pàgjutningslagrets efterhärdning under påverkan av membranhärdaren varigenom fördelaktigt plastisk krympsprickbildning i ytskiktet undviks.

Tack vare pågjutningskompositionens kalkfillers kan enligt uppfinningen snabb uttorkning erhållas och I uppställda krav på betongens relativa fuktighet (RF) före mattläggning tillgodoses och långa väntetider undviks i byggprocessen.

Enligt uppfinningen kan också en enskild golvbetonganordning åstadkommas medelst det ovan beskrivna förfarandet.

Claims (27)

10 15 20 25 30 35 529 224 16 Patentkrav

1. Golvbetonganordning innefattande ett (1) med en golvsida (9) och en mark/taksida (10), och ett pågjutningslager (6), VaIVid undergolvselementet (1) innefattar ett betongparti på golvsidan (9), vilket betongparti har en frilagd yta (4), undergolvselement pågjutningslagret (6) innefattar en pàgjutningskomposition, som innefattar en självkompakterande betong och ett krympreducerande tillsatsmedel, och varvid pàgjutningslagret (6) är pâgjutet pà undergolvselementets golvsida (9) så att åtminstone ett parti av den frilagda ytan (4) är täckt av pågjutningslagret (6).

2. . 2. Golvbetonganordning enligt krav 1, varvid grövre ballastkorn (5) i undergolvselementets (l) frilagda yta (4) är frilagda i ett djup > 1/3 av Ytballastens maximistorlek.

3. Golvbetonganordning enligt krav 1 eller 2, varvid grövre ballastkorn (5) i undergolvselementets (1) frilagda yta (4) är frilagda i ett djup < l/2 av ytballastens maximistorlek, företrädesvis ungefär 6 mm.

4. Golvbetonganordning enligt något av krav 1 - 3, varvid rörledningar (8) eller elinstallationer är inbäddade i pågjutningslagret (6).

5. Golvbetonganordning enligt något av krav l _ 4, varvid den frilagda ytan (4) täcker väsentligen hela undergolvselementets (1) (9)-

6. Golvbetonganordning enligt något av krav 1 _ 5, varvid pâgjutningslagret (6) är pågjutet på väsentligen hela undergolvselementets (1) (9)-

7. Golvbetonganordning enligt något av krav 1 ~ 6, varvid pågjutningslagrets (6) största tjocklek är < 100 mm! golvsida golvsida företrädesvis < 70 mm. 10 15 20 25 30 35 529 224 17

8. Golvbetonganordning enligt något av krav 1 - 7, varvid pågjutningslagrets (6) minsta tjocklek är > 40 mm, företrädesvis > 55 mm. I

9. Golvbetonganordning enligt något av krav 1 - 8, varvid pågjutningskompositionen vidare innefattar en kalkfiller.

10. Golvbetonganordning enligt något av krav 1 - 9, varvid undergolvselementet (1) är ett prefabricerat element.

11. ll. Golvbetonganordning enligt krav 10, varvid undergolvselementet (1) är ett håldäckselement, företrädesvis ett armerat, förspänt, krökt håldäckselement.

12. Golvbetonganordning enligt något av krav 1 - ll, varvid den självkompakterande betongen har ett flytsättmått > 520 mm, företrädesvis > 650 mm.

13. Bjälklag för byggnadsverk innefattande en golvbetonganordning enligt något av krav 1 - 12.

14. Förfarande för åstadkommande av ett golvbetonganordning innefattande stegen att tillhandahålla ett undergolvselement (1) med en golvsida (9) och en mark/taksida (10), varvid undergolvselementet (1) innefattar ett betongparti på_ golvsidan (9), vilket betongparti har en frilagd yta (4), att tillhandahålla en pàgjutningskomposition som innefattar en självkompakterande betong och ett krympreducerande tillsatsmedel, att pågjuta pågjutningskompositionen på undergolvselements golvsida så att ett pågjutningslager (6) bildas som åtminstone täcker ett parti av den frilagda ytan (4).

15. Förfarande enligt krav 14, vilket vidare innefattar steget att applicera en membranhärdare på pågjutningslagret (6).

16. Förfarande enligt krav 14 eller 15, vilket vidare innefattar steget att förvattna V 10 15 20 25 30 35 529 224 18 undergolvselementet (1) före steget att pågjuta pågjutningskompositionen.

17. Förfarande enligt något av krav 14 - 16, vilket vidare innefattar steget att sloda pågjutningslagret (6).

18. Förfarande enligt något av krav 14 ~ 17, varvid steget att tillhandahålla ett undergolvselement (1) innefattar stegen att gjuta undergolvselementet (1) av en betong, att påföra ett retarderande tillsatsmedel på en yta på golvsidan (9) före undergolvselementets (1) härdning, och att rensa ytan från bruk efter undergolvselementets

19. Förfarande enligt något av krav 14 - 18, vilket (1) härdning, varvid ytan friläggs. vidare innefattar steget att anordna rörledningar (8) eller elinstallationer på undergolvselementet (1) före steget att pågjuta pågjutningskompositionen, och varvid steget att pågjuta pågjutningskompositionen innefattar att bädda in rörledningar (8) eller elinstallationer i pågjutningslagret (6).

20. Förfarande enligt något av krav 14,- 19, varvid pågjutningskompositionen págjuts med en tjocklek som på sitt tjockaste ställe är < 100 mm, företrädesvis < 70 mm bildas. '

21. Förfarande enligt något av krav 14 - 20, varvid pågjutningskomposition pågjuts så att pàgjutningslager (6) med en tjocklek bildas, som på sitt tunnaste ställe är > 40 mm, företrädesvis > 55 mm.

22. Förfarande enligt något av krav 14 - 21, varvid den självkompakterande betongen har ett flytsättmått > 520 mm,

23. Förfarande för åstadkommande av en golvanordning företrädesvis > 650 mm. för bjälklag i byggnadsverk innefattande stegen att tillhandahålla undergolvselement (1) vilka har en golvsida (9) (10) ett betongparti på golvsidan (9), vilket betongparti har en frilagd yta (4), och en mark/taksida och innefattar 10 15 20 25 30 529 224 19 att tillhandahålla en pågjutningskomposition innefattande en självkompakterande betong och ett krympreducerande tillsatsmedel, att sammanfoga undergolvselementen (1) till en undergolvsenhet, _ att pågjuta pågjutningskompositionen på undergolvsenheten genom att täcka åtminstone partier av de frilagda ytorna (4), så ett pàgjutningslager (6) med en plan ovansida som har önskad lutning, företrädesvis är väsentligen horisontell, bildas.

24. Förfarande enligt krav 23, vilket vidare innefattar steget att anordna rörledningar (8) eller elinstallationer på undergolvsenheten före steget att pàgjuta pàgjutningskompositionen, och varvid steget att pågjuta pågjutningskomposition innefattar att bädda in eller elinstallationer i pàgjutningslagret (6).

25. Förfarande enligt krav 23 eller 24, varvid rörledningar (8) pågjutningskompositionen pågjuts över väsentligen hela undergolvsenheten.

26. Förfarande enligt något krav 23 - 25, varvid steget att pågjuta pågjutningskompositionen innefattar steget att pumpa ut pàgjutningskompositionen över undergolvsenheten.

27. Förfarande enligt något av krav 23 - 26, varvid steget att pågjuta pågjutningskompositionen innefattar att väga av pågjutningslagret.