SE529216C2 - Förfarande och anordning för behandling av ett bindningsnät, och ett bindningsnät - Google Patents

Description

25 30 §529 216 ett bindningsnät är att det krymper, eller smalnar av, mellan stickningen och lindningsenheterna.

Nätets krympning har visat sig vara ett problem, eftersom det be- gränsar storleken på varan som skall bindas inuti bindningsnätet. ldén är att man skall kunna omsluta en vara som är så bred/stor som möjligt med bind- ningsnåtet som skall framställas med de tillgängliga stickmaskinema. I synner- het när en stor vara skall bindas med ett bindningsnät som erhållits från en konventionell bindningsnätrulle, finns det en risk för att varan inte kommer att vara mycket tät bunden, utan förbli delvis obunden, vilket resulterar i fällning och sålunda förorsakar fållningsförluster. Dessutom om varan är dåligt bunden, blir den svårare att hantera, hållbarheten blir sämre och kostnaderna ökar i till- lämpningar där en spänningsfilm används, eftersom mera spänningsfilm måste användas i jämförelse med en ordentligt bunden vara.

För att undanröja problemet ovan är ett förfarande och en stickma- skin för framställning av ett bindningsnät kända från patentpublikationen EP O,919,655 B1, i vilken bindningsnätets inslagstrådar är slappa i ett spännings- fritt tillstånd. Det är därför möjligt att använda förfarandet och stickmasklnen för framställning av en bindningsnätrulle, där bindningsnätet som lindats av från bindningsnätrullen förmår expandera när det används för att binda en vara.

Lösningen som presenterats i publikationen kräver att betydande och besvärli- ga ändringar görs i stickmaskinens stickbomsystem (flera upphöjningar görs mellan varpnålarna, installeringen av stickbomsystemet är svår, etc.). Följaktli- gen kan inte konventionella stickbomsystem som erbjuds av stickmaskinstill- verkare användas direkt. l konventionella bindningsnät tillverkade av polyolefin, är den ultima- ta dragtöjningen typiskt cirka 30 % eller mindre. En önskad egenskap hos kän- da bindningsnät tillverkade av polyolefin är att trådarna inte brister när de an- vänds. Därför är en hög ultimat dragtöjning en önskvärd egenskap hos trådar- ha.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN En avsikt med uppfinningen är att tillhandahålla ett nytt och med lätthet förverkligat förfarande för behandling av ett bindningsnät, vilket förfa- randet gör det möjligt att tillhandahålla ett bindningsnät som förmår expandera avsevärt. 10 15 20 25 30 35 .529 216 Ytterligare en avsikt med uppfinningen är att tillhandahålla en ny och med lätthet förverkligad anordning för att förverkliga förfarandet enligt upp- finningen, dvs. en anordning för behandling av ett bindningsnät.

För att uppnå avsikterna ovan är förfarandet enligt uppfinningen för behandling av ett bindningsnät kännetecknat av att bindningsnätet försätts i rö- relse och styrs att vara i kontakt med sträckningsdons roterande cirkelforrniga sträckningselement, vilka är anordnade på en axel, intill varandra i axelns längdriktning, och antalet av dessa motsvarar antalet varpträdar i bindnings- nätet minskat med åtminstone ett, varvid åtminstone en varptråd styrs in i ett spår anordnat mellan två intilliggande sträckningselement, bindningsnätet hålls i kontakt med sträckningselementens periferier i en sektorvinkel på åtminstone 20 grader medan bindningsnätet rör sig över sträckningselementen, inslags- trådarna i bindningsnätet sträcks plastiskt åtminstone 3 % genom användning av de cirkelformiga sträckningselementen genom att bindningsnätet hålls un- der inverkan av dragtöjning sett från bindningsnätets rörelseriktning, och bind- ningsnätet lindas till en bindningsnätrulle.

Således utförs i förfarandet enligt uppfinningen för behandling av en bindningsnätrulle inte den plastiska och slutliga sträckningen av inslagen för- rän vad som är känt som bindningsnätets slutliga struktur bildas och nätstruk- turen är klar. l ett arrangemang av ovan nämnda slag kan sträckningsdonen vara enkla, utan att man behöver använda till exempel sträckningsaxlar placerade mittemot varandra, och dess sträckningselement griper in i varandra.

Företrädesvis är antalet sträckningselement åtminstone hälften av antalet varpträdar i bindningsnätet som skall behandlas. Detta möjliggör be- handlingen av bindningsnätet som ger bindningsnätet en avsevärd förmåga att expandera.

Sträckningen förlänger inslagens längd till exempel med 5-20 %, varvid inslagens längd ökar 5-20 % jämfört med deras längd i bindningsnätet, när det är på stickbomsystemet och när bindningsnätets struktur bildas.

Sträckningen påverkar inslagens mekaniska egenskaper, såsom ultimat drag- brottgräns och ultimat dragtöjning. I detta förfarande sträcks varpträdarna inte likadant; i stället kunde man säga att de är i ett väsentligen icke-sträckt till- stånd, och deras mekaniska egenskaper modifieras inte under behandlingen. _ Det rekommenderas att förfarandet borde förverkligas omedelbart när bindningsnätet framställs, i vilket fall stickmaskinemas konventionella 10 15 20 25 30 35 529 216 stickbomsystem kan utnyttjas utan att man behöver göra några avsevärda för- ändringar i stickmaskinerna av den typ som för närvarande är i användning. lnslagsremsorna är förorienterade genom användning av en I.S.O.-enhet innan nätstrukturen bildas på stickbomsystemet.

När bindningsnätet sträcks genom användning av vävanordningen, är sträckningen av inslagen anordnad i en punkt av vävanordningen, där den är lätt och ekonomiskt fördelaktig att anordna och där bindningsnätet är struk- turellt klart. inslagen sträcks företrädesvis i en upptagningsenhet eller i en punkt mellan upptagningsenheten som avlägsnar bindningsnätet från stick- bomsystemet och Iindningsenheten som lindar det slutliga bindningsnätet till en rulle. I denna punkt är sträckningen tekniskt enkel att utföra, eftersom do- nen som krävs för sträckning är enkla att installera i nämnda punkt. Sträck- ningspunkten kan emellertid vara olik den som nämnts och vara i princip var som helst i vävanordningen förutom på stlckbomsystemet, eftersom detta skul- le kräva svåra tekniska arrangemang och möjligheterna för funktionsstörningar skulle öka. inslagen är företrädesvis sträckta på den sista axeln i vävanord- ningens upptagningsenhet, där sträckningsskivorna företrädesvis är anordna- de. När bindningsnätet, vars inslagstrådar är tätt placerade mellan varptrådar- na, körs på sträckningsskivorna, sträcks bindningsnätets inslagstrådar plas- tiskt.

Efter upptagningsenheten lindas bindningsnätet till en bindningsnät- rulle genom att hålla avståndet mellan varptrådarna väsentligen lika avståndet de har pà stickbomsystemet och genom att hålla inslagstrådarna i ett ospänt, men plastiskt sträckt tillstånd.

De föredragna utföringsformerna av förfarandet enligt uppfinningen presenteras i de bifogade patentkraven 2-9.

Den viktigaste fördelen med förfarandet enligt uppfinningen är att det gör det möjligt att med lätthet tillhandahålla ett bindningsnät som förmår expandera avsevärt genom användning av enkla medel, och bindningsnätet möjliggör tät bindning av materialet som skall packas.

Bindnlngsnätets totaibredd när det har aviindats från bindningsnät- rullen kan göras avsevärt större än vad som är konventionellt. Uppfinningen gör det möjligt att mycket enkelt framställa ett bindningsnät som förmår expan- dera utan att man måste göra ändringar i konventionella stickmaskiner, varvid stickbomsystemets viktigaste mekaniska delar inte spänns mer än vaniigt och 10 15 20 25 30 529 216 inga fler tekniska fel än vanligt observeras under stickning. Uppfinningen möj- liggör användning av olika driftparametrar i stickmaskinen, som inte har varit möjliga för bindningsnätruilens struktur, såsom bredden, medan antalet varp- trådar förblir detsamma eller varierar.

Uppfinningen tillåter undvikande av en betydande krympning av bindningsnätet som normalt förekommer mellan upptagningsenheten och lind- ningsenheten. Minskningen i krympning medger en mera omfattande använd- ning av driftparametrarna relaterade till bindningsnätets bredd än vad som är möjligt i en konventionell nätframställningsprocess.

Förfarande enligt uppfinningen för framställning av en bindningsnät- rulle tillåter minskning av antalet varp- och inslagstrådar i bindningsnätstruktu- ren, eftersom det minskar krympningen. Den obetydliga minskningen i bind- ningsnätets hållfasthet tack vare minskningen av antalet varp- och inslagstrå- dar kompenseras enkelt genom användning av aningen starkare varp- och in- slagstrådar. Bindningsnätets hållfasthet förblir densamma, men de enskilda trådarnas styrka är högre än vanligt. Under bindningsnätets stickfas kan färre varptrådar användas för bindningsnätruilens önskade bredd än vad stick- maskinens specifika driftparametrar skulle medge, vilket resulterar i ett bind- ningsnät som förmår bättre täcka varan som skall bindas än de kända bind- ningsnäten.

Anordningen enligt uppfinningen för behandling av ett bindningsnät är kännetecknad av den omfattar sträckningsdon för plastisk sträckning av bindningsnätets inslagstrådar åtminstone 3 %, vilka sträckningsdon omfattar roterbara cirkelformiga sträckningselement anordnade på en axel, intill var- andra i axelns längdriktning, och varvid antalet av dessa motsvarar antalet varptrådar i bindningsnätet minskat med åtminstone ett, och av att anordning- en är anordnad att rikta bindningsnätet att komma i kontakt med sträcknings- elementens periferier i en sektorvinkel på åtminstone 20 grader.

Sträckningsdonen i nämnda anordning kan vara enkla utan att man behöver använda till exempel sträckningsaxlar placerade mittemot varandra och varvid dess sträckningselement griper in i varandra.

Företrädesvis är antalet sträckningselement åtminstone hälften av antalet varptrådar. Detta tillåter en behandling som ger bindningsnätet en be- tydande förmåga att expandera. 10 15 20 25 30 35 529 216 Sträckningselementen är företrädesvis anordnade längs nästan hela bindningsnätets bredd och således också på de flesta inslagstrådar i bind- ningsnätet.

Sträckningsdonen är företrädesvis anordnade på draganordningens (upptagningsenhetens) axel i vävanordningen. Axeln kan kallas rulle eller vals.

Axeln i fråga är företrädesvis draganordningens sista axel.

Företrädesvis omfattar sträckningselementens ytor upphöjningar och fördjupningar som bildar en sågtandad yta och kan kallas en sträcknings- yta eller en gripyta. I detta sammanhang avser termen ”upphöjning” vilken upphöjning, kam eller liknande som helst; och termen ”fördjupning” avser vilket spår, ficka eller liknande som helst. Upphöjningarna möjliggör en vidhäftning av bindningsnätets inslagstrådar på sträckningselementen för att sträcka dem när de dras upp på sträckningselementen och transporteras på dem.

Antalet sträckningselement motsvarar företrädesvis antalet varptrå- dar minskat åtminstone med ett. Således kan antalet sträckningselement ty- piskt variera mellan 46 och 52 för en bindningsnätrulle som skall framställas, när bindningsnätrullens bredd varierar mellan 1,23 och 1,30 m.

De cirkelformiga elementen är företrädesvis skivformiga element försedda med ett tvärsnitt som avsmalnar mot ytterperiferin och dess ytterperi- feri är rundad. I praktiken har en dylik form visat sig vara bra, vilket innebär att sträckning av inslagstråden inte medför nâgra problem. inslagstrådarna kan sträckas i rumstemperatur, men det är också möjligt att inslagstrådarna sträcks när de är uppvärmda.

De föredragna utföringsformerna av anordningen enligt uppfinning- en presenteras i de bifogade patentkraven 11-23.

Den viktigaste fördelen med anordningen enligt uppfinningen är att den möjliggör en enkel framställning av ett bindningsnät som förmår expande- ra, vilket i sin tur gör det möjligt att åstadkomma till exempel en tät bal.

Uppfinningen möjliggör enkel framställning av ett bindningsnät som förmår expandera utan att man behöver utföra några ändringar i stickmaski- nens stickbomsystem. På grund av det faktum att komplexa ändringar inte be- höver utföras i vävanordningen, varvid stickbomsystemets viktigaste mekanis- ka delar inte spänns mer än vanligt och inga fler tekniska fel förekommer under stickning än vanligt. I praktiken kan vävanordningens driftparametrar väljas mera fritt än i konventionella vävanordningar. 10 15 20 25 30 35 529 216 Som en avsikt att förbättra hållfastheten hos ett bindningsnät tillver- kat av polyolefin mot brott är bindningsnätet enligt uppfinningen kännetecknat av att åtminstone 5 % och företrädesvis åtminstone 50 % av inslagstrådarna är i ett plastiskt sträckt tillstånd, där den plastiska förlängningen är åtminstone 3 %, företrädesvis åtminstone 5 %. Den plastiska förlängningen kan också vara 30 % eller mer beroende på inslagsmaterialet som används och på förhål- landena i anslutning till sträckningsprocessen. Företrädesvis är bindnings- nätets varptrådar plastiskt väsentligen i ett icke-sträckt tillstånd.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA 'l det följande kommer uppfinningen att förklaras mera detaljerat med hjälp av två föredragna utföringsformer och i jämförelse med teknikens ståndpunkt och med hänvisning till den bifogade ritningen, där figurerna 1 och 2 åskådliggör en för tillfället använd konventionell vävanordnlng och ett förfarande för framställning av en bindningsnätrulle, figurerna 3 och 4 åskådliggör en vävanordnlng och ett förfarande enligt uppfinningen för framställning av en bindningsnätrulle, figur 5 visar strukturen för en konventionellt framställd bindningsrul- le, figur 6 visar strukturen för ett bindningsnät som framställts i enlighet med uppfinningen, figur 7 visar en bal som åstadkommits genom användning av ett konventionellt bindningsnät, figur 8 visar en bal som åstadkommits genom användning av ett bindningsnät tillverkat med hjälp av förfarandet och vävanordningen enligt upp- finningen, figur 9 visar en sträckningsskiva i vävanordningen som visats i figur 3 för plastiskt sträckning av inslagstrådens längd i bindningsnätet, figur 10 visar sträckningsskivan som visas i figur 9 nedmonterad och sedd i pilamas A riktning i figur 10, figur 11 åskådliggör sträckningsaxeln som visats i figurerna 3 och 4 som omfattar sträckningsskivorna i figur 9 och figur 12 åskådliggör en andra utföringsform av uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Figurerna 1 och 2 åskådliggör en känd och allmänt använd vävan- ordning och ett förfarande för framställning av en bindnlngsnätrulle 1 från olika 10 15 20 25 30 35 529 216 vinklar. Figurerna visar hur ett bindningsnät 2 framställs från en stickmaskins stickbomsystem 3 (även kallat vävbomsystem) i vävanordningen till bindnings- nätrullens 1 lindningsenhet 4. När bindningsnätet 2 framställs, stickas de fiber- lika varp- och inslagstrådarna/-remsorna tillverkade av polyolefin eller liknande material, även kallade varp- eller inslagsfibrer, till ett bindningsnät 2 på stick- bomsystemet 3. Figur 5 åskådliggör bindningsnätet 2. Avståndet som typiskt används på stickbomsystemet 3 mellan varptrådama är 1 tum, dvs.'25,4 mm.

Andra avstånd är också möjliga. Det slutliga bindningsnätet 2 dras från stick- bomsystemet 3 med en draganordning 5, ofta kallad upptagningsenhet. Bind- ningsnätet 2 överförs i ett tillstånd, där dess inslagstrådar är väsentligen i ett ospänt tillstånd, från draganordningen 5 till lindningsenheten 4, i vilken bind- ningsnätet lindas till en bindningsnätrulle 1. Vad som i grund och botten menas med att inslagstrådarna är i ett ospänt tillstånd är att de är mer eller mindre slappa.

Bindningsnätrullens 1 bredd B bestäms i enlighet med de tekniska egenskaperna hos bindningsnätrullens 1 trådar, avstånden mellan stickmaski- nens varpnålar, antalet varptrådar som används och stickmaskinens driftpara- metrar. Stickmaskinens driftparametrar omfattar styrning (ELA 2) av längden av inslagstrådarna som används mellan varptrådsknutama som anger hur många millimeter av inslagstràden som används för 480 varpstygn, styrning (ELA 1) av varptrâdens längd i millimeter för 480 varpstygn, antalet varptråds- stygn per centimeter (EWA), och styrning (AUFR) av bindningsnätrullens lind- ningstäthet i lindningsenheten 4 som anger förhållandet mellan lindningsenhe- ten och draganordningen 5. Bindningsnätets fram och tillbaka gående sido- rörelse, eller svängning, när det lindas på lindningsenheten påverkar också en aning bindningsnätrullens bredd. .lu bredare bindningsnätets svängningär, desto bredare blir bindningsnätrullen. Svängningen påverkar bingningsnätrul- lens bredd med endast några procent.

Ett exempel visas härnäst som presenterar egenskaperna hos en 1,23 meter bred konventionell bindningsnätrulle 1, stickmaskinens driftpara- metrar, bindningsnätets 2 bredd A på stickbomsystemet 3, bindningsnätets bredd B på lindningsenheten 4 och när det lindas, liksom bindningsnätets krympning C (i procent) och inslagets längd D efter stickbomsystemet 3. Den bifogade figuren 5, som betecknas med D/20, visar vad som avses med insla- gets längd D i det följande exemplet (dvs. inslagets 200 längd mellan två intill- liggande varptrådar multiplicerad med tjugo). 10 15 20 25 30 35 529 216 Konventionellt nät HD polyetylen HOSTALEN® Egenskap / Vävanordningens driftparameter Varpars och inslags material Antal varpar ELA 1 (beskriver varplängd) ELA 21 (beskriver inslagslängd) EWA (antal varpstygn per cm) AUFR (lindningstäthet) Inslagssträckningsförhållande före stickning Bindningsnätets bredd A på stickbomsystem 3 Bindningsnätets bredd B på lindningsenhet 4 Krympnings-% C (=(A-B) x 100/A) inslags längd* D/20 efter stickbomsystem 3 (jfr. figur 5) lnslagets ultimata dragförlängning 31 % * Längd som uppmätts som ett medelvärde på tjugo konsekutiva inslag.

I ett konventionellt bindningsnät är A större än B.

Figurerna 3 och 4 åskådliggör från olika vinklar vävanordningen och förfarandet enligt uppfinningen för framställning av en bindningsnätrulle 1”.

Samma hänvisningssiffror används i figurerna 3 och 4 som i figurerna 1 och 2 för motsvarande delar.

Framställningen av blndningsnätrullen 1' skiljer sig från framställ- ningsprocessen som visas i figurerna 1 och 2 såtillvida att den sista rullen i vävanordningens upptagningsenhet 5' i figurerna 3 och 4 görs till en sträck- ningsaxel 7' genom att man anordnar cirkelformiga stråckningselement forma- de som sträckningsskivor 6' därtill (jfr. figurerna 9-11). Det är synnerligen för- delaktigt att anordna sträckningsskivorna 6' i denna särskilda punkt av vävan- ordningen, eftersom ett dylikt arrangemang är tekniskt sett mycket enkelt att anordna till och med efteråt i en vävanordning enligt teknikens ståndpunkt. l nämnda punkt tar sträckningsskivorna 6' inte heller upp utrymme i stickmaski- nen. 52 14 000 7790 1,15 0,95 125,25 1290 mm 1211 mm 6,12 % 62 mm I figur 3 rör sig bindningsnätet 2' på stråckningsaxeln 7' över sträck- ningsskivornas 6' periferier (jfr. figur 4) så att bindningsnätet kommer i kontakt med de skivformiga elementens periferier för en sektorvinkel 6 = 130 grader.

Vinkeln 0 måste vara åtminstone 20 grader och företrädesvis över 30 grader, 10 15 20 25 30 35 i 529 216 10 eftersom sträckningsskivorna 6' annars inte kommer att ge inslagstrådarna den önskade sträckningen utan specialarrangemang (såsom en överföringsaxel försedd med sträckningsskivor som gör ingrepp med sträckningsaxelns 7' sträckningsskivor 6'). Företrädesvis varierar vinkeln 6 mellan 60 och 150 gra- der. I praktiken är vinkeln 0 som mest cirka 180 grader. Vinkelns 0 storlek be- ror på flera parametrar och i synnerhet på sträckningsskivans 6' diameter.

Sträckningsskivorna 6' lyfter det rörliga bindningsnätets inslag och medan de sträcks från upptagningsenhetens yta, med andra ord upp från ett spår 400' som åskådliggörs i figur 4 medan inslagens längd samtidigt sträcks från den ursprungliga. Sträckningsaxeln 7' sträcker bindningsnätets inslag mel- lan varparna längre än vad som normalt skulle vara möjligt att framställa (dvs. utan sträckningsskivorna) med hjälp av stickmasklnens driftparametrar. ln- slagstrådarnas plastiska förlängning varierar till exempel mellan 5 och 10 %, eller inom ett större område till exempel mellan 3 och 20 %, 5 och 20 % eller 3 och 40 %. Ju mindre den plastiska förlängningen är, desto mindre blir nätets förmåga att expandera. Om den plastiska förlängningen är betydande, finns det en risk för att varptrådarna brister. Bindningsnätet 2' styrs från sträcknings- axeln 7' till lindningsenheten 4' för att lindas. Omedelbart efter sträckningsax- eln 7' är inslagen i ett ospänt men plastiskt sträckt tillstånd och den normala krympningen C förekommer inte, utan nätet lindas till en nätrulle 1' med en krympning C' på nära 0 %. Det har emellertid noterats att bindningsnätets in- slag på nätrullen förkortas av sig själva på grund av relaxation, när nätrullen har förblivit stationär flera timmar eller dygn efter lindning. Förkortningen är ganska obetydlig; till exempel kan inslag med en penrnanent sträckning på 12 % förkortas så att den permanenta sträckningen är 9 %. Temperaturen påver- kar också relaxationens hastighet och storlek.

Framställningsförfarandet enligt uppfinningen som visas i figurerna 3 och 4 kan också skilja sig från förfarandet som visas i figurerna 1 och 2 så- tillvida att antalet inslagstràdar är företrädesvis 1-5 mindre och såtillvida att in- slagets sträckningsförhållande före stickning är företrädesvis åtminstone 10 % mindre.

Härnäst visas ett exempel som presenterar egenskaperna hos en 1,23 meter bred bindningsnätrulle 1', stickmasklnens driftparametrar, bind- ningsnätets 2' bredd A' på stickbomsystemet 3', bindningsnätets bredd B' på lindningsenheten 4' och lindat, och bindningsnätets krympning C' (i procent), och inslagets längd Da' omedelbart efter stickbomsystemet 3', inslagets längd 10 15 20 25 30 35 ' 529 216 11 Db' efter sträckningsaxeln 7', skillnaden E' i inslagslängd, och förlängningen F' (i procent) förorsakad av inslagets sträckningsaxel 7”.

Egenskap / Vävanordningens driftparameter Nät tillverkat enligt uppfinningen Varpars och inslags material HD polyetylen HOSTALEN® GF 7740 P2 i Antal varpar 50 ELA 1 (beskriver varplängd) 15 900 ELA 21 (beskriver inslagslängd) 8600 EWA (antal varpstygn per cm) 1,00 AUFR (lindningstäthet) 0,84 lnslagssträckningsförhållande före stickning 1:3,5 Bindningsnäts 2' bredd A' på stickbomsystem 3' 1240 mm Bindningsnäts 2' bredd B' på llndningsenhet 4' 1213 mm Krympnings-% C' (=(A'-B') x 100/A') 2,18 % inslags längd* Da'/20 omedelbart efter 67 mm stickbomsystem 3' inslags längd* Db'/20 efter sträckningsaxel 7' 74 mm Skillnad i inslagslängd E'=(Da'-Db') 7 mm lnslagsförlängnings-% F' (=Db'-Da') x 100/Da') 10 % inslags ultimata dragförlängning 114 % * Längd uppmätt som ett medelvärde av tjugo på varandra följande inslag.

När man jämför exemplen ovan, kan man se att bindningsnätets konventionella krympning nästan har eliminerats i förfarandet enligt uppfin- ningen. Tack vare detta erhåller bindningsnätet, som har avlindats från bind- ningsnätrullen som tillverkats genom användning av förfarandet och vävanord- ningen enligt uppfinningen, en förmåga att expandera extensivt. Det senare kännetecknet och fördelar därmed beskrivs nedan.

Figur 5 visar ett bindningsnät 2 som framställts med hjälp av ett konventionellt förfarande, i vilket inslagen 200 vilar tätt mellan varparna 201 ef- ter stickning och när bindningsnätet är lindat till en rulle. Bindningsnätet som anges med en streckad linje åskådliggör bindningsnätet på stickbomsystemet.

Figuren visar att bindningsnätets bredd och avståndet X mellan varptrådarna 10 15 20 25 30 35 529 216 12 är större med k1 på stickbomsystemet än på den plats där bindningsnätet lin- das till en rulle. l figur 5 åskådliggör k1 bindningsnätets konventionella krymp- ning mellan stickbomsystemet och lindningsenheten. l exemplet som visas ovan sträcks inslagstrådarna, när inslagstrå- darna är vid rumstemperatur, med andra ord när inslagstrådarna är "kalla". Det är tänkbart att sträcka inslagstrådama uppvärmda, till exempel vid en tempera- tur som varierar mellan 50 och 80 °C (eller i ett vidare område mellan 40 och 100 °C). Med uppvärmningen erhålls en sådan fördel att plastisk förlängning är mycket enkel att uppnå och med en obetydlig kraft. En nackdel med dylik upp- värmning är naturligtvis att uppvärmningen kräver uppvärmningsapparater.

Uppvärmningen riktar sig företrädesvis endast mot inslagstrådama 200”. Detta kan förverkligas genom att uppvärma sträckningsskivorna 6' på sträcknings- axeln företrädesvis medelst elektricitet, i vilket fall sträckningsaxelns stomme inte uppvärms. Sträckningsskivorna 6' kan vara isolerade från sträckningsax- elns stomme, på vilken de är monterade. Det är möjligt att uppvärmningen av inslagstrådarna gör det roterbara sträckningsdonet onödigt, i vilket fall det kan ersättas med ett fast sträckningsdon försett med fasta sträckningselement.

Hänvisningssiffra 300' visar uppvärmningsdon.

Figur 6 visar ett bindningsnät 2' som framställts med hjälp av förfa- randet enligt uppfinningen. Avståndet X mellan inslagstrådarna 201” på stick- bomsystemet 3 motsvarar det som visas i figur 5 (jfr. figurerna 6 och 5 som anges med en streckad linje), men när bindningsnätet lindas till en rulle, är det (teoretiska) avståndet mellan inslagstrådarna X-(k1-f), där f betecknar minsk- ningen i krympning och är mindre än eller lika med k1. I uppfinningen är f större än 0. l figur 6 är inslagen slappa och ospända, medan de är spända i fallet som visas i figur 5. Upplösningen av inslagstrådarna som visas i figur 6 föror- sakas av sträckningsaxeln 7', jfr. figur 4. l figur 6 är inslagen 201' spända mel- lan varparna 200' efter stickning till sträckningsaxeln 7' som sträcker inslagen, varefter bindningsnätets inslag sträcks för att man skall uppnå den önskade in- slagslängden.

Figur 7 visar en rund bal som erhållits med ett konventionellt bind- ningsnät, och figur 8 visar en rund bal som erhållits med bindningsnätet som framställts med förfarandet och vävanordningen enligt uppfinningen. När man jämför figur 8 med figur 7, kan man se att diametrarna i mitten av de runda ba- larna är desamma, dvs. d1 = dä, men diametern för den runda balen i figur 7 är dg på kanterna, medan den är d1' i den runda balen i figur 8. Diameter d2 är 10 15 20 25 30 35 529 216 13 större än diameter d1', eftersom bindningsnätet inte har expanderat tillräckligt i figur 7 för att täcka den runda balens kantområden. De runda balarnas längd W i figurerna 7 och 8 är densamma, dvs. W=W'. i Figur 9 visar en mera detaljerad beskrivning av sträckningsskivan 6' på sträckningsaxeln 7' i figurerna 3 och 4, med vilken längden av bindnings- nätets inslag kan ökas. Vävanordningens sträckningsaxel 7' i figurerna 3 och 4 är försedd med flera sträckningsskivor 6' placerade intill varandra, jfr. figurerna 11 och 4. Antalet sträckningsskivor 6' motsvarar antalet varptrådar minskat med åtminstone ett, och sträckningsskivorna är monterade halvvägs i inslags- trådarna som löper mellan varptrådarna. Antalet sträckningsskivor 6' borde vara åtminstone hälften av antalet varptrådar i bindningsnätet, eftersom bind- ningsnätet annars inte kan tillhandahållas med den önskade förmågan att ex- pandera. Om antalet sträckningsskivor 6' är endast hälften av antalet varptrå- dar i bindningsnätet, så är två varptrådar i snitt placerade mellan de två intillig- gande sträckningsskivorna 6”.

Stråckningsskivorna 6' är formade att vara triangulära till tvärsnittet.

En triangulär form, eller någon annan form som smalnar av mot den yttre peri- ferin, styrs med lätthet in i bindningsnätets inslagsöppningar. Stråckningsski- vornas periferi, dvs. topp, är rundad (för att inte kapa inslagstrådarna) och for- mad att vara våglik i sträckningsskivans rotationsriktning, varigenom inslags- trådarnas vidhäftning på sträckningsskivans ytterperiferi förbättras i vad som är känt som en fördjupning i sträckningsskivan, jfr. figur 10 som åskådliggör sträckningsskivans 6' tvärsnitt, fastän figuren i själva verket inte visar tvärsnit- tet. Den våglika formen innebär att sträckningsskivans ytterperiferi omfattar ut- språng/utskjutande delar/kammar 60' samt spår/fördjupningar/fickor 61' som bildar ett mönster som påminner om ett kugghjul. Antalet kammar 60' och fick- or 61' är företrädesvis 10-150, till exempel ungefär 60. Ju större sträcknings- skivans 6' diameter är, desto större blir även typiskt antalet kammar 60”. l allmänhet ju längre inslagstråden skall bli, desto större är höjden H av sträckningsskivans tvärsnitt, och avståndet som inslaget färdas på axelns periferi blir därför längre i förhållande till avståndet varpen färdas. Stråcknings- effekten baserar sig således på skillnaden i tvärsnittets höjd och skillnaden i avståndet som varp- och inslagstrådarna färdas på axelns periferi. l ett exem- pelfall är höjden H av skivans tvärsnitt 16 mm och sträckningsskivans 6' ytter- diameter är ungefär 150 mm. Naturligtvis kan storleken på diametern variera, men företrädesvis är dess storlek sträckningsaxelns 7' diameter ökat med 10- 10 15 20 25 30 35 f529 216 14 30 mm. Grovt uppskattat kan den senare dimensionen variera mellan 10 och 60 mm. Diametern år till exempel 100-200 mm.

Figurerna 10 och 11 visar att sträckningsskivorna 6' består av två delar bildade av två halvcirkelformade delar fästa vid varandra med skruvar 100' eller liknande fästdon. Dylika sträckningsskivor 6' kan med lätthet fästas löstagbart på axeln.

Sträckningsskivoma 6* är företrädesvis tillverkade av aluminium el- ler någon annan metall.

Figur 12 åskådliggör ett arrangemang för behandling av ett bind- ningsnät 2” omfattande varptrådar och inslagstrådar. Hänvisningssiffra -1a vi- sar en nätrulle, i vilken bindningsnätet inte förmår expandera (jfr. figur 5, nedre figuren). Hänvisningssiffra 7” visar sträckningsaxeln 7' i figurerna 3 och 4.

Hänvisningssiffra 4" visar en lindningsenhet, i vilken det plastiskt sträckta bindningsnätet lindas till en nätrulle. Arrangemanget som visas i figur 12 skiljer sig från arrangemanget som visas i figurerna 3 och 4 såtillvida att bindnings- nätet sträcks åtskilt från vävanordningen.

Uppfinningen har ovan beskrivits med exempel och därför noterar man att uppfinningens detaljer kan förverkligas på olika sätt inom ramen för de bifogade patentkraven. Följaktligen kan sträckningsdonens exakta läge varie- ra. Det är därför tänkbart att sträckningsaxeln och dess sträckningsskivor är anordnade mellan draganordningen och lindningsenheten. Det är också möjligt att sträckningsdonen är belägna i lindningsenheten. Sträckningsdonens kon- struktion och utformning kan likaså variera. Det är därför tänkbart att i stället för de ”sågtandade” metallskivorna eller andra cirkelformiga sträckningsdon, används sträckningsdon tillverkade av metall eller andra material, och deras yta är ruggad så att varptrådarna förmår göra ingrepp därmed för sträckning.

Något som också kan användas är sträckningshjul tillverkade av elastomer- material. Ytan av ett sträckningshjul tillverkat av elastomermaterial behöver inte vara ruggad, eftersom den höga friktionen hos elastomermaterialet främjar inslagstrådarnas ingrepp i sträckningshjulet fastän ytan är slät och jämn. Ett metalliskt sågtandat sträckningsdon är emellertid att rekommendera på grund av dess styrka och tillförlitlighet. Antalet sträckningsdon för ett bindningsnät som skall framställas kan variera mellan 20 och 70, vilket täcker alla praktiska behov. Om bindningsnätets bredd är betydande kan antalet sträckningsele- ment variera mellan 70 och 140. Sträckningselementen kan vara tillverkade av samma stycke som sträckningsaxeln.

Claims (26)

10 15 20 25 30 529 216 15 Patentkrav

1. Förfarande för behandling av ett bindningsnät (2', 2") omfattande varptrådar (201') och inslagstrådar (200'), k ä n n e t e c k n at av att bind- ningsnätet (2', 2") försätts i rörelse och styrs att vara i kontakt med sträck- ningsdons (7', 7") roterande cirkelformiga sträckningselement (6'), vilka är an- ordnade på en axel, intill varandra i axelns längdriktning, och antalet av dessa motsvarar antalet varptrådar (201') i bindningsnätet minskat med åtminstone ett, varvid åtminstone en varptràd (201 ') styrs in i ett spår (400') anordnat mel- lan två intilliggande sträckningselement (6'), bindningsnätet (2') hålls i kontakt med sträckningselementens (6') periferier i en sektorvinkel (9) på åtminstone 20 grader medan bindningsnätet rör sig över sträckningselementen (6'), in- slagstrådarna (200') i bindningsnätet sträcks plastiskt åtminstone 3 % genom användning av de cirkelformiga sträckningselementen (6') genom att bind- ningsnätet hålls under inverkan av dragtöjning sett från bindningsnätets rörel- seriktning, och bindningsnätet (2', 2") lindas till en bindningsnätrulle (1', 1").

2. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n at av att antalet sträckningselement (6') är åtminstone hälften av antalet varptrådar (201').

3. Förfarande enligt patentkrav 1, kä n n e t e c k n at av att bind- ningsnätet (2', 2") hålls i kontakt på sträckningselementens (6') periferi i en sektorvinkel (0) på 30-180 grader medan bindningsnätet rör sig över sträck- ningselementen (6').

4. Förfarande enligt något av de föregående patentkraven, kä n - n ete ckn at av att inslagstrådarna (200') i bindningsnätet (2', 2") sträcks genom användning av en vävanordning, åtskilt från en till vävanordningen till- hörande stickmaskins stickbomsystem (3'), med hjälp av vilken stickmaskin bindningsnätet tillverkas, och av att lindningen av bindningsnätet på en bind- ningsnätrulle (1') utförs på en lindningsenhet (4”) i vävanordningen.

5. Förfarande enligt patentkrav 4, kä n n ete c k n at av att in- slagstràdarna (200') sträcks genom användning av sträckningsdonen (7*) an- ordnade i en draganordning (5') i vävanordningen.

6. Förfarande enligt patentkrav 5, kä nneteckn at av att in- slagstrådarna (200') sträcks på den sista axeln i draganordningen (5'). 10 15 20 25 30- 35 -2 529 216 16

7. Förfarande enligt patentkrav 4, k ä n n ete c k n at av att in- slagstrådarna (200') sträcks genom användning av sträcknlngsdonen anord- nade i ett område mellan lindningsenheten (4') och draganordningen (5').

8. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 4, k ä n n e t e c k n at av att inslagstrådarna (200”) sträcks plastiskt när de är uppvärmda till en temperatur som överskrider rumstemperaturen.

9. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n ete c k n at av att in- slagstrådarna (200') sträcks högst 20 %.

10. Anordning för behandling av ett bindningsnät (2', 2") omfattande varptrådar (201') och inslagstrådar (200'), vilken anordning omfattar en lind- ningsenhet (4', 4”) för lindning av bindningsnätet till en bindningsnätrulle (1', 1"), k ä n n e t e c k n a d av att den omfattar sträckningsdon (7', 7") för plas- tisk sträckning av bindningsnätets inslagstrådar (200') åtminstone 3 %, vilka sträckningsdon omfattar roterbara cirkelformiga sträckningselement (6', 6") anordnade på en axel, intill varandra i axelns längdriktning, och varvid antalet av dessa motsvarar antalet varptrådar (201') i bindningsnätet minskat med åt- minstone ett, och av att anordningen är anordnad att rikta bindningsnätet (22 2") att komma i kontakt med sträckningselementens (6') periferier i en sektor- vinkel (9) på åtminstone 20 grader. _

11. Anordning enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a d av att an- talet sträckningselement (6') är åtminstone hälften av antalet varptrådar (201 ').

12. Anordning enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a d av att an- ordningen är anordnad att rikta bindningsnätet (2', 2") att komma i kontakt med sträckningselementens (6') periferieri sektorvinkeln (6) på 30-180 grader.

13. Anordning enligt något av patentkraven 10-12, k ä n n e t e c k - n a d av att sträcknlngsdonen (7') utgör en del av en vävanordning för fram- ställning av bindningsnätet (2'), varvid sträcknlngsdonen är anordnade åtskilda från en stickmaskins stickbomsystem (3') i vävanordningen mellan stickbom- systemet och en lindningsenhet (4') i vävanordningen.

14. Vävanordning enligt patentkrav 13, k ä n n e t e c k n a d av att sträckningsmedlen (7') är anordnade på en draganordning (5').

15. Vävanordning enligt patentkrav 13, k ä n n e t e c k n a d av att sträcknlngsdonen (7') är anordnade mellan draganordningen (5') och lind- ningsenheten (4').

16. Vävanordning enligt patentkrav 13, k ä n n e t e c k n a d av att sträcknlngsdonen (7') utgör upptagningsenhetens (5') sista axel. 10 15 20 25 529 216 17

17. Vävanordning enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a d av att sträckningselementens (6') ytterperiferi är vågllknande och omfattar upphöj- ningar (60') och fördjupningar (61 ').

18. Anordning enligt patentkrav 17, k ä n n e t e c k n a d av att an- talet upphöjningar (60') är 10-150 för varje sträckningselement (6').

19. Anordning enligt patentkrav 17 eller 18, k ä n n e t e c k n a d av att de cirkelformiga elementen (6') är skivforrniga element, och deras tvärsnitt smalnar av mot ytterperiferin och av att dess ytterperiferi är rundad.

20. Anordning enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a d av att sträckningselementen (6') är anordnade längs nästan hela axelns längd.

21. Anordning enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a d av att an- talet sträckningselement (6') är 20-70 för varje bindningsnät (2') som skall framställas.

22. Anordning enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a d av att sträckningselementen (6') är bildade av periferidelar som sammanförts.

23. Anordning enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a d av att an- ordningen omfattar en värmeutrustning (300') för uppvärmning av inslagstrå- darna.

24. Stickat bindningsnät omfattande varptrådar (201') och inslags- trådar (200'), k ä n n e t e c k n at av att åtminstone 5 % av inslagstrådarna (200') är i ett plastiskt sträckt tillstånd, där den plastiska förlängningen är åt- minstone 3 %.

25. Bindningsnät enligt patentkrav 24, k ä n n e t e c k n at av att åtminstone 50 % av inslagstrådarna (200') är i ett plastiskt sträckt tillstånd, där den plastiska förlängningen är åtminstone 5 %.

26. Bindningsnät enligt patentkrav 24 eller 25, k ä n n e t e c k n at av att varptrådarna (201 ') är i ett plastiskt väsentligen icke-sträckt tillstånd.