SE526806C2 - Trådtillförsel vid symaskin - Google Patents

Description

25 I 0000 OO OI 0 0 0 0 0 0 0000 000 0 0 0 0 0 00 00 00 526 sole 2 .šmzgaßooå

[0006]I dokumentet US 4 96.7 679 visas en lösning för att åstadkomma automatisk styr- ning av trådtillförsel, där en symaskin vid raksöm utnyttjar trådportionering i enlighet med erforderlig mängd övertråd och som vid sicksacksöm justerar trådspänningen hos övertråden. Trådportioneringen drivs i denna lösning mekaniskt, där rullar som driver tråden roteras synkront med drivande mekaniska element i symaskinen. Trådspänningen ställs vid sicksacksöm in elektriskt enligt ett manuellt förinställt värde. I denna beskrivna lösning kan inte åtgången av övertråd per stygn förutbestämmas vid andra typer av sömmar än vid raksöm, dvs vid de sömmar där sömmen utförs i samma riktning som en matningsriktning för tyget, varvid trådportionering inte kan tillämpas vid annat än rak- söm. Trådportioneringen verkställs l beroende av en cyklisk rörelse hos ett mekaniskt element i symaskinen. Detta valda mekaniska element utför samma cykliska rörelse även vid andra typer av sömmar, t.ex. vid sicksacksöm, varvid tråd inte kan matas ut medelst trådportionering styrd av nämnda mekaniska element annat än vid raksöm.

[0007] Känd är emellertid möjligheten att förutbestämma trådåtgång för övertråden för ett kommande stygn. En sådan bestämning tar hänsyn till, utan att vara begränsat till enbart dessa faktorer, stygnlängd,'tygets tjocklek, vinkelförändring mellan aktuellt och kommande stygn, stygnhastighet och andra parametrar bestämda av en operatör. En sådan bestämning av trådåtgång visas t.ex. i skriften U. S. 6 012 405, en skrift vars in- nehåll i sin helhet inkorporeras i denna beskrivning. [0O08]1"|digare har det varit problematiskt att använda trådportionering som alternativ till friktionsbromsning och att fritt kunna växla mellan dessa, då i båda fallen symaski- nens styrorgan skall uppfylla kravet att styra portioneringen av övertråd respektive bromskraften vid friktionsbromsning.

[0009] Föreliggande uppfinning tillhandahåller en anordning och ett förfarande för att möjliggöra fritt val av trådtillförsel medelst val av trådportionering eller friktionsbroms- ning vid alla typer av sömmar som utförs av symaskinen. n 0 000 000 0 0 00 0 0 o 0 10 15 20 25 o: sann o n u o al ' 526 806 =" BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN

[0010] Enligt en aspekt av den föreliggande uppfinningen tillhandahålls en symaskin med de kännetecken som anges av det oberoende anordningskravet.

[0011] Enligt en andra aspekt av uppfinningen tillhandahålls ett förfarande enligt det oberoende förfarandekravet.

[0012]Trådgivarorganet för att förse nålen med övertråd utgörs exempelvis av ett organ för portionering av erforderlig trådmängd per stygn eller av ett för friktionsbromsning av övertråden avsett organ som ställer in korrekt dragkraft i övertråden undervarje stygn genom att utöva en mot tråden anbringad friktionskraft.

[0013] Symaskinens styrorgan innefattar en processor som inhämtar information om parametrar som inställes av symaskinens operatör och av data för aktuella lägen för mekaniska element relevanta för korrekt utförande av en vald söm och som styr syma- skinens sömnad med dessa parametrar och aktuella lägen som bas. Sådan styrning är känd och tillhör inte uppfinningen, varvid den inte redovisas här.

[0014] Styrorganet innefattar också en motor som övervakas av processorn, där motorn används för verkställande av inställning av i processorn beräknad åtgång av övertråd per stygn vid trådportionering, alternativt inställning av bromskraften vid friktionsbromsning av övertråden. Motorn används även för verkställande av växling mellan trådportione- ring, friktionsbromsning och ett friläge, varvid motorn utgör det verkställande organet i den nämnda omställaren.

[0015] Med valbara sömmar avses alla sömmar som en operatör kan ställa in på en väl- jare på symaskinen, så att symaskinen härigenom styr sömnaden enligt valet. Med maskinmatad söm avses att ett sömnadsmaterial, dvs. vanligen ett tyg, matas fram av symaskinen. En symaskin kan ha ett valbart läge för frihandsmatning, varvid en söm i detta läge sålunda ej innefattas i maskinmatad söm.

[0016]] de mekaniska element som påverkar nålen att utföra den fram- och återgående rörelsen innefattas vanligen en axel i symaskinen, till exempel en drivaxel som roteras av ett drivorgan för symaskinen eller av en hjälpaxel som av drivaxeln bringas att rotera.

Någon av dessa nämnda axlar kan nyttjas som det mekaniska element som utför den med nålen nämnda synkrona rörelsen, varvid det mekaniska elementet i dessa fall utför en roterande cyklisk rörelse. I alternativa utföranden kan det mekaniska elementet 10 15 20 25 00 0000 00 00 0 0 0 0 0 0 0 0000 000 0 0 0 0 0 00 00 0000 go '526 sne 4 utgöras av ett linjärt rörligt element eller av ett kring en rotationspunkt pendlande me- kaniskt element, varvid i båda fallen dessa mekaniska element bringas till sin cykliska rörelse av symaskinens drivorgan.

[0017] Detekteringen av den tidpunkt vid vilken den förutbestämda dragkraften i övertrå- den uppnås åstadkommes genomanvändning av ett organ som detekterar tidpunkten för en snabb acceleration av dragkraften i övertråden, vilket indikerar tidpunkten för åtdrag- ning av knuten i ett stygn. Ett sådant organ kan åstadkommas på mångahanda sätt, t. ex. genom användning av en trådgivarfjäder kring vilken övertråden är upphakad. Vid en snabb acceleration av dragkraften, vilket inträffar vid inledningen av åtdragning av sagda knut, förs denna fjäder snabbt tillett nytt läge genom att den spänns upp av övertråden.

Genom att detektera när lägesförändringen för trådgivarfjädern inträffar erhålls ett värde på tidpunkten för åtdragning av knuten. Tidpunkten då den förutbestämnda dragkraften i övertråden uppträder kan härvld fastställas exempelvis genom dimensionering av fjäder- kraften i trådgivarfjädern genom dess utformning, val av material etc.

[0018] Läget A för det mekaniska elementet, när detta i ett utförande utgörs av en roter- ande axel, innefattar att axeln intar en rotationsvinkel A, där en markering på axeln sammanfaller med en fast definierad markering intill den roterande axeln. Läget B för det mekaniska elementet motsvarar den faktiska rotationsvinkel som axeln intar i förhållande till den fasta markeringen i det ögonblick när den förutbestämda dragkraften detekteras.

[0019] När en tilldragare, genom vilken tråden är trädd, på symaskinen, rör sig åt ett håll för åtdragning av knuten kommer övertråden att spännas. Rotationsvinkeln A för den roterande axeln då tilldragaren spänner upp övertråden, vid en korrekt mängd utmatad tråd är känd. Genom att detektera vid vilken verklig rotationsvinkel B (som i detta exem- pel utgör läget B) tråden spänns upp och sedan jämföra den verkliga vinkeln B med den vinkel A, vid vilken tråden skulle ha spänts upp vid en korrekt mängd utmatad tråd, kan ett mått på avvikelsen mellan teoretiskt beräknad och verklig trådåtgång erhållas. Upp- finningen gör det alltså möjligt att detektera om en korrekt mängd tråd, för liten mängd tråd, eller för stor mängd tråd, tillhandahålls.

[0020] En del i uppfinningen är att det är möjligt att erhålla ett mått på hur mycket den verkliga trådförbrukningen avviker från den teoretiskt riktiga, varvid det blir möjligt att kompensera för avvikelsen genom att justera mängden utmatad tråd . Korrigeringen av awikelsen åstadkommes genom att en anordning för trådportionering styrs att minimera avvikelsen eller att en anordning för friktionsbromsning styrs att minimera avvikelsen.

Avvikelsen från den teoretiskt beräknade åtgången av tråd kan t.ex. bero på olika 10 15 20 00 OQII It nu I 0 0 I 0 III 0 I 0000 000 D 0 0 I 0 I! 0000 äfl l oo 0000 Q n 0 8 0 6 s a É-goeaoazom 526 elasticitet i den tråd som används eller varierande matningseffektivitet vid matning av sömnadsmaterialet.

[0021] En stor fördel med uppfinningen är att det är möjligt att välja mellan a) använd- ning av en automatisk anordning för trådportionering, dvs en anordning som levererar en viss mängd övertråd per stygn och b) tillförsel av övertråd till nålen medelst ett organ för friktionsmatning av övertråden.

[0022] En annan väsentlig fördel med den föreliggande uppfinningen är att det blir möj- ligt att välja tillförsel av övertråd till nålen anpassad till den typ av söm, sömnadsmetod och sömnadsmaterial som för tillfället används och att i båda alternativen till trådtillförsel ha möjlighet att styra awikelsen-mellan verklig och beräknad trådåtgång mot noll i varje stygn.

[0023] Ytterligare en fördel är att det är möjligt att medelst en omställare fritt växla mel- lan trådportionering, friktionsbromsning och ett friläge där övertråden är frikoppiad. En användare kan själv bestämma vilken trådtillförsel som ska användas vid maskinstyrda sömmar.

[0024] Tidigare har det inte funnits någon metod för att erhålla information om awikelse mellan teoretisk och verklig trådåtgång i ett innevarande stygn, dvs i det stygn som för tillfället sys av maskinen, där en detekterad avvikelse direkt kan användas för reglering av awikelsen för alla typer av sömmar.

[0025] Ett sätt att åstadkomma trådportioneringen är att nyttja en stegmotor som driver drivrullar som ligger an mot varandra och mot tråden och matar fram tråd i beroende av stegningen av stegmotorn. Detta medger även justering av trådåtgången i ett inneva- rande stygn. Om t.ex. den detekterade avvikelsen indikerar att för mycket tråd matas ut i det aktuella stygnet kan stegmotorn i slutet av ett stygn backas några steg för att där- vid medelst drivrullarna dra tillbaka tråd som redan matats ut. Normalt sker dock juster- ingen genom att trådutmatningen i ett efterföljande stygn styrs för att minimera en av- vikelse som momentant, dvs i nuläget, föreligger i trådutmatningen.

[0026] Ytterligare särdrag hos den föreliggande uppfinningen visas i den följande detal- jerade beskrivningen som skall tolkas i förening med de bifogade ritningarna. Det måste framhållas att ritningarna är utförda enbart i illustrationssyfte och inte begränsar uppfin- ningen. Ritningarna utförs ej skalenligt och visar endast konceptuellt strukturer och pro- cedurer beskrivna häri. 0 00 0 nu 0 000 Q I 00 U oøfløoo 10 15 20 25 I II II II CCI! II n o O 0 o I 0 o o O 0 0 o o o ocg into 0 c o n 0 In w 00 i 526 806 RITNINGSFÖRTECKNING

[0027] Fig. 1 visar schematiskt drivningen i en symaskin med två medelst en rem för- enade huvudaxlar som roterar ett varv för varje stygn som maskinen utför.

Fig. 2 visar en schablonskiss över en symaskin med ett trådgivarorgan och en tidpunkts- givare för bestämning av tidpunkt för åtdragning av en knut i ett stygn.

Fig. 3 illustrerar läget för ärvärdet för en huvudaxel vid åtdragning av en knut.

Fig. 4 illustrerar läget för börvärdet för huvudaxeln enligt figur 3 vid ådragnlngen av knuten.

Fig. 5 illustrerar en kurva över dragkraften i övertråden som funktion av tiden, samt hur tidpunkten t för den förutbestämda kraften P bestäms.

Fig. 6a och Gb visar två olika lägen för tidpunktsgivaren, där det illustreras hur en ljus- stråle bryts av en flagga vid tidpunkten t.

Fig. 7 återger schematiskt trådgivningsorganet.

Fig. 8 visar organet för friktionsbromsning av övertråden.

Fig. 9 visar en planvy av trådgivarorganet sett framifrån.

Fig. 10 visar en sidovy av trådgivarorganet.

Fig. 11 - 13 visar planvyer av trådgivarorganet sett från baksidan, där de olika växlings- lägena illustreras.

BESKRIVNING AV UTFÖRANDEN [002811 det följande beskrivs att antal utföranden av uppfinningen med stöd av de bi- lagda ritningarna.

[0029] Inledningsvis beskrivs funktionen för styrning av trådtillförsel enligt två alternativ som presenteras. 10 15 20 lv OOIQ 00 nl 0 0 I g 0000 IOI

[0030]I figur 1 visas mycket schematiskt en funktionell konfiguration av drivningen av en symaskin, där en första huvudaxel driven av en drivmotor (icke visad) betecknas med 1. Till denna första huvudaxei 1 är en andra huvudaxei 2 anordnad. Den andra huvudax- eln 2 drivs av den första huvudaxeln medelst en drivrem 3. På den andra huvudaxeln 2 sitter en vinkelgivare 4 monterad. Rörelsen hos en tilldragare 5 hos symaskinen anord- nas medelst en mekanisk koppling mellan den första huvudaxeln 1 och tilldragaren 5. En sådan mekanisk koppling är konventionell och de i kopplingen ingående detaljerna indi- keras alla gemensamt med pilen 6. Den första huvudaxeln 1 driver även en nål 7 genom vilken en övertråd 8 är trädd så som visas nedan i figur 2.

[0031] På känt sätt förs ett sömnadsmaterial, i form av ett tyg 9, fram mellan en under- tråd och en övertråd för utförande av en söm som byggs av önskade stygn. Tyget förs, i exemplet, över ett sybord 10, somäven inrymmer en spole för undertråden kapslad i en gripare. För genomförande av ett stygn, i detta fall ett låsstygn, förs nålen 7 i en fram- och återgående rörelse styrd av den första huvudaxeln 1, så att nålen 7 leder övertråden ned genom tyget, varefter griparen leder övertråden 8 runt spolen som hyser undertrå- den, varvid en knut åstadkommes i tyget 9, när nålen åter förs upp genom tyget och tilldragaren 5 drar åt knuten i stygnet.

[0032] Övertråden 8 matas ut via ett trådgivarorgan 11 som distribuerar tråd till tilldra- garen 5 via en trådgivarfjäder 12, som börjar spännas upp när dragkraften i övertråden 8 överstiger ett visst värde.

[0033]Till maskinen hör ett styrprogram som är lagrat i en processor C. Styrprogrammet erhåller information om den andra huvudaxelns 2 rotationsläge. Eftersom de båda hu- vudaxlarna är kopplade till varandra och när vidare tilldragare 5 och nål 7 styrs av dessa axlars rörelse är huvudaxlarnas 1, 2, tilldragarens 5 och nålens 7 rörelser synkroniserade med varandra i ett cykliskt rörelsemönster, varvid styrprogrammet även kan erhålla in- formation om tilldragarens S och nålens läge 7 i det cykliska förloppet. Som tidigare nämnt är det inom tekniken känt att förutbestämma åtgången av tråd per stygn genom en beräkning av stygnparametrar för stygn som är aktuella i en vald söm. En sådan be- räknad och sålunda förutbestämd trådåtgång per stygn utförs i processorn i symaskinen enligt uppfinningen och utgör grunden för den matning av motorn som verkställer tråd- portionering.

[0034] Ett läge för något mekaniskt element som tar del i den cykliska rörelsen i symaskinen kan detekteras med en lägesdetektor. Som ett exempel på en lägesdetektor visas hur rörelsen för den nämnda trådgivarfjädern 12 inkluderad i tidpunktsgivare 13 10 15 20 25 OC ezøi oc. éze 's 06 8 3:1» används för att bestämma den tidpunkt vid vilken tråden 8 dras åt vid utförande av ett stygn. I exemplet enligt figur 3 och 4 visas en detektor där rotationsvinkeln för symaski- nens andra huvudaxel 2 nyttjas som det mekaniska element hos vilket nämnda läge de- tekteras i form av aktuell rotationsvinkel för axeln.

[0035] När symaskinens tilldragare Si figuren 2 rör sig uppåt kommer övertråden 8 att spännas för att dra till knuten i aktuellt stygn. Rotationsvinkeln A, vid vilken tilldragaren 5 spänner upp övertråden 8, vid en korrekt mängd utmatad tråd, är känd. Genom att detektera vid vilken rotationsvinkel B övertråden verkligen spänns upp och sedan jäm- föra den verkliga vinkeln B.med vinkel A vid vilken tråden skulle ha spänts upp vid en korrekt mängd utmatad tråd, kan ett mått på awikelsen mellan teoretisk och verklig trådåtgång erhållas. [003611 figurerna 3 och 4 visassymboliskt hur ett ärvärde och ett börvärde för rotations- vinkeln hos vinkelgivaren 4 kan tillhandahållas. Rotationsriktnlngen anges genom pilen 14 och mäts exempelvis från en nollreferens som markeras i figuren med 0°. Om rota- tionsvinkeln B är större än rotatlonsvinkeln A (fig. 3), dvs. att tråden spänns upp senare än önskvärt, har en mindre mängd tråd än vad som avses förbrukats. Storleken på vin- kelskillnaden A - B ger ett mått på avvikelsen i trådförbrukningen. När vinkeln B är mindre än vinkeln A (se figur 4) har en större mängd tråd än beräknat förbrukats. Stor- leken på vinkelskillnaden A - B ger även i detta fall ett mått på awikelsen i trådförbruk- ning men med ombytt tecken. När ett mått på hur mycket den verkliga trådförbruk- ningen avviker från den teoretiskt riktiga och vilket tecken avvikelsen har kan denna er- hållna avvikelse användas för att kompensera för avvikelsen genom att symaskinen an- ordnas att justera mängden utmatad tråd automatiskt. Detta kan göras genom att värdet på avvikelsen används för att styra trådgivarorganet 11 genom en korrigering av det i processorn teoretiskt beräknade värdet för trådförbrukningen.

[0037] Läget för rotationsvinkeln för börvärdet A är i fig. 3 och 4 endast symboliskt be- skrivna. I själva verket varierar börvärdet A i beroende av ett flertal parametrar, såsom stygnlängd, tygtjocklek, stygnbredd, etc., utifrån vilka ett verkligt börvärde för ett aktu- ellt stygn bestäms i processorn.

[0038] Detekteringen av läget B bygger enligt uppfinningen på att en förutbestämd tid- punkt för åtdragningen av knuten för varje stygn kan bestämmas, varvid denna tidpunkt på något sätt är associerad till en mätbar tidpunkt i ett tidsintervall under vilket åtdrag- ningen av knuten sker. Enkelt uttryckt krävs ett för varje knut jämförbart värde på den tidpunkt vid vilken knuten dras åt i respektive stygn. Ett exempel på hur detta kan 000 to 10 15 20 25 °wàamm 526 806 åstadkommas visas med referens till figur 5. I denna figur åskådliggörs med en kurva, mycket schematiskt, hur dragkraften F i övertråden i en symaskin varierar som funktion av tiden T. När åtdragningen av knuten i ett stygn inleds stiger dragkraften F i övertrå- den brant, så som framgår av figuren. Efter åtdragningen av knuten återgår dragkraften till ett lågt värde, dvs tråden slackas. En tidpunktsgivare anordnas för att bestämma den tidpunkt t, vid vilken dragkraften F iövertråden uppnår ett i förväg fastställt värde P.

[0039] Tidpunktsgivaren 13, enligt ett utföringsexempel, tillhandahålls i form av ett or- gan som aktiveras vid tidpunkten t i knutådragningsförloppet, då dragkraften i övertrå- den når upp till det i förväg fastställda värdet P. Enligt exemplet innefattar tidpunktsgi- varen 13 den tidigare nämnda-trådgivarfjädern 12. 'fidpunktsgivaren 13 och dess funk- tion illustreras tydligare med hjälp av figurerna 6a och 6b. Trådgivarfjädern 12 är an- gjord vid ett roterbart hjul 15. På hjulet 15 är en flagga 16 anbringad radlellt utåt från hjulet. När övertråden 8 är slack, dvs. att dragkraften i övertråden är liten befinner sig trådgivarfjädern 12 i det läge som figuren Ga visar. Flaggan 16 skymmer då ej en ljus- stråle 17 som utsänds tvärs flaggan 16 från en icke visad ljuskälla och tas emot av en ljusdetektor, vilken icke heller visas, eftersom båda dessa anordningar är kända inom tekniken.

[0040] När en knut dras åt medelst tilldragaren 5 stiger dragkraften snabbt i övertråden, vilket medför att trådgivarfjädern 12 dras uppåt av övertråden 8 enligt figur 6b. Då tråd- givarfjädern 12 på detta sätt dras uppåt roteras hjulet 15 av nämnda fjäder, varvid flag- gan 16 förs till ett nytt läge där flaggan bryter ljusstrålen 17, såsom visas l figur 6b. Tid- punkten t, vid vilken ljusstrålen 17 bryts, registreras av symaskinens processor, varvid detektering av läget B i åtdragningen av knuten i pågående stygn kan utföras, genom att rotationsvinkeln för vlnkelgivaren 4 avläses med hjälp av processorn vid den nämnda tidpunkten t. Det fastställda, förutbestämda värdet P på dragkraften bestäms genom dimensionering av fjäderkrafteri t_rådgivarfjädern och en till hjulet 15 associerad fjäder som återfjädrar de rörliga delarna i tidpunktsgivaren 13 till det läge, illustrerat i fig. 6a, där dragkraften i övertråden åter är liten.

[O041]Tidpunktsgivare av det visade slaget kan naturligtvis åstadkommas på många- handa sätt. Sålunda är det fullt möjligt att nyttja ett fjäderbelastat lätt hjul kring vilket övertråden löper och där tidpunkten för en förflyttning av det fjäderbelastade hjulet or- sakad av den ökade dragkraften i övertråden under åtdragning av en knut detekteras.

Varje anordning som används för att detektera en tidpunkt för en förhöjd dragkraft i övertråden föranledd av åtdragning av knuten kan användas som organ för tidgivning, dvs för registrering av tidpunkten t.

OI t 0 00 ao 00 10 15 20 25 .så 5:- -.:3 I=:.' g:- 000 526 806 w 33:?

[0042]I symaskinen jämförs under sömnadsprocessen det detekterade värdet på rota- tionsvlnkeln B med börvärdet A på rotationsvinkeln, van/id eventuell avvikelse bestäms.

Beroende på hur tidmätningen är anordnad för att detektera värdet på tidpunkten t kan det även föreligga behov att i processorn beräkna även den återstående trådåtgången under trådåtdragningsintervallet, som i figur 5 utgörs av tidsintervallet under vilket den förhöjda dragkraften föreligger. En sådan beräkningen av trådåtgång kan göras i proces- sorn genom att denna matas med parametrar som stygnlängd, stygnbredd, tygtjocklek etc. Om en stum dragkraftdetektor används, i stället för den elastiska trådgivarfjädern 12 kan tidpunkten t få vara den tidpunkt vid vilken knuten helt dragits åt, varvid någon beräkning av ytterligare trådåtgång under åtdragningen av knuten ej erfordras.

[0043] När ett mått på avvikelsen mellan A och B erhållits, dvs i det visade exemplet i form av vinkelskillnaden A - B, används detta mått för att styra trådgivarorganet 11 i riktning mot en minimering avawikelsen under sömnad, dvs. att denna vinkelskillnad förs mot noll.

[0044]Trådgivarorganet 11 är i föreliggande exempel utfört med valbara medel för att förse nålen 7 med önskvärd mängd övertråd 8. Ett av dessa medel är en trådportione- rare. Ett annat medel är ett organ för friktionsbromsning av övertråden 8.

[0045] Figur 7 visar schematiskt en trådportionerare som styrs via en processor C. I pro- cessorn finns data lagrade som avser läget A, vid vilket en knut i ett stygn korrekt skall dras åt. Processorn matas även kontinuerligt med data, som anger aktuell rotationsvinkel för det mekaniska element på vilket läget B uppmäts, dvs. ärvärdet för rotationsvinkeln, där i föreliggande exempel avses rotationsvinkeln för den andra huvudaxeln 2. Proces- sorn C är vidare inrättad att styra en stegmotor M, vilken är mekaniskt kopplad till 3 sty- cken drivrullar R1, R2, R3, via en utväxlingsmekanism markerad i figuren med 20. Häri beskrivs ett utförande där motom M utgörs av en stegmotor, men andra typer av drivor- gan styrda på annat sätt än genom stegning kan givetvis användas. övertråden 8 leds via frikopplade friktionsbrickor 21 mellan rullarna R1, R2, R3, varvid stegning av motorn M medför att övertråden 8 matas framåt mot nålen 7 eller bakåt från nålen 7. Mängden fram- eller bakåtmatad tråd bestäms av antalet steg, varmed motorn stegas. Övertråden matas framåt när motorn stegas i framriktningen, markerad med Forw och matas bakåt när motorn stegas i backriktningen, markerad med Back. Matningen är inrättad att styras i beroende av värde och tecken för den uppmätta avvikelsen A - B. Storleken på mäte- talet för avvikelsen A -B står i relation till antalet steg som motorn M stegas. Om avvi- kelsen är positiv, dvs A - B är större än noll, så stegas motorn framåt. Om avvikelsen däremot är negativ, dvs A - B är mindre än noll, så stegas motorn bakåt. Antalet steg I 00 52 6 s o 6 11 10 15 20 25 O. .I 'Og .ÛI. .CI. I:OO gl. som motorn drivs framåt under ett stygn är naturligtvis huvudsakligen styrt av det teo- retiska värdet för den matning som erfordras. Stegning bakåt kan dock utföras med ett begränsat antal steg, eftersom i annat fall, som visas nedan, trådgivarorganet bringas att inta ett friläge.

[0046] Under viss typ av sömnad, At.ex. vid frihandssöm med symasklnen, eller när sy- maskinsoperatören så önskar, kan det vara opraktiskt att använda trådportionering. I dessa sammanhang kan trådportioneraren kopplas ifrån genom att drivrullarna R2 och R3 frikopplas, så att dessa ej ligger an mot drlvrullen R1. Härigenom kan övertråden 8 löpa fritt mellan drivrullarna R1, R2 och R3. I stället kan härvid symaskinen ställas om för bromsning av övertråden medelst organet för friktionsbromsning av övertråden 8. En, omställare, beskriven nedan, används härvid för frånkoppling av trådportioneraren och för aktivering av friktionsbromsningen och vice versa. I ett mellanläge, ett frikopplat läge, kopplar omställaren bort både trådportioneringen och friktionsbromsningen. Detta frikopplade läge används, t.ex. vid trädning av övertråden 8 i symaskinen. Det frikop- plade läget används också som mellanläge vid övergång från trådportionering till frik- tionsbromsning och vid övergång från friktionsbromsning till trådportionering.

[0047] Vid styrning av stegmotorn M, så att denna roteras i backriktningen Back, ett för- utbestämt antal steg, frikopplas trådportioneraren genom att drivrullama R1, R2, R3 skiljs från varandra, medan i stället en fjäder 22 kan spännas via en växel 23 vid fortsatt rotation i denna rotationsriktning (Back), såsom visas schematiskt i figur 8. När fjädern 22 spänns genom att en fjäderspännare 24 pressas i riktning R medelst kraft från steg- motorn M förs bromsbrickorna 21 för friktionsbromsning av övertråden 8 med större kraft mot varandra, varvid bromskraften i övertråden ökas. Om en reducering av broms- kraften på övertråden krävs roteras stegmotorn ett antal steg i omvänd rotationsriktning, dvs i riktningen Forw, varvid fjäderspännaren 24 av fjäderkraften i fjädern 22 pressas i riktningen L. Kraften med vilken bromsbrickorna ligger an mot varandra minskar och härigenom minskar bromskraften på övertråden 8 som löper mellan bromsbrickorna 21.

[0048] Eftersom bromskraften på övertråden 8 i läget för friktionsbromsning regleras medelst rotationsriktningen med vilken stegmotorn M roteras och med antalet steg som stegmotorn M stegas kan följaktligen bromskraften styras medelst styrning av stegmo- torn M. Genom att styra stegmotorn M med hjälp av den signal som är relaterad till den uppmätta avvikelsen A - B kan trådmängden som åtgår per stygn för att placera knuten på rätt ställe i sömnadsmaterialet styras för att minimera avvikelsen A - B även när trådgivarorganet 11 äri läget för friktionsbromsning av övertråden 8. Detta utförs som i fallet med trådportioneringsläget genom att avvikelsen beräknas i processorn C, varefter 10 15 20 25 'fi 0 :-~.:".: z ,§_ 5 4 6 U 0 6 12 =._.* i _:'°§'6S_._Ü3¿,20Q9 en felsignal på känt reglertekniskt vis sänds från processorn för att styra stegmotorn M att öka eller minska bromskraften på övertråden 8, så att avvikelsen |A - BI styrs mot ett minimum.

[0049] Funktionen hos ett trådgivarorgan 11 i form av en modul som tillför tråd medelst trådportionering eller friktionsbromsning av övertråden och som även visar en mekanism för växling mellan dessa båda förklaras mer detaljerat med stöd av figurerna 9 till 13.

[0050]I fig. 9 visar modulen en stegmotor M som via tidigare nämnda utväxlingsmeka- nism 20 i ett växlingsläge driver drivrullarna R1, R2 och R3. Stegmotorn M driver i ett annat växlingsläge via växeln 23 en fjäderspânnare 24 att öka eller minska friktionen för övertråden när den löper mellan bromsbrickorna 21. I figuren illustreras även en detalj i tidpunktsgivaren 13, nämligen trådgivarfjädern 12 kring vilken övertråden 8 är uppha- kad. De nämnda elementen i modulen är samtliga uppbyggda på ett modulchassi 25.

[0051] Figur 10 åskådliggör i en sidovy modulen med trådgivarorganet 11 innefattande de i flg. 9 beskrivna elementen.

[0052] Som nämnts kan trådgivarorganet 11 styras att inta ett av tre växlingslägen, här- Läge 1: Trådportioneringsläget (visat i figur 11) Läge 2: Läget för friktionsbromsning (visat i figur 12) Läge 3: Friläget (visat i figur 13) efter kallade:

[0053]I trådportioneringsläget (läge 1) befinner sig bromsbrickorna i ett öppet läge, dvs. ingen bromsning av övertråden 8 erhålls. En bestämd mängd tråd portioneras/matas ut för varje stygn. Matningen bestäms av motorn M medelst styrning av motorn M från sy- maskinens processor C. I

[0054]I läget för friktionsbromsning (läge 2) är portioneringanordningen bortkopplad genom att drivrullarna R1, R2, R3 är frikopplade från varandra, så att övertråden löper fritt mellan dem. Övertråden 8 bromsas av bromsbrickorna 21. Bromskraften storlek re- gleras med stegmotorn M genom styrning från processorn C.

[0055]I det frikopplade läget (3) är både portioneringsanordningen och bromsbrickorna frikopplade. I detta läge kan övertråden trädas.

[0056] På stegmotorns M axel sitter två kugghjul 26, 27 monterade, varav endast det yttre 26 är synligt i figurerna. Detta yttre kugghjul 26 är fast monterat på motorns axel. 10 15 20 25 .II .oo' 0:00 u.

O .I .O .Ü .OII .I o c o o o o o :f ::“.

I oo QQJ UI ,, oo once .: coon :_ g 0 0 I n 0 o _šš-g-eís_._åiafzoo'.4ffi.= 'B26 806 'fi;¿;, 13 nota: 0 p Det inre kugghjulet 27 är monterat på ett frihjul beläget mellan det inre och det yttre 26 kugghjulet. Frihjulet är fast monterat på motoraxeln, vilket medför att det inre kugghju- let 27 roterar fritt i motorns M ena rotationsriktning och drivs av motorn M i den andra rotatlonsriktningen.

[0057] övertråden matas ut medelst de tre drivrullarna R1, R2 och R3, mellan vilka trå- den kläms fast. Genom rotation av drivrullarna matas tråd ut mellan dem. Portionerings- anordningen drivs, via två mellanhjul 28 och 29, av det yttre kugghjulet 26. Drivrullen R1 sitter monterad på en axel som är fäst till modulchassit 25. De två ytterligare drivrul- larna R2 och R3 är monterade på axlar som är angjorda på en första vinge av en hävarm 30. En dragfjäder fäst mellan ändan av hävarmens 30 andra vinge pressar drivrullarna R2 och R3 mot drivrullen R1, vilket i figurerna visas som en riktning J. I portioneringslä- get förflyttas inte bromsbrickorna vid motorns M rotation, eftersom det inre kugghjulet 27, som driver fjäderspännaren 24 då roterar fritt med hjälp av frihjulet.

[0058] Fjäderspännaren 24 för reglering av bromsbrickornas 21 anliggningskraft mot va- randra drivs av det inre kugghjulet 27 på motoraxeln och av en drivfjäder 32 inuti fjäder- spännaren 24. Drivningen från motoraxeln förmedlas via sekundära kugghjul 36, 37.

Nämnda kugghjul 27, 36, 37 innefattas i växeln 23. Fjäderspännaren 24 innefattar en cylindrisk yta som utefter en sektorvinkel i storleksordningen ca Bh av dess omkrets (ytan 33) har cirkulärt tvärsnitt med enhetlig radie. Utefter resterande del av omkretsen (ytan 34) har den cylindriska ytan en nedsänkning med mindre radie än ytan 33. I läget 2 (dvs. läget för friktionsbromsning) är portioneraren alltid frikopplad, vilket arrangeras genom att spetsen 35 av den första vingen på hävarmen 30 anligger mot den högre ytan 33 hos fjäderspännaren 24. Härigenom hålls hävarmen 30 utåt i riktning G, varvid driv- rullarna R2 och R3 inte anligger drivrullen RI. Hävarmen följer, under detta läge 2, kur- van för ytan 33, varigenom hävarmens position inte förändras under läge 2. När motorn M körs så att fjäderspännaren 24 roterar i riktningen markerad D kommer en pressbricka som pressar mot fjädern 22 att spänna denna, varvid bromsbrickorna 21 pressas med större kraft mot varandra, vilket leder till en kraftigare bromsning av övertråden 8 så att trådspänningen i övertråden ökar.

[0059] För att minska bromskraften på övertråden 8 måste pressbrickan föras utåt från bromsbrickorna 21 så att tryckkraften från fjädern 22 minskas. En fjäderbricka är place- rad mellan det yttre kugghjulet 26 och det inre kugghjulet 27. När motorn körs i riktning Forw orsakar friktionen mellan det yttre 26 och det inre 27 kugghjulet att det yttre kugg- hjulet 26 medbringar det inre kugghjulet 27 att rotera i rotatlonsriktningen Fon/v upp till ett visst rotationsmoment. Det inre kugghjulet 27 kommer då att ge ett momenttillskott 0 nu O I Q 0 10 15 20 25 II O OO CIO w- - UI O oo oo oooo oo o o o o o o o ooo o o oo gon. .oo- .oo. ozoo 5 2 6 8 Ü 6 14 ê':§š°š“øå.tšl§É200í4.. som krävs för att fjäderspännaren 24 skall roteras i riktningen E av drivfjädern 32. Re- duktionen av tryckkraften från fjädern 22 åstadkommes alltså genom att drivfjädern 32 i kombination med friktlonskraften mellan det yttre 26 och det inre 27 kugghjulet, när motorn roterari riktning Forw, roterar fjäderspännaren 24 i riktning E (i figurerna 11 - 13 anges rotationsriktning Forw och Back endast med F resp. B).

[0060] På grund av friktion i systemet klarar inte drivfjädern 32 att ensam starta driv- ningen av fjäderspännarens 24 rörelse i riktning E. Denna funktion medger att inställd bromskraft mellan bromsbrickorna 21 förblir konstant, så länge inte motorn M körs på nytt i någon rotationsriktning.

[0061]Växling från läge 1 till läge 3: Motorn styrs så att den roterar i rotationsriktningen Back då både det yttre 26 och det inre 27 kugghjulet medbringas. Fjäderspännaren 24 roterar då i riktning D. Genom att hävarmen 30 följer följer kurvan för ytan 34 kommer hävarmen att roteras så att drivrullarna R2 och R3 förflyttas i riktning G. När motorn körts så långt så att spetsen 35 på den första vlngen på hävarmen 30 ligger an mot den högsta delen av ytan 33 har drivrullarna R2 och R3 frikopplats helt genom att de inte längre ligger an mot drivrullen R1.

[0062] Växling från läge 3 till läge 2: Motorn körs i rotationsriktningen Back, så att fjä- derspännaren 24 roterar I riktningen D. Pressbrickan rör sig då i en riktning som pressar samman fjädern 22. Fjäderspännaren 24 roteras till dess att fjädern 22 börjar pressa samman bromsbrickorna 21.

[0063] Växling från läge 2 till läge 3: Motorn körs i rotationsriktningen Forw. Drivfjädern 32 kommer då att driva fjäderspännaren 24 i riktningen E. När fjäderspännaren 24 rote- rat så att spetsen 35 på hävarmen 30 befinner sig på gränsen mellan ytan 33 och ytan 34 har pressbrickan förflyttat sig ett avstånd utåt från bromsbrickorna 21 att den mellan- liggande fjädern 22 inte längre pressar samman bromsbrickorna 21. Bromsbrickorna är frikopplade och övertråd 8 kan trädas.

[0064] Växling från läge 3 till läge 1: När trådgivarorganet 11 är ställt i läge -3 befinner sig spetsen 35 hos hävarmen 30 alltid på ytan 33. Motorn körs i riktning Forvv. Drivfjä- dern 32 kommer då att driva fjäderspännaren 24 eftersom det inre kugghjulet 27 som driver fjäderspännaren 24 är anordnat på ett frihjul. Fjäderspännaren 24 roteras ända till dess att spetsen 35 på hävarmen 30 hamnar på lägsta nivå för ytan 34 , varvid läge 1 har intagits. o o oo oo I o I g I o o o 0 10 15 20 00 0 0000 000 O I 00 00 0000 00 0 0 0 0 0 O 0 00 0000 0 0 I .00.0 o. .g ' fi' 0 . :".:'°.: '- . . 5 .IL 6 U Û 6 15 .qi _ g 2 šhš-oâåøaizooä i . -

[0065] En stor fördel med det visade utföringsexemplet är att styrningen av trådtillförseln vid både trådportionering och vid friktionsbromsning av övertråden 8 kan genomföras med en och samma motor. Ytterligare en fördel är att den visade konstruktionen gör det möjligt att bygga samman stegmotor M, trådportioneringsorgan 20, R1 ,R2, R3, organ V för friktionsbromsning 21, 22, 23, 24 och tidpunktsgivare 13 i en och samma modul.

Denna moduluppbyggnad förbilligar konstruktionen och gör det enkelt att installera och utbyta hela modulen som en separat och kompakt enhet.

[0066] Naturligtvis är det möjligt att utföra styrningen av trådtillförseln till nålen 7 med hjälp av separerade organ för trådportionering och friktionsbromsning, där vardera orga- net är försett med var sin tillordnade motor för drivning av trådportioneringsorganen re- spektive drivning av organen för friktionsbromsning.

[0067] Symaskinen och förfarandet vid symaskinen är ovan beskrivna med styrning av tillförseln av övertråd vid både trådportionering och friktionsmatning, där i båda fallen styrningen kan innefatta en detektering av avvikelse mellan beräknad trådåtgång och verklig trådåtgång. En sådan extra finess är naturligtvis inte nödvändig att utnyttja. Upp- finnlngen kan varieras på så sätt att en detektering av nämnda avvikelse inte utnyttjas.

Vid en enklare variant av symaskin än den beskrivna kan trådportionering resp friktions- matning enligt det uppfinningsenliga sättet tillåtas styras enbart av beräknad trådåtgång, där någon detekterad verklig trådåtgång ej utnyttjas. 0 Uf' V 00 q: 000 0 0.:

Claims (1)

1. 0 15 20 25 en int: .JI- .. .Il CO. fizUfl ä'OI. u t! .'°, '°'$ en 526 s os 16 .Mlëpoqg Patentkrav En symaskin som innefattar: - en nål (7) som förses med en övertråd (8), - en gripare som hyser en spole för en undertråd, - ett drivorgan som driver nålen (7) att utföra en fram- och återgående rörelse, där nålen (7) under sin rörelse i samverkan med griparen utför stygn på ett sömnads- material (9) som matas fram mellan övertråd (8) och undertråd, genom att en till- dragare (5) i varje stygn drar åt en knut som formas i sömnadsmaterialet (9) av övertråden (8) och undertråden i samverkan, kännetecknar! av att symaskinen vidare har: _ - ett trådgivarorgan (11) som förser nålen (7) med övertråd (8) medelst, en trådportionerare, eller ett organ för friktionsbromsning av övertråden, - en omställare för växling mellan trådtillförsel medelst trådportioneraren eller me- delst organet för friktionsbromsning och - ett styrorgan som styr trådtillförseln från trådglvarorganet (11) till trådportionera- ren alternativt styr organet för friktlonsbromsning vid alla typer av på symaskinen valbara maskinmatade sömmar. Symaskinen enligt patentkrav 1, kännetecknar! av att styrorganet innefattar en processor (C) programmerad med ett styrprogram för symaskinen. Symaskinen enligt patentkrav 2, kännetecknad av att trådglvarorganet (11) inne- fattar en motor M som av processorn (C) tillhandahålls en styrsignal för att styra trådglvarorganet (11) så att tillförseln av övertråd (8) till nålen (7) verkställs av motorn M. Symaskinen enligt patentkrav 3, kännetecknad av att trådglvarorganet (11) inne- fattar en trådportionerare som matar övertråd (8) via motorn M med en av proces- sorn (C) fastställd trådmängd per stygn. Symaskinen enligt patentkrav 4, kännetecknad av att trådportioneraren innefat- tar drivrullar (R1, R2, R3) som anligger varandra och övertråden (8) och som via en utväxlingsmekanism (20) drivs av motorn M att mata den fastställda trådmäng- den per stygn. o 000 O no II ana 0 o 0:a 00 0 O n v 10 15 20 25 OO Inti Du en O I I I ' . I. .O 0000 zit. II OI 'CIO ä IC 10. 11. 12. 13. :oss I ö f ="-= z . aa . -"=“ï* 5 f'- 6 a' Û Û 17 -Q z _:"§'0å_,0ä,2OQá Symaskinenenligt patentkrav 3, kännetecknad av att trådgivarorganet (11) inne- fattar ett organ för friktionsbromsning av övertråden (8), vilket organ utövar en bromskraft på övertråden med en av processorn (C) via motorn M fastställd broms- kraft. Symaskinen enligt patentkrav 6, kännetecknad av att organet för friktionsbroms- ning av övertråden (8) innefattar bromsbrickor 21 vilka via motorn M inställes att utöva förutbestämd bromskraft på övertråden 8. Symaskinen enligt patentkrav 7, kännetecknad av att organet för friktionsbroms- ning av övertråden (8) innefattar en fjäderspännare 24 och en fjäder22, varvid motorn M styr fjäderspännaren 24 att inställa en fjäderkraft hos fjädern 22, så att fjädern 22 påverkar bromsbrickorna 21 att utöva en enligt processorn (C) beräknad bromskrafi på övertråden 8. Symaskinen enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att trådgivarorganet (11) inrättas att inta ett av växlingslägena: a) trådportionering där tillförsel av övertråd sker medelst trådportioneraren, b) friktionsbromsning där trådtillförsel sker medelst organet för friktionsbromsning och c) ett frlläge. Symaskinen enligt patentkrav 9, kännetecknar! av att omställaren är inrättad att medelst motorn M, som utgörs av en stegmotor ändra växlingsläge genom att den köres ett bestämt antal steg i en första eller andra ro- tationsriktning. Symaskinen enligt patentkrav 10, kännetecknad av att omställaren styrs av en prog ramsekvens i processorns C styrprog ram, där en operatörs val av söm eller val av friläge matas in till processorn som är programmerad till val av friläge eller tråd- tillförsel medelst trådportionering eller friktionsbromsning i beroende av inmat- ningen. Symaskinen enligt patentkrav 11, kännetecknad av att styrorganet styr trådtill- förseln från trådgivarorganet ( 11) så att en avvikelse mellan den beräknade åt- gången av övertråd (8) per stygn och en detekterad åtgång per stygn förs mot noll. Symaskinen enligt patentkrav 12, där symaskinen vidare innefattar ett drivorgan som via kopplingselement påverkar ett antal mekaniska element (1, 2, 5, 7), varav 10 15 20 25 O! ell: .OO- e I Goal .O0. 0000 ä 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. nålen (7) är ett sådant mekaniskt element, att utföra med varandra sinsemellan synkrona cykliska rörelser, kännetecknad av att den nämnda avvikelsen detekteras medelst en sensorfunktion som detekterar awi- kelsen mellan: - ett läge A för ett valt mekaniskt element (1, 2, 5, 7) som är ett börvärde för läget A vid en tidpunkt där ett förutbestämt värde P för en dragkraft i övertråden (8) uppnås vid åtdragning av en knut och - ett läge B för det valda mekaniska elementet (1, 2, 5, 7) som är ett ärvärde för läget B vidden tidpunkt t där det förutbestämda värdet P för dragkraften i övertrå- den (8) uppnås vid åtdragning av knuten. Symaskinen enligt patentkrav 13, kännetecknad av att sensorfunktionen innefat- tar en tidpunktsglvare (13) för bestämning av en tidpunkt t, vid vilken det valda mekaniska elementets (1, 2, 5, 7) ärvärde för läget B avläses. Symaskinen enligt patentkrav 14, kännetecknad av att det valda mekaniska ele- mentet utgörs av ett mekaniskt element ur gruppen: en första huvudaxel (1), en andra huvudaxel (2), en tilldragare (5), nålen (7), ett linjärt rörligt element drivet av symaskinens drivorgan, ett kring en rotationspunkt pendlande element drivet av symaskinens drivorgan Symaskinen enligt patentkrav 15, kännetecknad av att det valda mekaniska ele- mentet utgörs av symaskinens andra huvudaxel (2). Symaskinen enligt patentkrav 15 eller 16, kännetecknad av att tidpunktsgivaren (13) innefattar en dragkraftsdetektor (12) som känner av en förändring av drag- kraften i övertråden (8). Symaskinen enligt patentkrav 17, kännetecknad av att dragkraftsdetektorn inne- fattar en fjäder (12) som spänns upp av övertråden (8). Symaskinen enligt patentkrav 18, kännetecknad av att fjädern (12) är kopplad till en flagga (16) som ändrar läge vid spänning av fjädern (12). Symaskinen enligt patentkrav 19, kännetecknad av att tidpunktsgivaren (13) innefattar en ljusstråle (17) som bryts av flaggan (16) vid den tidpunkt t, då den förutbestämda dragkraften P föreligger i övertråden (8). 5 2 6 8 Ü 6 18 *oåšiatzooä 10 15 20 25 nu c oo nano un oo : : : :In 0. Q o. oooo :eo lø.gcu. .uo- .on' 0:00 'å .uø. Ilse i!! O O l I 'CO 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. oo coon I 0 0 .I 00 säs eos 19 feg: Symaskinen enligt patentkrav 20, kännetecknad av att tidpunktsgivaren (13) innefattar en ljusdetektor som avger en signal till en processor (C) i styrorganet (C, M), där signalen innehåller information om tidpunkten t. Symaskinen enligt patentkrav 10, kännetecknad av att processorn (C) har en lägesgivare för att avläsa läget B vid tidpunkten t. Symaskinen enligt patentkrav 11 eller 22, kännetecknad av att trådportioneraren, organet för friktionsmatning och motorn M är sammanbyggda till en modul som år monterbar och demonterbar som en enhet. Symaskinen enligt patentkrav 23, enbart när detta beror av patentkrav 22, kännetecknad av att tidpunktsgivaren är integrerad i modulen. Ett förfarande vid en symaskin som inkluderar: - ett trådgivarorgan (11) för att förse en nål (7) med en övertråd (8), - en gripare som hyser en spole för en undertråd, - ett drivorgan som driver nålen (7) att utföra en fram- och återgående rörelse där förfarandet kännetecknas av stegen att: - ett stygn utförs av nålen (7) under sin rörelse i samverkan med spolen på ett sömnadsmaterial som matas fram mellan övertråd (8) och undertråd, - en knut dras åt av en tilldragare (5) i stygnet för formning av en knut i sömnads- materialet av övertråden och undertråden i samverkan, - trådgivarorganet (11) tillför övertråd (8) till nålen (7) medelst portionering av en viss mängd tråd per stygn eller medelst friktionsbromsning av övertråden (8), - en omställare växlar mellan trådtillförsel medelst trådportionering och trådtillför- sel medelst friktionsbromsning, - åtgången av övertråd (8) per stygn beräknas vid valet trådportionering i ett styr- organ (C, M) i symaskinen och - trådtillförseln från trådgivarorganet, vid både alternativet trådportionering och friktionsbromsning, styrs av styrorganet (C, M) vid alla typer av på symaskinen valbara maskinmatade sömmar. Förfarandet enligt något av patentkrav 25, vidare innefattande steget att: - trådgivarorganet (11) inrättas att inta ett av växlingslägena: trådportionering, friktionsbromsning och friläge. Förfarandet enligt patentkrav 26, vidare innefattande steget att: -å-uäèmoun ..I= s 10 15 20 25 an Icon in en O I 0 I . .o ocov :do- g OI 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 526 806 2. omställaren inrättas att medelst drivning av en stegmotor M ändra växlingsläge genom att stegmotorn köres ett bestämt antal steg i en första (Forw) eller andra (Back) rotationsrlktning. Förfarandet enligt patentkrav 27, vidare innefattande stegen att: en processor (C) inkluderad i styrorganet programmeras med ett styrprogram för symaskinen och att omställaren styrs av en programsekvens i processorns C styrprogram, där en operatörs val av söm eller val av friläge matas in till processorn som är program- merad till val av typ av trådtillförsel eller friläge i beroende av inmatningen. Förfarandet enligt patentkrav 28, vidare innefattande steget att: trådgivarorganet (11) styrs av processorn (C) från trådportioneringsläget till friläget genom rotation av stegmotorn (M) ett bestämt antal steg N1 i den andra rotationsriktningen (Back). Förfarandet enligt patentkrav 28, vidare innefattande steget att: trådgivarorganet (11) styrs av processorn (C) från friläget till läget för friktionsbromsning genom rotation av stegmotorn (M) ett bestämt antal steg N2 i den andra rotationsrikt- ningen (Back). Förfarandet enligt patentkrav 28, vidare innefattande steget att: trådgivarorganet (11) styrs av processorn (C) från läget för friktionsbromsning till friläget genom rotation av stegmotorn (M) ett bestämt antal steg N3 i den första rotationsrikt- ningen (Forw). Förfarandet enligt patentkrav 28, vidare innefattande steget att: trådgivarorganet (11) styrs av processorn (C) från friläget till trådportioneringsläget genom rotation av stegmotorn (M) ett bestämt antal steg N4 i den första rotationsriktningen (Fon/v). Förfarandet enligt patentkrav något av föregående patentkrav, vidare innefattande steget att: styrorganet styr trådtillförseln från trådgivarorganet (11) så att en avvi- kelse mellan den beräknade åtgången av övertråd (8) per stygn och en detekterad åtgång per stygn förs mot noll. Förfarandet enligt patentkrav 33, där symaskinen vidare innefattar ett drivorgan som via kopplingselement påverkar ett antal mekaniska element (1, 2, 5, 7) varav 10 15 20 25 35. 36. 37. 38. 39. 40. 526 806 coon q coon .oo- .ø 21 f 3-§-oå,_ó3,.20flå.:.ÉÄ= ioolø c 0 o 0 OG Ö 0 0 I 0 . a 0 I 0 0 I 1 o u 910000 I 0 nålen (7) är ett sådant mekaniskt element, att utföra med varandra sinsemellan synkrona cykliska rörelser, vidare innefattande steget: avvikelsen mellan: - ett läge A för ett valt mekaniskt element (1, 2, 5, 7) som är ett börvärde för läget A vid en tidpunkt där ett förutbestämt värde P för en dragkraft i övertråden (8) uppnås vid åtdragning av en knut och - ett läge B för det valda mekaniska elementet (1, 2, 5, 7) som är ett ärvärde för läget B vid den tidpunkt t där det förutbestämda värdet P för dragkraften i övertrå- den (8) uppnås vid åtdragning av knuten, detekteras." Förfarandet enligt patentkrav 34, vidare innefattande steget att: - tidpunkten t avläses medelst en tidpunktsgivare (13) och - ärvärdet för läget B avläses vid tidpunkten t. Förfarandet enligt patentkrav 35, vidare innefattande steget att: - tidpunkten t bestämmes vid ett förutbestämt värde på dragkraften i övertråden (3)- Förfarandet enligt patentkrav 36, vidare innefattande steget att: - rotationsvinkeln B i förhållande till en referensvinkel (0°) för en av symaskinens huvudaxlar (1, 2) avläses av en processor (C) i styrorganet vid tidpunkten t och används i processorn som underlag för bestämning av ärvärdet. Förfarandet enligt patentkrav 37, vidare innefattande steget att: - motorn M styrs av processorn C medelst en styrsignal som inrättar ett trådgivar- organ (11) att tillföra övertråd (8) till nålen (7) så att beloppet av avvikelsen A - B minimeras. Förfarandet enligt patentkrav 38, vidare innefattande steget att: - motorn M styr en) i trådgivarorganet (11) anordnad trådportionerare som levererar övertråd (8) till nålen (7) i en mängd som är en funktion av en motorparameter, såsom stegtal för motorn. Förfarandet enligt patentkrav 38, vidare innefattande steget att: - motorn M styr trådgivarorganet (11) att medelst friktionbromsning av övertråden (8) till nålen (7) leverera övertråd i en mängd som är en funktion av en motorpa- rameter, såsom stegtal för motorn. o o 0 0 0 Q U 0 I 0 0 -âvzísisizoae = oo not' .. ...g 0 :can :. .: o' o I 0 00 .,: 0 v 0 o 526 eos H Icon I oouon O 41. Förfarandet enligt patentkrav 39 eller 40, vidare innefattande steget att: - motorn M är en stegmotor som av processorn styrs att drivas ett antal steg som står i proportion tiii beräknad trådåtgång och avvikelsen A - B. 0 I 0 .I IIOI IQ IC III! OI I Û O O O I :On 0 I 0 1 00 OI 0 O 0 II