SE526443C2 - Låssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor för att åstadkomma en flytande golvbeläggning - Google Patents

Description

25 30 35 dock påpekas att uppfinningen kan användas i valfria golvskivor med valfria låssystem, där golvskivorna kan sammanfogas med ett mekaniskt låssystem i horisontell och vertikal riktning. Uppfinningen kan således även vara tillämpbar pà exempelvis homogena trägolv, parkettgolv med en kärna av trä eller träfiberbaserat material och liknande som tillverkas som separata golvpaneler, golv med en tryckt och företrädesvis även lackerad yta och liknande. Uppfinningen kan även användas för sammanfogning av exempelvis väggpaneler.

Uppfinningens bakgrund Laminatgolv består i regel av en stomme av en 6-ll mm tjock träfiberskiva, ett 0,2-0,8 mm tjockt övre dekora- tivt ytskikt av laminat och ett 0,1-0,6 mm tjockt undre balansskikt av laminat, plast, papper eller liknande. Yt- skiktet skapar golvskivornas utseende och slitstyrka.

Stommen ger stabilitet, och balansskiktet håller skivan (RH) året. Golvskivorna läggs flytande, d v s utan fast- plan när den relativa luftfuktigheten varierar över limning, på ett befintligt undergolv. Traditionella hårda golvskivor i flytande golv av detta slag fogas i regel medelst limmade not/fjäderförband (dvs förband med en tunga på en golvskiva och ett tungspàr på angränsande golvskiva) på lång- och kortsida. Vid läggningen sammanförs skivorna horisontellt, varvid en utskjutande tunga utmed en skivas fogkant förs in i ett tungspår ut- med en angränsande skivas fogkant. Samma metod används på både lång- och kortsida.

»Utöver dylika traditionella golv, vilka sammanfogas medelst limmade tung/tungspársförband, har det under se- nare år utvecklats golvskivor som inte kräver användning av lim utan istället sammanfogas mekaniskt med hjälp av så kallade mekaniska låssystem. Dessa system innehåller làsorgan som låser skivorna horisontellt och vertikalt.

De mekaniska làssystemen formas i regel genom en bearbetning av skivans kärna. Alternativt kan delar av 10 15 20 25 30 35 Gunno lâssystemet bildas av ett separat material exempelvis aluminium som är integrerat med golvskivan, d v s förenats med golvskivan redan i samband med tillverkningen av denna.

De främsta fördelarna med flytande golv med mekaniska làssystem är att de kan läggas lätt och snabbt genom olika kombinationer av invinkling, insnäppning och inskjutning.De kan också lätt tas upp igen och återan- vändas på annan plats. En ytterligare fördel med de mekaniska làssystemen är att golvskivornas kantpartier kan utformas i material som inte behöver ha goda lim- ningsegenskaper. Det vanligaste kärnmaterialet är träfiberskiva med hög densitet och god stabilitet vanligen benämnd HDF - high density fiberboard. Ibland används även MDF - medium density fiberboard - som kärna.

Laminatgolv och även många andra golv med ett ytskikt av plast, trä, träfanér, kork och liknande tillverkas genom att ytskikt och balansskikt appliceras på ett kärn- material. Denna applicering kan ske genom limning av ett redan tillverkat dekorativt skikt, exempelvis när träfi- berskivan förses med ett dekorativt högtryckslaminat, som framställts i en separat operation där flera impregnerade pappersark pressas samman under högt tryck och hög tempe- ratur. Den i dag vanligaste metoden vid tillverkning av laminatgolv är dock direktlaminering som bygger på en modernare princip där både tillverkningen av det dekora- tiva laminatskiktet och fastsättningen på träfiberskivan sker i ett och samma tillverkningssteg. Impregnerade pap- persark appliceras direkt pá skivan och pressas samman under tryck och värme utan någon limning.

Utöver dessa två metoder används en rad andra metoder för att förse kärnan med ett ytskikt. Ett dekorativt mönster kan tryckas pà kärnans yta, som sedan exempelvis lackeras med ett slitskikt. Kärnan kan också förses med ytskikt av trä, fanér, dekorativt papper eller plastfo- lie, och dessa material kan sedan beläggas med ett slit- skikt. Kärnan kan också förses med ett mjukt slitskikt, 10 15 20 25 30 35 exempelvis nålfilt. Ett sådant golv har goda ljudegenskaper.

I regel ger ovannämnda metoder som resultat ett panelämne i form av en stor skiva som därefter sågas upp i exempelvis ett 10-tal golvpaneler, vilka sedan bearbe- tas till golvskivor. Ovannämnda metoder kan i vissa fall resultera i färdiga golvpaneler och uppsägning är då inte nödvändig innan bearbetningen till färdig golvskiva ge- nomförs. Tillverkning av enskilda golvpaneler förekommer mest då panelerna har ett ytskikt av trä eller träfaner.

Ovanstående golvpaneler kantbearbetas i samtliga fall individuellt till golvskivor. Kantbearbetningen görs i avancerade fräsmaskiner, där golvpanelen är exakt positi- onerad mellan en eller flera kullagrade kedjor och band, så att den med hög hastighet och precision kan föras för- bi ett antal fräsmotorer, som är försedda med diamant- verktyg eller metallverktyg, vilka bearbetar golvpanelens kant. Genom användning av flera fräsmotorer som arbetar i olika vinklar kan avancerade foggeometrier formas med hastigheter överstigande 100 m/min och med en noggrannhet av =0,02 mm.

Definition av vissa termer I den efterföljande texten benämns den färdig- monterade golvskivans synliga yta för "framsida”, medan golvskivans motstàende, mot undergolvet vända, sida benämns "baksida". Det skivformiga utgångsmaterial som används benämns "kärna". När kärnan belagts med ett ytskikt närmast framsidan och företrädesvis även ett bildar den ett halvfabrikat som benämns ”go1vpanel" eller "panelämne" i det fall då balansskikt närmast baksidan, halvfabrikatet, i en efterföljande operation, delas upp i ett flertal ovannämnda golvpaneler. När golvpanelerna är kantbearbetade så att de erhållit sin slutgiltiga form med låssystemet benämns de ”golvskivor". Med "ytskikt" avses samtliga skikt som appliceras pà kärnan närmast framsidan och som täcker företrädesvis hela framsidan av 10 15 20 25 30 35 u o n n o o nu 0000 con: so; 1 golvskivan. Med ”dekorativt ytskikt” avses skikt som huvudsakligen är avsett för att ge golvet sitt dekorativa utseende. Med "slitskikt" avses skikt som främst är avsett för att förbättra framsidans slitstyrka. I laminatgolv består detta skikt i regel av ett transparent papper med inblandning av aluminiumoxid som är impregnerat med melaminhartz. Med "förstärkningsskikt" avses skikt som främst är avsett att förbättra ytskiktets förmåga att motstå slag och tryck samt att i vissa fall även kompensera kärnans ojämnheter så att dessa ej blir synliga vid ytan. I högtryckslaminat består detta förstärkningsskikt i regel av ett brunt kraftpapper som impregneras med fenolhartz. Med "horisontalplan" avses ett plan som ligger parallellt med den yttre delen av ytskiktet. Omedelbart intill varandra liggande övre delar av två angränsande fogkanter hos tvâ sammanfogade golvskivor tillsammans definierar ett mot horisontalplanet vinkelrätt "vertikalp1an”.

Golvskivans yttre delar vid golvskivans kant mellan framsidan och baksidan kallas "fogkant". Fogkanten har i regel flera "fogytor" som kan vara vertikala, horison- tella, vinklade, avrundade, avfasade, etc. Dessa fogytor finns pà olika material, t ex laminat, träfiberskivor, trä, plast, metall (särskilt aluminium) eller tätnings- material. Med ”fogkantparti" avses golvskivans fogkant samt en del av golvskivans partier närmast fogkanten.

Med ”fog” eller ”låssystem" avses samverkande kopp- lingsorgan, som sammankopplar golvskivorna vertikalt och/eller horisontellt. Med ”mekaniskt låssystm” avses att sammanfogning kan ske utan lim. Mekaniska låssystem kan i många fall dessutom sammanfogas med lim.

Med ovanstående tekniker kan man framställa laminatgolv som är mycket naturtrogna kopior av trägolv, sten, klinker och liknande och som är mycket lätta att lägga med mekaniska låssystem. Golvskivornas längd och bredd är i regel 1,2 * 0,2 meter. Under senare tid har också laminatgolv med andra format börjat marknadsföras. 10 15 20 25 30 35 (f: PO çn ß ç> <..\' De tekniker som används för att framställa sådana golvskivor med mekaniska làssystem är dock fortfarande relativt kostsamma eftersom bearbetningen av fogpartierna i syfte att forma det mekaniska làssystemet ger upphov till betydande spill, speciellt då golvskivornas bredd minskas så att fogpartiernas längd per kvadratmeter golvyta ökar. Nya format skulle kunna tillverkas och marknaden för dessa typer av golv skulle kunna öka väsentligt om de mekaniska låssystemen skulle kunna framställas på ett enklare och billigare sätt och med bättre funktion.

Känd teknik och problem med denna För att underlätta förståelsen och beskrivningen av föreliggande uppfinning samt insikten av de för uppfin- ningen bakomliggande problemen, följer nu med hänvisning till fig 1-8 på bifogade ritningsblad en beskrivning av såväl grundkonstruktion som funktion hos golvskivor en- ligt WO 9426999 samt tillverkningsprinciperna för framställning av laminatgolv och mekaniska låssystem i allmänhet. I tillämpliga delar gäller den efterföljande beskrivningen av den kända tekniken även nedan beskrivna utföringsexempel av föreliggande uppfinning.

Fig 3a och 3b visar en golvskiva 1 enligt WO94 26999 uppifrån respektive underifrån. Skivan 1 är rektangulär med en översida 2, en undersida 3, två motstående lång- sidor med fogkantpartier 4a resp 4b, och två motstående kortsidor med fogkantpartier 5a resp 5b.

Såväl långsidornas fogkantpartier 4a, 4b som kort- sidornas fogkantpartier 5a, 5b kan sammanfogas mekaniskt utan lim i en riktning D2 i fig lc, så att de möts i ett vertikalplan VP (markerat i fig 2c) och så att de i lagt tillstånd har sina ovansidor i ett gemensamt horisontalplan HP (markerat i fig 2c).

Vid det visade utförandet, som är ett exempel på golvskivor enligt WO 9426999 (fig 1-3 på bifogade rit- ningar), har skivan 1 en fabriksmonterad plan list 6, 10 15 20 25 30 35 00 000: 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 000 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0000 0000 000 0"'- F' J Q\ 45 :x xyx' som löper utmed hela långsidan 4a och som är tillverkad av en böjbar, fjädrande aluminiumplåt. Listen 6 sträcker sig utåt förbi vertikalplanet VP vid fogkantpartiet 4a.

Listen 6 kan vara fäst mekaniskt enligt det visade utförandet eller också med lim eller på annat sätt. Som anges i nämnda skrifter, kan man som material för en list, som fästs vid golvskivan på fabriken, även använda andra listmaterial, såsom plåt av annan metall, profiler av aluminium eller plast. Såsom också anges i WO 9426999 kan listen 6 istället vara utformad i ett stycke med skivan 1, exempelvis genom lämplig bearbetning av skivans 1 stomme.

Föreliggande uppfinning är främst användbar för att förbättra golvskivor där listen 6 eller åtminstone en del av denna är utformad i ett stycke med stommen, och uppfinningen löser speciella problem som föreligger vid sådana golvskivor och deras tillverkning. Stommen i golvskivan behöver inte men är företrädesvis bildad av ett enhetligt material. Listen 6 är alltid integrerad med skivan 1, dvs den skall ha utformats på skivan eller vara fabriksmonterad.

En likadan fast kortare list 6' skivans 1 ena kortsida 5a. Listens 6 förbi vertikalplanet är anordnad utmed VP utskjutande del är utformad med ett låselement 8, som sträcker sig utmed hela listen 6. Låselementet 8 har i den nedre delen en mot vertikalplanet VP vänd aktiv låsyta 10 med en höjd av exempelvis 0,5 mm. Vid läggning- en samverkar denna låsyta 10 med ett låsspàr 14, som är upptaget i undersidan 3 av fogkantpartiet 4b hos en an- gränsande skivas 1' motsatta långsida. Listen 6' längs kortsidan är försedd med ett motsvarande låselement 8', och fogkantpartiet 5b hos den motsatta kortsidan har ett motsvarande låsspàr 14'. Làsspårens 14, 14' bort från vertikalplanet VP vända kant bildar en aktiv låsyta 10' för samverkan med låselementets aktiva låsyta 10.

För mekanisk hopfogning av såväl långsidor som kort- sidor även i vertikal led (riktning D1 i fig lc) är ski- 10 15 20 25 30 35 o nu oo 0000 o 0 n I u o o: c n I q g g 0 I o 0 o o 0 o n o c O toan noen uno _ o o o c o øuonø n o n o van 1 vidare utmed sin ena långsida (fogkantpartiet 4a) och sin ena kortsida (fogkantpartiet Sa) utformad med en i sidled öppen urtagning eller not 16. Denna avgränsas uppåt av en övre läpp vid fogkantpartiet 4a, Sa och nedåt av respektive list 6, 6'. Vid de motsatta kantpartierna 4b och 5b finns en övre urfräsning 18, som definierar en med urtagningen eller noten 16 samverkande låstunga 20 (se fig. 2a).

Fig. la-1c visar hur två långsidor 4a, 4b hos två dylika skivor 1, 1' på ett underlag U kan sammanfogas genom nedvinkling genom svängning kring ett centrum C nära skärningen mellan horisontalplanet HP och vertikalplanet VP, medan skivorna hàlles väsentligen i beröring med varandra. 5b kan sammanfogas genom insnäppning. Långsidorna 4a, 4b kan Fig 2a-2c visar hur skivornas 1, 1' kortsidor Sa, sammanfogas med båda metoderna, medan sammanfogningen av kortsidorna 5a, 5b - efter läggning av första raden av golvskivor - normalt sammanfogas enbart genom insnäpp- ning, sedan làngsidorna 4a, 4b först har sammanfogats.

När en ny skiva 1' och en tidigare lagd skiva 1 skall sammanfogas utmed sina làngsidokantpartier 4a, 4b enligt fig la-lc, trycks den nya skivans 1' làngsidokant- parti 4b mot den tidigare lagda skivans 1 làngsidokant- parti 4a enligt fig la, så att låstungan 20 förs in i ur- tagningen eller noten 16. Skivan 1' vinklas sedan ned mot undergolvet U enligt fig lb. Därvid går låstungan 20 helt in i urtagningen eller noten 16 samtidigt som listens 6 làselement 8 snäpper upp i lásspåret 14. Under denna ned- vinkling kan låselementets 8 övre del 9 vara verksam och åstadkomma en instyrning av den nya skivan 1' mot den tidigare lagda skivan 1.

I sammanfogat läge enligt fig. lc är skivorna 1, 1' visserligen lästa i både Dl-riktningen och D2-riktningen utmed sina làngsidokantpartier 4a, 4b, men skivorna 1, 1' kan förskjutas relativt varandra i fogens längdriktning utmed làngsidorna (dvs riktningen D3). 10 15 20 25 30 I: m a, ä. /) E o: ëunzu.. :q :noga . :no:.nu. 'nal nu. o 9 I fig. 2a-2c visas hur skivornas l, 1' kortsidokant- partier 5a och Sb kan sammanfogas mekaniskt i både Dl- och D2-riktningen genom att den nya skivan 1' förskjuts väsentligen horisontellt mot den tidigare lagda skivan 1.

Speciellt kan detta göras sedan den nya skivans l' làng- sida genom invinkling enligt fig la-c sammanfogats med en tidigare lagd skiva 1 i en angränsande rad. I det första steget i fig. 2a samverkar avfasade ytor vid urtagningen 16 respektive låstungan 20 så att listen 6' tvingas nedåt som en direkt följd av kortsidokantpartiernas Sa, 5b sam- manföring. Under den avslutande sammanföringen snäpper listen 6' upp, när låselementet 8' går in i låsspàret 14', så att de aktiva làsytorna 10, 10' på låselementet 8' resp i låsspåret 14' kommer i ingrepp med varandra.

Genom upprepning av de i fig la-c och 2a-c visade momenten kan hela golvläggningen läggas utan lim och ut- med samtliga fogkanter. Således gäller att kända golvski- vor av ovannämnda slag sammanfogas mekaniskt genom att de i regel först vinklas ned på långsidan och genom att kortsidorna, när långsidan är låst, snäpps ihop genom horisontell förskjutning av den nya skivan 1' utmed den redan lagda skivans 1 làngsida (riktningen D3). Skivorna 1, 1' kan, utan att fogen skadas, tas upp igen i omvänd ordning som de blivit lagda och sedan åter läggas. Delar av dessa läggningsprinciper är tillämpliga även i samband med föreliggande uppfinning.

Làssystemet möjliggör förskjutning längs fogkanten i låst läge efter det att en valfri sida sammanfogats. Läggning kan därför ske på ett flertal olika sätt som samtliga är varianter på de tre grundmetoderna > Vinkling av làngsida och insnäppning av kortsida. > Snäppning av làngsida - snäppning av kortsida > Vinkling av kortsida, , förskjutning av den nya skivan längs den tidigare skivans kortsidokant samt slutligen nedvinkling av två skivor. Dessa läggningsmetoder kan även kombineras med inskjutning längs fogkanten 10 15 0 00 00 0000 0 0 0 o 0 I O 000 0 o o n 0 0 0 0 0 0 0 0 0000 0000 000 om hö gm 10 Den vanligaste och säkraste läggningsmetoden är att långsidan först vinklas ned och läses mot en annan golv- skiva. Därefter sker en förskjutning i låst läge mot en tredje golvskivas kortsida så att insnäppning av kortsi- dan kan ske. Läggning kan också göras genom att en sida, lång- eller kortsida, snäpps ihop med en annan skiva.

Därefter sker en förskjutning i làst läge tills den andra sidan snäpper ihop med en tredje skiva. Båda dessa meto- der kräver insnäppning av minst en sida. Läggning kan emellertid ske även utan insnäppning. Det tredje alterna- tiv är att en första skivas kortsida vinklas in först mot en andra skivas kortsida som redan är fogad på sin lång- sida mot en tredje skiva. Efter denna sammanfogning vink- las i regel den första och den andra skivan upp en aning.

Den första skivan förskjuts i uppvinklat läge längs sin kortsida tills den första och den tredje skivans övre fogkanter är i kontakt med varandra, varefter båda skivorna gemensamt vinklas ned.

Den ovan beskrivna golvskivan och dess låssystem har vunnit stor framgång på marknaden. En mängd varianter av detta làssystem förekommer på marknaden främst i samband med laminatgolv men även tunna trägolv med yta av fanér och parkettgolv.

Upptagning kan ske på flera olika sätt. Samtliga metoder kräver dock att långsidorna kan vinklas upp.

Kortsidorna kan därefter vinklas upp eller dras ut längs fogkanten. Ett undantag är små golvskivor med en storlek motsvarande en parkettstav som exempelvis läggs i fiskbensmönster. Dessa små golvskivor kan frigöras genom att utdragning längs långsidan så att kortsidorna snäpper ut. Möjligheten att vinkla främst långsidor är av stor betydelse för ett väl fungerande làssystem. Upptagning sker i regel med start i första eller sista raden av det lagda golvet.

Figur 5a -5e visar framställning av ett laminatgolv.

Figur 5a visar framställning av högtryckslaminat. Ett 000000 10 15 20 25 30 35 o oo no nu a o o o o o ol o o oao u o o o o o g o o o o oooo oooo ooo o ll slitskikt 34 av ett transparent material med hög slit- styrka impregneras med melamin med inblandning av alumi- niumoxid. Under detta skikt 34 läggs ett dekorativt skikt 35 av papper impregnerat med melamin. Ett eller flera lager förstärkningsskikt 36a, 36b av stompapper impregne- rade med fenol läggs under dekorskiktet 35 och hela pake- tet läggs i en press där det under tryck och värme härdar till ett ca 0,5-0,8 mm tjockt ytskikt 31 av högtrycksla- minat. Fig. 5c visar hur detta ytskikt 31 sedan kan lim- mas tillsammans med ett balansskikt 32 till en kärna 30 för att utgöra ett panelämne 3.

Fig. Sd och 5e visar direktlaminering. Ett slitskikt 34 i form av en overlay och ett dekorskikt 35 av dekor- papper läggs direkt på en kärna 30, varefter samtliga tre delar och i regel även ett bakre balansskikt 32 läggs in i en press där de under värme och tryck härdar till ett panelämne 3 med ett dekorativt ytskikt 31 med en tjocklek av ca 0,2 mm.

Efter lamineringen sågas panelämnet upp till golvpaneler. Då det mekaniska làssystemet görs i ett stycke med golvskivans kärna formas fogkanterna vid den efterföljande bearbetningen till mekaniska låssystem av olika slag som samtliga làser golvskivorna i horisontell D2 och vertikal Fig. riktning D1. 4a-d visar i fyra steg framställning av en golvskiva. Fig. skikt 31, panelämne 3 där 4a visar de tre grundkomponenterna yt- 30 och balansskikt 32. Fig. 4b visar ett ytskikt och balansskikt applicerats pà kärna kärnan. Fig. 4c visar hur golvpaneler 2 framställs genom uppdelning av panelämnet. Fig. 4d visar hur golvpanelen 2 efter kantbearbetning får sin slutliga form och blir en färdig golvskiva 1 med ett låssystem 7, 7' som i detta fall är mekaniskt, på långsidorna 4a, 4b.

Figur 6a-8b visar några vanliga varianter av mekaniska låssystem som formas genom en bearbetning av golvskivans kärna. Fig. 6a,b visar ett system som kan vinklas och snäppas med mycket god funktion. Figur 7a,b 10 15 20 25 30 35 596 Arfgg u n u o nu han! Coco va: 12 visar en snäppfog som ej kan öppnas. Fig. 8a,b visar en fog som kan vinklas och snäppas men som har sämre hàllfasthet och funktion än làssystemet enligt fig. 6.

Såsom framgår av dessa figurer har de mekaniska låssystem delar som skjuter ut förbi de övre fogkanterna och detta ger upphov till dyrbart spill (w), dels på grund av sàgklingans SB avverkning vid uppdelning av panelämnet och då ytmaterial och kärna avverkas i samband med utformningen av làssystemets delar.

Dessa system och tillverkningsmetoder är behäftade med en rad problem som bl a är relaterade till kostnader och funktion.

Aluminiumoxiden och även förstärkningsskikten som ger laminatgolvet dess höga slitstyrka och slaghàllfasthet sliter hårt på verktygen vars tänder består av diamant.

Frekvent och dyrbar omslipning måste göras speciellt av de verktygsdelar som avverkar ytskiktet.

Bearbetning av fogkanterna ger upphov till dyrbart spill dà kärnmaterial och ytmaterial avverkas för att forma làssystemets delar.

För att kunna forma ett mekaniskt låssystem med utskjutande delar måste i regel golvskivans bredd ökas och dekorpapperet i flera fall breddanpassas. Detta kan leda till produktionsproblem och avsevärda investeringar speciellt vid tillverkning av parkettgolv.

Ett mekaniskt låssystem har en mera komplicerad geometri än ett traditionellt låssystem som fogas med lim. Antalet fräsmotorer mäste i regel utökas och detta kräver att nya och mera avancerade fräsmaskiner måste anskaffas.

För att klara kraven på hållfasthet, böjbarhet i samband med insnäppning och làg friktion i samband med förskjutning i låst läge krävs att kärnan är av hög kvalitet. Dessa kvalitetskrav, som är nödvändiga för lássystemet, är inte alltid nödvändiga för golvets övriga egenskaper såsom stabilitet och slaghållfasthet. Till följd av làssystemet måste således hela golvskivans kärna 10 15 20 25 30 35 526 f' H 13 vara av onödigt hög kvalitet och detta ökar tillverkningskostnaden.

För att motverka dessa problem har man tillgripit olika metoder. Den främsta metod är att begränsa de utskjutande delarnas utsträckning förbi övre fogkant.

Detta ger i regel sämre hállfasthet och svårigheter att lägga eller att lösgöra golvskivorna.

En annan metod är att tillverka delar av làssystemet i ett annat material exempelvis aluminiumplàt eller aluminiumprofiler. Dessa metoder kan ge en hög hállfasthet och god funktion men är i regel väsentligt dyrare. I visa fall kan de ge en något lägre kostnad än ett bearbetat utförande men detta förutsätter att golvskivor är dyra i tillverkning och att spillet är mycket kostsamt, sàsom kan vara fallet då golvskivorna tillverkas av exempelvis högkvalitativt högtryckslaminat.

I billigare golvskivor av lågtryckslaminat är kostnaden för dessa låssystem av metall högre än då làssystemet maskinbearbetas ur skivans kärna. Investeringen i specialutrustning, som krävs för att forma och fästa aluminiumlisten till golvskivans fogkant, kan vara betydande.

Det är också känt att separata material kan limmas som ett kantparti och formas genom bearbetning i samband med att fogkanterna i övrigt bearbetas. Limningen är besvärlig och bearbetningen kan ej förenklas.

Golvskivor kan också sammanfogas med separata lösa klamrar av metall som i samband med läggning sammanfogas med golvskivan. Detta ger en besvärlig läggning och tillverkningskostnaden är hög. Klamrar placeras i regel under golvskivan och fästs i golvskivans baksida. De är ej lämpliga för användning i tunna golv Exempel på sådana klamrar finns beskrivna i DE 42 15 273 och US 4, 819,932.

Fästanordningar av metall finns beskrivna i US 4, 169,688, US 5, 295, 341, DE 33 43 601 och JP 614 553. EP 10 15 20 25 30 35 (_11 f 'AJ ÅA: Ä OI o! n 0 o p n c o o n o I o nu I o o o o o 0 0 I o o u I ' oo Oona vara in. x r \_. | 14 1 146 182 visar profiler av termoplast som kan snäppas in i fogpartet och som låser golvskivorna med en snäppfunktion. Samtliga dessa alternativ har en dålig funktion och är dyrare i tillverkning och besvärligare och därmed kostsammare att installerag än kända bearbetade låssystem. WO 96/27721 visar separata fogdelar som sätts fast i golvskivan med limning. Detta är en dyr och besvärlig metod.

Kort beskrivning av uppfinningen och ändamål med denna Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att eliminera eller kraftigt minska ett eller flera av de problem som förekommer i samband med tillverkning av golvskivor med mekaniska làssystem. Det gäller speciellt sådana golvskivor med mekaniska làssystem som är framställda i ett stycke med golvskivans kärna. Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en rationell och kostnadseffektiv tillverkningsmetod för tillverkning av ämnen, som senare skall utgöra delar av golvskivornas mekaniska låssystem. Ett tredje ändamål är att åstadkomma en rationell metod för att för sammanfogning av dessa ämnen med golvskivans fogparti för bildande av ett integrerat mekaniskt làssystem som låser vertikalt och horisontellt. Ett fjärde ändamål är att åstadkomma ett làssystem som möjliggör läggning och upptagning av golvskivor som befinner sig mellan de först lagda och sist lagda raderna i ett redan sammanfogat golv. Ett femte ändamål är att åstadkomma ett fogsystem och golvskivor som kan läggas genom en vertikal rörelse parallellt med vertikalplanet.

Uppfinningen bygger på en första insikten att delar av det mekaniska låssystemet bör framställas av en separat list, som kan ha andra egenskaper än golvskivans kärna, som inte innehåller dyra och svårbearbetade ytskikt och som kan framställas av ett skivmaterial tunnare än golvskivans kärna. Detta möjliggör att 10 15 20 25 30 35 526 Ms .¿";fj=_-:j=z::; 15 materialspill kan reduceras och lássystemet kan ges bättre egenskaper speciellt anpassade till funktion och hállfasthetskrav på lång- och kortsidan.

Uppfinningen bygger på en andra insikt att den separata listen företrädesvis bör framställa av ett skivformat material som genom mekanisk bearbetning kan ges sin slutliga form på ett kostnadseffektivt sätt och med hög precision.

Uppfinningen bygger pà en tredje insikt att den listen bör kunna integreras med golvskivans fogkantparti på ett rationellt sätt med hög precision och hållfasthet genom företrädesvis en mekanisk sammanfogning där ett föredraget alternativ kan vara insnäppning i golvskivans kärna väsentligen parallellt med golvskivans horisontalplan. Insnäppningen, som även kan kombineras med en vinkelrörelse, bör företrädesvis åstadkommas genom en formförändring av ett notspår i golvskivans fogkantparti Den mekaniska sammanfogningen mellan golvskivan och den separata listen bör företrädesvis möjliggöra en relativ rörelse mellan golvskivan och den separata listen längs fogkanten. På detta sätt kan spänningar, i de fall golvskivan och listen rör sig olika till följd av olika materials fukt- och värmerörelser, elimineras. De mekaniska sammanfogningen ger stora frihetsgrader vid val av material eftersom limningsproblemen inte existerar.

Uppfinningen bygger pá en fjärde insikt att bearbetning av golvskivornas kanter kan göras enklar och snabbare med färre och enklare verktyg som både är billigare i inköp och billigare att slipa samt att mera avancerade foggeometrier kan åstadkommas om framställningen av lássystemet görs genom en bearbetning av en separat list som kan formas från ett skivformat material med goda bearbetningsegenskaper. Denna separata list kan efter bearbetningen integreras med golvskivan pà ett rationellt sätt. 10 15 20 25 30 35 526 f ß "fä szz; 16 Uppfinningen bygger på en femte insikt att listens böjförmåga i samband med insnäppning av golvskivorna mot varandra, kan förbättras genom att dels listen kan göras i ett material som har en bättre böjförmåga än golvskivans kärna och dels att den separata listen kan röra sig i snäppförbandet.

Slutligen bygger uppfinningen på insikten att flera lister bör tillverkas i samma fräsmoment och att de bör framställas på så sätt att de kan vara sammanfogade med varandra till ett listämne. Listerna kan på detta sätt tillverkas, hanteras, separeras och integreras med golvskivan på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt och med hög precision.

Uppfinningen är speciellt lämpad att användas i golv- skivor vars låssystem innehåller en separat list som är bearbetad från ett skivformat material företrädesvis innehållande träfibrer exempelvis spånskiva, MDF, HDF, kompaktlaminat, plywood och liknande. Dessa skivmaterial kan bearbetas rationellt och med hög precision och formstabilitet. HDF med hög densitet exempelvis ca 900 kg/m3 eller högre samt kompaktlaminat bestående av träfibrer och härdplaster, exempelvis fenol, är mycket lämpliga som halvfabrikat för tillverkning av listämnen.

Ovannämnda skivmaterial kan också genom exempelvis impregnering med lämpliga kemikalier, i samband med skivmaterialets tillverkning alternativt före eller efter bearbetningen, då de formats till listämne eller lister.

De kan ges förbättrade egenskaper exempelvis avseende hàllfasthet, böjbarhet, fuktresistens, friktion och liknande. Listerna kan också infärgas i dekorativt syfte.

Olika färger kan användas för olika golvtyper.

Skivmaterialet kan också bestå av olika plastmaterial som genom bearbetning formas till lister. Speciella skivmaterial kan framställas genom limning eller laminering av exempelvis olika lager av träfiberskivor och plastmaterial. Sådana kompositmaterial kan anpassas för att i samband med bearbetningen av listerna ge 10 15 20 25 30 35 oo n , . . I". .in 'On :nu o .' ' ' ' v v a o n. °' v; z 1.:; n n . , , , l : ' 0 u fl I n a n ' ' OI c ao anno 010000: I LH PO Q\ J _1|'*\ 9 17 förbättrade egenskaper i exempelvis fogytor som är kraftigt belastade eller som bör ha god flexibilitet eller låg friktion. Det är också möjligt att forma lister som profiler genom extrudering av termoplast, kompositprofiler eller metall, exempelvis aluminium, men detta blir i regel dyrare än maskinbearbetning.

Tillverkningshastigheten är endast en bråkdel av de hastigheter som kan uppnås i moderna bearbetningsmaskiner.

Listerna kan bestå av samma material som golvskivans kärna, eller av samma materialtyp som kärnan men av en annan kvalitet eller av ett helt annat material än kärnan.

Listerna kan också utformas så att en del är synlig från ytan och utgör ett dekorativt parti.

Listerna kan också ha tätningsorgan som förhindra inträngning av fukt in i golvskivans kärna eller genom låssystemet. De kan också förses med komprimerbara flexibla skikt av exempelvis gummimaterial.

Listerna kan finnas vid långsidan och kortsidan eller enbart vid en sida. Den andra sidan kan bestå av ett annat traditionellt eller mekaniskt låssystem.

Làssystemen kan vara spegelvända och de kan möjliggöra en låsning av lángsida mot kortsida.

Listerna pà lång- och kortsidan kan vara av samma material och samma geometri men de kan också bestå av olika material och olika geometrier. De kan vara speciellt anpassade för de olika krav på funktion, hàllfasthet och kostnad som ställs för låssystemen på de olika sidorna. Långsidan innehåller exempelvis mera fogmaterial än kortsidan och läggs i regel genom läggning. Vid kortsidan är kraven på hàllfasthet större och sammanfogning sker ofta genom insnäppning som kräver flexibla och starka fogmaterial.

Såsom nämnts ovan är invinkling av främst làngsidor av stor betydelse. Ett fogsystem som möjliggör invinkling och uppvinkling kräver i regel en bred list som ger 10 15 20 25 30 35 _ I? g I' :oc' u. 1 .øø.: .gq- ... .,,. ..... .

I ZÉÖ 4 4-J gufifljïg gg:¿.4 : s, u- .:** 18 mycket spill. Uppfinningen är således speciellt lämpad för fogsystem som kan vinklas kring övre fogkanter.

Golvskivans format kan vara rektangulärt eller kvadratiskt. Uppfinningen är speciellt lämpad för smala golvskivor eller golvskivor som har formen av exempelvis parkettstavar. Golv med sådana golvskivor innehåller många fogar och separata fogdelar ger då betydande besparingar. Uppfinningen är också särskilt lämpad för tjocka laminatgolv exempelvis 10-12 mm där spillkostnaden är hög och ca 15 mm parkettgolv med en kärna av trälameller, där det är svårt att forma ett låssystem genom bearbetning av trämaterial längs och tvärs fiberriktningen. En separat list kan ge avsevärda kostnadsfördelar och bättre funktion.

Det är inte heller nödvändigt att listen finns längs hela fogkanten. Långsidan eller kortsidan kan exempelvis ha fogpartier som inte innehåller separata fogdelar. På detta sätt kan ytterligare kostnadsbesparingar åstadkommas särskilt i de fall då den separata listen är av hög kvalitet, exempelvis kompaktlaminat.

Den separata listen kan utgöra en del av det horisontella och vertikala förbandet men den kan också utgöra enbart en del av det horisontella eller det vertikala förbandet.

De olika aspekterna av uppfinningen nedan kan användas separat eller i valfri kombination. Således kan en mängd olika kombinationer av olika låssystem, material, tillverkningsmetoder och format åstadkommas.

Det skall särskilt påpekas att den mekaniska sammanfogningen mellan golvskivan och den separata listen också kan bestå av ett limförband som förbättrar sammanfogningen. Den mekaniska sammanfogningen kan då exempelvis utnyttjas för att positionerna fogdelen och/eller att hålla den i rätt läge tills limmet härdar.

Enligt en första aspekt av uppfinningen anvisas sålunda ett låssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor, där omedelbart intill varandra liggande övre 10 15 20 25 30 35 u u z .. . .OU. :enl :. z I . I .I- .QnIQQ :gz ' o u n ' n n anno nu; one' ' 19 delar av tvâ angränsande fogkanter hos två sammanfogade golvskivor tillsammans definierar ett mot golvytornas huvudplan vinkelrätt vertikalplan. För_àstadkommande av en hopfogning av de två fogkanterna i horisontell riktning vinkelrätt mot vertikalplanet och parallellt med horisontalplanet innefattar låssystemet på i och för sig känt sätt ett låsspår upptaget i fogkantpartiet och utsträckt parallellt med den första fogkanten, och en separat list som är integrerad med den andra fogkanten och som har ett utskjutande parti som på avstånd från vertikalplanet uppbär ett med làsspåret samverkande låselement, vilket utskjutande parti sålunda är beläget helt utanför vertikalplanet sett fràn den andra fogkantens sida. Làssystemet innefattar även, för åstadkommande av en hopfogning av de två fogkanterna i vertikal riktning, en not och en därmed samverkande fjäder. Den separata listen med sitt utskjutande parti är sammanfogad med golvskivans kärna med ett mekaniskt snäppförband som sammanfogar och låser den separata listen till golvskivan i horisontell och vertikal riktning. Insnäppning kan ske genom en relativ förskjutning av listen och golvskivans fogkant mot varandra.

Làssystemet enligt uppfinningen kännetecknas av: Att denna separata listen är formad genom bearbetning av ett skivformat material och att fjädern (22) är formad av ett separat flexibelt material som har en annan materialsammansättning eller andra materialegenskaper än golvskivans kärna, och att fjädern är flexibel och har förmåga att formförändras vertikalt och/eller horisontellt, alternativt förskjutas horisontellt, så att upptagning av sammanfogade golvskivor underlättas.

Enligt en första utförandeform av denna första aspekt anvisas en golvskiva med ovanstående fogsystem kännetecknad av kombinationen att 10 15 20 25 30 35 20 ° Listen består av HDF, ° Insnäppning kan ske mot ett notspår i golvskivans fogkantparti varvid detta notspår formförändras i samband med insnäppningen,_ ° Golvskivan har minst två motstående sidor som kan sammanfogas eller lösgöras genom en vinkelrörelse kring fogkanten Dessa och andra ändamål med uppfinningen uppnås med lássytem och golvskivor som uppvisar de särdrag som är angivna i bifogade självständiga patentkrav. De osjälvständiga patentkraven anger särskilt föredragna utföringsformer av uppfinningen.

Kort beskrivning av ritningarna Fig. la-c visar i olika steg mekanisk sammanfogning av golvskivor enligt känd teknik.

Fig. 2a-c visar i olika steg mekanisk sammanfogning av golvskivor enligt känd teknik.

Fig. 3a-b visar golvskivor med mekaniskt låssystem enligt känd teknik.

Fig. 4a-d visar tillverkning av laminatgolv enligt känd teknik.

Fig. 5a-e visar tillverkning av laminatgolv enligt känd teknik.

Fig. 6a-b visar ett mekaniskt låssystem enligt känd teknik.

Fig. 7a-b visar ett annat mekaniskt låssystem enligt känd teknik.

Fig. 8a-b visar ett tredje utförande av mekaniska låssystem enligt känd teknik.

Fig. 9a-d visar schematiskt ett utförande.

Fig. l0a-c visar schematiskt sammanfogning av en separat list med en golvskiva. 10 15 20 25 30 35 Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig. lla-c l2a-c 13 l4a-d l5a-d 16a-d 17 l8a-d 19a-d 20a-d 21 visar bearbetning av listämnen. visar hur ett listämne framställs i flera tillverkningssteg. visar hur flera listämnen kan hanteras. visar hur den separat listen sammanfogas med golvskivan och separeras från listämnet. visar ett produktionsanpassat utförande samt sammanfogning av golvskivor genom invinkling och insnäppning. visar sammanfogning av ett produktionsanpassat separat listämne med golvskivan genom insnäppning. visar ett föredraget alternativ av hur den separata listen framställs genom bearbetning. visar ett föredraget utförande med separat list och tunga. visar ett föredraget utförande. visar ett föredraget utförande med separat list som har symetriska kantpartier. 10 15 25 30 35 Fig. 21-26 Fig. 27a-b Fig. 28a-b Fig. 29a-e Fig.30 Fig.31 Fig.32 a-b Fig.33 Fig. 33a-c Fig 34a-c 526 44 o to 00 I nano o o 0000cc 22 visar exempel på olika utförande visar exempel pà hur den separat listen kan separeras från listämnet. visar hur uppsägning av panelämnen till golvpaneler kan ske för att minimera materialspill. visar bearbetning av fogkantpartier visar ett format motsvarande en normal laminatgolvskiva med separat list på lång- och kortsida. visar en láng och smal golvskiva med separat list på lång- och kortsida. visar format motsvarande en parkettstav i tvâ spegelvända utföranden med separat list på lång- och kortsida. visar ett format som är lämpligt för att imitera sten och klinker med separat list pá lång- och kortsida. visaren utförandeform med en separat list som är låst mekaniskt i den nedre läppen och som sammanfogas genom en kombination av insnäppning och invinkling mot fogkanten. visar olika varianter med listen lást i den nedre läppen. 10 15 20 25 30 'I l :o . o 0 nano non o a n o o o n u o n 23 Fig 35a-e visar ett utförande med separat flexibel tunga samt upptagning av golvskiva.

Fig 36a-f visar ett sätt att lösgöra golvskivor som har en separat list.

Beskrivning av föredragna utföringsexempel Ett första föredraget utförande av en golvskiva 1, l', som är försedd med ett mekaniskt låssystem, skall nu beskrivas under hänvisning till fig 9a-d. För att underlätta förståelsen har làssystemet visats schematiskt. Det skall understrykas att en bättre funktion kan åstadkommas med andra föredragna utföranden som beskrivs i det nedanstående.

Fig 9a visar schematiskt en sektion genom en fog mellan ett làngsidokantparti 4a på en skiva l och ett motstående làngsidokantparti 4b på en andra skiva 1'.

Skivornas ovansidor ligger väsentligen i ett gemen- samt horisontalplan HP, och fogkantpartiernas 4a, 4b övre delar anligger mot varandra i ett vertikalt vertikalplan VP. Det mekaniska làssystemet ger en låsning av skivorna relativt varandra i både vertikalriktningen Dl och horisontalriktningen'D2.

För àstadkommande av en hopfogning av de báda fog- kantpartierna i Dl och D2 riktningen har golvskivans kanter på i och för sig känt sätt ett tungnotspår 23 i golvskivans ena kantparti 4a och en i det andra fogkantpartiet 4b utformad tunga 22, som utskjuter förbi vertikalplanet VP.

I detta utföringsexempel har skivan 1 en stomme eller kärna 30 av träfiberbaserat material.

Det mekaniska lássystemet enligt uppfinningen omfattar en separat list 6 som har ett utskjutande parti P2 som utskjuter förbi vertikalplanet och som har ett làselelement. Den separat listen har också en inre del Pl, som ligger innanför vertikalplanet VP och som är 10 15 20 25 30 35 24 mekaniskt sammanfogad med golvskivan 1. Låselementet 8 samverkar på känt sätt med ett låsspår 14 i det andra fogkantpartiet och låser golvskivorna inbördes i horisontell riktning D2.

Golvskivan 1 har vidare en listnot 36 i golvskivans ena fogkantparti 4a, dels en listtunga 38 i den separat listens 6 inre del P1.

Listnoten 36 avgränsas av övre och nedre läppar 20, 21 och har formen av ett underskuret spår 43 med en mynning mellan de båda läpparna 20,21.

Listnotens 36 olika delar framgår bäst av fig. 9c.

Noten är utformad i stommen eller kärnan 30 och utgår från golvskivans kant. Ovanför noten finns ett övre kantparti eller fogkantyta 40 som sträcker sig ända upp till horisontalplanet HP. Innanför notens mynning finns en övre anliggnings- eller stödyta 41, som i detta fall är parallell med horisontalplanet HP. Denna anliggnings- eller stödyta övergår i en làsyta 42. Innanför lásytan finns ett ytparti 49, som bildar övre begränsningen av notens underskurna parti 43 och en yta 44 som bildar det underskurna spårets botten. Noten har vidare en nedre läpp 21. På denna läpps ovansida finns en anliggnings- eller stödyta 46. Den nedre läppens ytterände har en nedre fogkantyta 47 och en positioneringsyta 48. Den undre läppen 21 sträcker sig i detta utförande ej fram till Vertikalplanet VP.

Listtungans form framgår också bäst av fig 9d.

Listtungan är i detta föredragna utförande utformad av ett träbaserat skivmaterial exempelvis HDF.

Den separata listens 6 listtunga 38 har ett listlåselement 39 som samverkar med det underskurna spåret 43 och låser listen till golvskivans 1 fogkantparti 4a i horisontell riktning D2. Listtungan 38 är sammanfogad med listnoten med ett mekaniskt snäppförband. Listlåselementet 39 har en listlåsyta 60 vänt mot Vertikalplanet VP, en övre listyta 61 och en inre över instyrningsdel 62. som i detta utförand är 10 15 20 25 30 35 I ciao a n 0 c f 7) :.O :..I: o. ;...: .0I. ut ao coca 0 Eflš. ä::..: :eng-n än 25 snedställ. Listtungan har vidare en övre anliggnings- eller stödyta 63, som i detta fall sträcker sig fram till en snedställd övre listtungdel 64 vid tungans spets.

Listtungan har vidare en nedre instyrningsdel 65 som i detta utförande övergår i nedre anliggnings- eller stödyta 66. Denna stödyta övergår i en nedre positioneringsyta 67 vänd mot vertikalplanet VP. Övre och undre anliggningsytor 45,63 och 46, 66 làser listen i vertikal riktning Dl. Listen 6 är i detta utförande tillverkad av ett skivmaterial som innehåller träfiber, exempelvis HDF.

Figur 10a-c visar schematiskt hur den separata listen 6 integreras med golvskivan 1 genom insnäppning.

När golvskivan 1 och listen 6 förskjuts mot varandra enligt figur 10a kommer listtungans nedre instyrnigsdel 65 att samverka med den nedre läppens 21 fogkantyta 47.

Enligt figur l0b öppnar sig listnoten 36 genom att den över läppen 20 böjs uppåt och den nedre läppen 21 nedåt.

Listen 6 skjuts till dess positioneringsytan 67 stöter emot den nedre läppens positioneringsyta 48. Den övre och nedre läppen 20,21 snäpper tillbaka och låsytorna 42, 60 låser listen 6 till golvskivan 1 och förhindrar separation i horisontell riktning. Listtungan 38 och noten 36 förhindrar separation i vertikal riktning Dl.

Låselementet 8 och dess låsyta 10 kommer genom denna typ av insnäppningsrörelse i exakt position relativt golvskivans övre fogkant och vertikalplanet VP.

Golvskivan 1 har genom denna insnäppningsrörelse således integrerats med en bearbetad list som i detta utförande är tillverkad av ett separat skivformat och träfiberbaserat material.

Figur lla-c visar hur ett listämne 15 bestående av flera lister 6 tillverkas genom bearbetning. T1 - T4 visar bearbetningsverktyg av företrädesvis diamanttyp som arbetar uppifrån och nedifràn. Endast tvâ verktyg T1 och T2 behövs för att framställa en list 6. I det första tillverkningsmomentet enligt figur lla tillverkas en list 10 15 20 25 30 35 oo oo oo o. . z o o o o o o u :g ..... : .oo .noen :o I o o o o o o o ' 'O 0000 Iaoo ooo o 6. Denna list separeras dock ej från skivämnet. Vid nästa bearbetning flyttas listämnet 15 i sida motsvarande bredden av två lister. I det tredje tillverkningsmomentet upprepas detta moment och nu framställs ytterligare två nya lister. Listämnet växer således med två lister vid varje körning igenom bearbetningsmaskinen. Figur l2a-c visar hur listämne 15 med flera lister 6 kan tillverkas i en dubbelsidig fräsmaskin med 4 verktyg pà varje sida. I det första tillverkningsmomentet enligt figur l2a tillverkas två lister. I nästa tillverkningsmoment, figur l2b tillverkas ytterligare 4 lister. Figur l2c visar att listämnet består av 10 lister efter tre moment. Med en dubbelsidig maskin exempelvis har 8 fräsmotorer och 8 verktyg på varje sida kan 8 lister tillverkas vid varje körning genom fräsmaskinen. Eftersom bearbetningen kan ske i exempelvis HDF som inte har något ytskikt kan bearbetningshastigheter på uppemot 200 meter per minut uppnås med 8 lister i varje körning. Eftersom normala golvlinjer bearbetar fogkanterna med ca 100 meter i minuten kan en sådan linje förse 16 golvlinjer med listämnen. Listerna tillverkas av ett skivmaterial som kan vara avsevärt tunnare än golvskivan. Kostnaden för en separat list med en bredd av 15-20 mm, tillverkad av en HDF skiva i exempelvis 5 mm tjocklek, understiger 30% av spillkostnaden vid bearbetning av en 8 mm lamminatgolvskiva med en integrerad list som har en utsträckning utanför fogkanten motsvarande ca 8-10 mm.

Ett flertal varianter kan förekomma. Listämne kan tillverkas i konventionella hyvelmaskiner.

Specialmaskiner kan användas bestående av exempelvis en undre respektive en övre axel med verktyg arbetande vertikalt. Golvskivan matas fram med valsar som trycker golvskivan mot höjd- och sidoanslag och mot de roterande verktygen Ett viktigt särdrag enligt föreliggande uppfinning är således att den separata listen framställs genom mekanisk bearbetning av ett skivformat material. 10 15 20 25 30 35 27 Figur 13 visar flera listämnen som kan staplas på varandra och hanteras rationellt. Det är möjligt att tillverka listämnen som är lika lánga som golvskivans längd och bredd och som består av 10 - 20 listämnen eller fler. Listernas längd kan exempelvis variera mellan 70 och 2400 m m. Bredden kan vara exempelvis ca 10 - 30 m m.

Listerna kan tillverkas med brottanvisningar för separering av listerna. I HDF kan sådana brottanvisningar göras så att godstjockleken enbart uppgår till exempelvis ca 0,5 m m. Listämnena kan då sammanfogas med exempelvis strängar av smältlim till långa band som därefter han rullas upp.

Figur l4a-d visar en tillverkningsmetod för att integrera listen med golvskivan. Listämnet 15 matas mellan övre och undre stöd 17,18 mot ett stopp 16 så att listen 6 kommer i rätt position. Golvskivan 1 skjuts mot listen enligt figur l4b så att insnäppning sker. Därefter separeras listen 6 fràn listämnet 15 genom exempelvis att listen brytas av. Därefter upprepas detta tillverkningsmoment enligt figur 14d. Den utrustning som krävs för denna insnäppning är relativt enkel och tillverkningshastigheter motsvarande normala golvlinjer kan uppnås. Listen 6 kan på detta sätt snäppas fast på både långsida ock kortsida. Det är uppenbart att ett flertal varianter av denna tillverkningsmetod är möjliga.

Listen 6 kan skjutas mot golvskivan i olika vinklar insnäppning kan kombineras med en vinkelrörelse.

Invinkling med minimal eller ingen insnäppning kan också användas. Listen kan sättas fast när skivan står still eller när den är i rörelse. I det sistnämnda faller trycks en del av listen mot golvskivans fogkantparti närmast ett hörn mellan en lángsida och en kortsida.

Därefter kan resterande del av listen rullas, tryckas eller vinklas in mot fogkanten. Kombinationer av en eller flera av dessa metoder kan förekomma inom en sida eller mellan olika sidor. Listen kan separeras pà en rad andra 10 l5 20 25 30 35 (TI FO CP» 28 sätt genom exempelvis avklippning, sågninge etc. och detta kan ske även före fastsättningen.

Figur l5a-d visar en produktionsanpassad variant av uppfinningen. I detta utförande är listnotens 36 övre och undre läppar 20,21 samt listtungans övre och undre anliggningsytor 63,66 snedställda i förhållande till horisontalplanet HP och de följer linjerna L1 och L2.

Detta underlättar väsentligen insnäppning av listen till golvskivan 1. Den undre läppen 21 har gjorts längre och listens låselement och det underskurna spàrets lásyta är snedställd. Detta underlättar tillverkningen och insnäppningen. I detta utförande sker positioneringen av listen vid insnäppningen genom att en del av den övre instyrningsdelen 62 samverkar med det underskurna spàrets botten 44. Láselementet 14 har en lásyta 10 som har samma lutning som tangenten TC till cirkelbågen med centrum i övre fogkant. Ett sådant utförande underlättar invinkling men kräver att det utstickande partiet P” bör ha en utsträckning som är företrädesvis lika stor som golvskivans tjocklek T för att láselementets lásyta skall få en tillräckligt hög vinkel i relation till skivans undersida. En hög låsvinkel ökar låssystemets làsförmága.

Den separata listen möjliggör foggeometrier med ett utsträckt utskjutande parti P2 utan att detta behöver förorsaka större kostnader vid tillverkningen. En utsträckt inre del P1 underlättar integrering genom insnäppning och ger hög infästningsförmàga. Följande relationstal har visat sig vara speciellt gynnsamma. P2>T och Pl>0,5T. Som icke begränsande exempel kan nämnas att en fullgod funktion kan uppnås redan då P2 är 0,8 *T eller större. Figur 15b visar invinkling med spel mellan làselementet 8 och làsspàret 14 under invinklingens inledningsfas då övre fogkanter vidrör varandra och då delar av låsspàrets 14 nedre del ligger lägre än låselementets 8 övre del. Figur l5d visar insnäppning av golvskivan 1' till golvskivan 1. En separat list 6 som är intregrerad mekaniskt med golvskivan l underlättar 10 15 20 25 30 35 5251 453* s-.s 29 insnäppning genom att listen 6 kan röra sig med en rotationsrörelse i noten 36. Listen kan då vrida sig såsom visas med linje L3. Resterande lägesförskjutning nedåt av låselementet 8 till läget L4 kan åstadkommas på känt sätt genom nedböjning av listen 6. Detta gör det möjligt att åstadkomma làssystem som är snäppbara och vinklingsbara både på lång och kortsidan och som har ett relativt högt låselement 8. Pâ så sätt kan hög hàllfasthet och god invinklingsförmåga kombineras med snäppfunktionen och låg kostnad. Följande relationstal har visat sig vara gynnsamma. HL > 0,15 T. Detta kan även kombineras med ovanstående relationstal.

Figur 16 a-d visar insnäppning av listen 6 i fyra steg. Såsom framgår av figurerna bidrager de snedställda ytorna till att insnäppningen av listen 6 till golvskivan 1 kan göras med en relativt liten böjning av den övre och undre läppen 20 och 21.

Figur 17 visar tillverkning av listämne där samtliga tre kritiska lås- och positioneringsytor görs med ett delat verktyg som innehåller två ställbara verktygsdelar TlA och T1B. Dessa verktygsdelar är fastspända i samma verktygshållare och drivs av samma fräsmotor. Detta delade verktyg kan slipas och ställas in med hög precision och möjliggör tillverkning av låsytorna 10 och 60 samt positioneringsytan 62 med en tolerans av några hundradels millimeter. Skivans förflyttning mellan olika fräsmotorer och mellan olika tillverkningsmoment ger således inga extra toleranser.

Figur 18 a-d visar ett utförande av uppfinningen där även tungan 22 är tillverkad av ett separat material.

Detta utförande kan reducera materialspillet ytterligare.

Eftersom tungan endast låser vertikalt behövs inga horisontella làsorgan mer än friktion för att fästa tungan i golvskivan l'.

Figur 19a-d visar ett annat utförande av uppfinningen som kännetecknas av att det utskjutande partiet har ett låselement som låser i ett underskuret spår i skivan l'. 10 15 20 25 30 35 O o 100 I : I o I. luv: uno suv 0"; .'" 2 : I u o o 0 g.. :ÛÛ- g :gcgo s: z ø'p g. '. :': I O o o O ' ° ° 'I 0 u ugn 0:00 nu' : f 30 Ett sådant låssystem kan låsas genom vinkling och snäppning och det kan låsas upp genom uppvinkling kring övre fogkant. Eftersom golvskivan l' saknar tunga kan materialspillet reduceras till ett minimum.

Figur 20a-e visar ett utförande av uppfinningen som kännetecknas av att den separata listen 6 består av två symetriska delar och att golvskivornas l, 1' fogpartier är identiska. Detta utförande möjligör enkel tillverkning av exempelvis skivor som kan bestå av A och B-skivor som har spegelvända låssystem. Låssystemet med den föredragna geometrin är ej öppningsbart. Detta kan åstadkommas genom exempelvis en avrundning av de nedre och yttre delarna hos listen 6.

Figurerna 21-26 visar olika varianter av uppfinningen. Figur 21 visar ett utförande med undre läppar 21 som sträcker sig väsentligen till vertikalplanet.

Figur 22 visar utförande med låselement på listens 6 ovan och undersida.

Figur 23 visar en separat list som är synlig från ytan och som kan utgöra ett dekorativt fogparti. En list av HDF kan infärgas och impregneras. En list av exempelvis kompaktlaminat kan ha en dekorativ ytdel som är fukttät och som har hög slitstyrka. Listen kan förses med en gummibeläggning som motverkar fuktinträngning.

Listen bör företrädesvis endast sättas fast på långsidan och företrädesvis pà ett sådant sätt att en del av listen sticker ut utanför ytan vid golvskivans kortsidor. Denna fastsättning bör göras efter det att långsidan bearbetats men före bearbetning av kortsidan. Överskottsmaterialet kan då avverkas i samband med bearbetningen av kortsidorna och listen får en längd som mottsvarar ytskiktets längd. Dekorativa lister kan göras utan synliga skarvar. Listlàselementen är i detta utförande placerade i nedre läppen 2l.

Figur 24 visar en separat list med avsmalnande utskjutande parti som förbättrar listens flexibilitet. 10 15 20 25 30 35 n A A 'I :° :°°.'. : . ° -' :_ ELÖ #'J ;';3;:y+4;f.ym,y 31 Figur 25 visar ett utförande där listens inre parti P1 har en not 36. Detta kan underlätta insnäppningen av listen eftersom även noten 36 kan fjädra genom att dess läpp 2la också kan fjädra. Noten kan tillverkas med lutande verktyg enligt känd teknik Detta utförande kännetecknas också av att det inre partiet Pl har två làselement.

Figur 26 visar ett utförande där det inre partiet Pl saknar láselement. Listen 6 skjuts in i noten tills den stöter emot den nedre positioneringsytan och kvarhålls i detta läge av friktionskrafterna. Ett sådant utförande kan kombineras med limning som aktiveras pà ett lämpligt känt sätt genom värme, ultraljud etc. Listen 6 kan före inskjutning förlimmas.

Figur 27a och b visar två varianter som underlättar separering genom att listen 6 separeras från listen 6' genom brytning. I figur 27a är listen 6 utformad så att listtungans 33 yttre del ligger i samma höjdläge som làselementets 8 bakre del. Brott sker enligt linjen S. I figur 27b visas en annan variant som är lämplig speciellt i HDF material och andra liknande material där fibrerna är orienterade huvudsakligen horisontellt och där brottytan är väsentligen parallell med horisontalplanet HP. Brott sker enligt linjen S med en väsentligen horisontell brottyta.

Figur 28a och b visar hur materialspillet kan minimeras i utföranden av uppfinningen där fogkanten är utformad med en tunga. Uppsägning kan ske med en övre ságklinga SB1 och en undre ságklinga SB2 som är förskjutna i sidled i förhållande till varandra.

Panelämnena 2 och 2'kommer endast att ha ett övermàtt som krävs för en rationell bearbetning av fogkanterna utan att hänsyn behöver tas till tungans form. Spillet kan genom ett sådant utförande reduceras till ett minimum.

Figur 29a-e visar bearbetning av fogkantpartier med diamantverktyg. Ett verktyg TPl med ingreppsriktning WD bearbetar pà känt sätt laminatytan och åstadkommer en 10 15 20 25 30 35 0 nu cows nov ooøouo 0 0 0000:: E26 443 32 förfräsning. En minimal del av laminatytan avverkas.

Enligt figur 29b tillverkas notspåret och verktyget TP2 arbetar enbart i kärnmaterialet och baksidan. Figur 29c visar hur det underskurna spåret med låsytan och en övre respektive under positioneringsyta formas. Samtliga kritiska ytor som är väsentliga för listens horisontella positionering och fastlàsning kan således formas med hög precision med ett och samma verktyg. Figur 29e visar hur motsvarande bearbetning kan göras med ett snedställt verktyg TP5. Slutligen bearbetas övre fogkant med verktyget TP4 pà känt sätt. Foggeometrin och tillverkningsmetoderna enligt uppfinningen möjliggör således att golvskivor kan framställas med avancerade låssystem. Samtidigt kan bearbetning av fogkanterna göras med färre verktyg än normalt, med hög precision och med minimalt materialspill. I trägolv behövs ingen förfräs TPI och bearbetning kan därför ske med enbart tre verktyg. Med denna metod kan man således åstadkomma ett låssystem med en träfiberbaserad list som sträcker sig utanför vertikalplanet samtidigt som tillverkningen av nämnda låssystem vid not/listsidan kan ske innanför vertikalplanet. Metoden kombinerar således fördelarna med en billig och utstickande träfiberlist och en tillverkning som inte behöver avverka stora delar av det besvärliga ytskiktet.

Figur 30 visar en normal laminatgolvskiva med list 6b, och 6a enligt uppfinningen på en långsida 4 och en kortsida 3. Listerna kan vara av samma material och med samma geometri men de kan också vara olika. Uppfinningen ger stora möjligheter att optimera låssystemen på lång och kortsidan med hänsyn till funktion, kostnad och hàllfasthet. På kortsidorna där hållfasthetskraven är höga och där insnäppning är av betydelse kan avancerade, starka och fjädrande material såsom kompaktlaminat användas. I làngsmala format innehåller långsidan väsentligt mera fogmaterial och det har därför varit nödvändigt att i traditionella låssystem minska listens 10 15 20 25 30 35 52 6 4- 45 '3- -':=f=: utsträckning utanför fogkanten så långt som möjligt.

Detta har försvårat eller omöjliggjort insnäppning, vilket är en fördel i vissa läggningsmoment där invinkling inte kan göras. Dessa begränsningar är i stort sett undanröjda med föreliggande uppfinning. Fig 31 visar en lång och smal golvskiva som kräver ett starkt làssystem på kortsidan. Den materialbesparing som kan göras genom föreliggande uppfinning i en sådan golvskiva är betydande.

Figur 32a-b visar format som efterliknar parkettstavar. Ett mekaniskt làssystem av traditionell typ kan i ett sådant format, med exempelvis dimensionen 70*40O mm, ge ett materialspill på drygt 15%. Sådana format förekommer ej på marknaden i laminatutförande. Med föreliggande uppfinning kan dessa format tillverkas rationell med mekaniskt làssystem som är billigare än även traditionella system med not, fjäder och lim. De kan också, såsom visas i dessa två figurer, tillverkas med ett spegelvänt system där listen på kortsidan omväxlande snäpps fast i övre respektive undre kortsida.

Figur 33 visar ett format med bred kortsida. Ett sådant format är svårt att snäppa eftersom nedböjning av den långa listen 6a pà kortsidan innebär att ett högt böjmotstånd måste övervinnas. Med föreliggande uppfinning löses detta problem genom att flexibla material kan användas i den separata listen som också enligt tidigare beskrivning kan göras partiellt vridbara i det inre partiet.

Fig 33 a-c visar ett produktionsanpassat utförande med en separat listen 6 som har samverkande horisontella låsytor 60, 42 i den nedre läppen 21. Fig 33b och c visar hur listen snäpps fast i något vinklat läge. Insnäppning kan ske med en nedböjning av nedre läppen 21 som kan begränsas till exempelvis halva listlàselementets 39 höjd. Nedre läppen kan således vara relativt styv och detta förhindrar utsnäppning vid dragbelastning. En fördel med detta utförande är också att då golvskivorna 10 15 20 25 30 35 34 l, l' är sammanfogade och utsatta för dragbelastning kommer tungan 22 att förhindra att listen 6 glider uppåt.

Listen får i detta utförande en starkare infästning då golvskivorna är sammanfogade än när golvskivorna är omonterade. Listen 6 kan också lätt tas av genom uppvinkling och detta är en fördel då golvskivor läggs mot vägg i första eller sista raden.

Fig. 34a-340 visar olika utförandeformer med undre läpp utanför och innanför vertikalplanet VP. Fig 34c visar ett starkt lássystem med dubbla horisontella làsorgan 14, 8 och 14',8'. Den separata listen 6 möjliggör att det underskurna lásspàret 14' kan tillverkas enkelt med stora roterande verktyg eftersom det i samband med denna tillverkning inte finns en list 6 vid fogkantpartiet.

Fig35a-e visar hur ett fogsystem kan tillverkas med en flexibel fjäder 22 som kan förskjutas och/eller komprimeras horisontellt H1, H2 alternativt böjas vertikalt upp V1 eller ned V2. Fig 35a visar en separat fjäder 22 av exempelvis träfibermaterial som kan förskjutas horisontellt i H1, H2 riktningen med hjälp av ett flexibelt material 70, exempelvis en gummimassa. Fig 35b visar ett utförande med en tunga 22 som har en inre del som är fjädrande. Fig 35c-d visar hur en flexibel tungan kan formförändras så låsning och upplåsning kan ske med en vertikalrörelse. Fig 35e visar hur en första golvskiva 1' kan frigöras genom uppvinkling med exempelvis sugkoppar eller lämpliga verktyg som anbringas vid golvskivans kant närmast väggen. Golvskivan har på en långsida och en kortsida flexibla tungor 22', och 22.

Efter uppvinkling kan en närliggande golvskiva i samma rad R2 frigöras och eventuellt àterläggas på samma sätt.

När hela raden är frigjord kan raderna Rl och R3 tas upp pà känt sätt. Golvskivor med ett sådant föredraget system har stora fördelar i främst stora golv. Golvskivor kan bytas i valfri rad. En skadad golvskiva i mitten av ett golv kan med de flesta av dagens förekommande làssystemen 10 15 20 25 30 35 35 endast bytas om halva golvet tas upp. Golvet kan exempelvis bestå av ett eller flera rader av ovannämnda golvskivor i de partier där upptagningsmöjligheten är av särskild betydelse. Tungan 22 bör företrädesvis tillverkas av ett flexibelt material exempelvis plast.

Träfiberbaserade material kan också användas exempelvis HDF. Vertikal upptagning underlättas om den flexibla tungan kombineras med en stark och flexibel lös list som har ett företrädesvis starkt och böjligt làselement som har släta làsytor med låg friktion.

Fig 36a - 36b visar hur ett fogsystem med en separat list kan utformas för att möjliggöra en vinkelrörelse pá känt sätt med golvskivornas baksidor mot varandra. Sådana system förekommer endas med listen tillverkad i ett stycke med golvskivans kärna och är besvärliga att använda. Fig 36b visar hur golvskivorna 1, 1' vid en relativ bakåtböjning av ca 10 grader frigör fjädersidan i golvskiva 1 som kan lösgöras vid halva vinkeln, i detta fall ca 5 grader. Med denna metod kan enskilda skivor ej frigöras. Minst två rader måste i regel vinklas upp samtidigt. Bakåtvinkling underlättas väsentligt om listen är bred, har låg friktion och är böjbar. En rotationsrörelse i noten där listen 6 är fastsatt är också en fördel. Allt detta kan åstadkommas med en separat list anpassad för denna funktion.Fig 36d-f visar exempel pà befintliga låssystem på marknaden, exempelvis tillverkade under varumärkena Berry, Unilin, och Classen som anpassats så att den befintliga bearbetade listen tillverkad i ett stycke med kärnan ersatts med en separat list enligt uppfinningen. Det är således möjligt att åstadkomma låssystem enligt uppfinningen som är helt kompatibla med befintliga produkter på marknaden.

Det är uppenbart att en mängd varianter av de föredragna utföringsformerna är möjlig. För det första kan de olika uförandeformerna och beskrivningarna kombineras helt eller delvis. Uppfinnaren har också testat en rad olika alternativ där geometrier och ytor med olika vinklar, 10 15 36 radier, vertikal och horisontella utsträckningar och liknande har tillverkats. En avfasning och en avrundning kan ge relativt liknande funktion. Ett flertal andra fogytor kan användas som positioneringsytor. Listens tjocklek kan varieras och det är möjligt att bearbeta material och forma lister ur skivmaterial som är tunnare än 2 m m. En rad olika kända skivmaterial, som kan bearbetas och som normalt används i golv, bygg och möbelindustrin, har testats och funnits användbara i olika applikationer av uppfinningen. Eftersom listen är integrerade mekaniskt förekommer inga begränsningar i samband med fastsättningen till fogkanten som kan vara fallet då material måste fogas till varandra med limning.

Claims (9)

5 10 15 20 25 30 35 V36 44 37 PATENTKRAV

1. l. Làssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor (l,l'), där omedelbart intill varandra liggande övre delar av tvâ angränsande fogkanter (4a,4b) hos tvà sammanfogade golvskivor tillsammans definierar ett mot golvytornas huvudplan vinkelrätt vertikalplan (VP), vilket låssystem för àstadkommande av en hopfogning av de tvà fogkanterna i horisontell riktning (D2) vinkelrätt mot vertikalplanet (VP) och parallellt med huvudplanet innefattar ett låsspår (14) upptaget i fogkantpartiet och utsträckt parallellt med den första fogkanten (4b), och en separat list (6) som är integrerad med den andra fogkanten (4a) och som har ett utskjutande parti (P2) som på avstånd från vertikalplanet (VP) uppbär ett med låsspåret samverkande làselement (10), vilket utskjutande parti sålunda är beläget helt utanför vertikalplanet (VP) sett från den andra fogkantens (4a) sida, V vilket låssystem för àstadkommande av en hopfogning av de två fogkanterna i vertikal riktning (Dl) har en not (36) och en därmed samverkande fjäder (22), varvid den separata listen (6) med sitt utskjutande parti (P2) är sammanfogad med golvskivans kärna (30) med ett mekaniskt snäppförband som sammanfogar den separat listen (6) till golvskivan (1) i horisontell (D2) och vertikal riktning (Dl), varvid nämnda mekaniska snäppförband är så utformat att insnäppning kan ske genom en relativ förskjutning av listen (6) och golvskivans fogkant (4a) mot varandra, k ä n n e t e c k n a t därav, att den separata listen (6) är formad genom bearbetning av ett skivformat material, att fjädern (22) är formad av ett separat flexibelt material som har en annan materialsammansättning eller andra materialegenskaper än golvskivans kärna, och 10 15 20 25 30 35 38 att fjädern är flexibel och har förmåga att formförändras vertikalt och/eller horisontellt, alternativt förskjutas horisontellt, så att upptagning av sammanfogade golvskivor underlättas.

2. Làssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att det skivformade materialet innehåller träfibrer.

3. Làssystem enligt något av krav 1-2, k ä n n e - t e c k n a t därav, att det mekaniska snäppförbandet består av en not (36) och ett underskuret spår (43) som är formade i den andra fogkanten (4a).

4. Golvskivor (l,l') för att åstadkomma en flytande golvbeläggning, där omedelbart intill varandra liggande övre delar av två angränsande fogkanter (4a,4b) hos två sammanfogade golvskivor tillsammans definierar ett mot golvytornas huvudplan vinkelrätt vertikalplan (VP), vilket låssystem för åstadkommande av en hopfogning av de två fogkanterna i vertikal riktning Dl har en not 36 och en fjäder 22 och i horisontell riktning (D2) vinkelrätt mot vertikalplanet (VP) och parallellt med huvudplanet innefattar ett làsspår (14) upptaget i fogkantpartiet och utsträckt parallellt med den första fogkanten (4b), och en separat list (6) som är integrerad med den andra fogkanten (4a) och som har ett utskjutande parti (P2) som på avstånd från vertikalplanet (VP) uppbär ett med làsspàret samverkande làselement (10), vilket utskjutande parti sålunda är beläget helt utanför vertikalplanet (VP) sett från den andra fogkantens (4a) sida, vilket làssystem för åstadkommande av en hopfogning av de två fogkanterna i vertikal riktning (D1) har en not (36) och en därmed samverkande fjäder (22), varvid den separata listen (6) med sitt utskjutande parti (P2) är sammanfogad med golvskivans kärna (30) med 10 15 20 25 30 35 40 o o c I n o o a oo n øooann u Iucnou 39 ett mekaniskt förband som sammanfoga: den separata listen (6) till golvskivan (1) i horisontell (D2) och vertikal riktning (Dl), och varvid den separata listen (6) är mekaniskt fastsatt i golvskivans fogkantparti, k ä n n e t e c k n a d e därav, att den separata listen (6) är formad genom bearbetning av ett skivformat material, att den separata listen (6) består av ett material innehållande träfibrer, att golvskivorna har åtminstone två sidor som kan sammanfogas och/eller frigöras genom en vinkelrörelse kring den övre fogkanten, att fjädern (22) är formad av ett separat flexibelt material som har en annan materialsammansättning eller andra materialegenskaper än golvskivans kärna, och att fjädern är flexibel och har förmåga att formförändras vertikalt och/eller horisontellt, alternativt förskjutas horisontellt, så att upptagning av sammanfogade golvskivor underlättas.

5. Golvskivor enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n a de därav, att det skivformade materialet är HDF

6. Golvskivor enligt något av krav 4-5, k ä n n e - t e c k n a de därav, att fogkantpartiet har en not 36 och att den separata listen 6 kan sammanfogas med noten 36 med ett snäppförband.

7. Golvskivor enligt något av krav 4-6, k ä n n e - t e c k n a de därav, att insnäppning i snäppförbandet sker med en formförändring hos noten.

8. Golvskivor enligt något av krav 4-7, k ä n n e - t e c k n a de därav, att det utskjutande partiet P2 är större eller lika med 0,8 gånger golvtjockleken T.

9. Golvskivor enligt något av krav 4-8, k ä n n e - t e c k n a d e därav, att den separata fjädern (22) möjliggör att åtminstone två sidor är sammanfogningsbara och/eller frigörbara genom en rörelse väsentligen LT! PJ O\ ?> ~> lN i o to o toa 0 I a 40 parallell med vertikalplanet VP, under vilken rörelse den separata fjädern (22) form- eller lägesförändras.