SE526165C2 - Självstängande utmatningsanordning för vätska - Google Patents

Description

25 526 165 2 en helt tillfredsställande, tillförlitlig och lufttät stängning efter avslutad utmatning oavsett vilken viskositet den aktuella vätskan har. F öreträdesvis skall det finns extra säkringsmedel, som garanterar och förstärker stängningsläget.

Medelst uppfinningen skall det vidare vara möjligt, om så önskas, att tvärt och spillfritt kunna avbryta utmatningen resp tömma en behållare så fullständigt som möjligt. Hos de kända utmatningsanordningama sker nämligen utmatningen ofta på ett okontrollerbart sätt, varvid t ex s k efterdropp eller efterutrinning kan förekomma.

Detta skall effektivt kunna förhindras genom föreliggande uppfinning.

En annan olägenhet med tidigare känd teknik är att den för utmatningen erforderliga kraften är inadekvat, så att man exempelvis får använda relativt stora krafter för att få till stånd en alltför begränsad utmatning, eller så att man med ett relativt ringa kraftuppbåd åstadkommer en alltför stor utmatning. Uppfinningen har i detta avseende till uppgift att skapa förutsättningar för finavstämbar styrning att med adekvata krafter och önskad hastighet åstadkomma en jämnforrnig utmatning av en önskad mängd. Betyder att man får kontroll över mediaförbrukningen till en önskad volym, vilket betyder att önskad mängd alltid erhålls och att därmed ingen onödig energi förbrukas. Detta är en viktig faktor i produktens livscykel.

De tidigare kända konstruktionema för utmatningsanordningar är ofta relativt komplicerade, dyrbara och tidskrävande att montera. De är känsliga för stömingar och är oftast inte integrerade med eller anpassade till behållaren. Funktionaliteten kan påverkas negativt under längre lagringstider eller skiftande lagringsförhållanden.

Slutligen är utformning och läge för utmatningsanordningama ofta sådana, att anordningama lätt kan skadas och deras funktion äventyras.

Konstruktionen ger ett antal miljökonsekvenser, som är faktorer som måste beaktas och som i dagens produkter är av avgörande betydelse. 10 15 20 25 30 526 165 3 Genom den beskrivna utformningen har det skapats förutsättningar att tillverka hela utmatningsanordningen i ett och samma material och även anpassat, samordnat till behållarens material.

Hela enheten kan därmed återvinnas, med minimal miljöpåverkan.

I tidigare kända konstruktioner har oftast flera material använts, vilket innebär att dessa anordningar inte kan återanvändas på ett ändamålsenligt sätt.

Ur samhällssynpunkt är det därför viktigt att konstruktioner som inte kräver jungfruliga resurser kommer till användning. Den nu beskrivna utmatningsanordningen är en sådan konstruktion.

En annan viktig funktion som den nya konstruktionen har, jämfört med äldre lösningar, är att den använda, nästan tomma behållaren/ flaskan, inte ligger och okontrollerat läcker efter det att den använts.

I alla dessa avseenden skall genom föreliggande uppfinning skapas avsevärda förbättringar eller skall förekommande brister och risker elimineras. Dessutom skall uppfinningen föra teknikens ståndpunkt på detta område vidare i olika ytterligare hänseenden. Några av dessa är således förutsättningarna för recycling resp integration, dvs tillhandahållande av behållare med helt eller åtminstone delvis integrerade utmatningsanordningar, vilka hittills ofta har tillverkats av andra tillverkare och/eller av andra tillverkningsmaterial, t ex metall, med härav följande risker för funktionsfel m m.

Dessa syftemål förverkligas enligt föreliggande uppfinning genom att en utmatningsanordning av det inledningsvis angivna slaget i huvudsak är så beskaffad, som anges i den kännetecknande delen av patentkravet l.

Ytterligare kännetecken av och fördelar med föreliggande uppfinning framgår av följande beskrivning under hänvisning till bifogade ritningar, som visar några föredragna, dock ej begränsande utförandeexempel på ett delvis schematiserat sätt. 10 15 20 25 526 165 4 I detalj föreställer i diametralt axiella, delvis för tydlighetens skull något schematiserade genomskärningar: Fig. 1 en första utföringsform av en utmatningsanordning enligt uppfinningen i vilo- eller stängningsläge med delförstoringar, Fig. 2 anordningen enligt fig. 1 i arbets- eller utmatningsläge, Fig. 3 vyer enligt fig. 1 av en andra utföringsform av en utmatningsanordning enligt uppfinningen, F ig. 4 anordningen enligt fig. 3 i arbets- eller utmatningsläge, F ig. 5 vyer enligt fig. 1 av en fjärde utföringsform av en utmatningsanordning enligt uppfinningen, där behållaren för denna i integrerad form innehåller samtliga för utmatningen väsentliga komponenter, Fig. 6 anordningen enligt fig. 5 i arbets- eller utmatningsläge, Fig. 7 ett i en utmatningsanordning enligt fig. 1 - 7 ingående, uppförstorat yttre ~ stosområde visande en i detta ingående tätningsläpp i opåverkat tillstånd i en diarnetral axiell genomskärning och F ig. 8 en vy liknande fig. 2 av en ytterligare modifierad utmatningsanordning enligt uppfinningen, som särskilt lämpar sig för inbyggnad i en rörledning e dyl.

I ritningsfigurerna betecknar 1 en t ex rotationssymmetrisk behållare med en främre, utåt lämpligen svagt konvex stödvägg 2, som centralt och axiellt utskjutande uppvisar en företrädesvis huvudsakligen cylindrisk utmatningsstos 3 med en yttergänga 4 för påskruvning av ett lock 5 med en motsvarande innergänga 34. Stosen och ev en del av väggen 2 kan alternativt bestå av en separat del (ej visad), som kan sättas in i en härför avsedd öppning i nämnda vägg. Detta senare utförande kan vara att föredra, om man önskar fylla behållaren framifiån för att sedan aptera utmatningsanordningen. I det förstnämnda fallet fyller man den bakåt eller nedåt öppna behållaren från detta senare håll, varefter man från samma håll anbringar en kolv 6 eller svetsar igen den bakre eller nedre behållarändan 7. Slutligen kan 10 15 20 25 526 165 , behållare, stos och övriga utmatningsmedel finnas i integrerad form enligt fig. 5 och 6.

Behållaren består lämpligen av plast, särskilt av polyeten eller polypropylen. Metall, särskilt aluminium, är dock tänkbar som ett alternativ.

I stosens öppning 8 är lämpligen på något avstånd från dess myninngsplan 9, t ex 3 - 20 mm i ett praktiskt utfórandeexempel, anordnad en inåtskjutande, runtomgående läpp 10 utgörande ett hållorgan och ventilsäte. Läpp 10 kan betraktas som en kägla som samverkar med stommen 21 hos ventilkroppen 20 och som således ger en bromsande, begränsande funktion i samband med att det inneslutna mediet skall pressas ut ur behållaren. Läppen är lämpligen tillverkad tillsammans med stosen resp hela behållaren, företrädesvis genom formsprutning, och skjuter under avsmalnande snett framåt i riktning mot mynningsplanets centrum under en huvudsaklig eller genomsnittlig vinkel på 30 - 60°, företrädesvis c:a 45°. I detalj går avsmalnandet lämpligen till så, se även fig.7, att läppens ansats 11 i axialled sträcker sig något längre i riktning mot behållarens bakre ända 7 i syfte att öka stödet för läppens fi'ia ändområde 12 i riktning från den nämnda behållarändan. Lämpligen är läppansatsens nedre sida 13 i huvudsak rak, omfattar ungefárligen hälften av denna sida av läppen och innesluter en vinkel på t ex c:a 20° med stosens i övrigt lämpligen slätt cylindriska inre vägg 14, medan läppen på ovansidan 15 förutom en svag konkav välvning vid ansatsen i huvudsak är rak och innesluter en vinkel på i medeltal 40 - 80°, företrädesvis approximativt 60° mellan sig och den mittemot belägna stosväggen. I anslutning till sidan 13 bildar läppen på undersidan en kortare, lämpligen svag konkav sida 16, vilken således lätt divergerar relativt ovansidan 15, och vilken via en mera markant knäckpunkt 17 övergår i en huvudsakligen rak släppsida 18, som tillsammans med ovansidan ytterst bildar en vass läppspets 19 med en vinkel på 10 - 40°, företrädesvis c:a 25°. Släppsidan 18 innesluter en vinkel på 5 - 45°, företrädesvis c:a 25° med stosaxeln i sin tänkta förlängning. Läppen tar 10 15 20 25 30 526 165 - 6 ungefärligen 30 - 70% av öppningens 8 tvärsnittsyta i anspråk, dvs spänner över c:a 10 - 50% av öppningens 8 diameter.

Behållarens nedre eller bakre ände 7 kan i vissa fall svetsas ihop efter behållarens fyllning i en fyllstation. I andra fall kan denna ände lämnas öppen och i den införas en kolv 6 efier fyllning, som i båda fallen lämpligen går till så, att behållaren vändes uppochner, varvid dock stosen e dyl. 3 först skall vara tillsluten, särskilt genom att förses med en för automatisk stängning svarande ventilkropp 20.

Denna ventilkropp 20 har en stavformig eller huvudsakligen cylindrisk stomme 21, vars främre eller yttre ände 22 utgöres av ett framåt eller utåt företrädesvis mjukt rundat huvud 23 med en över stommen framskjutande runtomgående häktkant 24, vilken är belägen inom ett åtminstone huvudsakligen radiellt plan relativt stommen. I anslutning till häktkanten bildar huvudet en lämpligen axiell eller svagt konisk, kort mantelyta 25, som via en mindre krökningsradie övergår i en mjukt rundad huvudyta.

Alternativt kan huvudet vara utformat som en kon.

Stommens 21 bakre eller nedre ände 26 slutar lämpligen tvärt vid 27 och övergår här i en tallriksfjäder 28, vilken tillsammans med den bakre stomändan lämpligen har den ungefärliga fonnen av en stympad kon med en konvinkel på 30 - 60°, företrädesvis c:a 45°, är öppen framåt, dvs omger den bakre stomändan med från ändytan 27 växande avstånd. Med tallriksfjäder skall här förstås varje form av fjädrande eller elastiska organ, som är anordnade runt stommen. Det kan således mycket väl röra sig om t ex blad, skänklar eller rentav trådar, som är avgränsade från varandra genom mellanrum. Tallriksfjädern 28 utgår dock företrädesvis i princip från grundforrnen av en tallrik och är jämntjock, men slutar i förrn av en ungefärligen radiell främre ändyta 29, så att det bildas en något snett utåt och framåtriktad spets med en vinkel på c:a 30°. Denna spets är aningen rundad, dvs med en krökningsradie på 0,2 - 1 mm. Övergången mellan ändytan 29 och tallriksfjädems inre eller främre yta 30 bildas av en runtomgående kant med liten krökningsradie, eftersom nämnda ytor innesluter en 10 15 20 25 30 526 165 ~ vinkel på 130 - 170°, företrädesvis cza 150°, med varandra. Vidare är tallriksfjädem utrustad med ett antal utmed sin omkrets jämnt fördelade, tvärs, ev koaxiellt med stommen genomgående hål 31 med relativt stor diameter, t ex 15 - 40% av fjäderns utsträckning från stommen. I stället för hål kan det finns godtyckligt utformade, t ex slitsfonniga, ev vid tallriksperiferien fritt utmynnande, radiellt orienterade öppningar.

Stommens diameter är t ex 10 - 50% mindre än stosöppningens 8 vidd. På så sätt bildas en utmatningskanal med tillräckligt stor tvärsnittsyta. Stommens främre ända 22 och bakre ända 26 har företrädesvis samma diameter, varvid en kortare eller längre koncentrisk diameterreducering 32 kan sträcka sig mellan de båda ändarna.

Detta underlättar tillverkningen och medför materialbesparingar. I vissa fall (se t ex fig. 5 och 6) kan häktkanten 24 sträcka sig innanför diameterreduceringen 32 och bilda tillsammans med denna ett kilspår 33, i vilket läppspetsen 19 ungefärligen konformt kan tränga in och på så sätt svara för en särskilt effektiv hållverkan resp tätning. Alternativt kan diameterreduceringen 32 tränga igenom häktkanten 24 och något in i ändan 22 eller så kan det finnas mellanlösningar, dvs att båda delama 24 och 32 är något vinklade inåt.

Utförandet enligt fig. 1 och 2 fungerar på följande sätt. I fig. 1 är behållaren l fylld med en vätska och locket 5 är skruvat helt ned på stosen 3. Härvid ligger locket an, ev med en inre upphöjning 36, mot huvudet 23 och ev pressar detta något fastare ned mot häktkanten 24 resp ett ev kilspår på läppspetsen 19 (se fig. 7), varvid i synnerhet den senare, förutom läppen i dess helhet, expanderas något och/eller fås att tränga in något i materialet av den stavformiga kroppen 21 i syfte att öka tätningstrycket och effektivisera sammanhållningen. Med eller utan lock är dock ventilorganet 20 svagt förspänt mellan läppen 10 och fiamväggen 2, dvs läppen tenderar att skjuta ventilkroppen utåt, medan tallriksfjädern 28 tenderar att dra ventilkroppen längre in i behållaren. Den totala förspänningssträckan kan uppgå till 1 - 10 mm, företrädesvis cza 2 mm i ett praktiskt utförandeexempel, varvid den beskrivna samverkan mellan lock och ventilorgan med viss nedpressning av det senare förlagrar förspärmingen 10 15 20 25 526 165 8 något till förmån för området kring läppen, dock företrädesvis utan att spänsten i tallriksfjäderns anliggning mot framväggen upphör helt. Tallriksfjädern avlastas dock något och dess främre, yttre spets ligger lätt an mot framväggen.

Avlägsnas nu locket eller ersätts det med en pip 35 enligt t ex fig. 4, så utjämnas närmast förspärmingen, om pressverkan utövats på ventilorganet, varvid läppens håll- och tätningsverkan minskar något. Önskar man nu utmata något av behållarinne- hållet, så kramar man en elastisk behållarvägg för att öka trycket på innehållet i behållaren resp aktiveras t ex en kolv 6, varigenom även trycket ökas på tallriksfjädern inifrån behållaren och fjädern pressas under lätt utplaningstendens mot fiamväggen, tills den främre ventilkroppsändan lyfter från läppen 10 och tillåter läppen att förträngas elastiskt huvudsakligen radiellt utåt med bildande av en ringspalt 37 mellan läppen och den stavformiga kroppen 21, varvid vätska fortplantar sig resp tränger igenom öppningama 31, in i stosöppningen och nämnda ringspalt och ut ur stosen e dyl. och mot applikationsonirådet (se fig. 2). Under utmatningen ser både tallríksfjädern, öppningama i denna och den elastiskt utanför nämnda ringspalt hållna läppen till, att ett visst långtgående konstant utmatningstryck råder, vilket har till följd, att utmatningen blir mycket jämn. Läppen har här en viktig roll som en form av en runt den stavforrniga kroppen 21 omslutande ventilkägla, för att därmed styra utmatningsflödet. Spalten mellan läppen 10 och kroppen 20 kan väljas beroende på det tänkta mediet som skall regleras.

Vid ett för lågt utmatningstryck stänger ventilkroppen 20 resp läppen 10. Vid ett för högt utmatningstryck verkar tallriksfjädem, öppningarna i denna och läppen dämpande, så att endast en viss förhöjning av den utmatade mängden och en viss ökad utmatningshastighet förekommer. Genom att motsvarande dimensionera och sinsemellan storleksrelatera dessa delar har man långtgående stymingsmöj ligheter. Önskar man sluta utrnatningen, så tar man bara bort trycksättningen av behållarinnehållet, varvid tallriksfjädem genom sin inneboende spänst återfjädrar till det i fig. l visade stängningsläget. Vid denna återfjädring ökas den av tallriksfjädern, 10 15 20 25 30 526 165 framväggen och stosen inneslutna volymen och det uppstår ett lätt vakuum, som upphävs dels genom att vätska sugs in i nämnda volym från behållarens inre genom öppningama i tallriksfjädem och dels genom att vätska sugs in från stosens yttersta fria ände utanför ventilkroppshuvudet 23 och läppen 10 och genom ringspalten 37, vilket påskyndar ventilstängningen, i synnerhet som nämnda vakuum uppstår även på läppens hela undersida inkl släppsidan. Storleken på denna vakuumnivå kan varieras genom ändring av fjäderkraftens storlek, och därmed anpassas till förhållanden som är lämpliga för de olika applikationema. Vakuumet är emellertid så ringa, att ingen luft sugs in i behållaren utifrån, eftersom endast en bråkdel av det vätskefyllda eller av en vätskefilm täckta utrymmet utanför läppen berörs. När ventilen har stängt, inträder tryckbalans genom öppningama i tallriksfiädern och endast den senares kvarvarande spänst, dvs elastiska anliggningstryck mot framväggens insida håller ventilen stängd.

Under ventiltallrikens beskrivna avspänningsrörelse glider den fria ytan 29 utmed framväggens insida, varvid övergången mellan insidan 30 och ytan 29 närmast svarar för glidkontakten (fig. 2), därefter hela ytan 29 och slutligen (fig. 1) den radiellt längst utåt belägna spetsiga delen. Vid övergången från stängning till utmatning är förloppet det omvända. Detta medför, att tallriksspetsen och 'framväggens insida skonas och dessa delar kan nå en betydande livslängd utan utmattning eller funktionsstörningar.

Efter utmatningen skruvas ett lock 5 lämpligen åter på stosen med tidigare beskrivna följdverkningar. Är behållarinnehållet exempelvis ett lim, så kan man ev vänta något, tills lirnresten i den yttersta stosdelen har stelnat och kan lyftas bort. Användes en pip, så kan denna ev slängas tillsammans med i denna och stosöppningen stelnade limrester, när ny utmatning sker med användande av en ny pip vid ett senare tillfälle.

Hos utförandet enligt fig. 3 och 4 saknas öppningar 31 i tallriksfjädern och är i stället den stavformiga kroppen 21 ihålig. Den bakåt öppna håligheten 38 sträcker sig ända 10 15 20 25 30 526 165 ,, o o I I I' Qccc .:.o 0 ' fram till den främre stavändan 22, där den stora håligheten 38 slutar tvärt, men kommunicerar med området utanför detta stavområde via tvärs genom kroppen gående, utmed periferien fördelade utmatningshål 39, som lämpligen har liggande rektangulär profil, och som täckes av läppen 10 i stängningsläget. Eftersom läppens släppsida 18 från spetsen 19 kan luta något nedåt och utåt, kan det vara fördelaktigt, om en runt kroppens utsida gående spetsig vulst 40 anordnas nedanför utmatningshålen 39. Såsom framgår av fig. 3, tränger vulsten 40 aningen in i läppen i stängningsläget och hindrar vätska från att tränga in i det ihåliga utrymmet 41 mellan stommen 21, tallriksfjädem, framväggen, stosen och läppen, vilket i vissa fall kan ha betydelse, t ex om det ihåliga utrymmet 41 skall fyllas med luft eller en annan vätska.

Vulsten kan även tjäna till att i öppetläget i fig. 4 hålla läppspetsen något distanserad från kroppen för att på vägen till stängningsläget styra läppspetsen förbi utmatningshålen och först efter att ha passerat dessa hål tillåta läppspetsen att lägga sig mot hålen, vars huvudnära väggar annars skulle kunna skada läppspetsen.

Detta utförande fungerar annars som det först beskrivna, bara att behållarinnehållet inte tränger tvärs igenom tallriksfjädern, utan går genom den stavformiga kroppen och vid uppnående av en viss trycksättningsnivå igenom utmatningshålen, när ventilorganet har lyfts något bort från läppen och utmatningshålen är frilagda. Efter underskridande av sagda trycksättningsnivå drar tallriksfjädern ventilkroppen åter nedåt till stängningsläget enligt fig. 3.

I fig. 5 och 6 visas ett utförande av behållaren, som i princip liknar utförandet enligt fig. 1 och 2. Vad som där är frarnväggen 2, är dock här anordnat i form av en avsats inuti stosen 3, som i företrädesvis avlång form är tillverkat i ett stycke med behållaren. Den bakre behållarändan 7 är öppen fram till fyllningen, varefier den tillsluts, företrädesvis genom hopsvetsning (se fig.6).

Det i fig. 8 visade utförandet är särskilt lämpligt för inbyggnad i en rörledning 44 eller i en behållarstos. Utförandet innefattar en utvändigt t ex circulärcylindrisk propp 10 15 526 165 ll 45, vars främre/yttre ände är utmynningsplan 9, och vars bakre/inre ände har funktionen av nämnda stödvägg 2. Invändigt är proppen utförd som utförandet enligt fig. l och 2, alternativt fig. 3 och 4. Likaså är ventilorganet utfört enligt dessa figurer eller enligt några av de övriga figurerna. Fördelen med detta utförande är, att det kan tillämpas på konventionella behållarstos- och rörledningsutíöranden, där fastsättning sker på känt sätt. Vid anordnande i en rörledning, där tallriksfjädems kraft resp förspänning företrädesvis är betydligt större än vad som gäller för behållarutíöranden, erhåller man således genom val av nämnda kraft/förspänning ett instrument att medge automatisk utmatning ovanför en motsvarande trycknivå och likaså automatisk, spillfri stängning vid underskridande av nämnda nivå. Flödet blir dessutom jämnt.

Uppfinningen är inte begränsad till ovan beskrivna och på bifogade ritningar visade utföranden, vilka kan modifieras och kompletteras på godtyckligt sätt inom ramen för uppfinningstanken och följande patentkrav. Således kan detaljer bytas ut mellan de olika utförandena.

Claims (13)

10 15 20 25 30 526 165 š..=š.=ê I: Eš.:..' 2E.:.. 'E =' 12 , , ä". ,

1. Patentkrav (Û Utrnatningsanordning hos en behållare (1) för en vätska eller flera vätskor, hos en rörledning e dyl. (44), varvid det finns en stödvägg (2) i anslutning till en utmatningsstos e dyl. (3), som är försedd med ett sätesbildande hållorgan (10) för en ventilkropp (20), k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a tt ventilkroppen är anordnad koncentrisk i nämnda stosöppning (8), har avlång, företrädesvis stavliknande form (21) och är med en yttre ända (22) styrd av nämnda hållorgan (10), som tillika utgör en flödesbegränsande funktion och med en inre ända (26) av ett denna omgivande fjädrande organ, företrädesvis en åtminstone i vilo- eller stängningsläge som en i riktning mot förstnämnda ända uppochnedvänd öppen stympad kon utförd tallriksfjäder (28), som stödjer sig och är runt stosen e dyl. förspänd mot insidan av nämnda främre vägg (2) eller en motsvarande vägg i nämnda utmatningsstos e dyl. (3) och att hela utmatningsanordningen är tillverkad i en och sannna materialkvalitet.

2. Utmatningsanordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a t t i stosens öppning (8), lämpligen på något avstånd från dess myninngsplan (9), t ex 3 - 20 mm, är anordnad en inåtskjutande, runtomgående läpp (10) utgörande nämnda hållorgan och samtidigt en kägla för flödesbegränsning, att läppen lämpligen är tillverkad tillsammans med stosen resp hela behållaren, företrädesvis genom formsprutning, och skjuter under avsmalnande snett framåt i riktning mot mynningsplanets centrum under en huvudsaklig eller genomsnittlig vinkel på 30 - 60°, företrädesvis cza 45°.

3. Utmatningsanordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a t t vid nänmda avsmalnande läppens ansats (1 1) i axialled sträcker sig något längre i riktning mot behållarens bakre ända (7) i syfte att öka stödet för läppens fria ändområde (12) i riktning från den nämnda behållarändan, att läppansatsens nedre sida (13) i huvudsak är rak, omfattar ungefärligen hälften av denna sida av läppen och 10 15 20 25 30 i°':š":š š.":š. x"'= 13 5.:.___.,',..¿..,__;:.¿.. 'E i:- innesluter en vinkel på t ex c:a 20° med stosens i övrigt lämpligen slätt cylindriska inre vägg (14), medan läppen på ovansidan (15) förutom en svag konkav välvning vid ansatsen i huvudsak är rak och innesluter en vinkel på i medeltal 40 - 80°, företrädesvis approximativt 60° mellan sig och den mittemot belägna stosväggen, och att läppen i anslutning till läppansatsens nedre sida (13) på undersidan bildar en kortare, lämpligen svag konkav sida (16), vilken företrädesvis lätt divergerar relativt ovansidan (15), och vilken lämpligen via en mera markant knäckpunkt (17) övergår i en huvudsakligen rak släppsida (18), som tillsammans med ovansidan ytterst bildar en vass läppspets (19) med en vinkel på 10 - 40°, företrädesvis c:a 25°, och som innesluter en vinkel på 5 - 45 °, företrädesvis c:a 25°, med stosaxeln i sin tänkta förlängning, samt att läppen tar ungefärligen 30 - 70% av stosöppningens (8) tvärsnittsytai anspråk, dvs spänner över c:a 10 - 50% av stosöppningens diameter.

4. Utmatningsanordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a t t ventilkroppen (20) har en stavformig eller huvudsakligen cylindrisk stomme (21), vars främre eller yttre ände (22) utgöres av ett framåt eller utåt företrädesvis mjukt rundat huvud (23) med en över stommen framskjutande runtomgående häktkant (24), vilken är belägen inom ett åtminstone huvudsakligen radiellt plan relativt stommen, och att detta huvud i anslutning till häktkanten bildar en lämpligen axiell eller svagt avsmalnande, kort mantelyta (25), som via en mindre krökningsradie övergår i en mjukt rundad huvudyta, eller att huvudet är utformat som en kon.

5. Utmatningsanordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a tt stommens (21) bakre eller nedre ände (26) slutar lämpligen tvärt (vid 27) och övergår här i nämnda tallriksfjäder (28), vilken tillsammans med den bakre stomändan lämpligen har den ungefärliga formen av en stympad kon med en konvinkel på 30 - 60°, företrädesvis c:a 45°, är öppen framåt, dvs omger den bakre stomändan med från ändytan (27) växande avstånd, att tallriksfjädern företrädesvis är jämntjock och slutar i form av en ungefárligen radiell främre ändyta (29), så att det 10 15 20 25 30 526 165 noe cec o o co 0 nu v I neon 0 n n o o n I I o n I n 0 oo n 0 n 0 a I c n e o I I I u I Ino une o n u 0 o u enat a' c coon a o e I c o c o n I o n o o c u o a nu bildas en något snett utåt och framåtriktad spets med en vinkel på cza 30°, att denna spets företrädesvis är aningen rundad, dvs med en krökningsradie på 0,2 - 1 mm, att övergången mellan ändytan (29) och tallriksfiädems inre eller främre yta (30) bildas av en runtomgående kant med liten krökningsradie,

6. Utmatningsanordning enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a t t tallrikstjädern är utrustad med ett antal utmed sin omkrets jämnt fördelade, tvärs, ev koaxiellt med stommen genomgående öppningar (31), företrädesvis hål med relativt stor diameter, t ex 15 - 40% av tjäderns utsträckning från stommen, eller slitsformiga, ev vid tallriksperiferien fritt utmyrmande, radiellt orienterade öppningar.

7. Utrnatningsanordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a tt stommens diameter är t ex 10 - 50% mindre än stosöppningens (8) vidd, och/ eller att stommens främre ända (22) och bakre ända (26) har företrädesvis samma diameter, varvid en kortare eller längre koncentrisk diameterreducering (32) sträcker sig mellan de båda ändama, och/eller att häktkanten (24) sträcker sig innanför diameterreduceringen (32) för att tillsammans med denna bilda ett kilspår (33), i vilket läppspetsen (19) ungefärligen konforrnt kan tränga in och på så sätt svara för en särskilt effektiv hållverkan resp tätning, och/eller att diameterreduceringen (3 2) tränger igenom häktkanten (24) och något in i stommens främre ända (22) eller att häktkanten (24) och diameterreduceringen (32) är något vinklade inåt.

8. Utmatningsanordning enligt något av patentkraven l - 7, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a tt åtminstone hos den fyllda behållaren (1) ett lock (5) är avsett att vara helt nedskruvat på stosen (3) till att anligga, ev med en inre upphöjning (3 6), mot huvudet (23) och ev pressa detta något fastare med häktkanten (24) resp ett ev kilspår på läppspetsen (19), varvid i synnerhet den senare, förutom läppen i dess helhet, är avsedd att expanderas något och/eller fås att tränga in något i materialet av den stavforrniga kroppen (21) i syfte att öka tätningstrycket och effektivisera o 0 Nano: 10 15 20 25 30 526 165 sammanhållningen, att ventilorganet (20), med eller utan påskruvat lock, är avsett att vara svagt íörspänt mellan läppen (10) och framväggen (2), med läppen tenderande att skjuta ventilkroppen utåt, och med tallriksfiädem (28) tenderande att dra ventilkroppen längre in i behållaren, varvid den totala iörspänningssträckan är avsedd att uppgå till 1 - 10 mm, företrädesvis c:a 2 mm i ett praktiskt utförandeexempel, varvid nämnda ev samverkan mellan lock och ventilorgan med viss nedpressning av det senare är avsedd att förlagra förspänningen något till förmån för området kring läppen, dock företrädesvis utan att spänsten i tallrikstjädems anliggning mot framväggen upphör helt.

9. Utmatningsanordning enligt något av patentkraven 1 - 8, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a t t vid avslutning av utmatningen trycksättningen av behållarinnehållet är anordnad att upphöra, varvid tallrikstjädern genom sin inneboende spänst är avsedd att återfjädra till stängningsläget, att vid denna återfiädring den av tallriksfi ädern, framväggen och stosen inneslutna volymen är anordnad att ökas med bildande av ett lätt vakuum, som är anordnat att upphävas dels genom insugning av vätska in i nämnda volym från behållarens inre genom öppningarna i tallriksfjädern och dels genom att insugning av vätska från stosens yttersta fria ände utanför ventilkroppshuvudet (23) och läppen (10) och genom ringspalten (3 7) med påskyndande av ventilstängningen, att nänmda vakuum är så ringa, att ingen luft sugs in i behållaren utifiån genom att endast en bråkdel av det vätskefyllda eller av en vätskefilm täckta utrymmet utanför läppen berörs, och att vid ventilens stängning, tryckbalans är avsedd att inträda genom öppningama i tallriksfjädem, så att endast den senares kvarvarande spänst, dvs elastiska anliggningstryck mot framväggens insida håller ventilen stängd.

10. Utmatningsanordning enligt patentkraven 9, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a tt under ventiltallrikens avspänningsrörelse dess fria yta (29) är avsedd att glida utmed framväggens (2) insida, varvid övergången mellan tallriksfjädems insida (30) och nämnda yta (29) närmast är avsedd att svara för glidkontakten och därefter hela 10 15 20 25 526 165 16 ytan (29) och slutligen den radiellt längst utåt belägna spetsiga delen i syfte att skona tallriksspetsen och framväggens insida.

11. Utmatningsanordning enligt något av patentkraven 1 - 10, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a t t tallriksfjädern är helt sluten, medan den stavforrniga kroppen (21) är utförd ihålig med en bakåt öppen håligheten (3 8) sträckande sig företrädesvis ända fram till den främre stavändan (22), där nämnda hålighet (38) företrädesvis slutar tvärt, men kommunicerar med området utanför detta stavområde via tvärs genom kroppen gående, utmed periferien fördelade utmatningshål (39), som lämpligen har liggande rektangulär profil, och som täckes av läppen (10) i stängningsläget, och att nedanför utmatningshålen (3 9) företrädesvis är anordnad en runt kroppens utsida gående spetsig vulst (40), som är avsedd att, t ex genom att aningen tränga in i läppen i stängningsläget, hindra vätska från att tränga in i nämnda ihåliga utrymme (41) mellan stommen (21), tallriksfjädem, framväggen, stosen och läppen, och/eller att vulsten är avsedd att tjäna till att i öppetläget hålla läppspetsen något distanserad från kroppen för att på vägen till stängningsläget styra läppspetsen forbi utmatningshålen och först efter att ha passerat dessa hål tillåta läppspetsen att lägga sig mot hålen.

12. Utmatningsanordning enligt något av patentkraven 1 - 13, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a t t särskilt för envägsändamål, fiamväggens (2) funktion är förflyttad till en avsats inuti stosen (3), som i företrädesvis avlång form är tillverkat i ett stycke med behållaren, varvid den bakre behållarändan (7) företrädesvis är öppen fram till fyllningen, varefter den är avsedd att tillslutas, företrädesvis genom hopsvetsning.

13. Utmatningsanordning enligt något av patentkraven 1 - 14, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, a t t anordningen innefattar en utvändigt t ex circulärcylindrisk propp (45) med en frärnre/yttre ände som utmynningsplan (9) och med en bakre/inre ände med funktionen av en stödvägg (2) och med en centralt genomgående öppning (8) mellan 526 165 dessa båda ändar med en läpp (10) för ett ventilorgan (20), vilken propp är anordnad att fästas i en behållarstos (3), en rörledning (44) e dyl. 000 000 0 0 00 0 00 0 0 00000 0 0 00 00 0 00 0 00 00 0 00 00 0 0 0 0 I 0 0 0 0 0 n 0 0 0 0 000 0 0 000 0 0 0 0 0 0000000 000000 0 0: 1 0 0 0 0 I 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 000 000 0 0