SE521932C2 - Låssystem, låssystemanordning och sätt att konfigurera ett låssystem - Google Patents

Description

5221 932 .......... .. 1 detta tillvägagångssätt är att en felaktig inställning av switcharna kan leda till tidsödande sökningar efter fel i systemet.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett självkonfigurerande låssystem där nackdelarna med känd teknik undviks och som inte kräver någon programmering av de inblan- dade anordningarna. Ett ändamål är sålunda att förenkla kabel- dragning genom ett ledningssystem och att göra de dörrmiljöer som det används vid enkla att förstå för installatören.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett självkonfigurerande låssystem där det inte finns någon cen- tral masterenhet.

Uppfinningen baseras på insikten att ett självkonfigurerande låssystem kan åstadkommas genom att man definierar ett antal tillåtna kommandon och att samtliga enheter sänder ut begäran- meddelanden där de kommandon som kan sändas av de olika anord- ningarna förhandlas.

Enligt uppfinningen åstadkommas ett sätt att konfigurera ett elektroniskt låssystem, såsom definierat i patentkravet 1. En elektronisk låssystemanordning, såsom definierad i patentkravet 8 och ett låssystem, såsom definierat i patentkravet 10 åstad- kommes också.

Genom att åstadkomma ett låssystem där vid start varje ansluten anordning sänder ut ett begäranmeddelande som innehåller en lista av kommandon som den aktuella anordningen kan sända ska- pas en kommandomatris i varje anordning. Dessa matriser används för att styra flödet av kommandon i låssystemet för att skapa ett fungerande självkonfigurerande elektroniskt låsanordnings- system. 5231 932 I Vid en särskilt föredragen utföringsform används begäranmedde- landena för att tilldela olika adresser till anordningarna som är anslutna till systemet. Därigenom behövs ingen inställning av switchar etc. vid installation.

Vid en annan föredragen utföringsform tilldelas anordningar av samma produkttyp olika anordningsgrupper, varigenom ett själv- konfigurerande tvådörrarssystem möjliggörs.

Ytterligare föredragna utföringsformer definieras av de under- ordnade patentkraven.

Kortfattad beskrivning av ritninqarna Uppfinningen kommer nu att beskrivas, såsom exempel, under hän- visning till bifogade ritningar, på vilka: figur 1 är en översiktsvy av en dörr innefattande ett typisk elektroniskt lâssystem, figur 2 är ett blockschema som visar anslutning mellan de olika anordningarna som visas i figur 1, figur 3 är ett blockschema som visar konfigurationen av en lås- systemanordning enligt uppfinningen, figur 4 visar den funktionella anordningsanslutningen hos systemet som visas i figur 1, figur 5 visar uppbyggnaden hos ett begäranmeddelande enligt uppfinningen, figur 6 är ett flödesschema över huvudstegen vid sättet enligt uppfinningen, figur 7 är en översiktsvy av ett låssystem innefattande tvâ sammanhörande dörrar, och 5241 932 .......... _. ß figur 8 är ett blockschema som visar den funktionella anord- ningsförbindelsen hos anordningarna innefattade i systemet i figur 7.

Detaljerad beskrivninq av uppfinningen I det följande kommer en detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning att ges.

I detta sammanhang innebär möjligheten till hopkoppling i ett låssystem mellan olika anordningar möjliggörande av enkel anslutning av anordningar installerade vid en dörr. I de flesta tillämpningar innefattar ett låssystem eller en miljö en eller två dörrar. Då systemet innefattar två dörrar bör man endast beakta dörrar med någon typ av beroende, såsom en pardörr eller ett par samverkande dörrar som används för exempelvis säker- hets- eller klimatkontroll.

I denna beskrivning avser termen "låssystemanordning" eller helt enkelt "anordning" täcka samtliga typer av anordningar som finns i ett elektroniskt låssystem, såsom kortläsare, panik- knappar etc. och den är sålunda ej begränsad till anordningar som innefattar själva låset.

Ett enkelt elektroniskt låssystem kommer nu att beskrivas under hänvisning till figur 1, som visar ett endörrarssystem, allmänt betecknat 1. I en dörr 2 finns ett elektroniskt lås 10 av en typ som vanligtvis påträffas i elektroniska låssystem. Med elektroniskt lås avses varje typ av elektriskt manövrerad och styrd låsanordning inkluderande elektromekaniska lås. Låset styrs medelst en kortläsare 20 installerad på dörrens utsida.

På insidan finns en öppnaknapp 30 som används av en person på dörrens insida för upplåsning av densamma.

Förflyttningen av dörren mellan öppnat och stängt läge styrs medelst en dörrautomatik 40 med en integrerad rörelsesensor.

Samtliga anordningar som visas i figur 1 är hopkopplade medelst 5g1 932 1 en tvåtrådskabel som utgör en buss 90. Detta visas i figur 2, som är ett blockschema som visar samtliga anordningar som finns i låssystemet i figur l. Såsom framgår av figur 2 finns ingen central "master"-enhet i systemet, som vanligtvis finns i konventionella, elektroniska låssystem. I stället ställer samtliga anordningar in sig själva för att ge ett hopkopplat system. Detta möjliggörs av möjligheten till hopkoppling som ges av föreliggande uppfinning, såsom kommer att beskrivas nedan.

De flesta anordningar i ett låssystem enligt uppfinningen har olika funktioner. De har dock samtliga en gemensam hårdvaru- och mjukvarustruktur som kommer att beskrivas nedan.

I figur 3 visas en låssystemanordning, som anges av den streckade linjen och som allmänt betecknas 100. Anordningen innefattar en styrprocessor 102 med ett chips anslutet till en busstranceiver 103 inrättad att anslutas till den buss 90 som visas i figur 2. Styrprocessorn 102 drivs medelst en kraftkälla 104 anordnad som en extern matning ansluten till anordningen och som tillhandhåller en spänning på 12 eller 24 volt DC.

Själva styrprocessorn innehåller någon typ av elektroniskt minne, såsom ett läsminne (ROM). Ett icke-flyktigt minne 106 är dock anslutet till styrprocessorn för lagring av icke-flyktigt data, såsom systemoperationsparameterdata och/eller diagnos- data. Det finns också en switch 107 som anger huruvida anord- ningen tillhör någon eller båda av två definierade anordnings- grupper, såsom kommer att förklaras i detalj nedan under hän- visning till figur 6 och 7.

Ytterligare element, såsom en knappsats 108 eller en ljusindi- kator 109, kan också vara anordnade i anordningen 100.

Anordningar kan befinna sig i ett av två olika tillstånd: preoperativt tillstånd och operativt tillstånd. Då en anordning är ansluten till kraftförsörjningen initieras en startsekvens II IIO I . _. .z ' .mami ' n n . .. - . . . . _ _ ; ~ - -- - i" å”. 1.* i * ~-- - .' .Z 2.". 6 . .. . - .. .

.. .- .. . H H 'H°: då den befinner sig i det preoperativa tillståndet. Efter att startsekvensen har fullbordats har anordningen satts i operativt tillstånd.

I ett nät av anordningar av den typ som beskrives här måste varje anordning ha en unik nodidentifikation (nod-ID) före det operativa steget. Eftersom det inte finns någon central enhet som tar hand om konfigurationen av systemet identifierar samt- liga anordningar sig själva under startsekvensen och denna identifiering inkluderar en adressbegäranprocedur där samtliga anordningar som är anslutna till systemet tilldelas en unik adress. Adressbegäranproceduren utförs på något lämpligt sätt och det exakta sättet som det utförs på utgör ingen del av föreliggande uppfinning. För att proceduren skall fungera kor- rekt måste dock varje anordning ha ett unikt serienummer lagrat i minne.

Ett låssystem kan klassificeras som antingen mycket enkelt eller som enkelt. Så länge som endast en anordning av varje produkttyp används är systemet mycket enkelt och samtliga anordningar tillhör en grupp. Gruppkonceptet kommer att beskri- vas ytterligare nedan under hänvisning till figurerna 6 och 7.

Ett enkelt system innefattar två anordningar om åtminstone en produktgrupp och dessa anordningar måste särskiljas genom allokering av dem till olika grupper. Ett mycket enkelt eller enkelt system kommer alltid att konfigurera sig självt enligt några grundläggande regler.

Låssystemanordningar uppdelas i tre olika anordningsklasser: aktiveringsanordningar, manövreringsanordningar och sensorer.

En aktiveringsanordning är en anordning som sänder kommandon till en manövreringsanordning. Exempel på en aktiveringsanord- ning kan vara en öppnatryckknapp, kortläsare, paniköppnaknapp etc. Aktiveringsanordningen är också ansvarig för den åtkomst- relaterade timingen hos ett låssystem. » u o u q u u Q a q en 521 932 šfïüf En manövreringsanordning är en anordning som utför en åtgärd, vanligtvis någon typ av mekanisk aktivitet, såsom släppande av en hake eller ö nande av en dörr. Den kan också vara en summer P eller ett blinkljus. Vissa manövreringsanordningar behöver sända accesskommandon, se nedan, och de är sålunda även aktive- ringsanordningar.

En sensor ger ingen accessrelaterad information, endast sensor- statusinformation. Ett exempel härpå är en dörrautomatiksäker- hetsbrytare.

I exemplet ovan är det elektroniska låset 10 och dörrautomatik- en 40 manövreringsanordningar under det att kortläsaren 20 och öppnaknappen 30 är aktiveringsanordningar.

De funktionella anordningsförbindelserna hos systemet som visas i figur 1 kommer nu att beskrivas under hänvisning till figur 4, där "aktiveringsanordning l" motsvarar kortläsare 20, "akti- veringsanordning 2" motsvarar öppnaknappen 30, ”manövrerings- anordning 1" motsvarar låset 10 och "manövreringsanordning 2" motsvarar dörrautomatiken 40.

En anordning kan ej motta data från en annan anordning om det inte finns någon logisk förbindelse däremellan (i motsats till de fysiska förbindelser som visas i figur 2). En logisk förbin- delse är egentligen ett "beslut" att motta meddelanden från en redan känd anordning på bussen. Under adressbegäranproceduren under det preoperativa steget kommer varje anordning på bussen att besluta vilka andra anordningar som den skall upprätta logiska förbindelser med. Den begärande anordningen kommer att sända en meddelandematris i begäranmeddelandet. De andra anordningarna på bussen kan sålunda besluta vilka kommandon och statusmeddelanden som de skall svara på.

De logiska förbindelserna i figur 4 representeras av pilar som anger riktningen för tillåtna meddelanden som förmedlas genom den aktuella förbindelsen. Man ser att aktiveringsanordningarna 5218 932 kan sända men ej motta meddelanden under det att manövrerings- anordningarna både kan sända och motta meddelanden.

I figur 4 har manövreringsanordningen l upprättat logiska för- bindelser med samtliga andra anordningar, d.v.s. tre förbindel- ser. Varje förbindelse kan förmedla ett antal olika meddelan- den. Det finns specifika regler för att definiera vilka medde- landen som man skall svara på och vilka som skall förkastas.

Exempelvis kommer en lâsanordning, d.v.s. manövreringsanordning 1 i figur 3, att förkasta ett "ID-anordningshändelse"-meddelan- de och acceptera ett "lås upp"-meddelande. Meddelanden kommer att förklaras mer i detalj i det följande.

Samtliga meddelanden räknas upp nedan. Det tilldelade meddelan- deindexvärdet är unikt och meddelanden är relaterade till spe- cifika anordningar. Varje anordning kan sända vilket meddelande som helst men samtliga anordningar kommer ej att lyssna; detta styrs av anordningskonfigurationen.

Meddelandena är uppdelade i två kategorier: kommando- och sta- tusmeddelanden, varvid kommandomeddelanden har ett meddelande- indexområde på O-127 och statusmeddelanden har ett meddelande- indexområde på 128-255. Dessa meddelanden visas i tabellerna 2 och 3 nedan .

Strukturen hos ett begäranmeddelande visas i figur 5. Det för- medlar 32 bitar som beskriver vilka meddelanden som kan sändas från denna anordning. Dessa 32 bitar är uppdelade i 16 bitar för kommandomeddelanden och 16 bitar för statusmeddelanden.

Det har tidigare nämnts att ett begäranmeddelande sänds av var- je anordning under adressbegäranproceduren. Vid detta begäran- meddelande finns ytterligare attribut för att identifiera den begärande anordningens funktionalitet.

Datal Detta är nod-ID för den begärande anordningen. a - ø Q ao 521 932 9 ø o a o u: a Data2 - attribut I attributen finns positionen för gruppswitchen. Om anordningen är konfigurerad att vara en flergruppsanordning bör detta av- speglas i begäranmeddelandet. Attribut visas i tabell 1 nedan.

Tabell 1, Attribut Bit Attribut Värde Kommentar 0-1 Grupp- 0=Ej använd Status för gruppswitch för switch l=Grupp 1 den begärande anordningen. 2=Grupp 2 Status för flergrupp- 3=Grupp 1 + inställningen.

Grupp 2 2 Master 0=Ej NMT-master Den begärande anordningen l=Detta är NMT- begär NMT-masterfunktion I master systemet (hanterat av API). 3 Under- 0=Inga under- Indikerar om den begärande anordning anordningar anordningen begär en följer underanordningsadress. 1=Underanord- ningar följer 4-7 Reserverad 0 Ej använd Användningen av gruppswitchen kommer att förklaras ytterligare nedan under hänvisning till fig. 6 och 7.

Data3-4 - kommandomatris Detta är en binär uppsättning som representerar upp till 16 kontrollmeddelanden som den begärande anordningen kan sända. Om bitvärdet är "1" kan motsvarande meddelande sändas.

Tabell 2, Kommandomatris Bit Meddelande- Meddelandetext index 0 0 Nödkommando 1 1 Nödkontrollkommando 2 2 Dörrkontrollkommando 3 3 Blockerakommando 4 4 Identifikationsanordnings- kontrollkommando 5-15 5-127 Ej använd (satt till O).

Data5-6 - statusmatris Detta är en binär uppsättning som representerar upp till 16 statusmeddelanden som den begärande anordningen kan sända. Om 521 932 10 bitvärdet är "l" kan motsvarande meddelande sändas.

Under självkonfiguration kommer varje anordning att bygga upp en matris som visar vilka anordningar som kan sända vilka kon- troll- Sättet fattar 6.

Kärnan mandot samtliga manövreringsanordningar som hanterar dörraccess i dörrmiljön. Denna funktion kontrollerar hela dörrtillståndet.

Samtliga anordningar måste följa en fördefinierad uppsättning instruktioner och regler. Dörrkontrollkommandostrukturen ges i tabell 4 nedan.

Tabell 3, Statusmatris Bit Meddelande- Meddelandetext index 0 128 Låsanordningsstatus 1 129 Allmän anordningsstatus 2 130 Debug-status 3 131 Öppnaanordningsräknare 4 132 Dörrautomatikstatus, svängdörrstatus 5 133 Identifikationsanordningsetikett- data 6 134 Identifikationsanordningshändelse 7 135 Systemkraftstatus 8 136 Systemtemperatursensorstatus 9- 137-255 Ej använd (satt till 0). 15 och statusmeddelanden. att konfigurera eller att sätta upp ett låssystem inne- sålunda stegen 110-140 som visas i flödesschemat i figur i låssystemet är dörrkontrollkommandot. Dörrkontrollkom- är en komplicerad kommandouppsättning som sänds till 521 932 11 ø Q - - p. n Tabell 4, Dörrkontrollkommandon Identifierare Data 1 Data 2 Data 3 Meddelande-ID Index Dörrautomatik Attribut 8 bitar 8 bitar Dörrkontroll Stor- Bit- Värde Kommentar lek nummer Säkerhetslås 1 bit 0 O=Låst Säkerhetslås kommer l=Olåst att vänta på status dörr stängd och låsanordning "låst".

Låsanordning 1 bit 1 0=Lâs Om ett säkerhetslås l=Lås upp finns kommer låsanordningen att vänta på olåst- status.

Dörrautomatik l bit 2 O=Stängd Dörrautomatik kommer l=Öppen att öppna dörren då alla låsanordningar är i olåst tillstånd.

Håll/släpp 1 bit 3 0=Släpp Detta kommando är 1=Håll endast för dörr- hållaranordningar.

Inaktiv 1 bit 4 O=Aktiv Verkar endast på 1=Inaktiv aktiv-kommandon. - 3 5-7 0 Ej använd bitar Attribut Stor- Bit- Värde Kommentar lek nummer - 6 0-5 0 Ej använd bitar Manipu- 1 bit 6 0=OK Aktiveringsanor- lering/ l=Manipulering/ ning har manipu- sabotage sabotage. lerats eller ut- satts för sabo- tage.

Fel 1 bit 7 0 = Anordning OK. Internt fel 1 = Allmänt fel.

Det kan finnas flera dörrkontrollkommandon i ett system. Efter- som varje manövreringsanordning kommer att känna till samtliga aktiveringsanordningar som finns på bussen kan den samla in dörrkontrollmeddelandena från samtliga aktiveringsanordningar | u u - a» u n 521 932 f-š~~:f.f@~::=.w 12 a' Ü.. u.. 'af I '..' Ü.. och genom en prioriteringsprocess beräkna det verkliga dörr- tillståndet. Endast aktiva meddelanden kommer att ta del av prioritetsprocessen.

Varje aktiveringsanordning kan blockeras förutom panik/nödut- gångsanordningar. Den blockerade aktiveringsanordningen kommer fortfarande att sända data på bussen men den kommer att ange (i meddelandet) att anordningen är blockerad. Som grundinställning är samtliga aktiveringsanordningar i aktiv mod (ej blockerade).

I varje system borde det finnas endast en anordning som kontrollerar blockeringstillståndet hos systemets aktiveringsanordningar.

En som exempel given konfiguration och funktion hos det låsan- ordningssystem som visas i figur 1 kommer nu att ges.

Efter spänningssättning kommer varje anordning att sända ett begäranmeddelande i vilket information vidarebefordras till samtliga andra anordningar avseende nod-ID, anordningsattribut och meddelandeförbindelsematris.

Eftersom samtliga förbindelser endast är logiska måste varje anordning meddela samtliga andra anordningar vilka meddelanden den kommer att sända. Det är upp till varje anordning att avgö- ra vilka meddelanden som mottas och vilka som förkastas.

Under automatisk konfiguration finns totalt 32 meddelanden som kan sändas från en anordning, representerade som binärt data vid begäranmeddelandet, där det logiska värdet "O" innebär "förbind ej meddelande" och logisk "l" innebär "förbind med- delande".

Det finns ingen specifik ordning som beaktas mellan anordningar då förbindelser upprättas. Varje anordning har ett internt fabriksprogrammerat unikt serienummer. Detta nummer används för att avgöra vem som sänder ett begäranmeddelande vid varje given tidpunkt. 521 932 13 Antag att de anordningar som visas i figur 1 begär i följande ordning, varigenom de tilldelas en motsvarande nod-ID: Nod-ID Anordning l Öppnaknapp 30 2 Låsanordning 10 3 Dörrautomatik 40 4 Kortläsare 20 Efter spänningssättning resulterar detta i en sekvens av hän- delser som kommer att beskrivas i detalj i det följande: Öppnaknappen 30 sänder sitt begäranmeddelande i vilket den begär nod-ID 1. Följande förbindelsematris sänds också: Kommando: 0004mx, status: 0004 hex ' Kommandomatrisen motsvarar följande binära sekvens: 0000 0000 0000 0100 Med hänvisning till tabell 2 och tabell 3 vad gäller detaljer hos kommando- respektive statusmatrisen anger detta, då man läser från höger till vänster, d.v.s. från bit 0 till bit 15, att öppnaknappen kan sända kommando nr 3, dörrkontrollkommando.

Detta kommando kan mottas av samtliga andra anordningar i systemet.

Statusinformationen har samma innehåll, d.v.s. öppnaknappen kan sända statusmeddelande nr 3, debug-status. Denna status- information används dock endast av en datorenhet som är anslu- ten till systemet vid exempelvis felsökning och kommer att för- kastas av samtliga anordningar som vanligtvis är anslutna till systemet.

Begäranmeddelandet som sänds av öppnaknappen kommer sålunda att resultera i följande konfiguration av systemet: 521 932 f'frf.fz'ti=.fz I: 14 Z 2 2 2' '..°'..' '..' Z '.." ' W mottas av dessa anordningar Meddelanden Nod- Lås 10 Kortläsare Öppna- Dörr- sända av ID 20 knapp 30 automatik dessa 40 anordningar Lås 10 Kortläsare 20 Kortläsare l Dörr- Dörr- Dörr- 20 kontroll- kontroll- kontroll- kommando kommando kommando Dörrauto- matik 40 Låsanordningen 10 begär nu nod-ID 2 och sänder följande för- bindelsematris: Kommando: 000lmx, status: OOOSMX.

Denna förbindelsematris motsvarar följande meddelanden: Kommandomeddelande: dörrkontrollkommando Statusmeddelanden: låsanordningsstatus, debug-status Dörrkontrollkommandot och låsanordningsstatusmeddelandena kan mottas av samtliga andra anordningar. Såsom tidigare nämnts, förkastas dock debug-statusmeddelandet av samtliga anordningar.

Detta resulterar i följande konfiguration: 521 932 15 n a | ø n u mottas av dessa anordningar Meddelanden Nod- Lås 10 Kortläsare Öppnaknapp Dörr- sända av ID 20 30 automatik dessa 40 anordningar Lås 10 2 Dörr- Dörr- Dörr- kontroll- kontroll- kontroll- kommando kommando kommando Låsanord- Låsanord- Låsanord- nings- nings- nings- status status status Kortläsare 20 Öppnaknapp 1 Dörr- Dörr- Dörr- 30 kontroll kontroll- kontroll- kommando kommando kommando Dörrauto- matik 40 Dörrautomatiken 40 begär nu nod-ID 3 och sänder följande för- bindelsematris: Kommando: 0005mx, status 00l4mx Denna anordning kommer att sända nödkommando och dörrkontroll- kommando såväl som debug-status och dörrautomatikstatus. Debug- status förkastas dock av samtliga anordningar och låset 10 kommer att förkasta nödkommandot.

Slutligen begär kortläsare 20 nod-ID 4 och sänder följande för- bindelsematris: Kommando: OOIFMX, Denna anordning kommer att sända nödkontrollkommando, Stâtlls! 0064 hex dörrkontrollkommando, blockeringskommando och identifikations- anordningskontrollkommando liksom statusmeddelandena debug- status, identifikationsanordningsetikettdata och identifika- tionsanordningshändelse. De andra anordningarna kommer dock att förkasta nödkontrollkommandot, identifikationsanordningskon- 521 932 šïffiíz. l I u n I . . u u nu 1 u 16 n u a . nu nu nu trollkommandot liksom samtliga statusmeddelanden. Vidare kommer låset 10 att förkasta blockeringskommandot.

Detta resulterar i följande konfiguration: _ mottas av dessa anordningar Meddelanden Nod- Lås 10 Kortläsare Öppnaknapp Dörr- sända av ID 20 30 automatik dessa 40 anordningar Lås 10 2 Dörr- Dörr- Dörr- kontroll- kontroll- kontroll- kommando kommando kommando Låsanord- Låsanord- Låsanord- nings- nings- nings- status status status Kortläsare 4 Dörr- Dörr- Dörr- 20 kontroll- kontroll- kontroll- kommando kommando kommando Blockera- Blockera- kommando kommando Öppnaknapp 1 Dörr- Dörr- Dörr- 30 kontroll- kontroll- kontroll- kommando kommando kommando Dörr- 3 Dörr- Nöd- Nöd- automatik kontroll- kommando, kommando, 40 kommando, Dörr- Dörr- Dörr- kontroll- kontroll- automatik kommando, kommando, status Dörr- Dörr- automatik- automatik- status status Nu är samtliga förbindelser upprättade.

Såsom inses av exemplet ovan: Varje anordning kommer att sända ut ett meddelande innehållande ett "bitmönster" som definierar vilka meddelanden som kommer att sändas från den begärande anordningen.

Varje anordning kommer att besluta huruvida förbindelser skall upprättas eller ej för upp till 32 meddelanden från andra anordningar, beroende på anordningstyp och -funktion.

I fig. 7 visas ett dubbeldörrsystem innefattande, utöver de anordningar som visas i fig. 1, en andra dörrautomatik 40' och 17 en första och en andra dörrautomatiksäkerhetssensor 50, 50'. I ett sådant system med två anordningar som har samma funktion, d.v.s. är av samma produkttyp, används en gruppswitch för att identifiera en grupp till vilken en anordning tillhör. Anord- ningar inom samma grupp kan interagera under det att anord- ningar i olika grupper ej kommer att interagera. Medelst grupp- switchen kan ett tämligen komplicerat låssystem installeras med hjälp av den uppfinningsenliga självkonfigurationsprocessen.

I det system som visas i fig. 7 tillhör den första dörrauto- matiken 40 och den första säkerhetssensorn 50 en första grupp av anordningar under det att de andra anordningarna 40' och 50' av samma typ tillhör en andra grupp av anordningar. Samtliga andra anordningar tillhör både de första och de andra grupper- na. Grupptillhörigheten kommuniceras medelst attribut- informationen i begäranmeddelandet, se tabell ll, där man kan se att det finns tre möjliga val: grupp 1, grupp 2 eller grupp 1 + grupp 2. De funktionella anordningsförbindelserna kommer sålunda att se ut som i fig. 8. Man ser där att sensor 1, d.v.s. den första säkerhetssensorn 50, kan sända meddelanden till manövreringsanordning 2, d.v.s. den första dörröppnaren 40, men inte till manövreringsanordning 3, d.v.s. den andra dörröppnaren 40'. Det omvända gäller för sensor 2, d.v.s. den andra säkerhetssensorn 50'. Detta förhindrar en konfiguration där den första sensorn sänder meddelanden till den andra öppnaren eller den andra sensorn sänder meddelanden till den första öppnaren etc.

Föredragna utföringsformer av ett låssystem enligt uppfinningen och ett sätt ett konfigurera detta har beskrivits. Fackmannen inom teknikområdet inser, att detta skulle kunna varieras inom ramen för bifogade patentkrav.

Utföringsformer som innefattar en eller två dörrar har beskri- vits. Det inses att för mer avancerade lösningar en intelligent 521 932 ;";":f f'=":= fz-:r- - u - . .. n 521 932 5Ü?fif{fÛ:ÛÜ=ffiP 18 2 V '""":W“3§ °§;:: dörrstyrenhet eller ett speciellt konfigurationsverktyg kan användas för att sätta upp systemet. Även om externt matade anordningar har beskrivits kan det även finnas ett internt batteri antingen som primär eller sekundär kraftkälla.

Dörröppnarna och dörröppnarsäkerhetsgivarna i fig. 7 har beskrivits som två olika anordningar. De kan dock vara fysiskt integrerade i en enda anordning med en enda förbindelse till den förbindande bussen 90. Även i detta fall fungerar de fort- farande som två olika logiska enheter på bussen och en av anordningarna fungerar som en underanordning, såsom anges av attributen som visas i tabell 3. Detta särdrag möjliggör ännu enklare installation av låssystemet samtidigt som flexibili- teten och funktionaliteten hos självkonfigurationen bibehålles.

Claims (9)

ø u ø ø u 521 932 får; :..:..¿, 19 Patentkrav

1. l. Sätt att konfigurera ett låssystem innefattande ett flertal låssystemanordningar, vilket sätt innefattar följande steg: a) att man definierar ett flertal kommando- och statusmeddelan- den, varvid vart och ett av nämnda kommando- och statusmed- delanden har en specifik funktion då det mottas av en anord- ning, b) att man definierar ett flertal anordningstyper, varvid var och en av nämnda anordningstyper kan sända i förväg bestämda kommando- och statusmeddelanden av nämnda flertal kommando- och statusmeddelanden, c)att man sänder ett begäranmeddelande från var och en av nämnda flertal anordningar, varvid nämnda begäranmeddelande från en specifik anordning innefattar information avseende nämnda i förväg bestämda kommando- och statusmeddelanden som denna specifika anordning kan sända, och d)att man i var och en av nämnda flertal anordningar lagrar nämnda information avseende nämnda i förväg bestämda kom- mando- och statusmeddelande som varje annan anordning kan sända.

2. Sätt enligt patentkravet 1, vid viket vart och ett av nämnda kommando- och statusmeddelanden tilldelas ett unikt indexvärde.

3. Sätt enligt patentkravet 1 eller 2, vid vilket vart och ett av nämnda kommando- och statusmeddelanden relateras till specifika anordningstyper.

4. Sätt enligt något av patentkraven 1-3, vid vilket nämnda begäranmeddelande innefattar en attributindikator som indikerar o ~ | | u 521 952 ¿-: E..E..¿I. :..:..¿, :ut zo '=..=' ' tillhörighet till någon eller båda av två olika grupper (grupp 1, grupp 2).

5. Sätt enligt något av patentkraven 1-4, vid vilket nämnda begäranmeddelande innefattar ett binärt fält där varje bit specificerar huruvida ett motsvarande meddelande kan sändas.

6. Sätt enligt något av patentkraven 1-5, vid vilket nämnda begäranmeddelande innefattar en attributindikator som indikerar huruvida en underanordning följer eller ej.

7. Sätt enligt något av patentkraven 1-6, innefattande att man klassificerar varje anordning som antingen aktiveringsan- ordning, manövreringsanordning eller sensor, varvid en aktive- ringsanordning är inrättad att sända kommandon till en manövre- ringsanordning, en manövreringsanordning är inrättad att utföra en mekanisk aktivitet och en sensor är inrättad att tillhanda- hålla givarstatusinformation.

8. Elektronisk låssystemanordning innefattande: - en behandlingsenhet (102), - ett elektroniskt minne (106) anslutet till nämnda behand- lingsenhet, - en inmatnings-/utmatningsport (103), k ä n n e t e c k n a d a v - att nämnda anordning, vid spänningstillslag, sänder ett begäranmeddelande på nämnda inmatnings-/utmatningsport som innefattar information avseende i förväg bestämda kommando- och statusmeddelanden som denna anordning kan sända, och - lagrar information från begäranmeddelanden som mottas via nämnda inmatnings-/utmatningsport avseende nämnda i förväg bestämda kommando- och statusmeddelanden som andra anordningar kan sända. 21 9. Anordning enligt patentkravet 8, innefattande en gruppswitch (107) som anger tillhörigheten till någon eller båda av två olika grupper (grupp 1, grupp 2). 10. Låssystem innefattande ett flertal låssystemanord- ningar, varvid samtliga nämnda anordningar är förbundna medelst en buss, k äxïrze t«e<:k:n a t a.v att nämnda anordningar är en anordning enligt patentkravet 8 eller

9. 521 932 š"ë"ïf.s'°:'fï*.s'æ 33'