SE521286C2 - Modulär byggnad, prefabricerad volymmodul och metod för framställning av en modulär byggnad - Google Patents

Description

25 30 35 -v <= « a Q . « . ., 521 286 2 olika material, krafter och funktioner möts. Knutpunkter hör till de svåraste problemområdena inom byggtekniken.

Tidsåtgången på byggplatsen för bildandet av knutpunk- terna är också en viktig faktor.

I SE 9404lll-8, som avser en lösning på ovanstående problem, beskrivs en modulär flervåningsbyggnad som med -avseende på kraftupptagning är uppdelad i dels en vertikalkraftupptagande innerzon, vilken innehåller stom- pelare med de däri upphängda volymmodulerna i flera våningsplan, och vilken innerzon ej åstadkommer någon väsentlig upptagning av på byggnaden verkande sido- krafter, dels en direkt utanför innerzonen anordnad sido- kraftupptagande fasadzon för sidostabilisering av inner- zonen och därmed hela byggnaden. Fasadzonen innehåller ett flertal, utmed innerzonens utsida fördelade fasad- skivelement, vilka är vertikalt orienterade vinkelrätt mot byggnadens fasad. I denna lösning används således ej horisontella balkar som ingår i tidigare kända stomkon- struktioner. Modulernas nytto- och egenvikter fördelas över och upptas av pelarna i innerzonen, medan horison- tella vindkrafter som verkar på byggnaden till sin allra största del upptas av de mot fasaden vinkelrätt ställda fasadskivelementen i fasadzonen utanför innerzonen.

Samtidigt som problemet med momentstyva knutpunkter åtminstone delvis löses i SE 9404111-8 så uppstår dock ett nytt problem, nämligen att den horisontalstabiliserande fasadzonens erforderliga storlek och kostnad snabbt ökar när antalet våningsplan i byggnaden ökar. Dessutom är lösningen med en särskild fasadzon i sig inte fullt tillfredsställande.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål hos uppfinningen är därför att åstad- komma en lösning för modulära byggnadssystem av det i in- ledningsstycket angivna slaget undanröjer eller åtminstone reducerar ovanstående problem. 10 15 20 25 30 35 . , 1 - . - 521 2 86 fïf å: 3 Enligt en första aspekt av uppfinningen anvisas en modulär byggnad, innefattande ett flertal vertikala stom- pelare och ett flertal av tunnplåtprofiler prefabricerade volymmoduler med rektangulär horisontalsektion, vilka är uppburna av pelarna i två eller flera våningsplan. Bygg- naden enligt uppfinningen kännetecknas av att volym- modulerna även är prefabricerade med två i förhållande till nämnda tunnplàtprofiler kraftigare stomkantbalkar, vilka är horisontellt utsträckta utmed var sin övre gavelkant hos volymmodulen och vilka är dels linjärt hop- kopplade med stomkantbalkar hos angränsande moduler i samma våningsplan, dels så kopplade till pelarna att stomkantbalkarnas horisontella läge relativt pelarna fix- eras.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen anvisas en metod för framställning av en modulär byggnad, inne- fattande följande steg: att prefabricera rektangulära volymmoduler av tunn- plåtsprofiler, varvid varje modul även prefabriceras med två i förhållande till tunnplåtsprofilerna kraftigare stomkantbalkar, vilka är horisontellt utsträckta utmed var sin övre gavelkant hos modulen; orh att på byggplatsen montera de prefabricerade volym- modulerna i två eller flera våningsplan medelst vertikala stompelare, varvid stomkantbalkar hos angränsande moduler i varje våningsplan sammankopplas linjärt innan nästa våningsplans moduler monteras.

Enligt en tredje aspekt av uppfinningen anvisas en modul för framställning av en byggnad enligt ovan respek- tive för användning vid metoden enligt ovan Föredragna utföringsformer av byggnaden, metoden och modulen enligt uppfinningen är angivna i de osjälvstän- diga patentkraven.

Eftersom de moduler som används enligt uppfinningen är uppbyggda av tunnplåtprofiler - och sålunda är att be- trakta som "lättmoduler" - är det föredraget att modulerna, på i och för sig känt sätt, är så uppburna av 10 15 20 25 30 35 521 286ïffff@ï;%fä 4 pelarna att de vertikalbelastas väsentligen endast av sin egenvikt och nyttolaster.

De tunnplàtprofiler som volymmodulerna år uppbyggda av har företrädesvis en materialtjocklek på mindre än 4 mm, företrädesvis i intervallet 0,5 - 3 mm. Ett före- draget utförande ligger i storleksordningen 2 mm.

De i volymmodulerna ingående, kraftigare stomkant- balkarna, liksom de vertikala stompelarna, utgörs före- trädesvis av stålbalkar, såsom valsat stål, med en väggtjocklek som företrädesvis är större än 4 mm.

Med begreppet "volymmodul" avses i första hand inte en normalt sluten volym, utan snarare ett konstruktions- mässigt och initialt öppet rum eller ramverk av tunnplåt- profiler utan sidoväggar, dvs en av geometriska ytor (imaginära väggar) avgränsad modul eller kassett, en sk öppen systemenhet. Varje "volymmodul" som ingår i en byggnad enligt uppfinningen kan anpassas helt efter önskad byggnadsform och -funktion och kan speciellt ut- göra ett eget rum eller del av ett rum tillsammans med angränsande volymmoduler i samma våningsplan. Således kan volymmodulerna förses med väggbildande vertikala skiv- element pà fabrik och/eller på byggplatsen, i beroende av rumsindelning. 1 Enligt uppfinningen gäller att de "prefabricerade modulerna" är prefabricerade med åtminstone sina tunnplåtprofiler sina stomkantbalkar. Normalt ingår i prefabriceringen även många andra element, såsom infill, "prefabricerad" avses här modulens tillstånd när den etc såsom framgår nedan. Med skivmaterial, lyfts pà plats i pelarstommen pà byggplatsen. Normalt kan allt prefabriceras på fabrik, men det är även tänkbart att vissa delar monteras senare, både före och efter inlyftning av modulerna i pelarstommen.

En fördel hos uppfinningen är att den gör det möj- ligt att stabilisera en öppen, pelarburen lättbyggnads- struktur för upptagning av det komplex av krafter som 10 15 20 25 30 35 , « « . , . - . « . ,, 521 286 5 uppstår i en byggnad. En hög materialeffektivitet kan uppnås genom användning av lättbyggnadsteknik.

Uppfinningen gör det speciellt möjligt att fram- ställa en modulär lättviktsbyggnad utifrån prefabricerade volymmoduler, här benämnda lättmoduler. Användning av industriellt prefabricerade lättmoduler har i sig flera kvalitet, kostnad och fördelar relaterade till precision, effektivitet, såsom få montagemoment på byggplatsen och därmed kort byggtid.

En särskild fördel med uppfinningen är den gör det möjligt att - medelst de kraftigare stomkantbalkarna vid modulernas övre gavelkanter - delvis integrera stom- stabiliseringen i lättmodulerna. Detta kan uttryckas på så sätt att delar av den stomstablisering som i kända system åstadkommas med en tung, separat skelett- eller stomkonstruktion enligt uppfinningen istället integreras i själva modulerna. Genom att integrera stomstabilise- ringen delvis i modulerna erhåller man i sin tur fördelen att modulernas struktur förstärks och får nödvändig stabilitet trots sin lätta konstruktion. Såsom kommer att beskrivas nedan kan även ytterligare komponenter ingå i modulerna för ytterligare integrering av stomstabilise- ringen i modulerna. m I En fördel hos uppfinningen är den modulära byggnaden kan framställas på ett sådant sätt att vid pelarna belägna knutpunkter inte behöver vara momentupptagande för stomstabilisering. I ett föredraget utförande av upp- finningen gäller att i stomstabiliseringen svarar knut- punkterna väsentligen enbart för kraftöverföring horison- tellt och vertikalt, medan på byggnaden verkande vind- krafter istället kan upptas med stomstabiliserande ytor, utformade som skivor och/eller fackverk.

Uppfinningen gör det möjligt att uppnå ovannämnda fördelar samtidigt som de vid stompelarna belägna knut- punkterna utformas på ett sådant sätt att lättmodulerna vid byggnadens fasad kan förlängas horisontellt förbi knutpunkterna. Detta ger en hög flexibilitet och möjlig- 10 15 20 25 30 35 521 286 .. It. 6 gör olika husbredder med samma grundmodulmått, utan att stom- och stabiliseringssystemet måste ändras (samma samma balkar, samma knut- pelare, samma volymmoduler, punkter, etc). Sådana krav till olika husbredder är mycket ofta förekommande.

Enligt ett särskilt föredraget utförande av upp- finningen ingår i konceptet "stomstabilisering integrerad i modulerna" inte bara ovannämnda stomkantbalkar, utan även vad som i det följande kommer att benämnas "stom- stabiliserande ytor". Begreppet "stomstabiliserande yta" skall här tolkas som en yta i geometrisk mening och kan implementeras med skivelement och/eller med fackverk. I volymmodulerna och byggnaden ingående stomstabiliserande ytor verkar till att uppta horisontella skjuvkrafter.

Detta bidrar till att knutpunkterna mellan stomkant- balkarna och stompelarna inte behöver vara momentupp- tagande, vilket i sin tur gör konstruktionen och upp- förandet billigare och enklare.

Enligt ett särskilt föredraget utförande av upp- finningen är varje modul prefabricerad med ett vid modu- lens stomkantbalkar och/eller vid modulens övre längs- gående tunnplåtprofi.er fixerat takskiveelement. Under uppförandet av varje våningsplan sammanbinds takbjälk- lagen, så att skivverkan i bjälklagen kan utnyttjas.

Således kan dylika takskiveelement hopkopplas horison- tellt för att tillsammans bilda en större stomstabilise- rande horisontell yta. Dylika stomstabiliserande ytor kan i sin tur på lämpligt sätt kombineras med särskilda stabiliserande väggelement och/eller trapphus, utformade exempelvis i stål eller betong på traditionellt vis.

Beskrivning av föredraget utföringsexempel Ovanstående och andra fördelar, särdrag och före- dragna utföranden av uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig l är en perspektivvy ett utförande av en som lättmodul utformad volymmodul enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 521 2ss;r§¿;~;j»g* 7 Fig 1A svarar mot fig 1 men visar en lättmodul som är delvis öppen.

Fig 2 är en detaljförstoring av ett övre hörn hos lättmodulen i fig 1.

Fig 3 visar schematiskt takplanet hos lättmodulen i fig 1 samt delar av en angränsande modul.

Fig 4 är en detaljförstoring av det med Cl markerade området i fig 3.

Fig 5 visar schematiskt bottenplanet hos lättmodulen i fig 1 samt delar av en angränsande modul.

Fig 6 är en schematisk sidovy av en làngsida hos lättmodulen i fig 1 och visar även tvà stompelare.

Fig 7 är en schematisk sidovy av en gavelsida hos lättmodulen i fig 1.

Fig 8 är en detaljförstoring av det med C2 markerade området i fig 7.

Fig 9 är en utbruten vertikalsektion som visar trapetsplätar och sidoreglar hos tvà angränsande lätt- moduler.

Fig 10 är en schematisk perspektivvy som visar en lättmodul enligt fig 1 uppburen av vertikala stompelare.

Fig 11 är en vertika“sektion som visar delar av ett utföringsexempel av en byggnad enligt uppfinningen.

Fig 12 är en schematisk planvy av ett utförande av en byggnad enligt uppfinningen, utformad som ett 6-modulsystem och illustrerande neutralzoner mellan modulerna.

Fig 13 är en schematisk planvy av 6-modulsystemet i fig 12, och illustrerar principen för horisontell stom- stabilisering vid vindkraftpäverkan.

Fig 14 är en schematisk planvy av en byggnad enligt uppfinningen utförd som ett dubbelmodulsystem, och illu- strerar horisontell stomstabilisering.

Fig 15 visar vertikalsektion enligt fig 11 kompletterad med kraftpilar som illustrerar vertikal stomstabilisering.

Fig 16 är en planvy uppifrån av en pelarsektion 10 15 20 25 30 35 . » . - .v 521 286 8 Fig 17 är en sidovy den nedre delen hos en pelar- sektion.

Fig 18 är en planvy underifrån av en kopplingskrona.

Fig 19 är en första sidovy av kopplingskronan i fig 18.

Fig 20 är en andra sidovy av kopplingskronan i fig 18.

Fig 21 och 22 visar i perspektiv uppifràn respektive underifrån tvà pelarsektioner med en mellanliggande kopplingskrona.

Fig 23 visar en schematisk horisontalsektion av en knutpunkt mellan tvà moduler i samma våningsplan.

Fig 24 visar schematiskt en sidovy - sedd mot en stompelare - av en knutpunkt mellan tvà moduler i angrän- sande våningsplan.

Fig 25 visar schematiskt en sidovy av en knutpunkt - sedd fràn en stompelare - mellan tvà moduler i angrän- sande våningsplan.

Fig 26 är en schematisk sprängvy av en knutpunkt mellan tre moduler.

Fig 27-30 är schematiska perspektivvyer av en knut- punkt sedd från olika häll och med olika delar frilagda, för äskàdliggörande av knutpunktens konstruktion och» funktion.

Fig 31 är en perspektivvy av ett utföringsexempel av en andra uppfinning relaterad till installationsdragning, här realiserad i golvet hos en lättmodul.

Fig 32 är en utbruten perspektivvy i förstorad skala av ett hörnparti hos golvet i fig 1.

Beskrivning av föredraget utförande Under hänvisning till bifogade ritningar följer nu en beskrivning av ett utföringsexempel av en modulär lättviktsbyggnad enligt uppfinningen, framställd av volymmoduler enligt uppfinningen och uppförd med en fram- ställningsmetod enligt uppfinningen. Lika komponenter har genomgående samma hänvisningsbeteckningar. lO l5 20 25 30 35 521 286 9 Först hänvisas till fig 1-9, som visar en volym- modul, generellt betecknad med 2. Modulen 2 är avsedd att tillverkas på annat ställe än byggplatsen, företrädesvis pä fabrik för att man därigenom skall kunna utnyttja fabrikens fördelar vad avser rationell materialhantering, kvalitet och effektivitet. Pä byggplatsen lyfts volym- modulerna pä plats med kran. Volymmodulerna kan skräddar- sys pà fabriken efter önskemål och förses med erforder- liga detaljer. Eftersom hela den inre monteringen av infill- och installationskomponenter också kan ske på fabrik kan högteknologiska och exakthetskrävande arbets- moment äga rum inom fabrikens kontrollerbara miljö. De kan sålunda utrustas som vätrumsmoduler, bostadsmoduler, etc. 1 Modulernas väggliv, dvs dess två längsidor 4 och dess två kortsidor eller gavlar 6 kan öppnas sä att ett färdigt rum byggs upp av en eller flera moduler 2, helt i beroende av var väggelement monteras pà volymmodulerna.

Dylika väggelement kan fabrikmonteras och/eller efter- monteras pà byggplatsen.

Volymmodulen 2 har rektangulär horisontalsektion, vilken i detta utföringsexempel har mät“en 3,9 m * 7,8 m, inklusive vad som nedan benämns "neutralzoner" NZ mellan (fig 12 och 23). Modulhöjden är i det visade modulerna 2 exemplet 3 m (fig 11).

Volymmodulen 2 avgränsas av följande geometriska plan (se fig 3 och 5): tvà vertikala sidoplan 4, tvà vertikala gavelplan 6, ett horisontellt takplan 8 samt ett horisontellt bottenplan 10. Vertikalplanen 4 och 6 kan vara mer eller mindre stängda medelst skivmaterial, sàsom schematiskt visas vid hänvisningsbeteckning 12 i fig 6.

Modulens 2 takplan 8 och bottenplan 10 är normalt stängda medelst skivelement 14 respektive 16, av vilka utbrutna delar visas schematiskt i fig 1, 3 och 5 i form av trapetsplàt. lO 15 20 25 30 35 » . , . . , 521 286§jf§§f§j lO Volymmodulen 2 är enligt uppfinningen tillverkad av tunnplåtprofiler (balkar/reglar/ribbor/skiv- element/trapetsplàtar). Tunnplàtprofilelementen har före- trädesvis en materialtjocklek pä 1-4 mm, företrädesvis mindre än 3 mm, och mest föredraget mindre än eller lika med 2 mm.

Närmare bestämt omfattar modulen 2 följande tunn- plàtprofiler: (takkantprofiler) 18 och två 20, vilka bildar längs- - tvà toppbalkar bottenbalkar (bottenkantprofiler) kanterna hos takplanet 8 respektive golvplanet 10; - ett flertal takribbor 22 och golvribbor 24, vilka är utsträckta mellan och förbundna med toppbalkarna 18 respektive bottenbalkarna 20; - ett flertal vertikala gavelreglar 26 utmed modulens gavelplan 6 och ett flertal vertikala sidoreglar 28 utmed volymmodulens sidoplan 8 (vertikala reglar kan uteslutas i viss omfattning), - övre och undre horisontella, sidoregelbärande U- profiler 30 (fig 9), vilka sträcker sig utmed och är mon- terade på utsidorna av toppbalkarna 18 och bottenbalkarna 20 och i vilka de vertikala sidoreglarna 28 är införda och förbundna, 8 ä - övre och undre horisontella, gavelregelbärande U- profiler 32 (fig 25), i vilka de vertikala gavelreglarna 26 är införda och förbundna, och - en horisontell U-profil 34 (fig 25) utmed varje gavelplans 6 nederkant för montering av isolering 36.

Gavelreglarna 26 och sidoreglarna 28 i fig 1 kan vid behov uteslutas. De fyra hörnreglarna samt de tvà centrala sidoreglarna 28' (fig 1) i varje sidoplan 4 kan dock ej uteslutas, utan behövs för överföring laster.

Fig 1A visar ett exempel pà en modul 2, där man har öpp- nat upp den ena gaveln 6 och ena làngsidan 4 till hälften för kommunikation med angränsande volymmoduler (ej visade) i den färdiga byggnaden. 10 15 20 25 30 35 521 286 ll Väggskivor 12 (såsom gipsskivor, masonitskivor och spänskivor) monteras på de vertikala reglarna 26, 28, så- som visas schematiskt i fig 6. Som exempel kan utmed varje modullàngsida 4 monteras sex väggskivor 12 i två inbördes förskjutna lag. Det inre laget fastskruvas i de vertikala sidoreglarna 28.

Enligt principen för uppfinningen är volymmodulen 2 prefabricerad med två i förhållande till tunnplàtprofi- lerna kraftigare stomkantbalkar 50. Stombalkarna 50 har flera syften för kraftöverföring, såsom kommer att beskrivas närmare nedan. De används för att överföra krafter till angränsande stomkantbalkar, angränsande stompelare, angränsande moduler, angränsande stomstabili- serande ytor och särskilda stomstabiliserande system.

Stomkantbalkarna 50 har speciellt till uppgift att i varje våningsplan tillsammans bilda drag- och tryckbalkar vid kopplade moduler.

Stomkantbalkarna 50 utgörs i det visade exemplet av valsade stàlbalkar med kvadratisk tvärsektion pà 10 * 10 cm och en materialtjocklek pä 5 mm.

Stomkantbalkarna 50 är horisontellt utsträckta utmed var sin övre gavelkant hos modulen 2, där de är monteïade i och uppburna av de båda toppbalkarna 18. I det visaoe, föredragna utförandet gäller speciellt att stomkant- balkarna 50 och de två toppbalkarna 18 är belägna i ett gemensamt, med takplanet 8 sammanfallande horisontalplan.

Detta är fördelaktigt både med hänsyn till horisontell kraftöverföring mellan dessa komponenter och med hänsyn möjlighet att förlänga modulens 2 rumsvolym i modulernas längdriktning förbi stomkantbalkarna 50. Närmare bestämt, såsom bäst visas i större skala i fig 2, är de som C-profiler utformade toppbalkarna 18 i sina ändar för- sedda med vertikala öppningar, som företrädesvis matchar stomkantbalkarnas 50 ytterdimensioner. Stomkantbalkarna 50 sträcker sig genom dessa öppningar och uppvisar på toppbalkarnas 18 utsidor fria balkändar 52 försedda med monteringshàl 53 för en nedan beskriven kopplingskrona. 10 15 20 25 30 35 . . , . . , 521 286 12 Såsom bäst visas i fig 3, 23-25 och 28 är de krafti- gare stomkantbalkarna 50 fästa vid de lättare toppbalkarna 18 medelst gängade dragstänger 54, totalt fyra för varje modul. Såsom visas bäst i fig 28 är för varje dragstäng 54 ett vinkelformat fixeringsbeslag 56 fast monterat inuti toppbalken 18. Varje dragstång 54 sträcker sig genom fixeringsbeslaget 56, genom ett hål i den yttre takribban 22 och genom ett häl i stomkantbalken 50. Dragstängerna 56 är fixerade medelst plattor 58 och muttrar 60. Dragstängerna 54 har till uppgift att över- föra horisontalkrafter mellan stomkantbalkarna 50 och toppbalkarna 18 i de senares längdriktning. I första hand syftar dragstängerna 54 till att ta upp horisontalkrafter som strävar efter förskjuta stomkantbalkarna 50 bort från modulen 2 i toppbalkarnas 18 längdriktning.

Såsom nämnts ovan är modulens 2 takplan 8 och bottenplan 10 normalt stängda medelst skivelement 14 respektive 16, vilka i det föredragna utförandet utgörs av trapetsprofilerad plåt, som även denna med fördel kan medfölja den prefabricerade modulen. TRP-plåten utnyttjas för överföring av horisontalkrafter till modulens hörn och stomkantbalkarna SF. Det skall noteras att dessa skivelement 14, 16 också utgör del av ovannämnda "tunn- plåtprofiler" hos modulen och ingår företrädesvis i den prefabricerade modulen, speciellt bottenplåten 16.

Fig 10-14, vartill nu hänvisas, visar ytterligare komponenter i utföringsexempel av en byggnad enligt upp- finningen.

Fig 10 visar schematiskt hur en volymmodul 2 enligt ovan är upphängd i sex vertikala stompelare 70 (fyra hörnpelare och två mittpelare), vilka utgör del av bygg- nadens lastbärande stomme. Varje stompelare 70 är upp- delad i ett antal prefabricerade pelarsektioner 72, vilka företrädesvis har en sådan längd att varje pelare 70 om- fattar en pelarsektion 72 per våningsplan.

Pelarsektionerna 72 är företrädesvis stålbalkar, såsom valsat stål. Dessa dimensioneras efter vertikal- 10 15 20 25 30 35 .. .ff ~~ «». . » , ' v V: ' ..t~-: -y- .» , , , Q. ,, _ . - > -w , n- .

= . , , H 13 krafter och olyckslaster. Stålstommen utformas så att stabiliseringskrafter kan överföras till stabiliserande enheter och grund.

Såsom visas i fig 10, ll och 16 är varje pelar- sektion 72 i sin nedre ände prefabricerad med en horison- tellt utskjutande bottenfläns 74 (40 * 30 cm i det visade exemplet). Varje bottenfläns 74 är försedd med fyra monteringshàl 78, och i hörnpelarna är bottenflänsarna 74 dessutom försedda med fyra uppåtriktade stoppklackar 76 (fig 16) 2 nedre hörnpartier (fig 24 och 32). som samverkar med stoppklackar 38 vid modulernas Stompelarna 70 är momentstyvt monterade i grunden 80 på lämpligt sätt, såsom med plintar 82 enligt fig ll, som är en schematisk sidovy av en byggnad.

Utöver stompelarna 70 kan en byggnad enligt upp- finningen företrädesvis innefatta särskilda stomstabili- serande element.

Fig 12, som är en schematisk planvy uppifrån av en byggnad enligt uppfinningen utformad som ett 6-modulsystem, visar två dylika yttre stomstabiliserande element i form av gavelväggar 30 hos byggnaden. Dessa kan vara tillverkade i betong eller stål och löper över hela byggnadens höjd. I I Fig 14, som är en schematisk planvy uppifrån av en byggnad enligt uppfinningen utformad som ett dubbelmodul- system, visar schematiskt fem stomstabiliserande element i form av väggar 92 hos byggnaden, som sträcker sig över hela byggnadens höjd.

I dylika särskilda stomstabiliserande element kan även ingå andra element, såsom trapphus och/eller verti- kalt stående fasadskivelement.

En byggnad enligt utföringsexemplet monteras på föl- jande sätt.

Först monteras första våningsplanets pelarsektioner 72 på lämpligt sätt i grunden 80 (fig ll).

Medelst kran lyftes därefter första våningsplanets prefabricerade moduler 2 (inklusive de medföljande stom- 10 15 20 25 30 35 -f w; » . 4 , , _, 521 286 14 kantbalkarna 50) ner mellan pelarsektionerna 72 så att varje modul 2 bringas vila på bottenflänsarna 74 hos sex pelarsektioner 72. När modulerna 2 är på plats, före- ligger det mellan angränsande moduler 2 en neutralzon NZ (fig 12 och 23), vilken i den färdiga byggnaden kan över- bryggas på lämpligt sätt i tak och/eller golv ifall angränsande moduler 2 skall förbindas med varandra.

Speciellt kan hopkopplingen av modulernas takelement effektivt bidra till byggnadens stabilisering. Hop- kopplingen av modulernas golv ger möjlighet till att bilda större rum. När modulerna 2 är på plats gäller vi- dare att stomkantbalkarna 50 ligger i ett gemensamt plan med pelarsektionerna 72, såsom bäst visas i fig 23-25.

Det är föredraget att stomkantbalkarnas 50 längd är sådan att de sträcker sig med sina fria balkändar 52 in i neutralzonen NZ och slutar på ett med hänsyn till tole- ranser lämpligt litet avstånd från stompelarna 70.

Det skall noteras att modulerna 2 i det första väningsplanet nu bärs upp helt och hållet nertill, medan stomkantbalkarna 50 ännu inte har förbundits med pelarna 70.

Det skall också noteras att botfenflänsarnas 74 stoppklackar 76 samverkar med modulernas 2 stoppklackar 38 sà att horisontell sidoförskjutning av modulerna 2 motverkas.

Efter att första våningsplanets moduler nu har lyfts på plats, låses stomkantbalkarna 50 vid varandra och vid pelarsektionerna 72. I det föredragna utförandet görs detta med ett från pelarsektionerna 72 separat kopplings- organ 100 (fig 18-20), vilket används för båda dessa hopkopplingar. Kopplingsorganet 100 är i det visade utförandet tillverkat av tre hopsvetsade stålplåtar: en topplàt 102 och två sidoplåtar 104 med monteringshål 106 respektive 108/110.

Såsom framgår speciellt av fig 23 och 26 anbringas på de pelarsektion 72 där två stomkantbalkar 50 möts en dylik kopplingskrona 100, vars topplàt vilar på pelar- lO 15 20 25 30 35 - v < - e o ~ » . . i ; 521 286 l5 sektionens 72 topp. Med hjälp av de båda sidoplàtarna 104 förbinds angränsande modulers 2 balkändar 52 direkt med varandra, med bultförband i monteringshàlen 108 och 53.

Eftersom sidoplàtarna 104 löper pà var sin sida om och omedelbart intill pelarsektionen 72 (fig 23) läses stom- kantbalkarna 50 även i sidled relativt stompelarna 70.

Vidare läses kronan 100 vid pelarsektionen 72 med bult- förband i monteringshàlen 110. Stombalkarna 50, som medföljde de prefabricerade lättmodulerna 2, ingär nu som en integrerad del av byggnadens stomkonstruktion och kan effektivt överföra krafter.

Efter anbringandet av första vàningsplanets moduler 2 pá pelarsektionerna 72 kopplas angränsande modulers 2 taktrapetsplàtar 14 samman medelst separata skivelement i (fig 23). sammanhängande stomstabiliserande form av 90 graders vridna trapetsplåtar 15 Där- med bildas en större, yta i vàningsplanet.

Efterföljande våningsplan monteras därefter pà samma sätt. I de stompelare 70 där kopplingskronor 100 ingår kommer pelarsektionerna 72 i det andra vàningsplanet att ställas med sina bottenflänsar 74 ovanpà kopplingskronan 100 ocn förbindas med bultförband genom monaeringshälen 78 och 106. Som alternativ kan kopplingskronan 100 integ- reras i pelarsektionerna 72.

Olika modulsystem En modul 2 enligt det visade utförandet har normalt c:a 27 nf golvyta eller mer om den förlängs. Genom hop- slagning av tvà eller flera moduler kan dessa anpassas till valfria planlösningar, såsom nämnts ovan och sàsom indikerat i fig 1A. Modulerna levereras med eller utan sidoväggar men är normalt lika för övrigt. Hörnpelarnas 70 bottenflänsar 74 belastas med en till fyra moduler i beroende av vald planlösning. Mittpelarnas 70 botten- flänsar 74 belastas med en eller två moduler i beroende av vald planlösning. lO l5 20 25 30 35 521 2se¿=§¿; 16 Beroende pà vald planlösning kan stabilisering ske pà fyra olika sätt: Enkelmodulsystem Dubbelmodulsystem Màngmodulsystem 6-modulsystem Enkelmodulsystem Enkelmodulsystem innebär att varje modul 2 tar sin egen stabiliseringskraft och för denna vertikalt ner till grunden 80 via underliggande moduler 2. Härvid utnyttjas skivorna 12 i samtliga fyra begränsningsväggar 4, 6 som stomstabiliserande ytor.

Fig 15, som svarar mot vertikalsektionen i Fig 11, visar schematiskt med kraftpilar hur en pä andra vånings- planet verkande horisontell vindkraft F tas upp av bygg- naden och förs ner direkt vertikalt till grunden. Detta till skillnad mot andra utföranden av uppfinningen där kraften kan överföras mellan horisontellt angränsande moduler. Detta gör det möjligt att eliminera yttre stabi- liserande fasidelement, sàsom betongväggar.

Vindkraften F överförs via modulens gavel till -golv och takskiva 14, sedan till denna moduls 2 längsgående bottenbalkar 20. 16. Vid golvskivan 16 överförs kraften Vid takskivan 14 överförs kraften via vertikala vägg- element 12 ner till bottenbalkarna 20.

Sålunda uppkommer en horisontell tryckraft F4 i den högra knutpunkten, såsom indikerat i Fig 15. Denna hori- sontella tryckkraft F4 överförs via stoppklackarna 38, 50 till pelarflänsen 74 och via kopplingskronan 100n ner till den nedanförliggande modulens 2 stomkantbalk 50.

Kraften F4 tas nu upp i den nedanförliggande modulens 2 toppbalk 18 via tvà dragstänger 54, som är kopplade till balken 50 just för upptagande av dylika horisontella krafter. En dragkraft F5 uppkommer sålunda vid den högra 10 15 20 25 30 u n; . = . - , i. 521 286 l7 knutpunkten och även vid den vänstra knutpunkten i Fig 15.

Vid den vänstra knutpunkten i Fig 15 tas kraften nu återigen upp av modulens vertikala skivelement 12, såsom visat med kraften F6. Slutligen överförs vindkraften till grunden 82.

Dubbelmodulsystem Dubbelmodulsystem (fig 14) innebär att varje modul 2 tar sin egen stabiliseringskraft på samma sätt som för enkelsystemet, med den skillnad att en lägenhetsskiljande mellanvägg 92 saknas. En dubbel rumsvolym erhålles.

Bjälklagen mellan modulerna 2 förbinds så att skivverkan i bjälklagen kan utnyttjas. Systemet kan kombineras med stabiliserande stålram.

Vid dubbelmodulsystem påverkas endast plintar 82 under tvärväggarna 92 av stabiliseringskrafter.

Dubbelmodulsystem kan kompletteras med en stabilise- rande stålstomme placerad i mellanvägg med maximalt 4 modulers avstånd. Därvid kan högre byggnader utföras.

Mångmodulsystem Mångmodulsystem innebär att modulerna 2 förses med en yttre stabiliserande vägg 90 som placeras mellan varje modul. Väggen utförs bäst i platsgjuten betong i form av halvprefabrikat, väggbredd c:a 0,5 m.

Stabiliseringskrafter förs via de medelst plåtarna 15 hopkopplade takplåtarna 14 - vilka tillsammans bildar en stomstabiliserande yta i takplanet 6 för varje våningsplan - till yttre stabiliserande konstruktioner och påverkar ej plintgrunden 82. 6-modulsystem 6-modulsystem (fig 12 och 13) innebär att takbjälklagen mellan modulerna 2 förbinds med plåtarna 15 så att skivverkan kan utnyttjas. 10 15 20 25 30 35 ¿Y¿¿:. ¿¿¿¿ ,¿ 18 De stabiliserande väggarna 90 eller trapphusen upp- förs i stål eller betong pä traditionellt vis.

Stabiliseringskrafter förs via de medelst plätarna 15 hopkopplade takplàtarna 14 - vilka tillsammans bildar en stomstabiliserande yta i takplanet 6 för varje våningsplan - till yttre stabiliserande konstruktioner och påverkar ej plintgrunden 82. Horisontell stabilitet tas således i de hopkopplade takplàtarna och förs ut till byggnadens gavlar 90 medelst de hopkopplade stomkant- balkarna 50. Detta till skillnad mot enkelmodulsystemet där horisontal-stabiliteten tas genom skivverkan i de vertikala (gips-)våggarna 12.

I fig 13 och 14 är med kraftpilar markerat schema- tiskt hur en från sidan inkommande horisontell (utbredd) förs ut till de inbördes linjärt hopkopplade stomkantbalkarna 50 i varje vindlast F tas upp i takplàtarna 14, 15, våningsplan som dragkrafter Fl respektive tryckkrafter F2, vilka förs ut horisontellt till gavelväggelementen 90/92, De hopkopplade stomkantbalkarna verkar också till som överför kraften F3 ner till grunden 80. att hälla ihop byggnaden.

Uppfinningen, vilken har illustrerats med utförings- exempel ovan, skapar en teknisk lösning för stabilisering av en öppen lättbyggnadsstruktur, utformad som pelarburna bjälklag, riceras industriellt i ett system som ger fä och kan implementeras så modulerna kan prefab- montagemoment pä byggplatsen.

Det komplex av krafter som uppstår i en byggnad som är utsatt för vind- och snedställningskrafter kan med uppfinningen tas upp i knutpunkter för överföring via skivverkan till stabiliserande enheter.

Detta kan enligt uppfinningen realiseras med samver- kande stombalkar, alla kan integreras i de prefabricerade lättmodulerna och skivor, stag och skruvförband, vilka vilka pà byggplatsen kopplas till en yttre stomme medelst förband vid pelarsektionernas topp och botten. lO 15 29 25 30 35 521 286 Ûgfïf 19 Golvkonstruktion Ett stort problem i de flesta byggsystem är konflikten mellan konstruktioner och installationer.

Installation av försörjningssystem kräver dragningar av kanaler linjära komponenter som rör, kablar, ledningar, etc (benämnda "installationskomponenter" nedan) i sammanhängande system runt om i byggnaden. Dessa installationssystem har horisontella såväl som vertikala dragningar och mäste passera byggnadskonstruktioner som balkar, pelare, väggar, golv och takskivor. Det vanliga är att installationskomponenter runt om i byggnaden skall samlas i rörstràk och föras till/från en försörjningscentral.

Konstruktionerna i lättbyggnadssystem är ofta minimerade, med ingen eller begränsad möjlighet till hàltagning för installationskomponenter. I stàlbyggen är konstruktionerna dessutom svärgenombrytliga.

Det finns därför ett behov av en kanaliseringsprincip som minimerar eller eliminerar antalet av punkter där konstruktionerna är i vägen för installationsdragningen.

För undanröjande eller åtminstone reducering av detta problem anvisas här även en lösning, benämnd andra uppfinning, som är särskilt lämpad att användas i förening med den ovan beskrivna uppfinningen, men som dock är användbar även för andra typer av byggnader med bärande stàlgolvreglar.

Enligt en första aspekt av denna andra uppfinning anvisas en golvkonstruktion, innefattande ett flertal bärande stàlreglar, och ett eller flera ovanförliggande skivelement. Golvkonstruktionen kännetecknas av att skivelementen är uppburna av stàlreglarna via: (i) minst en trapetsplàt eller motsvarande, som definierar ett mellanliggande horisontalplan hos golvkonstruktionen och som bildar ett flertal kanaler för dragning av installationskomponenter, såsom ledningar och rör, i det mellanliggande horisontalplanet, och 10 15 20 25 30 35 « . É . . . 521 286§:ff;¶§§¿; 20 (ii) ett flertal distansorgan, vilka är fördelade i det mellanliggande horisontalplanet i minst en zon, benämnd installationszon, vid sidan om trapetsplåten där nämnda kanaler mynnar, och vilka distansorgan mellan sig definierar utrymmen där installationskomponenterna kan dras i även andra riktningar än riktningen hos trapetsplàtens kanaler.

Enligt en andra aspekt av denna andra uppfinning anvisas en metod för framställning av en golvkonstruktion, innefattande följande steg: att anordna ett flertal bärande stålreglar; att anbringa en trapetsplàt eller motsvarande på stålreglarna, vilken trapetsplàt mellan motstående ändar definierar ett flertal kanaler; att anbringa ett flertal distansorgan fördelade i en zon, benämnd installationszon, vid minst en av trapetsplàtens motstående ändar; att anbringa åtminstone en installationskomponent, såsom en ledning eller ett rör, vilken installationskomponent löper i en av trapetsplàtens kanaler och ut i installationszonen mellan distansorganen och där ändrar riktning; och att montera ett eller flera skivelement ovanpå trapetsplåten och distansorganen i installationszonen.

Distansorganen kan vara utformade i ett stycke med varandra, särskilt för underlättande av montage.

Speciellt kan distansorganen vara fördelade över och förbundna med en plåt, skiva eller liknande vars dimension svarar mot dimensionen hos installationszonen, så att denna plåt med distansorganen är monterbar i golvkonstruktionen som en enhet. Materialet hos distansorganen och i ev. plattor eller liknande för hopkoppling av desa kan väljas av annat material än plåt så länge som den nödvändiga bärfunktionen uppfylls.

I ett föredraget utförande kan golvkonstruktionen innefatta en andra, lägre trapetsplàt, Vilken överlappar den förstnämnda trapetsplåten och vilken sträcker sig ut 10 15 20 25 30 35 521 286 - | ~ . . . . . . . .. m. .H1 21 i installationszonen. I en lättmodul enligt ovan kan en dylik lägre trapetsplàt tillsammans med den högre trapetsplåten båda skruvas fast i golvreglarna och bilda en sammanhängande, bärande golvyta.

I det nedan beskrivna utförandet är distansorganen utformade i ett stycke med en särskild plåt som anbringas ovanpå den lägre trapetsplåten, men det är även tänkbart att nämnda distansorgan är utformade i ett stycke med den lägre trapetsplåten.

En golvkonstruktion enligt denna andra uppfinning kan innefatta ett flertal dylika installationszoner, såsom kommer att framgå nedan, där installationskomponenterna kan avlänkas i godtycklig riktning, såväl horisontellt som vertikalt.

Installationszoner kan anordnas vid motstàende väggar hos rummet, men även mer centralt i rummet, varvid en dylik central installationszon kan omges av två motstàende trapetsplátar vars kanaler mynnar i den centrala installationszonen.

Stålreglarna kan såsom i det visade utförandet vara tillverkade som tunnplåtprofiler.

Nu hänvisas till fig. 31 och 32 som visar ett föredraget exempel av en golvkonstruktion försedd med dylika installationszoner och implementerad i en lättmodul enligt ovan. Fig. 25 visar också delar av golvkonstruktionen.

Såsom visas i fig. 31 är lättmodulens 2 golvtrapetsplåt 16 uppdelad i två trapetsplátar 16-1 och 162, vilkas längd och position är sådan att (i) trapetsplàtarna 16-1/16-2 slutar på ett avstånd från modulens 2 motstàende gavlar för bildande av två gavel- installationszoner IZ-1, och (ii) trapetsplàtarna 1 16-1/16-2 ligger på avstånd från varandra för bildande av en central installationszon IZ-2.

I det visade exemplet finns i varje installationszon en lägre trapetsplàt 130, som delvis överlappar den högre trapetsplåten 16. Den lägre trapetsplåten 130 har i 10 15 20 25 30 35 . | » « . > . » - . . . 521 286 f.. '<4 22 exemplet således ej direktkontakt med det ovanförliggande skivmaterialet 17, (fig. 25). De båda trapetsplåtarna 16 och 130 är lämpligen förankrade med såsom gipsskivor skruvar i golvreglarna 24 och sidogolvprofilerna 20.

I Varje installationszon IZ-1/IZ-2 finns vidare ett flertal distansorgan 132, vilka är fördelade på ett lämpligt sätt i installationszonen. Distansorganen 132 har som en uppgift att uppbära den del av skivmaterialet 17 som sträcker sig ut i installationszonen och således ej uppbärs av trapetsplåtens 16 åsar. Distansorganen 132 har också till uppgift att mellan sig definiera utrymmen eller mellanrum i vilka installationskomponenter, såsom ledningar och rör, etc, kan dras i lämplig riktning.

Distansorganens antal, tvärsektion, inbördes avstånd, fördelningsmönster, etc kan anpassas på lämpligt sätt i beorende av laster som måste tas upp, dimension på intallationskomponenter, etc. Dock skall noteras att ett dylikt flertal distansorgan på inbördes avstånd ger en hög grad av flexibilitet för dragningen av installationskomponenter. Installationsarbetet kan till sin största del göras på fabrik vid framställning av den prefabricerade modulen, »ch avslutas på byggplatsen.

Distansorganen kan också fungera som _ omlänkningspunkter, såsom visat nedan.

I det visade utförandet är distansorganen 132 i varje installationszon uppburna av en plåt eller platta 131, som en enhet i installationszonen. För större för bildande av en byggkomponent som kan monteras installationszoner kan flera dylika enheter användas tillsammans. En dylik enhet kan pressas eller formas i ett stycke av lämpligt material, såsom exempelvis tunnplåt.

Såsom visas i fig 32 kan en installationskomponent, såsom en ledning 138, läggas i en av trapetsplåtens 16 uppåt öppna kanaler 133 och vid kanalens 133 myning dras ut i installationszonen IZ-1 och där avlänkas kring ett 10 15 20 25 30 u q,- 521 286 23 av distansorganen 132 för att löpa i en annan riktning, såsom visas vid 139.

Ledningen 138 kan exempelvis dras (i) horisontell till en angränsande installationszon i samma horisontellt i en U-formad bana till vånningsplan, (ii) en parallel kanal i samma trapetsplåt 16, (iii) vertikalt uppåt till en rumsvägg för anslutning till en exempelvis en radiator, en kontakt, etc, eller (iv) vertikalt uppåt eller nedåt till ett angränsande våningsplan. Efter anbringandet av ledningen 138 monteras skivmaterialet 17, såsom visat i fig. 25.

För det fall två moduler 2 skall sammankopplas för bildande av större rum kan man i neutralzonen mellan modulerna anbringa en mellanliggande trapetsplåt 19, såsom visat i fig 31, vilken även den uppbär skivmaterialet 17. Om denna mellanliggande trapetsplàt 19 läggs i 90 graders vinkel enligt fig. 31 kan ledningar/rör 138 från installationszonerna IZ-1 och IZ-2 ohindrat föras mellan angränsande modulers installationszoner via trapetsplåtens 19 kanaler.

Denna andra uppfinning åstadkommer sålunda en golvkonstruktion som ger "ill flexibilitet för ledningsdragningen och ända en rationell framställning av lättmodulens golv, med dess 2-zons-uppbyggnad av längdzoner och vändzoner.

Avslutingsvis skall det särskilt noteras att eftersom horistonalstabilisering kan åstadkommas utanför golvet, såsom beskrivits ovan i samband med hopkoppling av takskivelement, kan ett dylikt installationsgolv anordnas utan att stabiliseringen påverkas negativt.

Claims (49)

1. 0 15 20 25 30 35 = ; 1 . . - - . , . . . 521 286 24 PATENTKRAV l. Modulär byggnad, innefattande: ett flertal vertikala stompelare (70) och - ett flertal av tunnplätprofiler (18-32) prefabri- cerade volymmoduler (2) med rektangulär horisontal- (70) sektion, vilka är uppburna av pelarna i tvà eller flera vàningsplan, k ärin teac kr1a.d a'v att volymmodulerna (2) även är prefabricerade med två i förhållande till nämnda tunnplàtprofiler (18-32) kraftigare stomkantbalkar (50), vilka är horisontellt utsträckta utmed var sin övre gavelkant hos volymmodulen (2) och vilka är dels linjärt hopkopplade med stomkant~ balkar (50) hos angränsande moduler (2) i samma vånings- plan, dels sà kopplade till pelarna (70) att stomkant- balkarnas (50) horisontella läge relativt pelarna (70) fixeras.

2. Modulär byggnad enligt krav 1, varvid modulerna (70) att de vertikal- belastas endast av sin egenvikt cch nyttolaster.

3. Modulär byggnad enligt krav 2, varvid modulerna (2) är sà uppburna av pelarna är vertikalt uppburna åtminstone vid sina nedre hörnpar- (70), (50) överför väsentligen endast horisontalkrafter. tier av pelarna medan nämnda stomkantbalkar

4. Modulär byggnad enligt krav 3, varvid modulerna (2) vilar pà fràn pelarna (70) horisontellt utskjutande flänsar (74).

5. Modulär byggnad enligt krav 4, varvid varje stom- pelare (70) utgörs av ett antal separata pelarsektioner (72), som var och en nertill uppvisar en horisontellt utskjutande, (74).

6. Modulär byggnad enligt krav 4 eller 5, varvid modulbärande fläns (2) nedre hörnpartier à ena sidan och pelarnas (74) modulernas (70) à andra sidan är försedda modulbärande flänsar 10 l5 20 25 30 35 ~ » . = 1 . . . . , ,, 521 286 25 med samverkande organ (38, 76) som motverkar sidoför- skjutning av modulerna (2).

7. Modulär byggnad enligt något av de föregående kraven, varvid varje stomkantbalk (50) är positionerad (70) mellan två stompelare i ett med dessa gemensamt vertikalplan.

8. Modulär byggnad enligt krav 7, varvid varje par av två linjärt hopkopplade stomkantbalkar (50) uppvisar (52) (52), är belägna på var sin sida om en mellanliggande stom- pelare (70) vilka balkändar (52, 52) medelst kopplingsorgan (100), (70) horisontellt och på motsatta sidor om denna för att (50) en första balkände och en andra balkände vilka för att med denna bilda en knutpunkt och är direktförbundna med varandra som överbryggar stompelaren därmed även fixera stomkantbalkarnas horisontella läge relativt stompelaren (70).

9. Modulär byggnad enligt krav 8, varvid varje stom- pelare (70) är uppdelad i linjärt hopmonterade pelar- sektioner (72) och varvid nämnda kopplingsorgan (100) är utformat som en separat kopplingskrona (100), inne- fattande dels en horisontell topplàt (102), som vid upp- förandet av byggnaden monteras mellan två pelarsektioner (72), '(102) nedåtskjutande, inbördes parallella kopplingsplåtar dels två vertikala, från topplàtens undersida (104), vilka är utsträckta på motsatta sidor om stom- pelaren (70) och förbundna med stomkantbalkarnas (50) balkändar (52).

10. Modulär byggnad enligt något av de föregående kraven, varvid de i varje modul (2) ingående tunnplåt- (18-32) profiler (18), vilka bildar var sin övre längskant hos profilerna omfattar två horisontella takkant- modulen (2) och i vilka modulens (2) två stomkantbalkar (50) är uppburna.

11. Modulär byggnad enligt krav 10, varvid stomkant- balkarna (50) och de två takkantprofilerna (18) är be- lägna i ett gemensamt horisontalplan (8). 10 15 20 25 30 35 .. .nu 521 286 ..~ m: 26

12. Modulär byggnad enligt krav 10 eller 11, varvid stomkantbalkarna (50) sådant sätt att horisontalkrafter kan överföras mellan (18) (50) är fästa vid modulen (2) på ett takkantprofilerna och stomkantbalkarna vinkel- rätt mot de sistnämnda.

13. Modulär byggnad enligt något av de föregående kraven, vidare innefattande horisontella, stomstabilise- (12, 14, 15, 16) i form av skivelement rande ytor och/eller fackverk.

14. Modulär byggnad enligt krav 13, varvid varje modul (2) stom- är prefabricerad med ett vid modulens (2) kantbalkar (50) fixerat takskiveelement (14) och varvid, i ett givet våningsplan, dylika takskiveelement (14) är sammankopplade (15) till en horisontell stomstabilise- rande yta.

15. Modulär byggnad enligt något av de föregående stomstabiliserande ytor kraven, innefattande vertikala, (12).

16. Modulär byggnad enligt krav 15, varvid modulerna (12), för bildande av nämnda vertikala stom- (2) är prefabricerade med vertikala väggelement såsom gipsskivor, stabiliserande ytor. 7

17. Modulär byggnad enligt något av de föregående (18-32) kraven, varvid nämnda tunnplåtprofiler har en materialtjocklek på mindre än 4 mm.

18. Modulär byggnad enligt det föregående kravet, (18-32) varvid nämnda tunnplåtprofiler har en material- tjocklek i intervallet 0,5-3 mm, företrädesvis kring 2 mm.

19. Modulär byggnad enligt något av de föregående (70) (50) är kraven, varvid pelarna och stomkantbalkarna stålbalkar.

20. Modulär byggnad enligt det föregående kravet, (70) och stomkantbalkarna (50) balkar med en materialtjocklek på 4 mm eller mer. varvid pelarna är stål-

21. Prefabricerad, av tunnplàtprofiler (18-32) upp- byggd volymmodul (2) med rektangulär horisontalsektion, lO 15 20 25 30 35 u = A . . . - : 1 .f 521 286 27 vilken modul (2) tillsammans med andra dylika moduler (2) är avsedd att bilda en modulär byggnad i vilken modulerna (70) att volymmodulen (2) är vertikalt uppburna av stompelare i två eller fler våningsplan, känntecknad av (2) är prefabricerad med två i förhållande till nämnda tunnplátprofiler (18-32) kraftigare stomkantbalkar (50), vilka är horisontellt utsträckta utmed var sin övre i den modulära bygg- (50) gavelkant hos volymmodulen (2) och, naden, linjärt hopkopplade med stomkantbalkar hos angränsande moduler (2) i samma våningsplan.

22. Modul enligt krav 21, varvid nämnda tunnplåt- (18-32) (18), vilka bildar var sin övre längskant hos (50) profiler omfattar två horisontella takkant- profiler modulen vilka uppbär stomkantbalkarna vid modulens (2) övre gavelkanter.

23. Modul enligt krav 22, varvid varje stomkantbalk uppvisar två motstående, (52), belägna horisontellt utanför takkantprofilerna vilka är (18) är hopkopplade med mot- fria balkändar och i den modulära byggnaden, (52) vilka, svarande fria balkändar hos angränsande moduler (2) 1 samma våningsplan.

24. Modul enligt krav 22 eller 21, varvid de två stomkantbalkarna (50) och de två takkantprofilerna (18) är belägna i ett gemensamt horisontalplan (8).

25. Modul enligt krav 24, varvid stomkantbalkarna sträcker sig genom vertikala öppningar hos takkant- (18) varandra vända utsidor uppvisa nämnda fria balkändar (52).

26. Modul enligt något av kraven 21-25, varvid stom- (50) av stomstabiliserande horisontalkrafter medges mellan (18) och stomkantbalkarna (50) rätt mot de sistnämnda.

27. Modul enligt krav 26, varvid varje stomkantbalk (18) som var och en har en ände (50) profilerna för att på takkantprofilernas (18) från kantbalkarna är så fästa vid modulen att överföring takkantprofilerna vinkel- är fäst vid de två takkantprofilerna medelst två horisontella dragstänger (54), 10 15 20 25 30 35 « u = . < . = . . . . , 521 286 v.. »ß 28 (50) och en ände förbunden med den tillhörande takkantprofilen (18).

28. Modul enligt krav 27, varvid takkantprofilerna förbunden med stomkantbalken (18) är utformade som C-profiler inuti vilka nämnda drag- stänger (54)

29. Modul enligt nàgot av kraven 21-28, varvid är utsträckta. vidare är försedd med en eller flera stom- (12-16) modulen (2) stabiliserande ytor i form av skivelement och/eller fackverk.

30. Modul enligt nàgot av kraven 21-29, varvid modulen (2) är försedd med en stomstabiliserande yta i form av ett horisontalkraftöverförande takskiveelement som är fixerat de två stomkantbalkarna (50).

31. Modul enligt krav 30, (14), varvid nämnda horisontal- kraftöverförande takskiveelement (14) tillverkat av trapetsplàt.

32. Modul enligt nàgot av kraven 30 och 31, varvid nämnda horisontalkraftöverförande takskiveelement (14) är fixerat även vid ätminstone vissa profiler (18, 22) bland (18-32) nämnda tunnplàtprofiler som bildar modulens (2) tak.

33. Modul enligt krav nàgot av kraven 2 -32, varvid modulen (2) är försedd med en stomstabiliserande yta i form av ett horisontalkraftöverförande takfackverk.

34. Modul enligt nàgot av kraven 21-33, varvid modu- len (2) ytor i form vertikalkraftöverförande väggskiveelement (12) är försedd med en eller flera stomstabiliserande som är fixerade vid modulens (2) sidor.

35. Modul enligt krav 34, varvid nämnda väggskive- element (12)

36. Modul enligt nàgot av kraven 21-35, varvid (18-32) omfattar gipsskivor. nämnda tunnplàtprofiler har en materialtjocklek pà mindre än 4 mm.

37. Modul enligt krav 36, varvid nämnda tunnplåt- (l8-32) företrädesvis kring 2 mm. profiler har en materialtjocklek i intervallet 0,5-3 mm, 10 15 20 25 30 35 < . » . 1 1 521 286 ' 29

38. Modul enligt något av kraven 21-37, varvid stom- (50)

39. Modul enligt krav 38, är stàlbalkar med en materialtjocklek överstigande kantbalkarna är stàlbalkar. varvid stomkantbalkarna (50) 4 mm.

40. Modul enligt nàgot av kraven 21-39, varvid stom- (50) horisontella bredd.

41. Modul enligt nagot av kraven 21-40, varvid, i kantbalkarna och pelarna (70) har väsentligen samma den modulära byggnaden, modulens (2) nedre hörnpartier (70) horisontellt utskjutande och varvid modulen (2) uppbärs av fràn pelarna (74), vid sina nedre hörnpartier anordnade att sam- (74) för att förhindra flänsar vidare innefattar (38) verka med nämnda flänsar organ horisontalförskjutning av modulen (70) relativt pelarna (70).

42. Modulär byggnad innefattande ett flertal moduler (2) enligt nágot av kraven 21-41, varvid stomkantbalkar (50) linjärt hopkopplade för att tillsammans överföra horison- hos angränsande moduler (2) i samma våningsplan är tella tryck- och dragkrafter i byggnaden. 4».

43. Metod för framställning av en modt är byggnad, innefattande följande steg: I' _ att prefabricera rektangulära volymmoduler (2) av tunnplätprofiler (18-32), varvid varje modul (2) även prefabriceras med tvä i förhållande till tunnplåt- profilerna (18-32) kraftigare stomkantbalkar (50), vilka är horisontellt utsträckta utmed var sin övre gavelkant hos modulen (2); och att på byggplatsen montera de prefabricerade volym- i två eller flera våningsplan medelst (70), (so) i varje våningsplan sammankopplas modulerna (2) vertikala stompelare varvid stomkantbalkar hos angränsande moduler (2) linjärt innan nästa vàningsplans moduler (2) monteras.

44. Metod enligt krav 43, varvid modulerna (2) monteras sä att de vertikalbelastas endast av sin egen- vikt och av nyttolaster 10 15 20 25 30 35 | . . . , , 521 286 30

45. Metod enligt krav 44, varvid varje stompelare (70) är uppdelad i ett mot antalet våningsplan svarande antal pelarsektioner (72), och varvid stomkantbalkar (50) hos angränsande moduler (2) i varje våningsplan samman- kopplas linjärt med varandra och sammankopplas med våningsplanets pelarsektioner (72), innan pelar- (72) hos nästa våningsplan sektionerna och modulerna (2) monteras.

46. Metod enligt krav 45, varvid varje pelarsektion (72) nertill uppvisar en horisontellt utskjutande botten- fläns (74), och varvid steget att montera volymmodulerna (2) omfattar följande delsteg för varje våningsplan innan nästa våningsplan monteras: att montera de till våningsplanet hörande pelar- (72), att anbringa de till våningsplanet hörande modulerna (2) ovanpå bottenflänsarna (74) (72), att linjärt sammankoppla (50), att sammankoppla sektionerna hos de till våningsplanet hörande pelarsektionerna (100) angränsande modulers och (100) (50) balk- ändar (52) med de till våningsplanets hörande pelav- sektionerna (74). U '

47. Metod enligt krav 46, varvid delsteget att stomkantbalkar stomkantbalkarnas sammankoppla två angränsande modulers stomkantbalkar (50) (so) utföres som ett och delsteget att sammankoppla stomkantbalkarnas balkändar (52) (72) gemensamt delsteg genom montering av ett för dessa (100). varvid stomkantbalkarna (50) positioneras mellan stompelarna (70) så att det bildas knut- med pelarsektionerna sammankopplingar gemensamt kopplingsorgan

48. Metod enligt krav 47, i med dessa gemensamma vertikalplan (6), punkter där två motstående balkändar (52, 52) ligger på (70) (70) kopplingsorganet så att stomkantbalkarnas var sin sida om en stompelare och hopkopplas linjärt med varandra kring stompelaren med det gemensamma (50) horison- tella läge relativt pelarna (70) fixeras. lO 15 521 286§ïffÉ{§f 31

49. Metod enligt något av de kraven 43-48, varvid steget att prefabricera volymmodulerna (2) omfattar föl- jande delsteg: att framställa en öppen volym av tunnplàtprofiler (18-32), (18), vilka bildar var sin övre längskant hos modulen (2) innefattande tvà horisontella takkantprofiler och vilka uppvisar vertikala öppningar vid modulens gav- lar (6), och att montera stomkantbalkarna (50) i takkant- profilernas (18) vertikala öppningar sà att stomkant- balkarna (50) pà takkantprofilernas (18) fràn varandra vända utsidor uppvisar fria balkändar (52) för linjär hopkoppling med dylika fria balkändar (52) hos angrän- sande modulers stomkantbalkar (50).