SE518180C2 - Samtalsuppkoppling i mobila system - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 51 s 180 .... .. 2 Ytterligare kännetecken hos uppfinningen ges i underkraven.

I det följande ges en detaljerd beskrivning av en utföringsforrn av uppfinningen. _ Detaljerad beskrivning av uppfinningen Med nuvarande teknik kan, såsom nämnts ovan, inte data till en applikation i B-abonnentens mobil skickas över vid samtalsuppkoppling, t.ex. en personlig ring- melodi som spelas upp i stället för en detaultringsignal, att en personlig logotype visas på mottagarens display eller att en autentisering kan ske redan vid samtals- uppkoppling.

Uppfinningen ombesörjer detta medelst de funktioner som nu kommer att beskrivas nedan.

SIM Application Toolkit ingår i GSM fas 2+, och ger bl.a. SIM möjlighet att visa text i mobildisplay, skicka SMS, sätta upp samtal, skicka USSD-sträng, initiera dialog med inobilanvändare saint mekanism för att föra data till SIM från nätet. USSD betyder Unstructured Supplementary Services Data och är en datakanal som kan användas för att sända data mellan nät och mobil. I fas 2+ utvecklas USSD till att bli en generell bärare.

Java Card API är en javastandard som utvecklats för smarta kort (t.ex. GSM:s SIM är ett smart kort). Java Card API gör det möjligt att implementera en javatolk på SIM:et, vilket bl.a. leder till att operatören har möjlighet att an- tingen lägga en egenutvecklad java-applikation på kortet innan det lämnas till kunden eller ladda ner en applikation via exempelvis SMS. Tillsammans med SIM Application Toolkit finns det möjligheter att utveckla mycket avancerade funktioner och applikationer.

Embedded Java, Personal Java ärjavastandarder som utvecklats för att an- vändas i produkter med begränsad processorkapacitet och minne. En typisk produkt kan vara en mobiltelefon. Mobiltillverkaren har länge arbetat med Java i mobilterminalen men nu har även arbete inom ETSI påbörjats för att uppnå en standard. Inom några år kommer alla ”high end” telefoner att stödja Java (enligt initierade källor på Ericsson Mobile). J ava-applikationer kan över- föras till mobilen på en rad olika sätt: liråii SIM (där t.ex. en operatörsspecifik applikation kan ligga), via SMS, USSD, GPRS eller data från nätet samt via bl.a. UUS från en annan användare.

UUS (User to User Signalling): Funktionen är ärvd från ISD och stödjer överföring av mindre användardatamängder vid uppkopplingen, under samtal 10 15 20 30 35 40 518 1803 och vid avslutandet av samtalet. I fallet med UUS vid uppkopplingen finns ett fält specificerat i ”SET UP”-meddelandet, där upp till 35 oktetter användar- information kan överföras till B-abonnenten. Under ett samtal kan ett eller flera samhörande paket om 131 oktetter användardata föras över på huvud- si gnaleringskanalen, FACCH.

Uppfinningen kan användas även i ett annat eller framtida system där det finns eller kommer att finnas funktioner liknande de ovan beskrivna. Ett exempel är ISDN, där funktionaliteten redan finns.

Förutsatt att GSM-mobilen och SIM stödjer Java, SIM Application Toolkit och UUS kan problemen ovan lösas på följande vis. l. En GSM-användare kopplar upp ett samtal mot en GSM-mobil. Med UUS överförs en ram, maximalt 35 oktetter lång, som består av en informations- header (på en eller två oktetter) och ett datafält. Informationen i headem kan bestå av dels applikation och dels hur många oktetter användardata ramen innehåller. Det innebär att den maximala applikationsdatamängd som kan överföras till en applikation i B-abonnentens GSM-telefon utgörs av 33 eller 34 oktetter. 2. När den mottagande sidan detekterar att SET-UP-meddelandet innehåller ett UUS-datafált överförs UUS-datat till en applikation i mobilen (eller SlM:et) som läser dataheadem, där information finns om vilken applikation på SIM eller i mobilen som skall köras igång. 3. Applikationen som sätter upp samtalet och skickar iväg UUS-meddelandet kan använda SIM Application Toolkit för att sköta samtalsuppkoppling, förutsatt att SIM Application Toolkit utökas med funktionalitet för UUS.

Liknande funktionalitet kommer dock att finnas via J avatolkaren i mobilen.

Uppfinningen kännetecknas av: att UUS (User to User Signalling) används som bärare för att vid upp- kopplingen föra över datainformation till en applikation i uppringd GSM- mobil; att dataramen, som vid uppkoppling är maximalt 35 oktetter lång, består av en header, innehållande information om applikation, längd på användardata, etc., och av ett användardatafält, 33 eller 34 oktetter långt; att en applikation hos A-abonnenten sätter upp ett samtalskoppel där ett UUS- datapaket inlemmas; lO 15 20 25 30 35 40 n u n o .v 51 3 1 80 'zzï s' ' 4 att en applikation hos B-abonnent på grundval av headerinformationen i UUS? paketet kan avgöra begärd applikation och köra igång denna applikation i B- abonnentens mobil; att applikationerna är utvecklade i Java, eller annat lämpligt språk; att en applikation är att en användare kan definiera sin egen personliga melodi, som vid samtalsuppkoppling skickas till B-abonnentens mobil, där den spelas upp i stället för defaultringsignal; att en applikation är att en grafisk symbol, rörlig eller stillastående, visas på B- abonnentens mobil. För en rörlig bild krävs ett bibliotek av rörelsescheman i mottagande applikation; att en applikation är autenticering av A-abonnent redan vid uppkoppling; att UUS är definierad också för ISDN, varlör uppfinningen är användbar även i miljö med endast ISDN eller ISDN-GSM; att uppfinningen, i helhet eller delar av den, gäller för nuvarande och framtida inobiltelelbnisysteiii med liknande funktionalitet; att applikationerna kan läggas på SIM-kort av operatören redan vid tecknande av abonnemang. l det följande ges ett antal exempel på möjliga applikationer hos uppfinningen.

En A-abonnents personliga ringsignal överförs och spelas upp som ringsignal i B-abonnentens GSM-mobiltelefon: - I A-abonnentens mobil krävs en applikation som kan sätta upp ett samtal som innehåller ett UUS-datapaket. - l B-abonnentens mobil krävs en eller två applikationer (kan men behöver inte nödvändigtvis vara en J ava-applikation) som från dataramens headerinfor- mation kan avgöra vilken applikation som avses och köra igång den applika- tionen, här en ringsignalapplikation, med användardatat i ramen som inargu- ment. Eftersom den lnaxiinala dataniängdcii som UUS kan överföra vid sam- talsuppkoppling är 35 oktetter kan mer än 35 toner överföras, där varje ton, 10 l5 20 30 35 40 o n u u ao n 518 180 s tonläge och varaktighet kan beskrivas med 6 eller 7 bitar.

Applikationen kan i stället utgöras av en enkel bitmappad symbol som rör sig över skärmen. Symbolen kan exempelvis utgöras av 32 oktetter (t.ex. en 16 x 16 bitars bild), varvid övrig data kan användas till att välja ett rörelsemönster från ett bibliotek som finns i B-abonnentens applikation.

Tillsammans med en mobilanpassad WWW-läsare kan en kort hypertext sida överföras till mobilen, där B-abonnenten med en pekare märker upp en rad och medelst USSD eller SMS sänder iväg en begäran om att via SMS eller USSD (eller eventuellt UUS) få önskad information. På mottagande sida krävs en applikation som kan formatera om den endast 33 eller 34 oktetter långa in- formationen till lämpligt format.

En säkerhetsapplikation kan användas till att autenticera en uppringande mobil redan vid samtalsuppkopplingen. Den kan användas vid t.ex. access till sin bank, access till ett företagsnät eller till och med för autentisering av en person som ringer till en annan GSM-mobil.

Applikationen i mobilen alternativt SIM-kortet kan kräva att ett lösenord anges innan samtalet kopplas upp. l framtiden -beroende på när tekniken är mogen för implementering i GSM - kan applikationen i mobilen, i stället för ett lösen- ord, använda röstautenticering för att identifiera A-abonnenten innan samtalet kopplas upp. Efter att rätt lösenord skrivits in räknar applikationen fram ett kodord, baserat på t.ex. lMSl, lösenordet (alt. Godkänd röstautenticering) och kodnyckel (lagrad i applikationen). Kodordet förs över via UUS till en mot- tagarapplikation på den andra sidan, som har tillgång till kodnyckel och lista med användaridentiteter. Mottagaren kan därmed autentisera den uppringande abonnenten via det översända kodordet.

Applikationen som t.ex. en bankkund använder i en sådan process kan över- föras från banken till honom/henne via t.ex. USSD eller SMS. Ett kodord till applikationen meddelas bankkunden på annat sätt. På samma sätt kan en mobilabonnent skicka en säkerhetsapplikation till en annan mobilabonnent.

Speciella applikationer kan vara operatörsspecifika genom att dessa läggs in på SIM-kortet när kunderna tecknar sina abonnemang. Detta ger möjligheter för differentiering.

Eftersom processorkapaciteten på dagens SIM är begränsad måste eventuellt 10 15 6 applikationen föras över från minnet i SIM till ett minne i mobilen, varifrån applikationen senare kan köras via exempelvis en Javatolk i mobilen. Data från UUS-meddelandet skickas med som argument till applikationen.

En annan metod som kan användas for att överföra en applikation till en mobil kan vara från en internetserver via mobilanpassad WWW-läsare. Ett exempel är ”Smart Messaging”, som är Nokias namn på en WWW-liknande applikation som kan köras i en mobil, där data kan överföras via SMS eller USSD.

Vidare kan en applikation laddas ned till telefonen via mobilens seriegräns- snitt.

Applikationen måste kunna slås av for att återfå mobilens normala ringsignals- beteende när användaren så önskar.

Det ovan nämnda är endast att betrakta som en fordelaktig utfóringsform av uppfinningen, och uppfinningens skyddsomfáng definieras endast av vad som anges i följande patentkrav.

Claims (11)

PATENTKRAV '

1. l. Metod vid ett moBill t6le- dclïdátakommtmikationssystem Ior samtalsuppkoppling mellan en A-abonnent och en B-abonnent, kännetecknad av att UUS användes som bärare för att vid nämnda samtalsuppkoppling överföra datainformation till åtminstone en applikation hos nämnda B-abonnent.

2. Metod enligt patentkrav l, kännetecknad av att nämnda datainformation utgörs av en dataram innefattande en header och ett datafält, varvid nämnda header innehåller information om vilken applikation hos nämnda B-abonnent som avses, samt nämnda datafält utgör inargument till nämnda applikation för exekvering av nämnda åtminstone ena applikationen hos nämnda B- abonnent.

3. Metod enligt något av patentkraven 1 eller 2, kännetecknad av att nämnda åtminstone ena applikation implementeras i ett SIM-kort hos B-abonnentens mobilterminal.

4. Metod enligt patentkraven l eller 2, kännetecknad av att A-abonnentens mobilterminal utnyttjar SIM Application Toolkit för att överföra nämnda datainformation till nämnda B-abonnents mobilterminal i

5. Metod enligt patentkraven 3 eller 4, kännetecknad av att nämnda åtminstone ena applikation är utvecklad i JAVA.

6. Metod enligt patentkrav 5, kännetecknad av att J AVA-applikationer överföres till nämnda A-abonnents respektive B-abonnents mobilterrninaler via SMS, USSD eller GPRS.

7. Metod enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att nämnda mobilterminaler är GSM-terminaler med SIM-kort som stödjer JAVA, SIM Application Toolkit samt UUS. 081- Sl-S

8. Metod enligt patentkrav 7, kännetecknad av att den innefattar stegen av att: nämnda A-abonnents GSM-terminal kopplar upp ett samtal mot nämnda B-abonnents GSM-terminal, varvid en SIM Application Toolkitfunktion utökas med funktionalitet för UUS och ombesörjer överföring av nämnda datainformation, dvs. UUS-meddelandet, till nämnda B-abonnents mobil- terminal; nämnda B-abonnents mobilterminal detekterar nämnda datainformation, och nämnda header i nämnda datainformation definierar vilken applikation som skall exekveras samt att nämnda datafält i nämnda datainformation utgör inparameter till nämnda applikation som skall exekveras i B-abonnentens mobilterminal.

9. Metod enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att nämnda applikation är att nämnda A-abonnent kan definiera sin egen personliga melodi som vid samtalsuppkoppling överföres till nämnda B-abonnents mobilterminal där nämnda melodi spelas upp.

10. Metod enligt något av patentkraven 1-8, kännetecknad av att nämnda applikation avser en autenticering av nämnda A-abonnent direkt vid samtalsuppkopplingen mot nämnda B- abonnent.

11. Metod enligt patentkrav 10, kännetecknad av att nämnda applikation avser att ett lösenord anges innan samtalet kopplas upp mot nämnda B-abonnent.